Punkt: 12. Struktur för motionsyttranden Underlag till styrelsemöte 4-5 december 2015

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum:  2015-11-20
Punkt: 12. Struktur för motionsyttranden

 

      BESLUTSUNDERLAG

 

Struktur för motionsyttranden

(1 bilaga)

 

Bakgrund

Motioner som inkommer till årsmötet ska behandlas av styrelsen som ska besvara samtliga motioner med ett yttrande. Den vanligaste principen för motionsyttrande bygger på att styrelsen föreslår årsmötet att antingen bifalla motionen, avslå motionen, anse motionen besvarad om det som tas upp i motionen redan görs eller är under arbete eller lämnar motionen utan åtgärd om det som tas upp i motionen ligger utanför organisationens verksamhetsområde eller utanför årsmötets befogenhet. En styrelse kan också välja att utifrån motionens andemening föreslå andra att-satser än vad motionen föreslår. Det innebär att styrelsen kan föreslå att bejaka delar av motionen men inte allt som motionären föreslår. I yttrandet ger styrelsen argument för det yrkande styrelsen gör, det vill säga det styrelsen föreslår årsmötet att besluta.

 

Styrelsens tidigare diskussion

Under 2014 förde styrelsen en diskussion om motionssvarens karaktär. Bland annat diskuterades konsekvenserna av när styrelsen valt att anse en motion “besvarad”. Styrelsen ansåg att det är komplicerat att styrelsen hävdar att en motion är besvarad utan att det alternativet går att rösta om på årsmötet. Styrelsen exemplifierade med en motion där det framförs detaljerade förslag inom den operativa verksamheten och där styrelsen istället för att bara bemöta motionen som besvarad skulle kunna bemöta motionen som besvarad med tillägget att idéerna kommer att tas med in i det fortsatta arbetet. På så sätt skulle fler beslut följa med styrelsen framåt, eftersom styrelsen aldrig tittar tillbaka på motioner som fått avslag alternativt bara bemötts som besvarade, även om motionerna innehöll vissa intressanta delar. Styrelsens diskussion i forum handlade om ifall årsmötet skulle ha möjlighet att även rösta om motioner som styrelsen anser besvarade. Risken med detta, argumenterade styrelsen, är att det skulle kunna uppfattas som demokratiskt otydligt och att det bara skulle vara vissa av motionerna som bemötts som “besvarade” som styrelsen skulle komma att jobba vidare med, vilket skulle återspeglas i styrelsens återrapportering av årsmötesbesluten. Det skulle därför krävas att årsmötet gav styrelsen stor frihet och ansvar för hanteringen av besvarade motioner.

 

Styrelsen landade istället i att testa en ny form av motionssvar där styrelsen redogjorde för för- och nackdelar med motionsförslaget samt vilka konsekvenserna skulle bli om motionen skulle bifallas, men inte yrkade på något förslag till beslut. Genom att inte lämna en rekommendation till beslut ville styrelsen ge årsmötet “friare händer” så att deltagarna i högre utsträckning skulle känna att de kunde påverka utgången, det vill säga huruvida en motion skulle bifallas eller avslås. Inspirationen till att skriva motionssvar utan yrkande kom från Amnestys brittiska sektion (AI UK), som använder en sådan modell. Den nya formen av motionssvar krävde en ökad tydlighet i motionsyttrandena jämfört med tidigare. Styrelsen ansåg att de negativa konsekvenser som den här modellen för motionsyttrande kunde medföra var att medlemmar som inte är insatta i de frågor motionerna behandlade saknade det stöd som styrelsens förslag till beslut kan ge, förslag som istället för hämmande kan ses som en service till medlemmarna. Styrelsen var också medveten om att fler motioner kunde förväntas få bifall då den här modellen för yttrande skulle kunna uppfattas som att styrelsen saknar preferens i frågan.

 

Modell för styrelsens motionssvar 2014

Styrelsens motionssvar 2014 utformades utifrån en struktur med fyra rubriker; Amnestys/svenska sektionens arbete till dags dato, Amnestys planer framöver, konsekvensanalys och ytterligare kommentarer. Texten under rubrikerna ”Amnestys/svenska sektionens arbete till dags dato” och “Amnestys planer framöver” skulle ge en opartisk och saklig information som var och en skulle kunna använda sig av för att bilda sig en egen uppfattning och ta ställning i frågan. Under rubrikerna “konsekvensanalys” och “ytterligare kommentarer” framförde styrelsen argument som, trots att styrelsen inte yrkade på bifall eller avslag, till viss del tydliggjorde styrelsens åsikter i frågan.

 

Hur uppfattades den nya modellen för motionsyttranden av årsmötet?

Den frågan kan sekretariatet dessvärre inte besvara då det inte har gjorts någon utvärdering av hur modellen för motionsyttrande uppfattades av årsmötesdeltagarna. Till nästa år planerar sekretariatet att lägga till en fråga om modellen för styrelsens motionsyttrande i årsmötesutvärderingen.

 

Tre olika modeller för motionsyttranden

  1. Motionsyttrande där styrelsen framför saklig och faktabaserad information samt analyserar vilka konsekvenser ett bifall av motionen skulle få för verksamheten och yrkar på ett visst beslut;
    Fördelar: Styrelsen visar sin viljeriktning och ger genom sitt förslag till beslut stöd till
    medlemmar som inte är insatta i de frågor som motionerna behandlar.
    Nackdelar:Styrelsens förslag kan påverka årsmötets beslut i allt för hög utsträckning.

 

  1. Motionsyttrande där styrelsen framför saklig och faktabaserad information samt analyserar vilka konsekvenser ett bifall av motionen skulle få för verksamheten utan att yrka på ett visst beslut;
    Fördelar: Styrelsen ger årsmötet en analys av de frågor som motionerna behandlar, men
    lämnar till årsmötet att tolka huruvida analyserna bör leda till avslag eller bifall av motionerna.
    Nackdelar: Styrelsen ger till viss del uttryck för sina åsikter utan att presentera ett konkret
    förslag till beslut vilket kan uppfattas som otydligt.

 

  1. Motionsyttrande där styrelsen endast framför saklig och faktabaserad information om frågan och helt avstår från att göra en konsekvensanalys och uttrycka vad styrelsen anser om förslaget.
    Fördelar: Styrelsen lämnar helt till årsmötesdeltagarna att bilda sig sina egna uppfattningar om huruvida förslagen i motionerna är bra eller dåliga för organisationen, vilket kan ses som demokratiskt.
    Nackdelar: Årsmötesdeltagarna får inte den vägledning de eventuellt vill ha av den styresle de
    valt att styra organisationen mellan årmötena och som bör ha en helhetsbild av organiasitonen
    och hur olika förslag kan påverka verksamheten negativt eller positivt.

 

För exempel på de olika modellerna för motionsyttrande se bilaga 1.

 

Sekretariatets rekommendation

Eftersom styrelsen är tillsatt av medlemmarna att styra organisationen mellan årsmötena är det rimligt att anta att styrelsen har tillgång till mer information och har avsatt mer tid än de flesta medlemmar till att skapa sig en helhetsbild av organisationens verksamhet och mål. I styrelsens uppdrag ingår också att löpande analysera och diskutera vilka konsekvenser olika beslut har för verksamheten. Det innebär att styrelsens synpunkter bör vara av intresse för medlemmarna. Om styrelsen helt skulle undvika att argumentera för eller emot ett beslut finns risk att styrelsen skulle uppfattas som otydlig och i avsaknad av en gemensam viljeriktning. Det är dock viktigt att tydliggöra att styrelsens förslag till beslut endast är förslag och att medlemsdemokrati bygger på att det är medlemmarnas egna åsikter som ska ligga till grund för deras ställningstagande på årsmötet.

 

Utifrån ovan resonemang förespråkar sekretariatet den modell för motionsyttrande (modell 1) som både innehåller saklig information som bygger på fakta och styrelsens konsekvensanalys och yrkande, det vill säga styrelsens förslag till beslut.



Styrelsen föreslås besluta

 

att till årsmötet 2016 skriva motionsyttranden som utgår från principen att styrelsen framför saklig och faktabaserad information samt analyserar vilka konsekvenser motionen skulle få för verksamheten och yrkar på förslag till beslut;

 

att till årsmötet 2016 lägga till en fråga om modellen för styrelsens motionsyttranden i årsmötesutvärderingen.





BILAGA 1

 

EXEMPEL PÅ MOTIONSYTTRANDE ENLIGT TRE OLIKA MODELLER

 

I de olika modellerna för motionsyttrande används två eller fler av rubrikerna nedan

 

Amnestys /svenska Amnestys arbete till dags dato (Vad har gjorts/görs redan inom området? Finns det i några styrdokument eller policy- inriktningsbeslut som reglerar frågan, hur fördelas mandat, arbete och ansvar mellan sekretariatet, styrelsen, internationella rörelsen?)

 

Amnestys planer framöver (Finns det redan inplanerat i arbete framåt?)

 

Konsekvensanalys (Om förslaget bifalls, vad innebär det, vilka resurser kräver det - personella, tidsmässiga och ekonomiska)

 

Styrelsens yrkande



För att illustrera de olika modellerna beskrivs ett fiktivt exempel. Observera att exemplet inte till fullo överensstämmer med verkligheten.



MOTION X. BYT FÄRG PÅ SVENSKA SEKTIONENS LOGOTYP FRÅN GUL TILL GRÖN

 

Amnestys /svenska Amnestys arbete till dags dato (Modell 1, 2 och 3)

Amnesty International är en internationell organisation med sektioner och strukturer över hela världen. 2008 beslutade Amnesty International att anta en ny grafisk profil som innebar att alla sektioner/strukturer skulle förändra sina logotyper till samma gula färg. Omläggningen skulle vara klar 2011. Under 2009 bytte svenska sektionen färgen på den svenska logotypen från organge/brandgul till den gula nyans som nu är enhetlig för hela Amnesty. I samband med detta antog den internationella rörelsen “Amnestys gula bok”, vilket är en gemensam profilmanual som bland annat reglerar hur Amnesty ska förhålla sig gällande kommunikation och Amnestys varumärke. Där regleras bland annat hur logotypen ska se ut och hur den får användas. Där framgår att logotypen så långt det är möjligt ska ha en gul bakgrundsfärg men att den, då det behövs på grund av omkringliggande färger, även kan ha svart eller vit bakgrundsfärg.

 

Framtagandet av en gemensam grafisk profil för hela Amnesty International utgick från idén att ett gemensamt varumärke med stark igenkänningseffekt ökar människors upplevelse av att Amnesty Internationel är en organisation.

 

I den Gula boken går det också att läsa: “Design consistency involving the use of our logo and colours can help audiences remember us and give us credit for the work that we do. Increasingly we are operating on global platforms. Working together with consistent visual identity will allow audiences to understand that we are one movement. This doesn’t mean that everything has to look exactly the same, but that there should be visual cohesion. By keeping our visual identity and branding consistent, we’ll be able to effectively develop and strengthen our brand – ensuring we make a strong, positive and long lasting impression. We need a global identity, so that what we do in one part of the world reinforces what we’re doing elsewhere. We don’t want to be uniform – but we do need to be unified.”

 

Amnestys planer framöver (Modell 1, 2 och 3)
För att bidra till enhetlighet inom Amnesty International och ett varumärke med stark igenkänningseffekt hos människor runt om i världen utgår svenska sektionens kommunikations- och grafiska profilarbete från Amnestys internationellt antagna profilmanual.

 

Konsekvensanalys (Tillägg modell 1 och 2)

Att ha ett starkt varumärke är viktigt för att komma igenom mediebruset, inte minst idag med alla digitala kanaler. Så som människor över hela världen är vana att se organisationen, det är så som människor lär känna Amnesty och kommer att sympatisera med organisationen. Ett starkt och enat syfte och utseende är oerhört viktigt för att bygga relationer och samhörighet med personer. Risken med att byta färg på svenska sektionens logotyp är att det kan upplevas som att svenska sektionen markerar ett avstånd till övriga Amnesty, som att vi vill urskilja oss från den enhet Amnesty har arbetat för att bygga upp och idag utgör.

 

En annan viktig aspekt av en eventuell förändring av Amenstys logotyp är kostnaden. Det är oerhört dyrt att byta logotyp. En förändring av logotypen innebär en förändring av allt profilmaterial, alla planscher, alla kläder för värvare, alla foldrar, skrifter, pennor och så vidare måste bytas ut. Det kräver en stor arbetsinsats och att mycket nytt material måste produceras.

 

Mot denna bakgrund har styrelsen svårt att se vinsterna med att byta färgen på svenska sektionens logotyp.

 

Styrelsens yrkande (Tillägg modell 1)

 

Styrelsen föreslår årsmötet att avstyrka motionen.