Det framtida arbetet med abortfrågan Underlag till styrelsemöte 1-2 februari 2012

Till: Styrelsen
Från: Karin Tomczak och Tora Törnquist
Datum: 25 november 2011


Det framtida arbetet med abortfrågan

OBS. Nedanstående text är samma underlag som presenterades till styrelsens decembermöte 2011 då frågan bordlades för att behandlas på nytt vid styrelsens februarimöte 2012.


Syftet med dokumentet
Detta dokument har till syfte att utgöra underlag för sektionsstyrelsens ställningstagande för det framtida arbetet med abortfrågan inom den svenska sektionen.

Bakgrund

Denna fråga har varit uppe ett flertal gånger inom styrelsen under de senaste åren och nedanstående bakgrund är en sammanfattning av hur frågan hanterats som framför allt riktar sig till mindre insatta ledamöter eller medlemmar.

Den abortpolicy som i nuläget är rådande inom den internationella Amnestyrörelsen antogs av ICM 2007 efter fyra år av diskussioner och kompromisser. Abortpolicyn är del av Amnestys mer omfattande policy om sexuella och reproduktiva rättigheter. Kortfattat kan man säga att Amnesty arbetar för att kvinnor och män ska kunna utöva sina sexuella och reproduktiva rättigheter utan att utsättas för tvång, diskriminering eller våld. Amnesty uppmanar i policyn staterna att:

• förse kvinnor och män med fullständig information om sexuell och reproduktiv hälsa,
• upphäva lagar som kriminaliserar kvinnor som söker abort eller läkare som utför säkra aborter,
• säkerställa att varje kvinna som lider av komplikationer efter en abort har tillgång till den medicinska vård hon behöver, oavsett om aborten erhållits lagligt eller olagligt,
• säkerställa tillgången till abort för varje kvinna som blivit gravid till följd av våldtäkt, sexuella övergrepp eller incest, eller då graviditeten utgör en fara för kvinnans liv eller riskerar att allvarligt skada hennes hälsa.

Enligt policyn är viss reglering kring tillgången till abort är försvarlig och nödvändig. Amnesty tar inte ställning i frågan om när livet börjar. Amnesty ger inte råd till individer gällande abort, inte heller bedrivs generellt kampanjarbete för kvinnors tillgång till abort.

Svenska sektionen har diskuterat abortfrågan på flera årsmöten. Årsmötet 2006 gjorde klart att medlemmarna på sikt ville utvidga den internationella abortpolicyn. Årsmötet uttryckte att det ville se en policy som byggde på uppfattningen att kvinnans rätt till fysisk och psykisk integritet innefattar en rätt för kvinnan att ta beslut om att avsluta en graviditet.

Mot bakgrund av detta årsmötesbeslut skrev den svenska sektionsstyrelsen en resolution till ICM 2007 om rätten till laglig, säker och tillgänglig abort. Innan ICM framgick det dock att det var mer kontroversiellt än förväntat att utvidga abortpolicyn inom många sektioner och styrelsen bad därför det svenska årsmötet att få dra tillbaka motionen. Årsmötet gav mandat till styrelsen att dra tillbaka motionen under förutsättning att det var med intentionen att lägga fram en ny abortresolution inför ICM 2009. Dessutom skulle styrelsen verka för att en internationell konsekvensanalys av den rådande abortpolicyn genomfördes. Styrelsen valde av strategiska skäl att omarbeta resolutionen 2007 och i den begränsa sig till att begära en analys av abortpolicyn inför den stundande Dignitykampanjen. Förslaget om en internationell konsekvensanalys antogs, sammanfogat med några andra resolutioner, på ICM 2007. Någon konsekvensanalys har dock inte genomförts, trots svenska påtryckningar.

Inför ICM 2009 lade styrelsen åter en resolution om tillgång till säker och laglig abort. Under året kom styrelsen dock till slutsatsen att möjligheten att få igenom resolutionen fortfarande var minimal. Det främsta skälet till att det bedömdes vara särskilt svårt att driva abortfrågan på ICM 2009 var de tre stora framtidsprocesser inom Amnesty skulle behandlas på detta rådsmöte.

Styrelsen föreslog därför det svenska årsmötet 2009 att ge styrelsen mandat att än en gång dra tillbaka abortresolutionen från ICM och att istället lägga fram den igen så snart det var strategiskt möjligt. Årsmötet gav styrelsen mandat att dra tillbaka resolutionen, men beslutade att styrelsen skulle återkomma till årsmötet 2010 i frågan, i syfte att kunna lägga fram en resolution till ICM 2011.

Under ICM 2009 anordnade den svenska delegationen ett extra kvällsmöte kring abortfrågan med fokus på hur arbetet i abortfrågan skulle drivas vidare och för att visa att den svenska linjen fortfarande var tydlig.
Styrelsen antog under hösten 2009 en plan för hur abortfrågan skulle drivas i den svenska sektionen fram till ICM 2011. Ett nätverk av personer inom den svenska sektionen arbetade tillsammans med styrelsen med att implementera planen. Planen innefattade bland annat att göra regelbundna utskick av nyhetsbrev om sexuella och reproduktiva rättigheter till den internationella rörelsen, vilket kontinuerligt har skett sedan våren 2010. De internationella utskicken har syftat till att sprida kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter generellt och om abortfrågan i synnerhet, samt att uppmuntra till diskussion om frågorna. Vidare sändes en enkät som syftade till att kartlägga sektionernas inställning i abortfrågan ut och sammanställdes och ett s k ”position paper” med den svenska sektionens bästa argument för att utvidga abortpolicyn togs fram inför ICM 2011.

På styrelsens decembermöte 2010 diskuterades om och hur frågan skulle drivas på ICM 2011 och styrelsen beslutade då att inte lägga någon resolution till rådsmötet, då det fortfarande inte uppfattades som strategiskt gångbart. Istället skulle sektionen fortsätta arbeta aktivt med frågan genom opinionsbildning och information. En ny plan för arbetet i abortfrågan under perioden 2011-13 har utarbetats och är under implementering.

Sektionen har under våren fått signaler från bland annat medarbetare på IS om att det kan finnas skäl att se över hur vi arbetar med frågan eftersom det är mycket svårt att nå fram med krav om en utvidgad abortpolicy inom rörelsen i nuläget. Sektionen har även fått information om att det finns flera sektioner som medvetet avstår från att arbeta redan med den idag antagna abortpolicyn.

Under ICM 2011 anordnade den svenska delegationen åter ett kvällsmöte kring abortfrågan med fokus på hur arbetet i abortfrågan nu lämpligen ska drivas vidare (se anteckningar som tidigare distribuerats till styrelsen).

Det abortnätverk som nämns i underlaget är en del av AIK och har under de senaste åren haft 5-10 medlemmar.

Nuläget - tre alternativa vägar framåt
Vi har valt att i underlaget till styrelsen presentera tre förslag med olika inriktningar angående hur svenska sektionens fortsatta arbetet med abortfrågan kan bedrivas framöver. Innebörden av varje förslag presenteras tillsammans med en lista på vad vi har sett som för- och nackdelar med respektive handlingsalternativ.

Alternativ 1) Lågintensivt arbete

Fokus: Att bevaka händelseutvecklingen

Beskrivning
Med detta handlingsalternativ följer vi vad som händer i rörelsen när det gäller abortfrågan. Vi driver ingen egen opinionsbildande verksamhet via exempelvis nyhetsbrev, och är inte alls proaktiva i att driva abortfrågan i rörelsen. Detta behöver för den skull inte innebära att vi rent formellt backar i frågan eller att vi slutar uppdatera oss inom området. Vi bör istället kontinuerligt bevaka vad som händer i frågan såväl inom rörelsen som inom SRHR-området. Dock innebär alternativet att vi håller en klart lägre profil internationellt än vad vi gör idag, vilket givetvis kan uppfattas som att vi backar från vår nuvarande position.

AIK:s och abortnätverkets arbete i abortfrågan bör i detta handlingsalternativ förändras för att passa den låga profilen. Det kan övervägas om det t.ex. bör finnas en person i AIK med särskild inriktning på abortfrågan eller om fokus och resurser istället bör läggas på andra frågor. Det kan tänkas att det inte finns något stort behov av det nätverk som idag arbetar med frågorna. Möjligen kan det dock finnas en poäng i att ha någon eller några personer som ansvarar för att assistera styrelsen i att bevaka frågan trots att inget aktivt arbete i och för sig bedrivs.

Fördelar
- Linjen kräver mindre arbete och resurser än idag. Resurser kan därmed läggas på andra frågor där de kan göra större nytta.
- Att vi trots allt fortsätter att bevaka området gör att vi kan kan ta chanser till en förändrad profil med ett mer aktivt arbete när/om dessa chanser ges och när läget är mer gynnsamt internationellt.
- I och med en mindre kontroversiell och tydlig profil i abortfrågan riskerar vi i mindre utsträckning än idag att vara ”obekväma” i internationella sammanhang och att göra oss ”ovänner” med andra sektioner. Detta kan göra att vi har lättare att nå fram med våra ställningstaganden i andra viktiga frågor. Kanske kan vi även få mer gehör för frågor rörande kvinnors rättigheter genom att (till synes) ta ett steg tillbaka i just abortfrågan.

Nackdelar
- Svenska sektionen har fått ett tydligt uppdrag från det svenska årsmötet. Det lågintensiva förhållningssättet motsvarar sannolikt inte de förväntningar årsmötet har på sektionens arbete i frågorna. Medlemmar kan bli besvikna på sättet frågorna hanteras och förtroendet för styrelsen kan påverkas. En lågintensiv linje ställer därmed höga krav på styrelsen att kommunicera skälen för det förändrade arbetet till medlemmarna.
- Svenska sektionen har under senare år byggt upp ett arbete och en kompetens i frågan. Detta riskerar att bli inaktuellt om arbetet passiviseras. Vi riskerar att tappa både kompetens och intresse från medlemmar. Det kommer att ta tid och energi att, om så önskas framöver, återuppbygga arbetet från noll.
- Vi riskerar att genom en passiv linje tappa viktiga internationella och kanske även nationella kontakter som vi byggt upp under vårt aktiva arbete med abortfrågan.
- Genom att enbart bevaka frågorna och inte vara drivande/delaktiga i dem riskerar vi att det internationella arbetet inte drivs framåt. Vi kan inte lita till att andra tar vid.


Alternativ 2) Medelintensivt arbete

Fokus: Att hålla frågan på dagordningen

Beskrivning
Den medelintensiva nivån motsvarar till stor del det arbete som bedrivs i svenska sektionen idag, med nyhetsbrev och fokus på informationsspridning om SRHR och abort. Med den medelintensiva nivån är tanken att vi fokuserar på information snarare än argumentation, att vi fortsätter ge ut nyhetsbrev och att vi bygger vidare på våra internationella kontakter i frågorna. Vi kan tänkas anordna och/eller delta i internationella möten som rör SRHR och abortfrågan. En kursändring mot dagens arbete är att vi med den medelintensiva nivån fokuserar på att arbeta mot en implementering av den nuvarande policyn inom hela rörelsen istället för att uttryckligen arbeta mot en utvidgad policy genom en resolution till ICM. Fokus inom arbetet är mer på dialog och diskussion än på konfrontation och debatt.

Med denna linje kan AIK och abortnätverket arbeta ungefär som idag när det gäller abortfrågan. Det behöver finnas en kompetens och en struktur för att hålla frågorna på dagordningen, för att hålla internationella kontakter levande och för att bistå i anordnandet av möten, konferenser m.m.

Fördelar
- Genom att hålla abortfrågan på dagordningen kan vi i alla fall till viss del leva upp till årsmöteskravet att arbeta aktivt med frågan.
- Vårt arbete kan bli mer trovärdigt och relevant om vi fokuserar på de aspekter av abortfrågan där vi verkligen kan göra en skillnad i nuläget. Istället för att ”stånga oss blodiga” i drivandet av en ny policy i en rörelse där förutsättningarna att få igenom en sådan är minimala, kan vi lägga tid och kraft på att arbeta för en fullständig implementering av nuvarande abortpolicy inom rörelsen. I detta arbete finns alla förutsättningar för ett gott samarbete med såväl andra likasinnade sektioner som med IS. Att fokusera arbetet på implementering av nuvarande policy kan ses som ett konsekvent sätt att förhålla sig till frågorna och ett sätt att ta en sak i taget i rätt ordning. Ett sådant arbete kan också naturligt skapa öppningar för en vidare abortpolicy i framtiden genom att frågorna diskuteras och analyseras. Det faktum att vissa sektioner (såsom USA och Nederländerna) idag undviker att arbeta med en policy som är antagen av rörelsen kan ses som en viktig fråga om ansvarsutkrävande inom rörelsen. Vi kan nå en större nytta och”MR-effekt” genom att arbeta på den policy vi redan har än genom att fokusera på en utvidgad policy till varje pris.
- Genom fokus på kunskapshöjande insatser inom rörelsen liksom kontaktskapande och ”alliansbyggande” kan vi dels hålla frågorna levande, dels skapa nya chanser att framöver, om vi så vill, driva frågan. I bästa fall kan vi bidra till att skapa ett strategiskt läge för en förändring även när det gäller en policyutvidgning framöver.
- Den kompetens, det nätverk och de kontakter som har byggts upp de senaste åren går inte förlorade utan används aktivt i det fortsatta arbetet.

Nackdelar

- Eftersom syftet och det slutliga målet med arbetet på den medelintensiva nivån inte framstår så tydligt som på den högintensiva nivån kan det vara svårt att engagera aktivister i arbetet. Det kan också vara svårt att förmedla nyttan av vårt arbete i frågan. För årsmötet kan det även vara svårt att förklara vilket mervärde svenska sektionens arbete har och vilken effekt utskick av t.ex. nyhetsbrev har, ett arbete vilket nu bedrivits under flera års tid. Arbetet kan givetvis utvärderas i form av antalet utsända nyhetsbrev osv., men mer konkreta resultat av vårt arbete kan vara svåra att se. Arbetet riskerar att betraktas som tandlöst.
- Arbetet kommer att fortsätta ta resurser i anspråk, vilket riskerar att ske på bekostnad av andra frågor. Arbetet riskerar att bli relativt tids- och arbetskrävande för de aktivister som arbetar med det, samtidigt som det kanske inte leder fram till någon direkt förändring. Genom en linje som är en kompromiss finns risken att mycket arbete läggs ner i frågan utan att något strategiskt läge för en meningsfull förändring inom rörelsen – inom eller utom nuvarande policy – någonsin uppkommer.


Alternativ 3) Högintensivt arbete

Fokus: Att driva frågan

Beskrivning
Med den högintensiva profilen vill vi aktivt och tydligt driva frågan framåt i den internationella rörelsen mot målet om en utvidgad policy. Detta arbete innebär ett steg vidare jämfört med idag, ifråga om aktivitet och argumentation i frågan. Vi fortsätter att informera i frågorna men även att tydligare argumentera kring varför policyn behöver utvidgas. Vi är klara över att en resolution ska läggas till ICM, kanske inte bara så snart detta är strategiskt möjligt utan för att själva försöka skapa ett strategiskt läge för en förändring i frågan. Vi ser ett mervärde i att tydligt markera vår position internationellt.

Här behöver det nuvarande abortnätverket utvidgas med både personer och kompetens. Nätverket kan behöva delas upp i flera olika arbetsgrupper med olika inriktningar och arbetsuppgifter. Nätverket och AIK kommer troligen att behöva ett större stöd i form av resurser från sekretariatet än vad som är fallet idag.

Fördelar
- Vi arbetar i enlighet med viljan från årsmötet, som uttryckt att vi ska driva frågan internationellt. Vi är tydliga och konsekventa med vilket mål vi vill nå och att detta är en viktig och icke kompromissbar profilfråga för den svenska sektionen.
- Vi kan bli mer trovärdiga gentemot både årsmötet, medlemmar, andra organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter, IS och andra sektioner och strukturer genom att hålla en tydlig och konsekvent linje om en utvidgad policy. Vi visar därigenom att vi inte släpper frågan trots att vi ibland måste driva den i motvind.
- Vi blir även trovärdiga genom att vi själva skapar chanser istället för att vänta på att någon annan ska skapa dem åt oss.
- Vi kan troligen uppbåda ett stort intresse bland svenska aktivister för att arbeta aktivt med frågan. Vi får en tydlig och mer ”radikal” profilering på engagemang för kvinnors rättigheter som kan komma att engagera många aktivister. Det kanske trots allt är det bästa läget, inte minst mot bakgrund av att vi idag har arbetat upp en struktur och en kompetens i frågan, att vi har årsmötets stöd och att vi har varit tydliga med vår linje internationellt.

Nackdelar
- Arbetet kommer att bli mer resurskrävande på bekostnad av andra frågor.
- Medlemmar riskerar att lämna sektionen om vi har en mycket hög profil i abortfrågan. Troligen är det inte fråga om något enormt medlemstapp men det kan säkerligen komma reaktioner angående sektionens prioriteringar.
- Att driva frågan om en ny policy mycket hårt kan slå tillbaka på det arbete som redan gjorts för aborträtten och SRHR inom rörelsen. Att t.ex. lägga en resolution till varje pris kan riskera att bli en ”Pandoras ask”-situation, där nuvarande policy till och med kan riskera att tunnas ut.
- Att driva frågan hårt kan även riskera arbete, trovärdighet och viktiga kontakter inom andra MR-frågor.
- Den pågående backlash för aborträtten som finns i stora delar av världen gör att läget verkligen inte är strategiskt för att driva frågan hårt just nu eller inom den närmaste framtiden. Det finns därmed en risk att stora resurser läggs på en fråga som i nuläget inte kan ge något konkret MR-resultat.


Vilket alternativ bör styrelsen välja?

Vi som har skrivit underlaget vill lämna till styrelsen att på mötet väga de olika alternativens för- och nackdelar mot varandra för att komma fram till vilket alternativ som är mest rimligt. Vi kommer därför inte att argumentera här för vilket alternativ vi förespråkar och har istället lämnat en öppen beslutssats som får fyllas i vid sittande bord. Beroende på vilket alternativ som styrelsen väljer kan ytterligare beslutssats behöva läggas till med uppdrag åt sekretariatet.

Förslag till beslut

att anta alternativ X för styrelsens fortsatta arbete med abortfrågan,

att uppdra åt Tora Törnquist att kommunicera ut beslutet till abortnätverket och medlemmarna,

att uppdra åt SG2 att i samråd med abortnätverket och AIK revidera planen för arbetet med abortfrågan för åren 2011-13 i enlighet med beslutet och därefter lägga upp den uppdaterade versionen i styrelseforum för per capsulam-beslut.