- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Verksamhetsplan 2010-2011, rapport 3:e tertialet september-december 2010 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2011
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 11 mars 2011
Verksamhetsplan 2010-2011, rapport 3:e tertialet september-december 2010
Globala prioriteringar
(enligt Global Priority Statement, GPS)
Kampanjen Fattigdom – en rättighetsfråga
GPS Portfolio:
Demand Dignity
Relevanta ISP-områden: Primärt C1, därutöver C2, C3, C4, P3, E3 GPS Flagship Project: Embedding Human Rights in the MDGs |
Global vision: Få ett slut på människorättskränkningar som leder till och håller kvar människor i fattigdom.
Globala mål
1. Nationella och internationella aktörer, såväl statliga som icke-statliga, hålls ansvariga för människorättskränkningar som leder till fattigdom.
2. Bindande internationella och nationella standarder och effektiva mekanismer avseende ansvarsutkrävande av företag för kränkningar av mänskliga rättigheter etableras. Människor som kan påverkas av företags verksamhet har rätt till information, aktivt deltagande samt effektiva rättsmedel.
3. Stater upphör med tvångsvräkningar samt antar nationella riktlinjer för att förhindra tvångsvräkningar utan rättsligt skydd eller prövning. Människor som lever i slum har lika tillgång till mänskliga rättigheter, rättvisa samt den samhällsservice som är nödvändig för att kunna leva ett liv i säkerhet och värdighet.
4. Millenniemålen utgår i högre utsträckning ifrån ett rättighetsperspektiv.
5. Nödvändig och akut mödrahälsovård är tillgänglig för kvinnor. Kvinnors och flickors egenmakt stärks och deras sexuella och reproduktiva rättigheter tillgodoses.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sverige fattar beslut om ratifikation av tilläggsprotokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK TP).
Till följd av Väck Politikerna- kampanjen skrevs tre motioner om tilläggsprotokollet, en från S, en från MP och en från FP.
Underskrifterna som hade samlats in i samarbete med ActionAid och FIAN om Sveriges ratificering av ESK TP budades till Utrikesminister Carl Bildt den 14 september.
Konferensen om fattigdom och mänskliga rättigheter ägde rum på Kulturhuset i Stockholm, den 22 november. Bland åhörarna (omkring 175 st.) fanns vår målgrupp väl representerad dvs, representanter från Riksdagen, UD, SIDA, andra ideella organisationer och akademiker. Konferensen avslutades med ett panelsamtal med representanter från M, V, KD och S.
2. Lagstiftning antas som kräver att Exportkreditnämnden (EKN) utför konsekvensanalyser avseende mänskliga rättigheter vid garanti- och kreditgivning. Sektionens arbete ska bidra till att företag och ekonomiska aktörer hålls ansvariga för människorättskränkningar och att människor som påverkas av företags verksamhet har rätt till information, aktivt deltagande samt effektiva rättsmedel.
Arbetet med att bedriva opinions- och lobbyarbete avseende starkare lagstiftning på nationell, regional och global nivå kring ansvarsutkrävande av företag har fortsatt under perioden. Ämnet var fokus under ett seminarium som hölls på Stockholms universitet tillsammans med Fair Trade Center. En debattartikel om ämnet skrevs också och publicerades i GP.
Amnesty medverkade under MR-dagarna på ett seminarium där vi lade fram vår analys kring problemen med ansvarsutkrävande och vilka reformer som måste till för att åtgärda problemet.
Under perioden har vi också arbetat med att påverka de vägledande principer som FN:s specialrepresentant för företag och MR kommer att lägga fram under 2011. Möten har ägt rum, bland annat med personal från IS, med FMR/UD samt med MR-ambassadören och CSR-ambassadören.
Under perioden har arbetet med uppdateringarna av viktiga globala ramverk inom företag och mänskliga rättigheter (OECD:s Common Approaches avseende exportkreditinstitutioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt IFC:s hållbarhetsramverk) fortskridit och flera möten har hållits med representanter för UD och Finansdepartement.
Den svenska koalitionen av NGO:s som arbetar med internationella finansiella institut medverkade vid ett halvdagsseminarium med den nordiska styrelseledamoten i Världsbankens styrelse samt med personal från UD och Finansdepartementet. Amnesty föredrog våra uppmaningar gällande översynen av IFC:s ramverk.
Sektionen har under perioden fortsatt arbetet med aktionerna på Nigerdeltat, Nigeria samt Orissa i Indien. På 15-årsdagen av avrättningen av Ken Saro-Wiwa lanserade vi en uppdaterad e-aktion och anordnade ett seminarium med filmvisning och samtal tillsammans med Cinema Politica och Fair Trade Center på Stockholms Universitet. Oljeutvinningens förödande inverkan i Nigerdeltat belystes också i debattartikeln som nämns ovan.
Svenska sektionen ingick under perioden i ett projekt att arbeta gentemot kapitalförvaltare i Vedanta. Vårt syfte var att få de institutionella investerarna att agera hävstänger för att uppnå förändring. Under hösten meddelades att våra två huvudmål med aktionen avseende utvinningen i Orissa uppnåtts.
AI Sverige ingår nu, tillsammans med AI UK, AI Frankrike, AI Nederländerna och AI USA, i en grupp vars syfte är att utarbeta en strategi för Amnestys arbete gentemot investerare.
Sammantaget över helåret kan man konstatera att stort fokus legat på de viktiga globala ramverk som alla är föremål för översyner för tillfället. Amnesty har varit framträdande som den aktör som leder människorättskritiken i alla dessa processer. Arbetet är inte fullgånget men vi kan redan nu konstatera att trots att vissa av våra krav tillgodosetts i de utkast som lagts fram finns det fortfarande viktiga luckor avseende MR i dessa ramverk och vi kommer därför nästa år, när översynerna går mot sina slut, att föra vårt arbete mer synligt och publikt samt involvera medlemskåren. Ett par resultat under året värda att notera är kampanjen för att stoppa utvinningen av bauxit och utvidgningen av raffinaderiet i Orissa samt svenska sektionens framgång i att stoppa Dow Chemicals från att sponsra en 'Run for Water' i Stockholm.
3. Sektionens arbete bidrar till att stater upphör med tvångsvräkningar, antar nationella riktlinjer mot tvångsvräkningar samt säkerställer lika tillgång till mänskliga rättigheter, rättvisa, säkerhet och samhällsservice för människor som lever i slum.
Den 24-26 september anordnades en kampanjutbildning på sekretariatet i Stockholm om de människorättskränkningar som sker i Kenyas slum och särskilt om kvinnors situation. 21 aktiva medlemmar, 3 praktikanter och 1 anställd deltog. Eftersom det var ungdomsträff samma helg deltog dessutom ett trettiotal ungdomar och ungdomssamordnaren i större delar av utbildningen. Distriktsombuden deltog i ett av passen under helgen.
Den 16 oktober, i anslutning till den internationella dagen för utrotning av fattigdom, genomförde minst 38 Amnesty-grupper (inklusive ungdomsgrupper) manifestationer på 25 orter för att uppmärksamma de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i Kenyas slum och samlade 8 245 vykort (inklusive webbpetitioner) som överlämnades i samband med ett möte med Kenyas ambassadör 30 november.
4. Sverige tar en aktiv roll för att ett rättighetsperspektiv införs under FN:s översynskonferens av millenniemålen (MDG) 2010.
Den 6 september uppvaktade vi (tillsammans med sju andra organisationer) biståndsminister Gunilla Carlsson, dels för att lämna över de 2 081 underskrifterna om mödradödlighet som samlades på Sergels torg på Mors dag, dels för att diskutera Amnestys krav inför ett högnivå möte i FN:s generalförsamling om millenniemålen.
Vi deltog även i ett möte med referensgruppen om mödradödlighet på SIDA den 9 september, som bland annat fokuserade på det stundande högnivåmötet, samt Ban Ki-Moons globala strategi för kvinnors och barns hälsa.
5. Sektionens arbete bidrar till att kvinnors och flickors egenmakt stärks, till ökad tillgång till akut mödra- och förlossningsvård samt att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter tillgodoses.
Uppdaterat aktionscirkulär om mödradödlighet i Burkina Faso skickades till temagrupperna för kvinnors rättigheter 1/10.
Årets aktivistseminarium genomfördes på Graninge Stiftsgård den 5-7 november med 67 deltagare (inkl. anställda och praktikanter). En av huvudfrågorna som togs upp var sexuellt våld mot flickor och kvinnor i Nicaragua. Esther Major, utredare på IS, föreläste.
Den 10 och 11 december anordnade 42 grupper olika slags aktiviteter om det absoluta abortförbudet och sexuellt våld mot kvinnor och flickor i Nicaragua på 34 orter. 7764 namnunderskrifter samlades på tryckta vykort och via webben. Dessa namnunderskrifter har skickats till IS som kommer att se till att de överlämnas till regeringen i Nicaragua under året.
Kvinnorättsförsvararen Argentina Espinoza från Nicaragua var inbjuden av Amnesty till Sverige mellan 5-9 december. Hon arbetar för en av Amnestys partnerorganisationer, IXCHEN Centro de Mujeres, som utöver sitt opinionsbildande arbete för sexuella och reproduktiva rättigheter ger stöd till våldsutsatta kvinnor och flickor, inklusive sexualbrottsoffer. Utöver offentliga seminarier hölls möten med riksdagsledamöter från V och S (medlemmar av socialistinternationalen som därför kan trycka på Sandinistregeringen). Ett möte hölls också på SIDA. Flera intervjuer genomfördes bland annat med OTTAR, Aftonbladet, Omvärlden och Kvinnotryck.
Kommentar helår
M, V, S och KD har visat stöd (via uttalande i samtal, paneldiskussioner eller motionskrivande) för Sveriges ratificering av ESK TP under eller till följd av Väck Politikerna -kampanjen. Som uppföljning kommer vi därför nu att fokusera på några tunga personer inom M och FP.
Indikatorer
1.1 Minst fyra riksdagspartier uttalar under 2010 sitt stöd för ratifikation av ESK TP.
1.2 Minst en motion från regerings- samt oppositionsparti gällande ratifikation av ESK TP under 2010.
2.2 Under perioden läggs en motion i riksdagen beträffande skyldighet för EKN att göra konsekvensanalyser avseende mänskliga rättigheter vid garanti-och kreditgivning.
2.3 Sverige tar en aktiv roll i arbetet med att integrera mänskliga rättigheter i OECDs riktlinjer för multinationella företag och i Common Approaches.
2.4 Under perioden uttalar regeringen hur man konkret avser att arbeta med FN:s ramverk "Respect, Protect and Remedy" för företag och MR. Den svenska regeringen tar en aktiv roll för en policy om öppen informationsgivning inom Världsbanken
2.5 Utåtriktade aktioner utförs i april 2010 på minst fem orter gentemot Shell och nigerianska regeringen.
3.1 Svenska sektionen deltar i tre internationella aktioner gällande slum och tvångsvräkningar.
3.2 Under perioden arrangeras minst en nationell aktionsdag och minst två nationella utbildningar (en kampanjutbildning och en utbildning för specialgrupper och samordningar) på temat slum.
3.3 Under 2011 har svenska sektionen, inom ramen för Crisis Response, etablerat ett system och kommit igång med arbetet inom Amnestys särskilda nätverk för att stoppa tvångsvräkningar.
4.1 Sektionen träffar regeringsrepresentanter under våren 2010, samt den svenska delegationen som kommer att delta i översynskonferensen.
4.1-2 Den svenska delegationen uppfattas vid FN:s översynskonferens som en "friendly state" i förhållande till att millenniemålen ska innehålla ett rättighetsperspektiv (indikatorer kommer kunna specificeras närmare i samband med att aktionscirkulär kommer vid årsskiftet).
5.2 Under perioden arrangeras minst en nationell aktionsdag och minst en nationell kampanjutbildning på temat mödradödlighet/SRHR.
Säkerhet och mänskliga rättigheter
GPS Portfolio:
No security without human rights
Relevanta ISP-områden: Primärt C2, därutöver C3, C4, P3, E3 GPS Flagship Project: Ending unlawful detentions |
Global vision: Människor skyddas från människorättskränkningar grundade i terrorism och terrorismbekämpning.
Globala mål
1. Utomrättsliga frihetsberövanden upphör.
2. Ansvariga för människorättskränkningar grundade i terrorism och terrorismbekämpning ställs till svars.
3. Stater respekterar internationell rätt och avstår från att använda sig av special/militärdomstolar och administrativa frihetsberövanden för att därmed kringgå internationell rätt.
Sektionens mål 2010-2011
1. Den svenska regeringen tar avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar.
2. Europeiska stater inblandade i utomrättsliga transporter av personer från ett land till annat (renditions) tar avstånd från detta, erbjuder drabbade fullgod kompensation samt ställer ansvariga till svars.
Den 17/11 anordnade Amnesty ett möte för de riksdagsledamöter som vi träffade under Väck Politikerna -kampanjen. Under mötet delades rapporten "Open secret: mounting evidence of Europe's complicity in rendition and secret detention" ut till deltagarna med en kort bakgrund om varför det fortfarande är av vikt att driva frågorna om säkerhet och mänskliga rättigheter. En av de närvarande ledamöterna lämnade också över ett dokument som innehöll en lista på vad riksdagen sagt om saken. Vi skickade även rapporten till EU-parlamentarikern Olle Schmidt och riksdagsledamoten Jens Holm.
3. Sverige tar emot fångar från Guantánamo som inte kan återvända till sina hemländer på grund av risken att utsättas för förföljelse och tortyr.
Kommentar helår:
Socialdemokraterna kan sägas ha tagit avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar genom partisekreteraren Ibrahim Baylans uttalande på paneldebatten som ordnades av Amnesty med flera den 19 maj. En rad enskilda företrädare för såväl S som M tar avstånd från användandet av diplomatiska försäkringar. Övriga partier, med undantag för Sverigedemokraterna, har redan tagit avstånd. Med facit i hand kan man säga att vi levt upp till halva vårt mål om att få både M och S att ta avstånd från användandet.
Valkampanjen var ett bra sätt att hålla kvar frågan om diplomatiska försäkringar på agendan, då den både togs upp i de öppna panelsamtalen med publik och de individuella samtalen med politiker.
Upprepade ansträngningar att få Sverige att ta emot friade Guantanamofångar har inte lett till resultat. Den nuvarande regeringen står fast vid sin ståndpunkt att inte ta emot någon trots förfrågningar från USA.
Indikatorer
1. Moderaterna och Socialdemokraterna tar offentligt avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar, innebärande ett accepterande av det absoluta tortyrförbudet och därmed att aldrig använda sig av diplomatiska försäkringar.
2. Under perioden har Guantánamogruppen fortlöpande arbetat med rapporter och aktioner.
3. Ytterligare ett parti utöver (M) och och (MP) klargör offentligt att de önskar att Sverige tar emot fångar från Guantánamo.
Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet
GPS Portfolio:
Make international justice real
Relevanta ISP-områden: Primärt C3, därutöver C4, P3, E3 GPS Flagship Project: Ratifying the ICC universally |
Global vision: Säkerställa tillgång till rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för mänskliga rättighetskränkningar, kränkningar av den humanitära rätten samt internationella brott.
Globala mål
1. Fler stater ska ratificera den internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadga (Romstadgan).
2. Nationella juridiska system anpassas till stadgan.
Sektionens mål 2010-2011
1. Svenska sektionen bidrar till att de länder som sektionen är ansvarig för ratificerar stadgan.
2. Sverige implementerar Romstadgan i svensk lagstiftning.
Fem motioner om Sveriges implementering av Romstadgan och tortyrbrottet lades under allmänna motionstiden, Amnesty hade försett motionärerna med bakgrundsinformation. Sammanlagt 14 personer hade skrivit under olika motioner rörande frågorna i kampanjen Väck Politikerna .
3. Sverige inför brottet om tortyr i svensk lagstiftning.
Under tertialet skrevs en debattartikel om tortyrbrottet för publicering tillsammans med advokatsamfundet som tyvärr backade ut i sista stund. Amnesty har hållit kontakten med justitedepartementet och andra instanser under perioden. I november skickade vi över Amnestys rapport och kommentarer inför Romstadgans stadgepartsförsamlings möte till de berörda tjänstemännen på UD och justitedepartementet .
Kommentar helår
Under året har Amnesty fått besked från Carina Hägg, riksdagsledamot från S att det socialdemokratiska partiet officiellt står bakom Amnestys ståndpunkt att Sverige bör införa brottet tortyr i svensk lagstiftning. Vi kan alltså konstatera att S, MP och V nu uttryckt stöd för detta mål. Amnesty levde upp till målet att minst två motioner skulle läggas om ämnet under allmänna motionstiden, dock enbart från MP, S och V.
Regeringens tidpunkt för Sveriges implementering av Romstadgan är sedan tidigare satt till 2012 och har förblivit så under året. Regelbundna kontakter med och påtryckningar på politiker och tjänstemän pågår.
Dessutom har vi nyligen nåtts av den goda nyheten att Filippinerna har tagit steg för att ratificera Romstatadgan. Filippinerna har länge varit ett fokusland för svenska sektionens arbete för internationella ratifikationer.
Indikatorer
2. Under våren 2010 ställs minst två interpellationer i riksdagen gällande implementering av Romstadgan.
3. Minst en motion från regerings- och oppositionsparti gällande implementering av Romstadgan samt införande av ett separat tortyrbrott i svensk lagstiftning under 2010 och 2011.
Krisarbete
GPS Portfolio:
Crisis response for human rights
Relevanta ISP-områden: C1-4, därutöver P3, E3, E4, R2, R3 |
Global vision: Stärka Amnestys kapacitet globalt för lägliga och effektiva insatser i samband med människorättskriser.
Globala mål
1. Att under periodens första år identifiera och agera på kriser där Amnestys arbete kan ha en effekt samt se över och stärka organisationens rutiner vid människorättskriser.
2. Att under periodens andra år fortsatt identifiera och agera vid människorättskriser i enlighet med de förändrade rutiner som antagits.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska ha beredskap för att agera vid människorättskriser under 2010, följa upp tidigare krisarbete samt se över och skapa nationella rutiner för arbete vid människorättskriser.
Ett arbete har inletts under 2010 och kommer att slutföras våren 2011. En rapport planeras till styrelsens majmöte.
2. Ett reviderat system och rutiner för arbete med människorättskriser ska vara på plats i början av 2011.
Kommentar helår
Arbetet med att se över sektionens arbete vid kris har skjutits fram i tid av personalskäl. Amnesty genomförde i samarbete med andra organisationer ett mycket välbesökt seminarium i mars gällande uppföljning av den s.k Goldstonerapporten.
Indikatorer
2. Under periodens andra år agerar vi utifrån systemet i samband med minst en människorättskris. Systemet integrerar även de åtgärder för mobilisering som avses att ta fram i ett särskilt projekt 2011.
Avskaffa dödsstraffet
GPS Portfolio:
Global action for the abolition of the death penalty
Relevanta ISP-områden: Primärt C3, därutöver C1, C4, P1, E3 |
Global vision: Amnesty ska utnyttja det momentum som besluten om moratorium i FN:s generalförsamling utgör för att fler stater avskaffar dödsstraffet.
Globala mål
1. Allt fler stater avskaffar dödsstraffet i lag och/eller i praktiken.
Sektionens mål 2010-2011
1. Japan, Sydkorea, Taiwan, Vitryssland, Nigeria, Kuba och Jordanien avskaffar dödsstraffet och ansluter sig till FN:s moratorium, alternativt begränsar antalet brott som bestraffas med döden.
En arbetsgrupp har tagit sig an ett aktionsfall gällande en man i Japan som suttit i dödscell sedan 1961. Månadens aktion i januari tog upp dödsstraffet i Vitryssland och novembers aktion tog upp Jemen.
AMD har arbetat med aktioner på Vitryssland, Mongoliet, Ekavatorialguinea, Jemen och Irak. AMD har också skickat brev till Iran gällande avrättningar av personer som var minderåriga då brottet begicks. Den 10 oktober, internationella dagen mot dödsstraffet, visades filmen "We Can Live Without the Death Penalty" på ett seminarium på ABF och ett föredrag hölls med fokus på USA.
Den 23/11 var det 100 år sedan en avrättning ägde rum i Sverige. Minst 14 aktioner ägde rum på 12 olika orter där aktivister samlade in namn till vädjanden om dödsstraffets avskaffande i Kina, Saudiarabien, Iran, Irak och USA.
Kommentar över helår:
Tidigt under året prioriterades dödsstraffet som en central fråga för verksamhet inom AI@50. Faktum är att dödsstraffet blir en av de mest centrala frågorna inom AI@50 genom samarbetet med fotografen Jens Assur och framlyftande av den årliga dödsstraffsrapporten.
Internationella dagen mot dödsstraffet prioriterades bort till förmån för 100-årsminnet av den sista avrättningen i Sverige den 23 november 1910. Omfattande aktivitet ägde rum lokalt via aktivister och sekretariatets försorg och därutöver hade Amnesty ett mycket nära samarbete med DN som lyfte fram dödsstraffet stort. Förändring av val på fokusländer var medvetet då de aktuella länderna utgör de största förövarna. Dessvärre har inte ambassadbesök kunnat genomföras i den utsträckning som planerats.
Indikatorer
1. Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD) och minst fem grupper i AMD:s nätverk gör en utåtriktad aktion på utvalt land den 10 oktober 2010, samt den 10 oktober 2011.
1.8-9 AMD arrangerar tillsammans med sekretariatet ett event kring Stockholmspremiären av filmen och lanseringen av dödsstraffsrapporten. Andra grupper i landet arrangerar visningar av och paneldiskussioner kring filmen.
Flyktingar och migranter
GPS Portfolio:
Protecting people on the move
Relevanta ISP-områden: Primärt C2, därutöver C1, C4, P3, E3 |
Global vision: En ny global strategi som adresserar brister i skyddet för människor som är på flykt eller som på grund av sin status som migranter, asylsökande, flyktingar eller offer för människohandel utsätts för diskriminering, frihetsberövande, exploatering, kriminalisering och andra människorättsövergrepp.
Globala mål
1. Under periodens första år utvecklas en gemensam strategi för flyktingars och migranters rättigheter som implementeras under periodens andra år.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen är tydligt delaktig i framtagandet och implementeringen av en ny internationell strategi för flyktingar och migranter.
Vi har givit kommentarer till IS på utkast till strategi för arbetet med migration (som skall beslutas om vid möte i Amsterdam i mars 2011).
2. Sektionens arbete bidrar till att migranter inte kriminaliseras och/eller frihetsberövas enbart på grund av sin status.
Vi har prioriterat stöd till transit- och förvarsgruppen i Stockholm samt till gruppen i uppstartningstagen i Malmö. Vi bevakar aktivt arbetet inom EU med Återvändandedirektivet (i vilket ges en möjlighet att hålla en person i förvar i upp till arton månader) och dess svenska implementering.
3. De som söker asyl i Sverige får tillgång till en rättssäker asylprocess och de som är skyddsbehövande beviljas skydd.
Fortsatt löpande arbete med enskilda ärenden och stöd till enskilda asylsökande, däribland eritreaner och uighurer från Kina samt stöd till anmälningar till Europadomstolen för irakier. Vi har samarbetat med andra organisationer kring såväl enskilda asylsökande som kring frågor av mer principiell karaktär. Vi har även deltagit i den externa referensgruppen för Migrationsverkets arbete med asylprövning, Kortare Väntan . En person har deltagit som expert vid prövning av ansökningar till Europeiska Flyktingfonden. En projektanställd har arbetat med en studie om huruvida romer får tillgång till en rättssäker asylprocess, tagit fram projektplan samt påbörjat arbetet med en studie av enskilda ärenden samt intervjuer.
Vi har deltagit i möten tillsammans med andra frivilligorganisationer vid Migrationsverket samt i möten med paraplyet för frivilligorganisationer, Fosif. Vi har ocskå deltagit i arbetsgruppen angående exkludering och folkrättsbrott tillsammans med frivilligorganisationer, UNHCR och Migrationsverket. Vi har också medverkat i arbetet i en referensgrupp för projekt som drivs av Röda Korset och Lunds Universitet: " Vad krävs för att få skydd?". Möten har hållits med Rikspolisstyrelsen, Centrala gränskontrollenheten, om rutiner kring verkställigheter och tvångsvisa återsändanden (däribland för flera länder gemensamma flygningar till bland annat Irak). På Bokmässan deltog vi i seminarium om tortyr och dess konsekvenser bland annat kopplat till flyktingar. Mycket mediakontakter och samtal/debatter med bland andra migrationsministern och Migrationsverkets rättschef kring bl.a. Irak och återsändanden, Dublin och Grekland, familjeåterförening där barn inte kan styrka sin identitet med mera.
4. I kommande lagstiftningsåtgärder gällande flykting och migrationsfrågor på EU-nivå ges de skydds- och rättighetsbaserade frågorna ett större fokus och de kontrollerande åtgärderna ett mindre utrymme.
Löpande uppföljning och bevakning av EU-rätten på området. Frågan om främst EU, Dublinförordningen och Grekland samt frågan om förvar kopplat till bland annat Återvändadedirektivet har lyfts. Arbetet pågår löpande i relevanta såväl interna som externa sammanhang. När tillfälle ges lyfts frågan också medialt. Ett särskilt fokus under året har varit frågan om gränskontroll kontra rätten att söka asyl samt kontroll kontra sjöräddande i situationer där EU eller enskilda medlemsländer kontrollerar Medelhavet och återför människor till avreseorten utanför EU - utan att kontrollera huruvida flyktingar med avsikt att söka asyl finns ombord.
5. Sverige ratificerar FN:s migrantarbetarkonvention.
Information om såväl konventionen som migranters särskilda utsatthet har spridits såväl internt som externt. Kampanjen Väck Politikerna där ett av målen var att Sverige skall ratificera konventionen, har lett till fyra motioner med krav på en svensk ratificering. Motståndet mot en ratificering är mycket stor.
6. Sverige uppfyller rätten till hälso- och sjukvård för asylsökande, migranter och personer drabbade av människohandel.
Amnesty deltar i arbetet inom nätverket Rätt till Vård-initiativet och var under tidsperioden medarrangör i en konferens kring frågan.
7. Migrationsverket och migrationsdomstolarna, och inte regeringen, fattar beslut i säkerhetsärenden och samtliga beslutsunderlag kommer berörda till del.
Det arbete som utförts gäller enskilda säkerhetsärenden vilket har fördelen att man får insyn i problem och brister. Frågan har lyfts med bland andra utredaren och författaren till utredningen om införlivande av bland andra EU:s Skyddsgrundsdirektiv i svensk rätt (som har renderat en ändring i positiv riktning men som innebär att regeringen fortfarande har att pröva en särskild kategori säkerhetsärenden).
Ett helgmöte/utbildning med flykting- och migrationssamordnarna har anordnats. Tankar kring FMS:s roll i aktuella kampanjer och aktioner angående flykting- och migrationsrelaterade frågor samt angående blixtaktioner har arbetats fram.
Kommentar över helår
Över helår har arbetet med asylsökande i Sverige och enskilda asylärenden fortsatt enligt plan. Vi kan se att arbetet med att bevaka rättssäkerheten i asylprövningen behöver fortsätta och sannolikt upprioriteras något eftersom det finns många viktiga och stora frågor, bland andra kopplade till kvalitén på offentliga biträden, uppenbart ogrundade ansökningar, bristande enhetlighet i prövningen samt tolkning och analys av landinformation.
Indikatorer
1. Flykting- och migrationssamordnare arbetar i större utsträckning med kampanjer och aktioner.
2.2 Återetablerade förvars- och transitgrupper i Göteborg och Skåne.
3.2 Minst ett seminarium/en kurs arrangeras årligen.
3.3 Minst två landseminarier arrangeras årligen.
3.4 En utredning om rättssäkerheten för romer i asylprocessen presenteras för årsmötet 2011.
5. Minst en motion i riksdagen från regerings- respektive oppositionsparti beträffande ratifikation av migrantarbetarkonventionen.
6. Utredningen om rätt till vård lägger fram ett förslag som inkluderar vård för irreguljära migranter, s k ”papperslösa”.
7. Internationellt organ prövar frågan.
8.1 Minst två nationella träffar arrangeras årligen för flykting- och migrationssamordnare.
8.2 Minst två utbildningar per år hålls om vårt arbete i flykting och migrationsfrågor för intresserade medlemmar.
Kommunikation
GPS Portfolio:
Communicating in a changing environment
Relevanta ISP-områden: Primärt E4, därutöver P3, E3, L4, R1-2 GPS Flagship Project: Renewing AI's identity - AI@50 |
Global vision: Amnestys utnyttjar 50-årsjubiléet för att stärka rörelsen internt, men även nå ut till nya målgrupper. Samtliga grupper, både gamla och nya, förstår vilka Amnesty är och vill engagera sig samtidigt som Amnesty klarar av att anpassa sig till allt snabbare nyhetscykler och att väcka debatt om mänskliga rättigheter.
Globala mål
1. Förnya Amnestys varumärke genom positionering och innehåll, undersöka möjliga kommunikationskanaler, samt skapa regionala varumärkesstrategier. Definiera anledningen till att stödja Amnesty. Tillhandahålla verktyg för att implementera varumärket lokalt.
2. Utveckla en strategi och verktyg för genomförande av AI@50. Skapa en ram där initiativ från "Art for Amnesty" kan tillvaratas.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska medverka i det internationella projektet AI@50 samt skapa ett eget nationellt firande under våren 2011 med syftet att stärka organisationen både internt och externt.
Planerna runt firandet den 28 maj har framskridit under året. I början av hösten fanns en första plan på plats som sedan kontinuerligt uppdaterats utifrån ny information från IS och i takt med att de svenska planerna fortskrider. Arbetet internationellt under hela året har varit försenat vilket naturligtvis påverkat vår egen planering men trots detta har vi kommit långt i våra planer.
Fokus för detta mål ligger under våren 2011 då vi genom ett stort firande på Södra teatern i Stockholm och en mängd evenemang runt om i landet kommer att uppmärksamma att vi funnits i 50 år. Bland annat kommer en pjäs som bygger på intervjuer med fyra aktivister att läsas. Alla aktiviteter kommer att kopplas till de kampanjer och övergripande budskap som finns internationellt, på engelska ”One more member. Be one more. Ask one more. Act once more”. Vårt budskap utifrån detta kommer att vara ”Det enda vi önskar oss på vår 50-årsdag är dig”. Fokus kommer att ligga på människan i vårt arbete och att vi behöver bli fler för att inte behöva fira 100 år. Kopplat till fem övergripande teman kommer olika aktioner finnas under året, runt den 28 maj kommer fokus att vara dödsstraffet och Vitryssland. En internationell aktivitet är "toast for freedom" som vi kommer att utveckla så att man inte bara kan skåla, då det är förknippat med glas/dryck och kan vara svårt att genomföra. Vårt alternativ (som för övrigt kommer att implementeras även i de internationella planerna) är att stå upp för friheten vilket är dubbelbetonat och enkelt att genomföra. När text kring detta är klart kommer vi göra utskick till olika institutioner för att be dem inleda konserter, föreställningar etc med att stå upp för friheten. Detta kommer även att kunna användas av alla aktivister. Väldigt många delar av kampanjen kommer också att ske online på olika sätt. Kopplat till One more member kommer flertalet aktiviteter ske varav någon sorts värvningskampanj. När det gäller Art for Amnesty finns inget konkret ännu från internationellt håll, däremot kommer svenska artister att ställa upp för Amnesty både på Södra Teatern och på andra platser.
2. Sektionen ska aktivt upprätthålla den globala identiteten utifrån internationella riktlinjer och svenska sektionens kommunikationsplattform samt delta i det internationella arbetet med utvecklingen av den globala identiteten.
I början av året togs beslutet att avbryta arbetet med att ta fram en kommunikationsplattform för svenska sektionen för att avvakta det internationella arbetet med Global Identity. Under tertialperioden avvaktade vi i princip bara detta arbete och först i slutet av november/början av december fick vi någon som helst information om arbetet från den så kallade GIG-gruppen (Global Identity Group). Den svenska sektionen fick då en förfrågan om att vara värd för stor konferens i Stockholm i januari 2011 där Salil Shetty, senior management team på IS, GIG-gruppen, ett antal utvalda directors, en representant från IEC samt personal från IS skulle medverka. Syftet med mötet var att diskutera den
Organizing Thought
och
Brand Values
som GIG-gruppen föreslagit. En av anledningarna till att vi fick förfrågan om att vara värdar är att man från internationellt håll har uppmärksammat att svenska sektionen aktivt har arbetat med att implementera den globala grafiska profilen och gjort det på ett bra sätt. Vi tackade jag till att vara värdar och fick därmed också möjlighet att dels medverka på konferensen, dels se förslaget, vilket inte hade gått ut till sektionerna innan dess. Kommunikationsplattformen för svenska sektionen kommer nu att färdigställas under 2011 och därefter kommer en kommunikationsstrategi att tas fram.
3. Sektionen ska bibehålla och i möjligaste mån öka den positiva inställning till Amnesty som finns bland allmänheten i Sverige avseende kännedom och attityd.
Under tertial 3 har inga nya undersökningar gjorts rörande varumärket. Den årliga Synnovateundersökningen görs varje vår och nästa sker således våren 2011.
Kommentarer helår:
Den Synnovateundersökning genomfördes våren 2010 visade på oförändrad kännedom. Vi har även genomfört andra undersökningar under året för att få en bättre bild av vad allmänheten och medlemmarna tycker och tänker om oss. En ”imageundersökning” gjordes i början av 2010 gentemot allmänheten för att få en förståelse av deras bild av oss som organisation och det vi arbetar för. Flera av de frågorna återkom sedan i den medlems- samt avhopparundersökning vi genomförde i december, där vi ställde ingående frågor till befintliga och före detta medlemmar om deras syn på oss som organisation, det vi arbetar för, samt deras syn på medlemskapet. Även här är bilden att inställningen till Amnesty överlag är positiv.
4. Sektionen ska öka antalet kontakter och aktiviteter på de digitala arenorna
I december lanserades det nya e-postprogrammet gentemot medlemmar och även supporters. Ett så kallat "permissionmail" skickades ut till alla medlemmar med en registrerad e-post adress i början av december. Där berättade vi att vi kommer att börja skicka ut vädjanden och information om vårt arbete via e-mail och bad medlemmarna godkänna om de ville ha våra utskick. Vi fick ihop en e-postlista med cirka 16 000 namn bestående av de medlemmar som gav sitt godkännande via detta e-mail, de medlemmar som godkänt under året i samband med att de blivit medlemmar samt de supporters e-postadresser vi samlat in i samband med kampanjer under året. Det första e-mailet hann vi även skicka innan året var slut. Det skickades den 9 december och var ett vädjande för Liu Xiaobo i samband med Nobeldagen.
Under perioden genomfördes också strategiarbete i form av behovsanalyser, målgruppsanalyser och webbplatsundersökning inom ramarna för webbutvecklingsprojektet. Webbplatsundersökningen var en benchmarking mellan de nordiska sektionerna. Vi klarade oss ok i jämförelse och fick höga trovärdighetspoäng, dock underkänt i struktur, navigation, design och modernitet.
Kommentarer helår:
Under året har mycket gjorts för att stärka Amnestys digitala varumärke. Sedan årsskiftet har antalet twitterföljare ökat med drygt 1 000 st och antalet ”fans” på facebook med drygt 7 000 st. På Facebook hade vi en exponering med 700 000 visningar och hela 10 000 kommentarer eller "likes". Vi kan se att det är under "krislägen" eller mer ”populistiska” nyhetsflöden som vi rekryterar många fans, t ex Ship to Gaza-krisen, 100 år sedan sista avrättningen och Fredspristagaren Liu Xiaobo. När det gäller den externa webbplatsen har vi tyvärr dålig kvalitet på hemsidestatistiken från 2009 så det är svårt att jämföra. Dock ser vi ännu ingen jätteökning av trafik förutom att trafiken från sociala medier ökade med 3%. Vi har gjort mycket, men tyvärr på kampanjwebbplatser vilket är beklagligt då trafiken inte går till vår egen sida. Detta kommer att förändras med ny webbstrategi. Två kampanjsajter skapades under året: Vädjande för att stoppa avrättningen av Sakineh samt
Väck politikerna
. Tillsammans besöktes de av 26 000 unika besökare. Besökarna kom framför allt via virala kampanjer (kampanjer som sprider sig via vänner som tipsar vänner etc.) och köpta ”banners”. Under mitten av perioden lanserades en mobilwebbplats som syftar till att rekrytera fler sms-aktivister och ge bättre service åt nuvarande sms-aktivister. Vi lanserade den tillsammans med en mindre bannerkampanj och rekryterade drygt 200 nya sms-aktivister.
5. Sektionen ska samordna kommunikationen i Amnestys kanaler och skapa synergieffekter mellan olika kanaler för att våra budskap ska få största möjliga effekt.
Under perioden och hela året har vi arbetat med samordning av kommunikation, via kommunikationsrådet men också genom avdelningsövergripande projektgrupper och andra samarbetsgrupper. Ett exempel under tertialperioden är samarbetet mellan press och digitala medier där vårt pressarbete genom tjänsten MyNewsDesk nu är integrerat med sociala medier vilket innebär att bifogade rapporter automatiskt laddas upp på Slideshare (en fildelningsplats) och pressnotisrubriken twittras ut. Kommunikationsrådet samordnar all extern kommunikation d v s pressinformation, kampanjinformation, medlemsinformation och varumärkeskommunikation för samtliga kanaler. Samarbete ägde även rum i stor utsträckning under val- och sommarkampanjen och detsamma gäller för planeringen av AI50. Under hela året men specifikt under denna period har även vädjanden i allt högre utsträckning funnits med i telemarketingaktiviteter.
6. Sektionen ska öka antalet läsare av Amnestys pressnotiser genom att förutom till prenumeranter sprida dem via andra kanaler.
Se under punkt 5. Satsningen för att öka antalet läsare av pressnotiser har främst skett via sociala medier. Alla pressnotiser läggs ut på Twitter via MyNewsDesk. Pressnotiser som rör Amnestyrapporter förmedlas även via Slideshare. Ett urval pressnotiser läggs varje vecka även ut på Facebook.
7. Sektionen ska via media nå ut till nya målgrupper med särskild satsning på personer med annan etnisk bakgrund än svensk och även öka vår satsning att nå ut till nya medier framför allt på webben.
Detta projekt har inte genomförts under året men finns budgeterat för 2011.
8. Sektionen ska via våra aktivister synas i lokala media.
Sekretariatet ger löpande stöd till lokala grupper, både vad gäller pressmeddelanden om lokala aktiviteter och insändare. Antalet pressklipp om gruppers aktiviteter och insändare var 219 under året. Det vill säga i samma nivå som året innan (220).
Indikatorer
1. Senast under hösten 2010 har vi en övergripande plan för hur genomförandet av AI@50 ska se ut. Vi har kontinuerlig dialog med den internationella rörelsen runt projektet och anpassar de nationella planerna till de internationella där det är möjligt.
2. En kommunikationsplattformär klar och används. Vi får fortsatt uppmärksamhet från den internationella rörelsen för implementeringen i Sverige och vi finns representerade vid internationella möten.
3. Årlig undersökning visar att vi behåller vår position på den svenska marknaden samt rörande kännedom och attityd.
4. I slutet av 2011ska Amnestys digitala varumärke ha stärkts. Vi ska ha förlängt tiden en besökare stannar kvar på webbsidan. Vår närvaro på bl a Facebook, Twitter, Youtube och Picasa är lika självklar som i de traditionella kanalerna.
6. Analys av kanaler. Fungerande automatiserad av- och påanmälning av pressnotiser.
7. Vi vet vilken vår målgrupp är och hur vi ska bearbeta den.
8. Vi märker en ökad aktivitet från aktivisterna gentemot media, dels i form av fler insändare, dels genom fler lokala artiklar om aktiviteter.
Strategier för digital kommunikation
GPS Portfolio:
Building global digital strategy
Relevanta ISP-områden: Primärt L4, därutöver E2, P1, E3, E4, R1, R2 GPS Flagship Project: Transforming AI's digital platforms & tools |
Global vision: Amnesty investerar strategiskt i teknik för första gången på global nivå, en förutsättning för att leverera Amnestys prioriteringar, att ge rättighetsbärare möjlighet att agera och skapa tillväxt och mångfald för att bli en global rörelse.
Globala mål
1. Utveckla vårt erbjudande om mobil kommunikation, med fokus på att leverera innehåll, aktivism och fundraising.
2. Använda media och digitala plattformar för att nå ut till nya målgrupper på nya innovativa sätt.
3. Skapa digitala plattformar för att stödja kampanjarbetet, speciellt runt Demand Dignity.
4. Uppgradera CRM-system (Customer Relations Management).
5. Göra en världsomfattande undersökning och behovsanalys.
6. Inrätta ett världsomspännande digitalt kommunikationsteam.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska aktivt delta i arbetet med att utveckla IT och skapa en global digital strategi för Amnesty.
Svenska sektionen kommer inte att delta i det internationella arbetet med att skapa en digital strategi för
Amnesty eftersom Sverige inte ingår i någon av de fem så kallade ”hubs” för webbutveckling.
2. Sektionen ska se över och utveckla processer för att kunna kommunicera mer integrerat med medlemmar, givare och supporters i olika digitala kanaler.
Det så kallade CRM-projektet, det vill säga arbetet med att ta fram en ny medlemsdatabas, kom igång under slutet av 2010. En intern arbetsgrupp formades som började identifiera våra behov. Tillsammans med konsultfirman Ways genomfördes en workshop för att få en bild av vart vi är på väg och hur vi ska ta oss dit. Resultatet av denna workshop ligger sedan till grund för det kommande förarbetet. CRM-projektet är viktigt för att vi ska ha möjlighet att utveckla kommunikationen med medlemmar och supporters, och kunna kommunicera mer integrerat. Vi lägger grunderna nu i de olika kanalerna som e-post, mobil webbplats och webben och med ett nytt CRM-system kommer vi kunna integrera fullt ut.
Kommentarer helår:
Inom ramarna för kommunikationsrådet arbetade en webbgrupp under året med att se över vår totala närvaro på webben. En översikt av nuvarande närvaro och önskad närvaro gjordes och därmed en prioriteringsordning och tidsplan. Det stora arbetet under året gick åt att ta fram kampanjwebbplatser som interimslösningar och i slutet av året startade sedan webbutvecklingsprojektet där en intern projektgrupp arbetar med webbstrategiarbete med sektionens webbplats. Målet är att lansera en ny webbplats till 50-årsfirandet 2011.
3. Sektionen ska byta plattformar för organisationens IT-stöd och i högre utsträckning använda sig av öppna system och "molntjänster".
Förberedelsearbetet för ett byte av teknisk plattform för vår externa webbplats har fortsatt under tredje tertialet 2010. Bytet innebär att vi tar en öppen plattform i anspråk och detta arbete kommer att slutföras i maj 2011.
Indikatorer
1. Vi har minst en representant i de internationella grupper som arbetar med digitala plattformar och/eller i den grupp som arbetar med ”supporter journeys”. Den svenska sektionen ses som en sektion med digital expertis som deltar i internationella processer.
2.1 Vi har tagit fram ett flödesschema över hur vi ska integrera befintliga digitala kanaler och databaser, prioriterat arbetet och tagit fram en tidsplan som vi arbetar efter.
2.2 Flödesschemat inkluderar minst tre utvecklingsmöjligheter av befintliga kanaler, och/eller nya kanaler och metoder.
Tillväxt
GPS Portfolio:
Growing in the 21st century
Relevanta ISP-områden: Primärt R1 och R2, därutöver P1, P2, L3 GPS Flagship Project: Enhancing innovative growth |
Global vision: Hållbar tillväxt gällande människor, intäkter, aktivism, mångfald och effekt för de mänskliga rättigheterna.
Globala mål
1. Öka Amnestys intäkter genom att sätta intäktsmål, identifiera och utveckla områden av specifik expertis, integrera intäktsgenerering i rörelsens prioriteringar, utveckla och implementera en internationell fundraisingstrategi som är integrerad med Amnestys övergripande tillväxtstrategi.
2. Utvidga området för tillväxt genom att i nord bearbeta grupper med etnisk bakgrund i syd, uppmuntra virtuell tillväxt genom on-line och mobil teknologi, fortsätta internetbaserade tillväxtprojekt som e-medlemskap, on-line communities och ungdomsprojekt och även skapa effektiva CRM-system.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen har 95 000 medlemmar och givare, varav 90 000 medlemmar vid utgången av 2011. 83% av dessa ska betala via autogiro.
För andra året i rad slår svenska Amnesty medlemsrekord. Vid utgången av 2010 hade sektionen 90 956 medlemmar och givare, varav 86 380 var medlemmar. Under året värvades totalt 12 962 nya givare och medlemmar, varav 12 612 var medlemmar. Medlemsvärvning via face-to-face har under 2010 bedrivits i Stockholm under större delen av året, i Malmö och Gävle/Uppsala under delar av året samt i turnéform under sommaren. Nytt under tertialperioden var att man i Stockholm fortsatte värvningen till i mitten av december med goda resultat. På helårsbasis kan vi konstatera att trots att face-to-face verksamheten bedrivits på färre platser än vanligt under året överträffades målen och vi nådde 11 330 nya medlemmar (budget 10 500). Under perioden fortsatte även värvningen av medlemmar via telemarketing, en värvningskanal vi utvecklar för att komplettera face-to-face. I dagsläget betalar 83% av medlemmarna via autogiro.
2. Sektionen arbetar aktivt för att bibehålla en låg avhoppsnivå bland medlemmar och bidragsgivare.
Under tertialperioden har en avhopparundersökning genomförts där vi där vi ringt och ställt frågor till avhoppare både på autogiro och inbetalningskort för att få en bättre förståelse för varför medlemmar hoppar av och om det var något i medlemskapet de var missnöjda med.
Kommentar helår:
Under hela 2010 har flera aktiviteter genomförts för att minska avhoppsnivån bland medlemmar och bidragsgivare. Vi har gjort en avhopparanalys för att få en bättre insikt i vilka medlemmar som hoppar av i större utsträckning än andra. Vi har även gjort test med riktade aktiviteter gentemot medlemmar som enligt analysen är mer benägna att hoppa av än övriga medlemmar för att minska sannolikheten att de faktiskt hoppar av. När det gäller medlemmar på inbetalningskort har vi gått från en påminnelse till två påminnelser då det ökar förnyelsegraden på denna medlemsgrupp. Vi har också aktivt arbetat på att förbättra kommunikationen med medlemmarna på flera olika sätt, bland annat genom att kunna erbjuda kommunikation med Amnesty via e-post och sociala medier. När det gäller bidragsgivare har vi bearbetat bidragsgivare för att föra över dem på medlemskap via autogiro. Totalt har avhoppen minskat 2010 jämfört med 2009 och ligger på drygt 9%.
3. Sektionen har en årlig tillväxt på minst 5% vilket innebär intäkter på minst 80 miljoner kr 2011. Vi satsar under perioden på utveckling för långsiktig tillväxt. Vår fundraisingmix är diversifierad med fokus på regelbundet, individuellt givande.
Intäkterna för 2010 uppgick totalt till 78,2 miljoner, en ökning med 5,6 miljoner jämfört med 2009, vilket motsvarar en tillväxt på 7%. Detta trots att det stora arvet på ca 10 miljoner kronor inte betalades ut under sista tertialet 2010. Cirka 75% av intäkterna kommer från medlemsavgifter och regelbundet givande. Utdelningen från Svenska Postkodlotteriet uppgick till 11 miljoner kr och från Humanfonden nästan 6 miljoner kr, detta trots att antalet sparare fortfarande minskar. När det gäller övriga intäktskällor kan nämnas att intäkterna från givarbreven ökade jämfört med 2009 med 234 000 kronor och överskred budget med 559 000 kronor. Givarbreven gick bra för att vi har gjort ändringar i hur breven är utformade, val av tema och hur vi förmedlar budskap för att öka effekten på breven. Detta innebär att vi trots ett minskat antal givare ändå har vänt den nedåtgående kurvan för denna intäktskälla. Antalet AmnestyGuards, det vill säga medlemmar som ger 150 kr eller mer via autogiro, har ökat med 2 248 och är nu uppe i 9 069 stycken. När det gäller företagssamarbeten och gåvor via företag förväntar vi oss inte att dessa områden ska öka i någon större utsträckning på grund av Amnestys företagsriktlinjer, men vi inledde i december ett samarbete med Karl-Bertil, ett nytt "blocket" på nätet där delar av annonsintäkterna går till Amnesty.
4. Sektionen lever upp till målen i ICM-beslut 15 från 2009, ”From assessment to distribution” (A2D), d v s 40% av intäkterna går 2016 till den internationella rörelsen.
Under året har svenska sektionen sammanlagt bidragit med 26,6 miljoner kr till den internationella rörelsen via IS, vilket är 34% av intäkterna. Utöver det obligatoriska bidraget har 7,8 miljoner kr skänkts som ett frivilligt bidrag varav 2 miljoner kr till BRICS. En fundraisingstrategi för hur svenska sektionen ska leva upp till One Financial Amnesty kommer att tas fram efter ICM 2011 då vi vet mer om hur systemet kommer att utformas.
5. Sektionen bidrar under perioden aktivt till att utveckla det internationella fundraisingarbetet.
Genom ett aktivt deltagande i FMT (Fundraising Management Team) fortsätter svenska sektionen att vara en del av vårt globala fundraisingarbete. Under hösten presenterades en global fundraisingstrategi som alla sektioner ska skapa sina egna strategier utifrån. En ny grupp som kallas GSEG (Global Supporter Engagement Group) har skapats där Sara Ångström ingår som representant och mellanhand/rapportör till FMT. Syftet med gruppen är att säkerställa att vi arbetar enhetligt med hur vi tar hand om intressenter som anmäler sig på till exempel internationella sidor. Även andra övergripande "digitala frågor" kan hamna i den här gruppen.
Under året har svenska sektionen tillsammans med danska sektionen tagit fram ett F2F Toolkit som nu kommer att integreras i en övergripande Fundraisingmanual som ska vara klar till juni 2011.
6. Sektionen ser utifrån mångfaldsstrategin över hur riktade fundraisingaktiviteter kan användas i syfte att växa.
Under 2010 har vi tyvärr inte kunnat arbeta med mångfaldsstrategin i lika hög utsträckning som föregående år. Face-to-face verksamheten är viktigt när vi rekryterar medlemmar med mångfald. I år låg det väldigt stort fokus på Stockholm eftersom vi inte hade någon projektledare för face-to-face under sommaren och därför inte hade verksamhet i Göteborg och verksamheten i Malmö haltade något. För att klara rekryteringsmålet blev det mycket fokus på att värva i Stockholm där vi hade en väl fungerande verksamhet. Men trots detta visar den analys vi gjorde av medlemsbasen i december 2010 att 10% av medlemmarna är födda utanför Sverige, vilket är oförändrat jämfört med 2009. Som jämförelse är 14% av svenska befolkningen födda utanför Sverige. Så även om vi inte arbetat lika aktivt med mångfald i år så har vi lyckats bibehålla samma nivå. Andelen medlemmar som är män har ökat från 40,3% 2009 till 41,1% 2010. Under 2011 kommer vi att arbeta mer aktivt med mångfald igen, både inom face-to-face och telemarketing.
7. Sektionen arbetar för att öka integrationen mellan fundraising och kampanj.
Arbetet med AI50 sker i tätt samarbete mellan kampanj, marknadsföring, fundraising och digital kommunikation/fundraising. Det är numera en naturlig del i vårt sätt att arbeta att integrera dessa. Vi har även börjat arbeta mer med att ge medlemmar möjligheten att skriva under aktuella vädjanden. Telemarketing började under hösten i stor skala be om stöd för aktuella veckans vädjande i alla samtal med medlemmar. Som följd ställde cirka 80% av de uppringda medlemmarna upp och skrev under våra vädjanden. I december kom vi även igång med e-mailprogrammet och hann skicka ut ett vädjande till cirka 15 000 medlemmar innan året var slut. Ambitionen inför 2011 är att i hög grad använda kampanjbudskap för att bygga relationer med medlemmarna och få dem att aktivera sig mer. Under året skedde mycket integration inom ramarna för val- och sommarkampanjen.
Indikatorer
1. Våra nyckeltalsmätningar och mätningar utifrån de internationella definitionerna, samt regelbundet ta fram egna ROI:s (nyckeltal för Return on investment).
2. Våra nyckeltalsmätningar och mätningar utifrån de internationella definitionerna, samt regelbundet ta fram egna ROI:s.
3. Våra nyckeltalsmätningar och mätningar utifrån de internationella definitionerna, samt regelbundet ta fram egna ROI:s.
4.1 Summa skickad till den internationella rörelsen överensstämmer med målsättningarna i A2D.
4.2 Vi följer målen både på intäkts- och kostnadssidan.
7. Via SCB-mätningen av medlemsdatabasen på individnivå kan vi mäta mångfalden i medlemsdatabasen på årlig basis och se hur vi ökar i olika grupper och sedan jämföra med insatser. Vi har ökat vår förståelse och kunskap om hur vi ska kombinera fundraising och kampanj.
Mäta resultat
GPS Portfolio:
Assessing Impact
Relevanta ISP-områden: C1-4, P1-3, L3, R1-2 GPS Flagship: Assessing AI's human rights impact |
Global vision: Amnesty ska till fullo inse och ta ansvar för den påverkan och de effekter organisationens arbete har på de mänskliga rättigheterna.
Globala mål
Amnesty ska
1. förbättra sitt samarbete med rättighetsbärare, människorättsförsvarare och partnerorganisationer.
2. öppet rapportera och ta ansvar för de framgångar och motgångar man har i arbetet för de mänskliga rättigheterna.
3. öka sin kompetens när det gäller att mäta effekterna av arbetet för de mänskliga rättigheterna.
4. utveckla enhetliga system för att utvärdera och mäta effekter av detta arbete.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska höja kompetensen vad gäller målstyrning, utvärdering och måluppfyllelse.
Fredrik Kron från sekretariatet har deltagit i en utbildning om strategisk kommunikation i idéburna organisationer anordnad av Ledarinstitutet. En internationell utvärderingsmetod som t ex används i strategin för kampanjen Säkerhet och mänskliga rättigheter är “Dimension of Change”. I december 2010 deltog Maja Åberg från sekretariatet i en kampanjutbildning på IS där metoden utgjorde en del av kursen.
2. Sektionen ska utveckla system för att utvärdera arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Inget att rapportera under perioden.
Indikatorer
1. Vi lyfts i undersökningar och andra externa sammanhang fram som en av de organisationer i Sverige som bäst redovisar sin verksamhet och måluppfyllelse.
2. Rapporteringen av framgångsrika resultat och goda nyheter ökar i vår löpande interna och externa kommunikation.
Operativt arbete
GPS Portfolio:
Strengthen AI's operations globally
Relevanta ISP-områden: L1 Flagship Project: Enabling joint planning and delivery |
Global vision: Amnesty ska utveckla sitt operativa arbete i syfte att bli "Ett Amnesty" och maximalt effektiva i arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Globala mål
1. Amnestys operativa arbete ska utvecklas utifrån globala projekt- och ledningssystem som levererar i enlighet med planer och prioriteringar och är kostnadseffektiva.
2. Amnesty ska implementera standardiserade system inom ekonomi, redovisning och IT som möjliggör rapportering med högre ansvarstagande, transparens och kostnadseffektivitet.
3. Amnesty ska utveckla globala strategier för riskhantering.
4. Amnesty ska rapportera och följa upp effekterna av organisationens verksamhet i enlighet med ISP och i enlighet med INGO Accountability Charter.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska utveckla planerings- och rapporteringssystem som möjliggör en transparent och informativ rapportering av arbetet.
Ingen internationell rapportering har varit aktuell under tredje tertialet 2010.
2. Sektionen ska utveckla arbetet med styrning, ledning och kontroll av verksamheten
Styrelsen genomgick under tertialet en utbildning i internkontroll under ledning av PWC och för 2010 kommer FRII:s kvalitetsrapport att kompletteras med en bilaga som redogör för styrelsens internkontroll.
Arbetet med sektionens riskhantering har pågått under 2010 och en första riskanalys av sektionens verksamhet presenterades till styrelsens decembermöte. Riskanaylsgruppen på sekretariatet kommer att fortsätta arbetet under 2011.
3. Sektionen ska öppet kunna redovisa hur vi använder alla medel vi samlar in i Sverige och redogöra hur vi på bästa sätt använder dem för Amnestys ändamål.
Arbetet med att se till att alla grupper/enheter har tydliga riktlinjer för sin redovisning, samt att de rapporterar till sekretariatet, har fortsatt under 2010.
Indikatorer
1-3:
Effektiviteten i sektionens planerings- och budgeteringsprocess ökar, kvalitén på sektionens verksamhetsberättelse och årsredovisning höjs. Det senare leder till att Amnesty 2011 placerar sig högt i tävlingen ”Bästa årsredovisning inom ideella sektorn”.
Fler medlemmar tar på sig förtroendeuppdrag på sektions- och lokal nivå.
2.3 Programmet har 25 deltagare.
2.4 Projektledarutbildningen har 45 deltagare och minst 75% av deltagarna genomför sina projekt.
Sektionens prioriteringar
Utveckla och stödja aktivismen
Relevanta GPS Portfolios:
Growing in the 21st century samt Communicating in a changing environment
Relevanta ISP-områden: Primärt L3, L1, E1, R1 |
Global vision: En ökad effektiv aktivism präglad av mångfald i syfte att uppnå våra prioriterade mål.
Globala mål
1. Ökad mångfald och jämställdhet bland aktiva medlemmar.
2. En mer effektiv aktivism i syfte att uppnå våra prioriterade mål.
3. Ökat deltagande i nya former av aktivism.
4. Amnesty har fler unga aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter.
Sektionens mål 2010-2011
1. Vi ska vara en öppen och tillgänglig organisation. Antalet män och personer med utländsk bakgrund bland aktiva medlemmar och på ansvarspositioner i organisationen ska öka.
Den 28 september-7 oktober 2010 genomfördes rekryteringsmöten på 23 orter i landet. Statistik för antal män har tagits fram för Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. I Stockholm var det drygt 70 deltagare och 30% av dem var män. I Göteborg var 7 av 24 deltagare män (29%), i Malmö var 8 av 21 män (38 %) och i Lund var 2 av 7 män (29 %). Information om utländsk bakgrund efterfrågades inte i utvärderingarna.
På projektledarutbildningens första träff hösten 2010 var 11 av 34 deltagare män (32%). Av de 29 deltagare som fyllde i utvärderingen uppgav sex personer att de hade utländsk bakgrund. Ledarskapsprogrammet som startade hösten 2010 hade fem män som deltagare (av 21 deltagare). En deltagare hade utländsk bakgrund.
2. Att genom ett kompetent ledarskap, aktiva stödåtgärder och ökad kunskapsspridning nå ökad aktivitet som ligger i linje med organisationens mål och prioriteringar och som präglas av kvalitet och långsiktighet.
I september gavs ett temanummer av Insats ut (Slum i Kenya). Återkoppling till kampanjen Väck politikerna gavs också i både oktober- och i novembernumret.
Projektsamordnare Kathleen McCaughey besökte K-gruppen i Stockholm den 28/10 samt AMD den 2/12. Samtliga distriktsamordnare deltar regelbundet i möten på lokal nivå.
Den 24-26 september anordnades en kampanjutbildning i Stockholm om de människorättskränkningar som sker i Kenyas slum och särskilt om kvinnors situation. 24 personer deltog. Ungdomsgrupperna var också med en större del av helgen och distriktsombuden deltog i ett av passen.
Det hölls ett distriktsombudsmöte den 25-26/9 med 15 stycken deltagare. På mötet deltog tio distrikt i jämförelse med åtta distrikt som var närvarande på distriktombudsmötet hösten 2009 (12 personer).
Årets aktivistseminarium genomfördes på Graninge Stiftsgård den 5-7 november med 67 deltagare (inkl. anställda och praktikanter).
Projektledarutbildning träff 1 anordnades i Stockholm den 9-10 oktober med 33 deltagare. En lokal uppföljningsträff hölls på kvällen den 24 november i Malmö (sju deltagare) Göteborg (sex deltagare) samt Stockholm (sex deltagare).
Första träffen på ledarskapsprogrammet hölls den 4-5 september. Då deltog 19 personer av sammanlagt 21 deltagare på programmet. Träff 2 hölls den 20-21/11 med 18 deltagare.
3. Vi ska utveckla nya former av aktivism.
Under aktivistseminariet i september arrangerades workshops om att använda flashmobs och att använda teater som metod för politisk påverkan.
4. Öka antalet unga personer bland de aktiva medlemmarna och stärka deras engagemang.
Den 24-26 september anordnades en nationell ungdomsträff i Stockholm som delvis samkördes med kampanjutbildningen. 33 ungdomar deltog samt ungdomsrådet, sammanlagt 37 personer.
Regionala ungdomsträffar under hösten hölls två gånger i Stockholm, fyra gånger i Göteborg och en gång i Malmö.
På aktivitetsdagen i oktober deltog 14 ungdomsgrupper och på aktivitetsdagen i december deltog 16 ungdomsgrupper.
Kommentar över helår:
Rekryteringsmötena under 2010 uppnådde målet att minst 20% av deltagarna skulle vara män, men information fattas för att slutsatser ska kunna dras om hur många deltagare som hade utländsk bakgrund, då den informationen endast samlades in under vårens rekryteringsmöte och inte under höstens. Vid vårens rekryteringsmöte var deltagarna följande; i Stockholm 70 deltagare, varav 25% män. Av de 48 personer som fyllde i utvärderingen uppgav 39,6% att de hade utländsk bakgrund. I Göteborg var det 27 deltagare. Av de 21 personer som fyllde i utvärderingarna uppgav 28,5% att de var män och 33% att de hade utländsk bakgrund. I Malmö var det 12 deltagare varav 8% män medan det i Lund var 17 deltagare varav 30% män. Av nio personer som fyllde i utvärderingen uppgav en person att den hade utländsk bakgrund.
Värt att notera om rekryteringsmötena är att de flesta som besöker dem kommer till följd av ett e-postutskick till medlemmar i Amnesty. Vi har inte heller någon information om hur många som stannar kvar i organisationen efter rekryteringsmötena, något som kommer rättas till under 2011 då nya rutiner kring ett uppföljande e-postmeddelande kommer skickas sex månader efter varje rekryteringsmöte till deltagarna.
Under 2010 gavs Insats ut i form av temanummer i februari (våld mot kvinnor), maj (kampanjen Väck politikerna ) och september (Slum i Kenya). Återkoppling från våra kampanjer/aktioner, aktiviteter och utbildningar/träffar har varit ett mer eller mindre stående inslag i Insats under året, inte minst temanumret om våld mot kvinnor i februari som i allt väsentligt var en sammanfattning av den mångåriga kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor .
En indikator på om ledarskapsprogrammet och projektledarutbildningen var lyckade var att 45 personer skulle genomgå dem per år. Det målet uppnåddes inte 2010. 19 deltagare gick ut projektledarutbildningen i januari 2010 och 21 deltagare genomförde ledarskapsprogrammet, alltså sammanlagt 40 personer. Eftersom projektledarutbildningen var ny var det svårt att rekrytera till den, rutinen med en kvällsträff mellan utbildningarna fanns inte heller och personalförändringar i Stockholm gjorde att deltagarna inte följdes upp.
Under året har fler än tio lokala Amnestymöten besökts. Under varje tertial sker minst 10 möten till följd av att distriktssamordnarna kontinuerligt är med på lokala möten.
De goda resultaten gällande ungdomsgruppernas deltagande i aktivitetsdagar och på ungdomsträffar beror på de utarbetade rutinerna i Stockholm, Göteborg och Malmö där en praktikant varje vår- och hösttermin på heltid stöttar ungdomsgrupperna.
Indikatorer
1.1 Minst en gång per år anordnas riktade rekryteringsmöten för att bl aöka andelen män och personer med utländsk bakgrund under 2010-2011. Minst 20 % av deltagarna kommer från de underrepresenterade grupperna.
1.2 Minst 20% av deltagarna till ledarskapsprogrammet och projektledarutbildningen är män och personer med utländsk bakgrund.
2.2 Varje år publiceras minst två temanummer av Insats, dessutom återkopplas resultatet av våra aktiva medlemmars arbete regelbundet i Insats.
2.3 Sekretariatspersonal deltar på minst 10 lokala Amnestymöten årligen.
2.3 Ett ökat antal distrikt är representerade vid möte 2010 och 2010
2.4 Minst 70 personer deltar på aktivistseminarium 2010 och 2011
2.6 Antalet arbetsgrupper minskar inte
2.7 Antalet personer som genomgått projektledarutbildning samt ledarskapsprogram är minst 45.
3.1 I Insats och på Aktivistseminariet presenteras nya former av aktivism.
3.2 Sociala medier används strategiskt inom ramen för val- och sommarkampanjen 2010.
3.4 System och rutiner för effektivare mobilisering finns på plats.
4.1 En nationell och två regionala ungdomsträffar anordnas varje termin. I samband aktivistseminariet anordnas specifika workshops riktade till unga personer.
4.2 På den nordiska ungdomskonferensen 2010 deltar tio unga aktiva medlemmar. Sektionen arrangerar en ungdomskonferens för 50 unga aktiva medlemmar 2011.
4.3 Den särskilda aktionsdagen för unga och studenter medför aktivitet på gymnasieskolor/universitet i minst 10 städer.
Slå vakt om kvinnors rättigheter
Relevanta GPS-områden:
Integrating gender är ett av fem "cross-cutting themes" i GPS som ska genomsyra allt arbete som genomförs.
Relevanta ISP-områden: Gender mainstreaming utgör ett av fem "kärnområden" (core work) i ISP. |
Globala mål
1. Ett genusperspektiv ska genomsyra Amnestys alla arbetsområden.
2. Stärkt egenmakt för kvinnor och flickor samt respekt för och skydd av kvinnors rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter.
3. Bekämpa könsrelaterat våld och diskriminering av kvinnor.
Sektionens mål 2010-2011
1. Kvinnors rättigheter är integrerade i sektionens kampanj- och påverkansarbete, som utgår från ett genusperspektiv.
2. Kvinnor och flickors egenmakt stärks, och kvinnors rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter, främjas i ett antal länder.
Under perioden har vi fokuserat på internationella aktioner:
- 16 days of action (25/11-10/12), där temat var sexuella och reproduktiva rättigheter. Ett aktionsmaterial skickades ut till de ca 20 grupper som "prenumererar" på alla aktioner gällande kvinnors rättigheter samt till de grupper som anmält sig till aktionen.
- Sexuellt våld mot flickor i Nicaragua kopplat till det absoluta abortförbudet.
Nicaragua är en s.k. "sektionsprioriterad" aktion vilket innebär att alla Amnestygrupper ombeds delta. Grupperna får löpande aktionsmaterial och uppdateringar.
I december gästades vi av kvinnorättsförsvararen Argentina Espinoza från Nicaragua som deltog i flera seminarier, lobbymöten och mediaintervjuer.
Den nationella aktionsdagen i december 2010 tog upp Nicaragua. Under aktiviteter på 34 orter samlades omkring 8 000 underskrifter in på vykort som ska överlämnas till president Ortega genom IS försorg.
3. Svenska regeringen och myndigheter genomför de rekommendationer avseende våldtäkt som tidigare ställts inom ramen för för kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor”.
Katarina Bergehed medverkade vid ett seminarium i riksdagen på Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor som handlade om sexuellt våld mot kvinnor i Sverige.
Katarina Bergehed och Fredrik Kron deltog den 29/11 i en hearing ledd av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni med syfte att utvärdera den nationella handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Inbjudna NGO:s gavs även möjlighet att lämna synpunkter på vad den kommande handlingsplanen bör omfatta och fokusera på. Vid mötet inledde Sabuni med att tala om att hon har för avsikt att ta fram en särskild handlingsplan mot sexuellt våld, vilket är ett av de krav som vi drivit inom ramen för arbetet mot våldtäkt (Fallet nedlagt, Krafttag mot våldtäkt mm).
4. Sektionen använder jämställdhetsintegrering som en metod för att säkerställa genusperspektivet i verksamheten.
Kommentar helår:
MÅL 1
Vi har fortfarande en del att göra vad gäller att integrera kvinnors rättigheter i det övriga kampanjarbetet.
Som ett exempel kan nämnas att endast en av tolv av Månadens aktion handlat specifikt om kvinnors
rättigheter (Nicaragua). Med undantag av Månadens aktion i juni som tog upp människorättsförsvarare i
Amnestys VM-lag Stand Up United, där könsfördelningen bland "lagmedlemmarna" var jämn, fanns endast
en kvinna med bland de individfall som togs upp under året. Vad gäller individfallen vi tagit
upp i Riksdagens MR-grupp har andelen män som vädjats för ökat: 2010 visade på en könsmässig imbalans
90-10, jämfört med 78- 22 under 2008- 2009. En del av förklaringen ligger dock i faktorer utanför vår
kontroll.
Vi har inte inrättat en särskild grupp med kompetens kring genusfrågor i syfte att stödja kampanj- och informationsarbetet.
Amnestys internationella nätverk för kvinnors rättigheter, International Women's Human Rights Network,
IWHRN, håller på att återupplivas. IWHRN ska bl.a. tillvarata den kompetens som organisationen byggt upp
genom SVAW-kampanjen och bidra till att kvinnors rättigheter integreras i alla delar av Amnestys arbete,
Svenska sektionen har under året ingått i en "planning group" som bland annat haft till uppgift att identifiera
nätverkets syfte och mål (terms of reference) samt planera det första internationella mötet med nätverket,
som hålls i mars 2011. grupper som prenumererar på de aktioner som berör kvinnors rättigheter
varken ökar eller minskar och det arbete dessa grupper lägger ner på aktionerna varierar starkt
MÅL 2
Under året har sektionen arbetat med sex internationella aktioner varav samtliga i en eller annan bemärkelse berör SRHR. Flera av dessa löper över flera år och vi försöker medvetet "hålla fast" vid och bedriva ett långsiktigt arbete kring ett antal enskilda aktioner för att på så sätt säkerställa att arbetet bidrar till konkreta resultat. Två av de sex aktionerna är sektionsprioriterade, vilket är ett viktigt redskap för att säkerställa att kvinnors rättigheter integreras i vårt kampanj- och påverkansarbete.
MÅL 3
Katarina Bergehed deltog i Amnestys delegation vid Kvinnokommissionens möte i New York i mars 2010, där
den nordiska rapporten om våldtäkt och mänskliga rättigheter släpptes internationellt. Den globala
kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor avslutades i mars på Internationella kvinnodagen. Ungefär 45 grupper
deltog med seminarier, fackeltåg och olika aktiviteter runt om i landet samt samlade in
namnunderskrifter till vårt upprop Krafttag mot våldtäkt , riktat till den svenska regeringen. Uppropet, som
pågick mellan februari-mars, var ett samarbete mellan Amnesty och åtta andra NGO:s (varav flera
medlemmar av det tidigare 09-nätverket). Totalt överlämnades 13 082 namnunderskrifter till Integrations- och
jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vid ett möte i april.
Arbetet på eget land har i enlighet med handlingsplanens mål fortsatt även efter kampanjavslut. Det handlar till stor del om att bevaka och följa upp de åtgärder som regeringen och myndigheter vidtar för att säkerställa att våra krav hörsammas. Framgångar under året omfattar bland annat tillkännagivandet att en särskild
handlingsplan mot sexuellt våld kommer att tas fram. Minst sju motioner från fyra partier lämnades in under allmänna motionstiden som tar upp våldtäkt, däribland Amnestys krav om inrättandet av en
granskningskommission. Vi följer arbetet med att ta fram den andra nationella handlingsplanen för att bekämpa våld mot kvinnor. I oktober 2010 kom också 2008 års sexualbrottskommittés betänkande och förslag till ändringar i sexualbrottslagstiftningen och Amnesty är en av remissinstanserna. Vi har även
medverkat i flera riksdagsseminarier kring dessa frågor samt träffat alla partiers kvinnoförbund (eller motsvarande).
MÅL 4
Varje avdelning har genomfört en pilotstudie inom ramen för arbetet med jämtegrering. En
genomförandeplan har tagits fram för det fortsatta arbetet och ska implementeras under 2011.
Övrigt
Under hela året har vi fortsatt vårt påverkansarbete gentemot svenska regeringen och den delegation som deltar i förhandlingarna i Europarådet gällande utformningen av en ny europeisk konvention mot våld mot kvinnor. Vi har sett Sveriges mycket restriktiva - och ibland rent av obstruerande - hållning förändras allteftersom. I december 2010 slutfördes förhandlingarna i arbetsgruppen CAHVIO. Deras draft Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence ska behandlas av Ministerrådet 2011.
Indikatorer
1.1 En grupp har tillsatts senast i april 2011.
1.2 Delta i internationella planeringsmöten samt i möten med det internationella nätverket för kvinnors rättigheter.
1.4 Minst fyra nya grupper ansluter sig.
2.1 Sektionen deltar i minst fem internationella aktioner inom olika arbetsområden/GPS-portföljer, i syfte att genom kampanj- och påverkansarbete bidra till att målen uppfylls.
2.1 En jämnare könsfördelning av de individuella fall vi tar upp i Månadens aktion och via riksdagens MR-grupp.
3.1 Vi inlämnar remissvar på betänkandet.
3.2 Vi träffar samtliga politiska kvinnoförbund/talespersoner för uppföljning av tidigare möten
och dialog. Vi bearbetar särskilt de partier som ännu inte motionerat eller på andra sätt agerat i
frågan.
3.3 Amnesty sammankallar samarbetsorganisationer i samband med att den nya nationella
handlingsplanen mot våld mot kvinnor utarbetas.
3.4 Vi utvärderar arbetet på eget land avseende våldtäkt.
4. Jämställdhetsintegrering genomförd i varje avdelning på sekretariatet inom minst ett arbetsområde.
Motverka diskriminering
EPS Portfolio:
Discrimination samt kampanjen ”Fattigdom - en rättighetsfråga”
Relevanta ISP-områden: Primärt C1, därutöver C2, C3, C4, P3, E3 |
Global vision: Alla människor skyddas mot diskriminering. HBT-personer har rätt till förenings- och yttrandefrihet. Alla romer i Europa garanteras mänskliga rättigheter och social inkludering.
Globala mål
1. Synliggöra, bekämpa och utrota diskriminering i Europa och främja likabehandling som en grundläggande rättighet.
2. Ett starkt och sammanhållet diskrimineringsdirektiv antas inom EU.
3. Pride-parader och andra events om hbt-personers rättigheter tillåts hållas. Deltagare i Pride-parader har ett skydd mot homofobiskt våld och hets mot folkgrupp från motdemonstranter.
4. Regeringar antar och genomför lagar, policies samt program för att åtgärda systematisk diskriminering och orättvisor som drabbar romer avseende förverkligande av deras ESK-rättigheter.
Sektionens mål 2010-2011
1. EU:s diskrimineringsdirektiv antas.
2. Hbt-personers rättigheter stärks i ett urval europeiska länder. Pridearrangemang genomförs i Östeuropa samt i Sverige och får ökad trovärdighet genom vårt engagemang.
Under Regnbågsfestivalen (29 sept - 3 okt) 2010 arrangerade Amnestys HBT-grupp i Malmö ett seminarium och en fotoutställning om HBT & fotboll, samt gick i paraden.
Svenska sektionen anslöt sig till en webbaktion som riktade sig till Serbiens inrikesminister inför Prideparaden i Belgrad 10/10.
3. Sverige stödjer och arbetar för att EU:s strategi beträffande romer antas. Sektionens arbete ska bidra till att romer inte utsätts för tvångsvräkningar, har besittningsrätt och lika tillgång till samhällsservice i Rumänien och Italien.
Uppvaktningar av Rumäniens och Italiens ambassader har skett för att diskutera romers rättigheter i respektive länder.
Situationen med tvångsvräkningar av romer i Frankrike har tagits upp med utrikesdepartementet.
Aktionen om Tjeckien lades upp på hemsidan i oktober.
En uppdatering om aktionen om Rumänien lades upp på hemsidan.
Grupp 90 i Malmö (ESK-grupp) deltog med aktiviteter på en mångfaldsdag tillsammans med
Romskt Informations- och kunskapscenter och RFSL den 24/10, för att uppmärksamma romers situation i Europa.
Den 3 november arrangerade Stockholmsdistriktet men framför allt Kampanjgruppen en föreläsning om romernas situation i Europa på Teater Tre.
Fonden har givit stöd till en organisation i Serbien som dokumenterar fängelseförhållandena och driver fall där fångar har misshandlats i fängelset. En stor del av deras arbete riktar sig mot minoriteter som diskrimineras av fångvaktarna och organisationen har givit stöd till bland annat romer, etniska albaner och bulgarer.
Kommentar helår
Över helår har sektionen utfört arbete helt i linje med målen. Det måste anses vara en framgång att Baltic Pride kunde genomföras i Vilnius i maj, till vilket sektionen skickade såväl egna deltagare som sponsrade deltagande från andra sektioner samt genomförde ett aktivt bloggande. Sektionen har även haft betydande närvaro på tre nationella HBT-arrangemang under året i Malmö, Stockholm och Göteborg.
Beträffande arbete för romers rättigheter har sektionen besökt aktuella ambassader samt deltagit i relevanta aktioner.
Arbetet med diskrimineringsdirektivet har avstannat på EU-nivå trots uppföljningsarbete mot framförallt Tyskland. Dessvärre blockerar Tyskland direktivet och det enda sättet sättet för arbetet att fortgå är för arbetsgruppen att borra djupare i vissa sakfrågor. Efter valet i Sverige i höstas ligger denna fråga på integrationsminister Erik Ullenhag under arbetsmarknadsdepartementet. Ullenhag uttryckte i början av detta år att inget kommer att hända med direktivet förrän det blir en annan regering i Tyskland, men att EU var villig att vänta.
Indikatorer
1. Sverige tar en aktiv roll i att driva arbetet med diskrimineringsdirektivet framåt.
2.1 Vi har en tydlig publik närvaro på Stockholm Pride, Hbt-festivalen i Göteborg och Regnbågsfestivalen i Malmö samt integrerar arrangemanget i 2010 års val- och sommarkampanj.
2.2 Vi skickar två representanter till Baltic Pride och sponsrar två deltagare från andra sektioner. Pridearrangemang i Stockholm, Baltikum och den tredje staden genomförs och att deltagarna utsätts inte för våld. Vi finansierar två deltagare från andra sektioner att delta på arrangemanget .
Extern MR-utbildning
Relevanta GPS Portfolios:
Demand Dignity, Communicating in a changing environment, Growing in the 21st Century samt ”cross-cutting theme” Promoting active participation
Relevanta ISP-områden: Primärt P1, P3, E1 och R1, därutöver E4 och L1 |
Global vision: Öka kunskapen om och intresset för de mänskliga rättigheterna genom att utbilda rättighetsbärarna.
Globala mål
1. Använda MR-utbildning för att utöka och utbilda MR-rörelsen.
2. Använda MR-utbildning för att skapa intresse hos yngre människor och få dem att vilja bli medlemmar.
3. Uppmana stater att leva upp till sina åtaganden att tillhandahålla MR-utbildning för nyckelprofessioner och att säkra tillgång till utbildning som stärker respekten för mänskliga rättigheter.
Sektionens mål 2010-2011
1. Vi ska arbeta för att Amnesty ska vara en betydande aktör inom MR-utbildning i Sverige med speciellt fokus på skolan och målgrupperna elever och lärare.
Ett förslag till strategi för MR-utbildning i gymnasieskolan 2011-2016 presenterades på styrelsens novembermöte. Styrelsen lyfte främst frågor kopplade till aktivisters informatörsarbete, och Sneställts framtid på detta möte. Efter vissa justeringar, klubbades strategin i december 2010. Strategin innebär i korthet att det arbete som bedrivs från sekretariatet främst kommer att fokusera på gymnasieskolan (pedagoger och elever) och att nuvarande informatörsarbete som främst bedrivs genom praktikanter upphör och fasas ut under 2011. Detta gäller även Sneställts verksamhet. De som varit aktiva i Sneställt har erbjudits att fortsätta sitt engagemang inom Amnestyakademin samt i kvinnorättsgrupperna/arbetsgrupper med fokus på kvinnors rättigheter. Det uppdrag som arbetsgrupper inom Amnesty har i form av att informera om mänskliga rättigheter påverkas inte av strategin. Strategin innebär också att vi i framtiden kommer att ha två spår i vårt arbete gentemot gymnasieskolan, en samlad webbplattform där vi erbjuder material till främst pedagoger utifrån deras behov och Amnestys priorterade frågor samt att vi ska arbeta kvalitativt med ett antal MR-skolor. Under 2011 kommer vi att projektanställa en person för framtagning av material samt samordning med övrig verksamhet (uppdragsutbildningar för pedagoger i Amnestyakademin och Angeläget) och att under året ta fram en modell för MR-skola.
2. Vi ska upprätthålla hög kvalitet i inom Amnestyakademin och Angeläget samt öka synlighet, kännedom samt deltagarantal i dessa verksamheter.
Amnestyakademin
Under perioden hölls 20 kurser varav 14 st i vårt fasta utbud i Stockholm, Göteborg och Malmö, 4 st uppdragsutbildningar, en intern kurs samt en lokal kurs. Uppdragsutbildningarna var en genusworkshop på Malmö högskola, en normkritisk och en genusinriktad kurs på ett gymnasium i Malmö, samt Asylrättens ABC, vilken hölls hos IM i Göteborg. Totalt antal deltagare under perioden: 192 personer. Under hösten testade vi än en gång att "sälja" in några kurser i samband med övriga ringaktiviteter gentemot medlemmar. Det gav ett bra utfall, och det arbetet kommer att systematiseras under 2011. Vi arbetar än mer riktat i marknadsföringen gentemot pedagoger och har "ständig" närvaro i de båda stora lärartidningarna samt på två av de större skolsajterna. Under perioden har vi även omarbetat våra kurser riktade till pedagoger. Vi har också tagit fram en ny kurs: VADDÅ DISKRIMINERING? SÅ FUNKAR DET! Kursen är utannonserad att hållas vid två tillfällen i april (Stockholm och Göteborg).
Kommentarer helår:
Amnestyakademin avslutar nu sitt fjärde verksamhetsår och har under den tiden utbildat drygt 2 200 personer. Under året genomfördes totalt 48 kurser med 569 deltagare, något färre än målet på 50 kurser och 650 deltagare per år
.
Att vi inte riktigt nådde upp till målet berodde främst på att Agneta Söder under året har kunnat lägga mindre tid på arbetet med Amnestyakademin då mer tid har ägnats åt strategiarbetet samt projektet tillsammans med turkiska sektionen och Olof Palme Center. På grund av detta har även färre seminarier (med fler deltagare) kunnat hållas. Däremot har resultaten på kursutvärderingarna ökat från 3,45 under 2009 till 3,53 (max 4,0) under 2010 vilket tyder på att vi håller god kvalitet i våra utbildningar, har bra kursledare och att de som gått våra kurser är nöjda. Under 2010 höll vi 11 st (2009, 8 st) uppdragsutbildningar över hela Sverige, i alla fall utom ett gällde det våra kurser riktade mot pedagoger.
Angeläget
Angelägets senaste dvd med tolv dokumentärer om mänskliga rättigheter gjorda av ungdomar, lanserades i september 2010. En ny lärarguide till Angelägets senaste dvd har även färdigställts. Under perioden beställde 653 pedagoger dvd:n från Angelägets webbplats. Under tertialperioden har även samarbetsavtalet kring Angeläget mellan Amnesty och KulturUngdom färdigställts. Dessutom har Angelägets webbsida utvärderats och utvecklats samt lagts in i ett nytt system. Martin Rydehn besökte i början av december en internationell ungdomsfilmfestival i Port Elizabeth i Sydafrika som heter SAY IFF. Flera filmer från Angeläget visades med efterföljande samtal. Angeläget svarade också för ett seminarium på en skolmässa som arrangerades på Svenska Mässan i Göteborg under namnet ”Mötesplats Skola”. 125 pedagoger deltog och utvärderingarna visade att innehållet uppskattades. Under hösten har innehållet i en flertematisk 3-timmars filmdag under namnet ”The A-day" utvecklats. Filmdagen riktar sig till gymnasieskolan och presenterar guldkornen av Angelägets dokumentärer tillsammans med bildspel och interaktiva övningar. ”The A-day” kommer att köras vid nio tillfällen som pilotprojekt på en av Göteborgs anrika biografer under mars och april 2011.
Kommentarer helår:
Under året har arbetet med att utveckla ett webbaserat läromedel inom Angeläget fortskridit. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden och sker i samarbete med GRUL. Utvecklingsarbetet med läromedlet fortskrider under 2011 och materialet kommer att testköras på gymnasieskolor våren 2011. Nationellt lanseras läromedlet under hösten 2011.
Angelägets dokumentärfilmfestival arrangerades den 28 april på biograf Bergakungen i Göteborg. Mellan 350-370 personer var på plats. 63 filmer skickades in, 25 nominerades och 7 visades. Kvaliteten bland de 25 nominerade filmerna håller högre kvalitet än tidigare år. Man kan se en successiv kvalitetshöjning för varje år. Skälet till detta kan vara att ungdomar som medverkar verkligen tar ämnet på allvar och dessutom blir inspirerade av de filmer som finns tillgängliga på Angelägets tidigare dvd. Att det är Sveriges största dokumentärfilmfestival, av och med ungdomar, kommuniceras flitigt kring festivalen.
Efter festivalen uppstod anklagelser i bloggvärlden om att Amnesty tillämpat censur av en film som behandlar en pågående vårdnadstvist av barn. I filmens sluttext tackades Amnesty, vilket av vissa uppfattades som att vi stod bakom filmen. Av denna anledning togs filmen ner från Angelägets Youtubesida. Filmskaparna erbjöds möjlighet att ändra i eftertexten så att Amnestys varumärke inte sammankopplades med filmens innehåll, men avstod från denna möjlighet. Efteråt genomfördes en omfattande riskanalys av Angeläget med vidtagna åtgärder för att undvika liknande händelseförlopp i framtiden.
Idag tangerar Angelägets metoder kursmål inom svenska, samhällskunskap, mediekunskap, rörlig bild, historia och livskunskap på gymnasieskolan. Under 2010 sökte 1 531 pedagoger upp Angelägets webbsida eller ”Gratis i skolan” som drivs av Skolporten. Resultat är klart högre än förväntat. Dessutom har dvd:n delats ut till ytterligare 500 pedagoger som anmält sig till skolbiodagar i Svenska Filminstitutets regi.
Det är svårt att göra en bedömning om hur många elever som tagit del av Angelägets filmer under 2010, men om hälften av lärarna som beställt dvd:n 2010 visar den för två av sina klasser landar vi på drygt 38 000 elever. Dessutom finns det många lärare som har tidigare dvd:er av Angeläget som de visar. Helt klart är att många tusen elever varje år ser ungdomarnas dokumentärer.
Indikatorer
1. Färdig strategi för skolverksamheten i slutet av 2010 samt plan för implementering under 2011. I slutet av 2011 ska det finnas en skolsajt på webben samt pilot på minst en MR-skola ska ha genomförts.
Amnestyakademin
2.1 50 kurser/år, 650 deltagare/år.
2.2 Mätning och jämförelse med föregående år medlemsundersökning. Kännedomen om Amnestyakademin ska ha ökat från undersökningen hösten 2009, vilket betyder kännedom högre än 30%. Resultatet för kursutvärderingarna ska minst ligga på samma nivå som föregående år.
Angeläget
2.7 En stor del pedagoger i svenska gymnasieskolan har positiva erfarenheter av att arbeta med Angelägets material.
2.8.1 Ett nytt virtuellt läromedel utarbetas och lanseras.
2.8.2 Angelägets metoder om mänskliga rättigheter tangerar kursmål i fyra till sex olika gymnasieämnen.
2.10.1 Angelägets filmfestival om mänskliga rättigheter stärker sin position som Sveriges största dokumentärfilmsfestival av och med ungdomar
2.10.2 Ungdomar från minst 25 gymnasieskolor anmäler filmer till Angelägets festival.
2.10.3 Ungdomar och pedagoger upplever att dokumentärfilmsproduktion av ungdomar är ett effektivt sätt att öka engagemanget för mänskliga rättigheter.
2.11.1 Antalet aktiviteter utanför Västra Götaland ökar i förhållande till tidigare år.
2.11.2 Omkring 300 pedagoger söker själva upp Amnesty för att beställa Angelägets filmer.
2.11.3 Omkring 40 000 elever/ungdomar tar årligen del av Angelägets filmer
Partnerskap med Amnestysektionen i Sierra Leone
Då partnerskapet inleddes under 2010 tillkom denna portfölj först i slutet av 2010 för att synliggöra det arbete som utförs inom ramen för partnerskapet. Då samtliga mål är satta för 2011 kommer ingen rapportering av denna portfölj att ske förrän till tertial 1, 2011.
Relevanta GPS Portfolios:
Growing in the 21st century
Relevanta ISP-områden: Primärt P1, L1, L2, E1, E2, R1 |
Global vision: Att arbeta i partnerskap i syfte att växa och att uppnå våra prioriterade mål.
Globala mål
1. Investera i ledning och styrning i en Amnestysektion i syd genom partnerskap.
2. Uppnå en mer effektiv aktivism inom prioriterade kampanjer i syfte att uppnå våra prioriterade mål genom att arbeta i partnerskap.
3. Öka Amnestys intäkter.
Sektionens mål
1. Stärka ledning och styrning av Amnestysektionen i Sierra Leone (AISL).
2. AISL ska ha trovärdig information om sektionens medlemmar.
3. Stärka aktivismen i AISL och i svenska sektionen.
4. Undersöka nya intäktskällor
Indikatorer
1.1 I samband med utvärdering av genomförda workshops uppger deltagarna att de gett dem ökad kunskap inom utvalda områden.
1.3 Ett utkast till strategisk plan finns efter genomförd workshop och analys av resultatet.
2. Medlemsdatabasen är installerad och används.
3.1 Efter genomförda workshops uppger aktivisterna att de fått nya användbara verktyg.
3.2 Grupperna rapporterar om vilken kontakt de haft med varandra och vilka lärdomar de fått till följd av det.
3.3 Minst 5 grupper i svenska sektionen och 5 grupper i AISL deltar i aktiviteten.
4. Beslut tas om partnerskapet går att använda i marknadsföring.
Bilaga 1 – Nyckeltal för Tillväxt
A
|
B
|
C
|
D
|
E
|
F
|
G
|
H
|
I
|
J
|
K
|
L
|
M
| ||
1
| TOTALT |
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
|
YYYY/MM/DD
| |
2
| Antal medlemmar och givare |
84,766
|
84,416
|
84,471
|
84,421
|
84,787
|
85,663
|
87,296
|
88,578
|
89,411
|
90,044
|
90,548
|
90,956
| |
3
| Andel på autogiro i % |
81.26%
|
81.55%
|
81.75%
|
82.14%
|
82.28%
|
82.54%
|
82.76%
|
82.96%
|
83.00%
|
83.08%
|
83.21%
|
83.04%
| |
4
| Varav medlemmar |
79,930
|
79,718
|
79,796
|
79,778
|
80,158
|
81,085
|
82,697
|
83,996
|
84,822
|
85,480
|
86,040
|
86,380
| |
5
| Varav enbart givare |
4,836
|
4,698
|
4,675
|
4,643
|
4,629
|
4,578
|
4,599
|
4,582
|
4,589
|
4,564
|
4,508
|
4,576
| |
6
| VARAV NYA UNDER 2010 | |||||||||||||
7
| Antal medlemmar och givare |
291
|
801
|
1,582
|
2,427
|
3,359
|
4,819
|
6,818
|
8,637
|
9,955
|
11,057
|
12,149
|
12,962
| |
8
| Andel på autogiro i % |
42.27%
|
61.30%
|
70.42%
|
74.74%
|
77.58%
|
81.80%
|
84.88%
|
85.90%
|
85.52%
|
85.33%
|
85.32%
|
83.89%
| |
9
| Varav medlemmar |
264
|
757
|
1,516
|
2,330
|
3,237
|
4,677
|
6,646
|
8,435
|
9,725
|
10,798
|
11,870
|
12,612
| |
10
| Varav enbart givare |
27
|
44
|
66
|
97
|
122
|
142
|
172
|
202
|
230
|
259
|
279
|
350
| |
11
| ||||||||||||||
12
| ||||||||||||||
13
| MEDLEMMAR/GIVARE | |||||||||||||
14
| Medlem är de antal personer som per ett givet datum (tillsvidare 31/12) har ett aktivt autogiro eller betalat medlemsavgift | |||||||||||||
15
| per inbetalningskort under året som gått. Bland dessa finns det många givare också de som är rena givare på inbetalningskort | |||||||||||||
16
| ska definieras på samma sätt som för givarbrevsuttagen, alltså de som vi räknar som aktiva och som vi skickar givarbrev till. | |||||||||||||
17
| I dagsläget de som gett en gåva 2 år tillbaka. | |||||||||||||
18
| ||||||||||||||
19
| AVHOPP | |||||||||||||
20
| Definitionen på avhopp är följande - de medlemmar som hade ett aktivt AG eller betalat full avgift år 1 den 31/12 | |||||||||||||
21
| men som sen inte har ett aktivt AG eller betalat en full avgift för år 2 den 31/12 räknas som avhoppade medlemmar för år 2. | |||||||||||||
22
| Avhopp 2010 |
7551
| Medlemmar under 2009 |
80,720
| Dvs Avhopp under 2010 var |
9.35%
| ||||||||
23
| ||||||||||||||
24
| En person betalar medlemskap den 23 september 2004 (då gäller medlemskapet enbart för 2004). | |||||||||||||
25
| Hon/han får sen avisering och påminnelser under hela 2005 men betalar inte in igen. | |||||||||||||
26
| Den här personen räknas som medlem 2004 då hon/han har en full betalning men räknas sen som avhoppad under 2005. | |||||||||||||
27
| För att få % jämförs siffran med de som hade betalat på inbetalningskort under kalenderåret eller medlemsåret 2004 | |||||||||||||
28
| eller hade ett aktivt autogiro den 31/12 2004. | |||||||||||||
29
| ||||||||||||||
30
| Medlemsrekordet (2010) |
86,380
|
Bilaga 2 – Nyckeltal för Utveckling och stöd av aktivism
Föregående års tertialsiffra inom parentes när möjligt.
1. Nationella utbildningar + antal deltagare
- ungdomsträffar 24-26/9, 37 deltagare
- aktivistseminariet 5-7/11 67 deltagare
- kampanjutbildning 24-26/9, 24 deltagare
- samordning/specialgruppsutbildningar -
- DO-utbildning 25-26/9, 15 deltagare
- FLO -
- Flykting- och migrationsutbildning Grundutbildning 13-14/11, 35 deltagare
Sammanlagt 178 deltagare på fem utbildningar. (146)
2. Antal besök i skolor (inom ramen för sekretariatets och distriktskontorens verksamhet) Stockholm 38 st. på 23 skolor samt 3 besök på sekretariatet, Göteborg 30 besök på 21 skolor, Skåne 17 pass på 11 skolor (75 pass i 49 skolor)
3. Antal besök i skolor för Sneställt (nationellt) Ett besök i en skola i Malmö, inga besök i Stockholm och Umeå, två workshops i en skola i Göteborg (14 pass i 5 skolor samt en föreläsning för lärare i Stenungsund)
4. Antal pressklipp om medlemsaktivism (pressklipp, inklusive insändare) 90 (105)
5. Antal underskrivna vädjanden på nätet: veckans vädjande
11 121
(3 259)
6. Antal underskrivna vädjanden på nätet: månadens aktion
920 (1 121)
7. Antal prenumeranter på kortkampanjen
december 2 729 (december 2 996)
8. Antal prenumeranter på e-nytt
3 300
(3 155)
9. Antal SMS-aktivister
3 543 ( 2 962)
10. Antal arbetsgrupper
145 (143)
11. Antal ungdomsgrupper
39 (33)
12. Antal specialgrupper
7 (8)
13. Antal distriktsgrupper (definition: grupper som är verksamma på distriktsnivå)
6 (11)
14. Antal landsamordnare (även hur många av dem som är samordnare i landprogram, LP)
42, varav 24 i 10 LP, och 15 länder + 1 region (EU) Obs! En av samordnarna är ansvarig för två länder och två LP och några av samordnarna har en mer passiv roll då det inte kommer aktioner på deras länder (37)
15. Antal grupper anslutna till landprogram
89, några av grupperna är med i flera landprogram (98, några av grupperna är med i flera landprogram)
16. Antal events och seminarier anordnade av landsamordnare och specialgrupper
3 (KRG/Göteborg om abortförbudet i Nicaragua, KRG/Stockholm om abortförbudet i Nicaragua, Kinasamo manifestation 10/12 fredspristagaren) (8)
17. Antal deltagande orter på aktionsdagar
59 (16/10: 25 orter, 10-11/12: 34 orter) (70)
18. Antal fans av Amnesty International på Facebook.
7 884
19. Antal utåtriktade aktiviteter ska vara minst 150 per år *
114 (3 st events och seminarier av landsamordnare och specialgrupper, Väck politikerna: 6 panelsamtal, 5 utåtriktade gruppaktiviteter, 3 valstugor. HBT-gruppen i Malmö arrangerade seminarium och fotoutställning i samband med Regnbågsfestivalen i Malmö, den 16/10 anordnades 38 Amnestygrupper aktiviteter, den 23/11 anordnades 14 aktiviteter på 12 orter för att uppmärksamma att det var 100 år sedan den sista avrättningen i Sverige, seminarium om fattigdom och mänskliga rättigheter den 22/11, 10-11/12 42 grupper anordnade aktiviteter, ett seminarium anordnat av Amnesty i Uppsala om abortförbudet i Nicaragua)
20. Antal deltagare på årsmötet
Kommentar:
1: Under året var det 333 deltagare på interna utbildningar till skillnad från år 2009 då 296 personer gick någon intern utbildning.
3: Sneställt som utbildningskoncept lades ner vid årsskiftet. Flera av grupperna nyrekryterade under hösten och kom inte igång med informatörsuppdrag innan de skulle besluta om de skulle fortsätta som arbetsgrupp eller bli utbildare i Amnestyakademin.
5: Veckans vädjande är ett nyckeltal som ökat under hösten till följd av att telemarketing sedan september frågar medlemmarna de ringer om de vill skriva under vädjandet.
10: Under året bildades 15 nya grupper och 12 lades ner. Antalet nya grupper är det högsta sedan 2005. Större delen av de nya grupperna har bildats som en konsekvens av våra rekryteringsmöten. Det är viktigt med fortsatta rekryteringsinitiativ från centralt håll om vi ska kunna göra motsvarande resultat även kommande år.
11: En förklaring till ökningen är att färre ungdomsgrupper lades ner 2010 jämfört med 2009. 2010 lades 7 ungdomsgrupper ner jämfört med 2009 då 16 grupper lades ned. Under 2010 startades 13 nya grupper jämfört med 18 st 2009.
13: Minskningen av antalet grupper på distriktsnivå beror främst på att Sneställt lagt ner sin verksamhet på några orter och att Göteborgsdistriktets två verksamheter för asylsökande slagits samman till en grupp.
19. Under året skedde 187 utåtriktade aktiviteter. Värt att nämna är att tre av aktiviteterna var valstugor i Göteborg och Stockholm den 27/8-17/9 samt i Malmö 30/8-17/9. Tre av aktiviteterna var också medverkan på festivaler som varade mellan två-sju dagar.
* Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer, t ex globala kampanjer, EU- eller sommarkampanj.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t ex 8 mars (internationella kvinnodagen), 10 oktober (internationella dagen mot dödsstraffet), 17 oktober (internationella dagen mot fattigdom) och 10 december (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.