Rapport om strategiarbetet och potentiella vägval Underlag till styrelsemöte 1-2 februari 2012

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 27 januari 2012

Rapport om strategiarbetet och potentiella vägval

Inledning
Följande rapport är indelad i två delar där del ett redogör för bakgrunden till strategiarbetet, processen för dess framtagande, en övergripande beskrivning av strategins disposition där exempel ges på frågor som sekretariatet har att besvara under processens gång, samt slutligen en tidsplan för arbetet. I del två presenteras därefter de vägval som sekretariatet i dagsläget identifierar som strategiska frågor för styrelsen att fundera över.

Del 1. Upplägg och process

Bakgrund
I enlighet med underlag till styrelsens junimöte 2011 och diskussion med styrelsen efter det har sekretariatet i uppdrag att ta fram två strategier för hela ISP-perioden. En strategi om tillväxt samt en strategi om kommunikation och påverkan. Då arbetet med verksamhetsplanen 2012-13 krävde mycket arbete samt då strategiarbetet även ingår som ett pilotprojekt i sekretariatets arbete med jämställdhetsintegrering ska förslaget till strategier läggas fram på styrelsens majmöte.

Under arbetet med plan framgick tydligt behovet av att integrera arbetet med tillväxt, kommunikation och påverkan, denna synpunkt har även lyfts fram av extern konsult från PWC, Johan Sverker. Sekretariatet har i arbetet med strategierna funnit att denna integration främjas bäst om alla tre områdena samlas i en strategi och sekretariatet kommer därför att lägga fram en samlad strategi för tillväxt, kommunikation och påverkan, istället för två separata strategier. Det övergripande synsättet förklararas nedan samt framgår av bilden.

Utgångspunkt och angreppssätt
Sekretariatet tar fram förslag till en gemensam strategi för påverkan, kommunikation och tillväxt. Syftet med strategin är att övergripande besvara följande frågor:

- Hur ska vi använda samt skapa resurser för att nå våra MR-mål?

- Vilka metoder ska vi använda för att nå våra MR-mål?

Det övergripande målet är att via strategin skapa ett effektivt påverkansarbete för mänskliga rättigheter där metoder och resurser fungerar som “ möjliggörare” (enablers) för detta.

Ett sådant upplägg utgår från tanken om ett arbetssätt där de olika verksamhetsområdena integreras för att vårt arbete för mänskliga rättigheter ska bli så effektivt som möjligt.

Utifrån tanken om integration av de olika verksamhetsområdena ser vi att de bör vara samlade i ett dokument. Vi ser strategin som en färdriktning, dokumentet ska vara kortfattat och ge en övergripande vägledning för vårt arbete. Den globala identiteten genomsyrar alla tre områdena, eftersom den inte bara är ett sätt att kommunicera utan även ett sätt att vara (se bild nedan).





Förslag på disposition av slutdokumentet/strategin

Inledning
- Förklarar strategins roll och koppling till relevanta internationella och nationella dokument vilket även klargör styrelsens handlingsutrymme för beslut.

- Introduktionstext från Global Identity innehållande kort text av Salil Shetty samt kortfattade strecksatser: Det här är vi. Det här tror vi på. Det här gör vi.

Huvuddel/brödtext
I enlighet med vad som sagts ovan kommer strategin vara formulerad så att färdriktningen inom respektive område framgår samt “varför vi satsar på X för att det leder till Y”.

Vi tänker oss 3-5 punkter för varje område som vid behov kan följas upp av 2-3 förtydligande meningar. Områden vi tror kommer att ingå som underavdelningar i strategin är långsiktiga medlemsstrukturer, aktivism, utbildning, kampanj och påverkan, media och fundraising.

Exemplet “Kampanj och påverkan” nedan är tänkt att illustrera detta, men formuleringarna och frågeställningarna kan förstås komma att förändras i den fortsatta konsultationen.

Kampanj och påverkan:

1. Genom ett målgruppsanpassat arbetssätt säkerställer vi att vi använder den mest effektiva metoden för att nå resultat.

2. Genom tydlig efterlevnad av internationella prioriteringar, t ex GPS, skapar vi förutsättningar för bättre påverkan.

3. …(här tänker vi oss ytterligare en till tre punkter)

Exempel på frågor vi bör ställa oss:

- Vilken mix av kampanj- och påverkansmetoder behöver vi arbeta med för att uppnå våra MR-mål?
- Hur kan vi arbeta mer integrerat med kampanj och fundraising för att nå bättre effekt?
- Vilka målgrupper och kommunikationskanaler bör prioriteras? Påverkar prioriteringar även val av kanaler?

Arbetssätt/process
I arbetet för mänskliga rättigheter använder sig svenska sektionen av en rad metoder inom områdena ovan. I strategin anges huvudsaklig strategisk riktning inom vart och ett av dessa metodområden. Relevant personal och styrelsen involveras för att säkerställa att förslagen till den strategiska inriktningen baseras på erfarenhet och expertis inom området. Styrelsens beslut och kommentarer på vägvalsfrågor säkerställer också att strategiska beslut tagna internationellt och inom den svenska sektionen återspeglas.

För arbetet framåt ansvarar en projektgrupp bestående av de tre avdelningscheferna samt Sara Ångström och Katarina Bergehed, Generalsekreteraren konsulteras löpande. Sara Ångström och Katarina Bergehed fungerar som huvudsekreterare och projektleder arbetet.

Tidsplan
- Den 4 februari: Upplägg, disposition och potentiella vägval diskuteras med styrelsen som fattar beslut och ger återkoppling.

- Arbetet fortsätter med konsultation av berörda kollegor samt att jämställdhetsintegrera arbetet vilket sker i samarbete med extern konsult, Pernilla B Lovén.

- Kort rapport på styrelsens marsmöte 17 mars och eventuella nya vägvalsfrågor och dessförinnan har arbetsprocessen fortlöpande stämts av med SG3.

- Första utkast på strategi skickas till SG3 den 30 mars för kommentarer.

- Utkast skickas till Pernilla B Lovén den 10 april och då primärt för synpunkter gällande jämställdhetsintegrering.

- Förslag länkas till styrelsens dagordning den 20 april.

Del 2. Potentiella vägval i dagsläget

Synen på aktivism
I enlighet med internationella dokument och det arbete som bedrivs inom den svenska sektionen är aktivism en metod och möjliggörare för att uppnå våra MR-mål. En aktivist kan enligt detta synsätt vara en medlem eller en icke-medlem. Detta synsätt innebär att aktivism i första hand är en resurs för att uppnå våra mål i förhållande till ett värde i sig.

Är detta ett perspektiv vi ska bibehålla i vårt arbete med aktivism?

Offentliga bidrag
Idag ger internationella och svenska riktlinjer sektionen en möjlighet att söka offentliga pengar för MR-utbildning. Styrelsen har intagit en hållning där utgångspunkten är att riktlinjerna bör skärpas.

Ska vi utgå från denna hållning och i praktiken avstå från idag möjliga pengar eller agera utifrån existerande riktlinjer och därför arbeta mer aktivt för att få pengar från det offentliga?

Samarbete med företag
Riktlinjer för samarbete med företag har skärpts men ger ändå en möjlighet till företagssamarbete. De restriktiva riktlinjerna innebär att mycket arbete måste läggas ner på tillämpning av dem.

Bör vi trots de restriktiva riktlinjerna satsa på att utveckla företagssamarbeten eller ska prioriteringen vara att förvalta de samarbeten vi redan har, men inte utveckla kanalen?

Målgrupper och mångfald
I vårt dagliga arbete vänder sig Amnesty till en rad olika målgrupper utifrån ett tänkt resultat: politiska beslut, intäkter, medlemskap etc. Samtidigt strävar organisationen efter ökad mångfald.

Är vi beredda på att arbetet med att uppnå specifika mångfaldsmål på kort sikt skulle kunna leda till exempelvis mindre intäkter och mindre aktivism?

Prioritering av internationell samordning
Samordningsarbetet på internationell nivå blir allt starkare, vid sidan av beslutande församlingar som ICM och IEC finns ett flertal internationella fora där tonvikten inte ligger på beslutsfattande utan på samordning, t ex Global Management team (GMT), Campaigns Management Team (CMT) och Fundraising Management Team (FMT). Den svenska sektionen har representanter i flera av dessa fora och har dessutom ett ömsesidigt partnerskapsavtal med sektionen i Sierra Leone. Utöver detta tillfrågas specifika tjänster i allt högre utsträckning från internationellt håll, om att bidra med hjälp till andra sektioner, till exempel inom fundraisingområdet.

Därutöver pågår processen “Moving Closer to the Ground”, vilket i praktiken innebär en decentralisering av det internationella sekretariatet. Sammantaget ställer dessa förändringar krav på större internationell samordning och ansvarstagande från sektionernas sida gentemot IS.

Utöver det ökade ekonomiska stöd vi ska ge till den internationella rörelsen ska vi alltså även bidra med mänskliga resurser. I sektionens verksamhetsplan 2012-13 uttrycks som ett mål att “vi ska delta i internationella arbetsgrupper och nätverk”. Ska denna prioritering kvarstå med innebörden att flera medarbetare levererar resultat till Amnesty som helhet, men inte lika mycket till den svenska sektionen? (En konsekvens skulle vara att det krävs back-up funktioner på vissa tjänster i svenska sektionen och därmed att mer resurser behöver avsättas för detta.)

Från nyhetsbyrå till kampanjorganisation
Genom tillskapandet av Critical Pathways, GPS, IAR-basen samt större fokus på internationell samordning går Amnesty mot tydligare prioritering av arbetet. Prioriterade områden inom GPS är egentligen ingen förhandlingsfråga utan något som samtliga sektioner ska leverera. Ambitionen att vara heltäckande geografisk får stå tillbaka till förmån för prioritering av tematiska områden vilket i år innebär frågan om ett internationellt vapenhandelsavtal (ATT), tvångsvräkningar samt MENA.

Vill vi fortsätta och möjligen i ännu större utsträckning spetsa till vårt arbete så att det går i linje med de internationella prioriteringarna för att uppnå våra mål givet att detta kan innebära nedprioritering av andra tematiska områden och stödet till aktiviststrukturer som arbetar med dessa områden?