Decembermötet 2015 Protokoll från 4-5 december 2015

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 4-5 DECEMBER 2015

 

Tid: Fredag 4 december, kl. 13.00-17.15 lördag 5 december kl. 09.00-17.30

Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Anders Hällbom
Justerare: Lars Gäfvert

Närvarande

Tora Törnquist

Karin Linkhorst

Lars Gäfvert

Anders Hällbom

Mårten Rosander

Amanda Jackson (§75-99)

Elisabet Stålhane

Erik Thornberg

Staffan Johansson

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors
Lina Jakobsson
Annica Blidegård (§ 86-99)
Elisabeth Lundgren (§ 87, 91-92, 99-100 )

Hans Vindeland (§ 91-92, 100)

Sara Ångström (§ 91-92, 100)

Sofia Fjellestad (§ 91-92,100)
Katja Lefwert (§ 91-92, 100)

 

Övriga

Nina Virkkala, granskningskommittén

Lisa Dahlberg, granskningskommittén

 

Frånvarande
Ginbot Abraha, suppleant i styrelsen



§ 75. MÖTET ÖPPNAS
Anders Hällbom förklarar mötet öppnat.

 


§ 76. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN
Tillägg till punkten övriga frågor; förändring i teckningsrätten, information gällande granskningskommittén, ordförandeskapet på årsmötet 2016, styrelsens förslag till årsmötet och en anmälan av eventuell jäv.


Styrelsen beslutar

 

att fastställa dagordningen med nämnda tillägg.

 

 

§ 77. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 3-4 OKTOBER 2015


Styrelsen beslutar

 

att lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 3-4 oktober 2015 till handlingarna.

§ 78. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar listan med öppna beslut. Hon går igenom vilka punkter som är genomförda och som därmed kan strykas från listan.

 

Se bilaga 1 för lista på genomförda beslut.



§ 79. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTE
Karin Linkhorst föredrar.

 

Styrelsen noterar att styrelsens forum inte användes i önskad utsträckning inför oktobermötet. Detta förändrades dock inför decembermötet då styrelsen initierade och diskuterade frågor i forumet mer än vanligt.

 

Styrelsen lyfter att det i riktlinjerna för forumanvändning står att inlägg i forum senare än två dagar innan mötet ska undvikas för att alla ska hinna läsa dem.

 

Styrelsen beslutar

 

att lägga styrelsens utvärdering av föregående styrelsemöte till handlingarna.



§ 80. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

 

  • Per Capsulam­beslut gällande EDF-mötet 28-29 oktober 2015

 

Styrelsens beslut 2015-­10-27

 

att svenska sektionen bidrar med upp till 60 000 Euros (cirka 600 000 kronor) till EIO (European Institutions Office) för att täcka omställningskostnader till och med 2015 i samband med anpassning till GTP

 

att svenska sektionen från och med 2016 till och med 2018 bidrar med upp till 1,29 % av "assessable income" till Amnestys arbete i ECA (European and Central Asia region).

 

att ge fullmakt till Anna Lindenfors för att på EDF-mötet 28-29 oktober fatta beslut för svenska sektionens räkning enligt budgetförslag och övriga underlag. I denna fullmakt ingår ekonomiskt förhandlingsutrymme, vid avvikelser från budgetförslaget som kan få ekonomiska konsekvenser för svenska sektionen kontaktas styrelsens ordförande och kassör.

 

 

  • Per Capsulam­beslut gällande Effektrapporten 2014

 

Styrelsens beslut 2015-11-23

 

att godkänna svenska sektionens effektrapport för 2014.



Styrelsen noterar besluten som antecknas till protokollet.



§ 81. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar.

 

Anna Lindenfors lyfter särskilt fram frågan om sexarbetspolicyn och arbetet med flyktingar.

 

Sexarbetspolicyn
Det kvarstår fortfarande utredningar som inte är klara, bland annat den som gjorts i Norge. Alla sektioner kommer att få kommentera det slutgiltiga policyförslaget under det första kvartalet 2016. Den svenska sektionens kommentarer kommer att rapporteras i styrelsens forum. Hela processen förväntas vara klar i mars 2016. Svenska sekretariatet fortsätter att i kontakter med det internationella sekretariatet påpeka lärdomar av processen har utlovats och efterfrågar även nästa steg i arbetet för att driva på.

 

Flyktingar

Det har skett stora förändringar i Sverige, kanske de största på 20 år. Amnesty har i en uppmärksammad debattartikel kritiserat regerings åtgärdspaket som bland annat innebär att införa preliminära uppehållstillstånd och stramare regleringar av familjeåterföreningar. Amnesty har bland annat framfört oro för vad de svenska åtgärderna kan få för konsekvenser i resten av Europa och vad det kan komma att betyda för andra MR-frågor. Utifrån samma modell som användes i arbetet med sexarbetspolicyn har sekretariatet etablerat en arbetsgrupp och det finns beredskap att agera i den här frågan längre fram.

 

Styrelsen tycker att det är viktigt att Amnesty agerar i flyktigfrågan och understryker vikten av att hålla ett tydligt MR-perspektiv i inläggen i debatten.

 

Styrelsen frågar varför det står om utsatta EU-medborgare under rubriken diskriminering av romer. Styrelsen framför att det är många inom gruppen utsatta EU-medborgare som inte är romer. Styrelsen undrar vidare varför sekretariatet har valt att inte kommentera avhysningen i Malmö när både Tomas Hammarberg och Civil Rights Defenders har varit väldigt kritiska till hur den gick till.

 

Sekretariatet svarar att det vore bra att diskutera vilka förväntningar styrelsen har på sekretariatet när det kommer till frågor som denna så att sekretariatet vet vilka prioriteringar som bör göras. I den specifika frågan menar sekretariatets sakkunniga att avhysningen i Malmö, utifrån ett juridiskt perspektiv, har hanterats korrekt.

 

Styrelsen svarar att det utifrån bedömningen att det inte strider mot folkrätten är korrekt att Amnesty inte har uttalat sig. Det är viktigt att alltid behålla MR-perspektivet.



§ 82. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.



§ 83. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ
Lars Gäfvert föredrar.

 

Förslag till nya direktiv för AIK har lagts upp i Forum.

 

Under mötet med AIK den 2 oktober diskuterades bland annat att förbättra planeringen med AIK utifrån ICM-beslut och de övriga frågor som sekretariatet och styrelsen ser kommer att bli viktiga under året. Vad det gäller “governance reformprocessen” har den svenska sektionen inte kommit med i någon av de fyra arbetsgrupperna, men alla sektioner har utlovats de första rapporterna från arbetsgrupperna i mitten av januari 2016. Sekretariatet har förberett AIK på att ta del av rapporterna så fort de finns tillgängliga så att de förhoppningsvis kan ge styrelsen en kortare analys till styrelsemötet i januari.

 


§ 84. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Karin Linkhorst föredrar.

 

Karin Linkhorst framför att både sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse har fått underlaget “Översyn relationen sektionen - Amnestyfonden”. För att respektive styrelse ska kunna ha en förutsättningslös diskussion har det ännu inte förts några gemensamma samtal om underlaget.  



§ 85. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Anna Lindenfors föredrar.

 

  • GTP

I den internationella process som pågår för att stärka upp de regionala och nationella kontoren har det fattats beslut om att Nordafrikas kontor kommer att ligga i Tunisien och att kontoret för Mellanöstern kommer att vara placerat i Libanon. Det kommer också att etableras en filial i östra Jerusalem som ska täcka Israel och Palestina. Det internationella sekretariatet har nu formellt tagit över ägarskapet för europakontoret.

 

Det har vidare beslutats att den svenska sektionen framöver kommer att betala 1,29 procent av sektionens intäkter till driften av europakontoret. Vad det gäller storleken för övergångskostnaderna har det ännu inte getts några slutgiltiga besked.



§ 86. ÖKAD TRANSPARENS OCH FÖLJBARHET AV STYRELSENS BESLUT  
Lina Jakobsson föredrar.

 

I sin rapport till årsmötet 2015 kommenterade granskningskommittén att det är svårt att följa beslut och åtgärdade beslut med hjälp av styrelsedokumentet “öppna beslut”. För att öka följbarheten och transparensen föreslår sekretariatet att styrelsebesluten förs över i ett sökbart google kalkylark där det bland annat går att söka fram vilka beslut som har fattats vid ett visst möte och vilka beslut som ska återrapporteras till ett visst möte. Varje beslut har en status som antingen är “öppet”, “stängt” eller “löpande”. Det innebär att stängda beslut finns kvar i ett sökbart arkiv och att det är lätt att få en överblick över beslut som löper över lång tid och till exempel har karaktären av “ståndpunkter” eller policy-/inriktningsbeslut.

 

Till varje styrelsemöte kommer ett pdf-dokument som är sorterat utifrån beslut med status
“öppet” att laddas upp på webben och länkas till dagordningen. Styrelsen och
granskningskommittén kommer alltid att ha tillgång till dokumentet i det sökbara formatet Google Kalkylark.

 

I samma rapport kommenterade granskningskommittén också  att det är svårt att följa gången för de beslut som hänskjuts till styrelsens forum. För att öka följbarheten gällande dessa beslut föreslår sekretariatet att underlaget till punkten rapport om per casulambeslut ska innehålla en kort sammanfattning av de diskussioner i styrelsens forum (när sådana förekommer) som leder fram till beslutet.

 

Styrelsen framför att det vore bra om det går att lägga till statusen “föreslås stängas” så att det lätt går att sortera fram de att-satser som sekretariatet planerarar att avrapportera på kommande möte.

 

Styrelsen framför vidare att det vore bra om den kursiva texten i fältet “kommentarer” dateras utifrån när kommentarerna förs in i dokumentet samt att det vore bra om det i en och samma sökning går att se beslut med status “öppen” och beslut som stängdes på föregående möte.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att från och med styrelsens januarimöte 2016 implementera det
föreslagna formatet för “Öppna beslut;

 

att de beslut som avrapporteras och stängs ska noteras i en bilaga till styrelseprotokollet;

 

att uppdra åt sekretariatet att från och med styrelsens januarimöte 2016 inkludera en kort
sammanfattning av styrelsens diskussion/er som leder fram till beslut, i underlaget till punkten
“Rapport om per capsulambeslut”.



§ 87. UPPFÖLJNING ÅRSMÖTESBESLUT

Annica Blidegård och Elisabeth Lundgren föredrar.

 

Underlaget gås igenom paragraf för paragraf.

 

Gällande § 33 om individarbetet frågar styrelsen om det på marsmötet kommer att presenteras en rapport om vilka effekter beslutet om individarbetet har fått. Styrelsen framför också att i underlaget som ska gå till årsmötet bör § 33 och § 34 avrapporteras tillsammans.

 

Sekretariatet svarar att tjänsteutrymme ska omfördelas så att en person kommer att leda individarbetet på heltid. Vidare ska samordningen kring individarbetet kopplas närmare aktivistarbetet. Sekretariatet kommer att presentera en rapport på marsmötet men det är i nuläget osäkert vilka effekter som kommer att synas på så kort tid.

 

Gällande § 40 som handlar om ytterligare resurser till arbetet med “flykting och migration” frågar styrelsen hur/om svenska sektionens synpunkter har tagits om hand i de strategiska målens Theories of change.

 

Sekretariatet svarar att utifrån den svenska sektionens perspektiv innehåller Theories of change fortfarande brister inom det här området. Det går inte längre att förändra Theories of change men sekretariatet för löpande samtal med det internationella sekretariatet om vilka budskap Amnesty ska arbeta för att föra ut, vilket är viktigt inte minst inför flykting- och migrationskampanjen 2016. Ett gemensamt budskap som inte står omnämnt i Theories of change är till exempel rätten till legala flyktvägar.

 

Styrelsen framför vidare att det i underlaget till årsmötet måste ingå uppföljning av de årsmötesbeslut från 2014 som inte avrapporterades på årsmötet 2015. Det är bland annat två beslut om USA och ett om Nordkorea.

 

Sekretariatet svarar att dessa frågor har funnits med när planeringen för 2016 har gjorts, nu återstår att synka detta med det internationella sekretariatets planering och projektlistan som kommer från det internationella sekretariatet. Än så länge vet inte svenska sekretariatet vad som kommer att komma från det internationella sekretariatet, men det finns en beredskap att arbeta med dessa frågor när möjlighet ges.

 

Styrelsen svarar att rapporteringen till årsmötet bör inkludera dessa aspekter samt alla, även mindre, insatser som görs inom dessa områden.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.



§ 88. UPPFÖLJNING EKONOMI 2015 - TREDJE  KVARTALSRAPPORTEN

Annica Blidegård föredrar.

 

Prognosen för helåret visar på ett överskott på 41 979 tkr. Framförallt prognosen för intäkterna avviker stort från budget,och helårsprognosen för intäkterna hamnar på 147 403 tkr, vilket ger en intäktsökning jämfört med föregående år med 38 procent. Intäktsökningen beror på att det stora arvet, vilket vid bouppteckningstillfället uppgick till 46 149 tkr, har tagits med i prognosen. Helårsprognosen för de olika kostnadsslagen visar mindre avvikelser från budget, vilket framgår i underlaget.

 

Styrelsen framför att det vore bra om det stora arvet redovisas som extraordinär intäkt för att det ska vara lättare att jämföra den övriga ekonomin över tid. Sekretariatet ska diskutera frågan med revisorerna.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.



§ 89. UPPFÖLJNING EKONOMI 2015 - DEN DISPONIBLA BUDGETEN

Annica Blidegård föredrar.

 

Sedan flera år tillbaka har svenska sektionen budgeterat med en disponibel budgetdel som kan tas i bruk om intäkterna inte avviker från det förväntade resultatet. För 2015 finns det en disponibel budgetdel som uppgår till 10,5 miljoner kronor i form av ett extra bidrag till internationella rörelsen.

 

Styrelsen för en diskussion om huruvida det är möjligt och/eller rimligt att öronmärka alternativt helt hålla inne pengarna som var budgeterade som extra bidrag för det internationella sekretariatet.

 

Styrelsen framför att en öronmärkning kan bidra till att det läggs resurser på områden som svenska sektionen ser som prioriterade. En öronmärkning skulle kunna motiveras av att processer som svenska sektionen anser viktiga inte prioriteras tillräckligt högt. Svenska sektionen skulle då hålla inne med pengarna, till exempel tills dess att en utvärdering av processen kring sexarbetspolicyn prioriteras och genomförs. Delar av styrelsen framför att det skulle kunna vara ett sätt att ta ansvar för att liknande situationer som processen som ledde fram till sexarbetspolicyn inte uppstår igen.

 

Styrelsen lyfter också möjligheten att ge en del av den disponibla budgetdelen till “governance reformprocessen” för att säkerställa att rörelsen i syd får tillräckliga resurser för att delta i processen.  

 

Samtidigt påpekar styrelsen att den svenska sektionen är en del av en demokratisk organisation där besluten kring prioriteringar fattas på ICM. Om svenska sektionen, som är en rik sektion, öronmärker pengar kan det uppfattas som ett sätt att utöva utpressning, vilket kan bidra till att sätta demokratin ur spel. Styrelsen påpekar att det senare inte går att hävda att andra sektioner bör avstå från öronmärkning ifall sektionen nu väljer att styra bidraget.

 

Sekretariatet framför att ett annat sätt att markera svenska sektionens ståndpunkter gällande processen som ledde fram till sexarbetspolicyn är att tydligt kommunicera att det internationella sekretariatet inte i dagsläget får några pengar från det stora arvet, då den svenska sektionen, på grund av sexarbetspolicyn, kan komma att behöva dem för att stärka den svenska sektionens arbete och varumärke i Sverige.

 

Styrelsen landar i att argumenten för att ge hela den disponibla budgetdelen till det internationella sekretariatet överväger, men noterar att styrelsen bör diskutera frågan på nytt när det är dags att fatta beslut om hur resten av det stora arvet ska hanteras.

 

Sekretariatet framför att man i diskussionerna med det internationella sekretariatet även fortsättningsvis kommer att lyfta behovet av att utvärdera processen kring sexarbetspolicyn samt markera att den svenska sektionsstyrelsen förväntar sig att åtagandet fullföljs snarast möjligt.

 

Styrelsen beslutar

 

att den disponibla budgetdelen, avseende frivilligt bidrag 2015 till den internationella rörelsen på totalt 10 500 tkr, antas.



§ 90. UPPFÖLJNING EKONOMI 2015 - ÖVERSKOTTET 2015

Annica Blidegård föredrar.

 

I enlighet med styrelsens beslut på oktobermötet föreslår sekretariatet att hela överskottet 2015 läggs till reserverna.

 

Styrelsen beslutar

 

att sektionen lägger det ekonomiska överskottet 2015 till reserverna.



§ 91. INFÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERING - ÖVERGRIPANDE VP 2016

Hans Vindeland föredrar.

Förändringarna som genomförts i år är 1) styrelsen fick ta ställning till övergripande prioriteringar redan i juni och den plan som presenteras nu i december är på en övergripande, strategisk nivå
2) sekretariatet har lagt in hela verksamheten i planen, vilket inkluderar all verksamhet som utförs av sekretariatet inklusive de organsationsövergripande utvecklingsområden som styrelse och ledningsgrupp tidigare har jobbat med vid sidan av den ordinarie verksamhetsplanen.

 

Detta ska ses som ett första försök till att hitta formen för en övergripande verksamhetsplan. Sekretariatet efterfrågar styrelsens synpunkter både vad det gäller form, strategisk nivå och innehåll.

 

Formen

Hans Vindeland framför att en försvårande faktor i planeringen är att sekretariatet i Sverige är helt beroende av den information som kommer från det internationella sekretariatet men att planeringsprocesserna har sammanfallit i år så att vi fått informationen sent. Internationella sekretariatet är medvetna om detta och processen kommer troligen inte att se ut så framöver.

 

Styrelsen framför

  • Det här är ett steg i rätt riktning men verksamhetsplanens form och längd gör det svårt att se hur styrelsen ska kunna styra verksamheten utifrån verksamhetsplanen. Ett betydligt kortare dokument (cirka fyra sidor) hade varit bättre utifrån aspekten styrning. Det hade också varit bra för styrelsen att att få något mer övergripande i ett tidigare skede, istället för ett så omfattande och detaljerat dokument direkt, där det är svårt att göra några större förändringar.

  • Den strategiska nivån är generellt sätt bra även om det återtår en del arbete under vissa områden.

  • Det finns viss otydlighet kring vad ett effektmål är och vilka åtgärder som ska vidtas om effektmålen inte uppfylls. De olika målen är begripliga och användbara på olika sätt.

  • Det är bra med beskrivande texter under varje mål.

  • Det finns ett större fokus än tidigare på lokal relevans och arbete på eget land. Efter att den långsiktiga riktningen har antagits behöver frågan om och tolkningen av lokal relevans diskuteras av styrelsen, innan något arbete påbörjas.

  • Målen och planerna för aktivism och fundraising beskrivs på helt olika sätt. Styrelsen frågar om det planeras några nya grepp inom fundraising.

  • Det är positivt med det helhetsgrepp som sekretariatet tagit. Styrelsen poängterar det bidrag medlemmar och aktivister kan göra i den planerade verksamheten och ser möjligheter att inkludera det tydligare i planen framöver.

 

Sekretariatet svarar

  • Sekretariatet kommer att se över skrivningarna om lokal relevans. Inget arbete kommer att föregå besluten på årsmötet och styrelsens diskussioner därefter.

  • Det finns stora ambitioner inom fundraisingområdet och det testas kontinuerligt nya metoder. Sekretariatet ser bland annat behovet av att samla in egna “leeds” och testar nya modeller för det.

 

MR-delen

Styrelsen framför

  • HBTQ, HBTQI eller HBTQIA… vilket begrepp ska svenska sektionen använda?

  • Det saknas fokus på delaktighet och möjlighet att påverka.

  • Varför arbetar svenska sektionen inte med frågan om utsatta EU-medborgare i Sverige, när vi  arbetar med den frågan i andra delar av Europa?

  • Det är viktigt att vi lever som vi lär och inte prioriterar ner frågan om jämställdhetsintegrering när vi bland annat driver kampanjen Min kropp mina rättigheter. Det handlar om att behålla trovärdigheten.

  • Varför står det om kampanjen Shrinking space 2016 när kampanjen börjar 2017?

  • Varför görs satsningarna på gymnasieskolor främst i storstäderna?  

  • Kampanjen People on the move är ett stort tillägg till vårt asyl- och migrationsarbete och i planen bör dessa frågor vara kopplade.

  • På grund av den allvarliga situationen i flyktingfrågan och det stora intresset från aktivister att ageradet vore det bra om sekretariatet kan undersöka möjligheterna att tidigarelägga kampanjstarten för “People on the move”.

 

Sekretariatet svarar

  • Det har under flera år pågått ett projekt om jämställdhetsintegrering. Det är inte nedprioriterat på grund av sexarbetspolicyn som sådan utan har handlat om att vi under 2015 har varit tvugna att lägga personella resurser på frågan om sexarbetspolicyn, inte minst inför ICM och även efteråt med anledning av det fattade beslutet.

  • Kampanjen Shrinking space ingår därför att det kommer att genomföras en hel del kampanjplanering under 2016.

  • Satsningarna på gymnasieskolor riktar sig inte bara till storstadsregionerna. Det material som skolorna själva kan plocka hem från webben är mycket mer utbrett än så. Under 2016 kommer sekretariatet att se över strategierna för vilka gymnasieskolor vi riktar oss till.

  • Gällande kampanjstarten för “People on the move” tar sekretariatet med sig styrelsens önskan, men måste samtidigt avvakta besked från det internationella sekretariatet.

 

Aktivism

Styrelsen framför

  • styrelsen delar sekretariatets bedömning av vi inte ska satsa omfattande resurser på vita fläckar då det inte gett önskat resultat, utan titta bredare, men ber också sekretariatet att tillse att vi uppfyllt de årsmötesbeslut som rör vita fläckar.

 

Kommunikation

Styrelsen framför

  • Kommunikationsstrategin är inte omnämnd. Det bör eventuellt vara ett eget mål.

  • Endast på ett ställe lyfts aktivisternas insatser fram (gällande översättare). Bra om sekretariatet ser över om detta ska utvecklas.

  • Det är viktigt att diskutera vilken profil vi ska ha som organisation och att föra ett strategiskt resonemang kring vilken typ av frågor sektionen ska driva. Eventuellt passar dock ett sådant resonemang bättre på en högre strategisk nivå.

 

Sekretariatet svarar

  • Ett strategiskt resonemang kring vilken typ av frågor sektionen ska driva är inte en kommunikationsstrategifråga utan en strategisk fråga för den svenska sektionen.

 

Styrelsen beslutar att

 

att uppdra åt sekretariatet att fortsätta arbetet med verksamhetsplanen utifrån underlaget
övergripande verksamhetsplanering 2016 och styrelsens diskussion.



§ 92. INFÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERING - ÖVERGRIPANDE BUDGET 2016

Annica Blidegård föredrar.

 

Den övergripande budgeten gås igenom.  Här noteras att det finns ett fel i underlaget angående öronmärkta medel. Detta korrigeras av kassören.

 

Styrelsen framför att uppdelningen 80/20 (det vill säga att 80 procent av medlen till verksamheten ska gå till arbetet inom de strategiska målen) inte är något som sektionen ska behöva följa slaviskt. Styrelsen påpekar vidare att kostnaderna för MR-frågor är lika höga som tidigare trots att sekretariatet de senaste åren inte har nått upp till budget. Styrelsen frågar vad det beror på.  

 

Sekretariatet svarar att de till synes relativt oförändrade kostnaderna inom dessa poster beror på satsningar på nyrekryteringar och kampanjförberedelser.

 

Styrelsen beslutar

 

att godkänna den övergripande budgeten för 2016.



§ 93. VALBEREDNINGENS VALBEREDNING

Lina Jakobsson föredrar.

 

Årsmötet 2015 beslutade att uppdra åt styrelsen att vidta fortsatta förbättringsåtgärder gällande valberedningens valberednings tillsättning och arbete. Sekretariatet har tagit fram en plan för när olika aktiviteter ska genomföras, av vem och vem som ansvarar. I planen framgår att det är styrelsesekreteraren som ansvarar för stödet till valberedningens valberedning men att aktivistsamordnaren arbetar med tillsättandet.



§ 94. RAPPORTERING KRING AKTIVISM

Anna Lindenfors föredrar.

 

Verksamhetsplanen omfattar endast delar av svenska sektionens mål för aktivistarbetet. I rapporterna till styrelsen har sekretariatet hittills bara rapporterat gentemot dessa mål. För att styrelsen ska få en tydligare bild av all aktivism inom sektionen föreslår sekretariatet att styrelsen framöver ska få ta del av en mer omfattande analys som bygger på all den information som sekretariatet samlar in via aktivistenkäten, insamling av så kallade nyckeltal och regelbundet genomförda utvärderingar.

 

Styrelsen framför att det här är ett bra första steg för att skapa en helhetsbild av aktivistarbetet men påpekar att det finns fler strukturer än de som räknas upp i underlaget som bör ingå, till exempel specialgrupperna. Ett helhetsgrepp innebär mer än det som görs av aktivister. Styrelsen framför vidare att det skulle vara intressant om det även går att rapportera allt som görs från aktivistklustrets sida.

 

Sekretariatet svarar att det handlar om att skapa en konstruktiv balans mellan tid och resurser där sekretariatet kan visa på bredden utan att rapporteringen blir alltför omfattande. Mycket av det aktivistklusteret gör redovisas på aktivistportalen, men sekretariatet ska undersöka möjligheterna att inkludera fler delar i rapporteringen.  

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att låta styrelsen ta del av relevanta nyckeltal och en kortfattad analys av dessa vid hel- och halvårsrapporten under 2016 och att redovisa aktivistenkäten i samband med helårsrapporten;

 

att uppdra åt sekretariatet att inkludera rapporteringen om aktivism till styrelsen i planeringssystemet.



§ 95. FÖRBÄTTRADE RUTINER VID TILLSÄTTANDET AV UPPDRAG

Annica Blidegård föredrar.

 

För att bättre ta tillvara den kompetens som finns inom svenska sektionen har årsmötet gett styrelsen i uppdrag att föreslå nya rutiner som förbättrar möjligheterna för medlemmarna att anmäla sitt intresse för olika uppdrag. I underlaget presenteras också tre modeller för hur intresseanmälningarna och urvalsprocessen kan hanteras.

 

Styrelsen påpekar att uppdraget handlar om att synliggöra de uppdrag som tillsätts och att möjliggöra för medlemmarna att anmäla intresse. Hur urvalsprocessen genomförs är enligt styrelsen en annan fråga som bör hanteras utifrån en bedömning från fall till fall. I de fall det inkommer många intresseanmälningar finns möjligheten att till exempel kontakta valberedningen för stöd i urvalsprocessen. Sekretariatet har också möjlighet att delge valberedningen information om vilka personer som visat intresse för olika typer av uppdrag, men beslutet gällande tillsättandet av uppdrag bör inte omfatta den hanteringen. Om det uppstår ett behov av att förtydliga rollerna i urvalsprocessen får den frågan behandlas längre fram.

 

Styrelsen framför vidare att sekretariatet bör undersöka möjligheterna att upprätta en mejllista som medlemmar som är intresserade av uppdrag kan anmäla sig till.

 

Styrelsen beslutar

 

att för de uppdrag där styrelsen ska tillsätta medlemmar uppdra åt sekretariatet att annonsera
dessa i passande kanaler och eller fora samt överväga möjligheten för medlemmar att
proaktivt anmäla sitt intresse för uppdrag. 

 

 

§ 96. STRUKTUR FÖR MOTIONSYTTRANDEN

Lina Jakobsson föredrar.

 

Inför årsmötet 2015 utformade styrelsen sina motionsyttranden utifrån en ny modell där styrelsen redogjorde för för- och nackdelar med motionsförslaget samt vilka konsekvenserna skulle bli om motionen skulle bifallas, men utan att yrka på något förslag till beslut. Inspirationen till att skriva motionsyttranden utan yrkande kom från Amnestys brittiska sektion (AI UK).

 

Styrelsen för en diskussion där argument både för och emot ovan nämnda modell framförs.

 

Några ledamöter framför att styrelsens synpunkter är av intresse för många medlemmar och att medlemmarna sannolikt förväntar sig att den styrelse de valt tar ställning i olika frågor. De ledamöter som är för att styrelsen lämnar ett yrkande framför att det är orealistiskt att förvänta sig att alla årsmötesdeltagare upplever sig tillräckligt insatta i alla frågor för att fatta beslut utan vägledning från styrelsen. Dessa ledamöter menar att många medlemmar som känner förtroende för styrelsen uppskattar styrelsens vägledning och röstar ofta i enlighet med styrelsens förslag.

 

Andra ledamöter framför att det vore dumt att ändra modellen för motionsyttrande efter att bara ha testat den i ett år. De menar att det ligger i demokratimodellen att deltagarna anstränger sig för att sätta sig in i frågor och annars avstår från att rösta.

Vidare framför styrelsen att alla motionsyttranden inte behöver se exakt likadana ut. Det finns många olika former av motioner där styrelsen kan behöva agera olika. I de fall där styrelsen anser det viktigt att tydliggöra styrelsens ställningstagande kan det göras under rubriken “styrelsens ytterligare kommentarer”, istället för i yrkanden. Styrelsen påpekar även att det viktigaste är att styrelsen inte är dömande eller känslomässig, utan sakligt framför styrelsens perspektiv och de eventuella konsekvenser som bifall av motionerna kan ha för organisationens verksamhet.

 

Styrelsen beslutar

 

att till årsmötet 2016 skriva motionsyttranden med fyra rubriker; “Amnestys/Amnesty i Sverige arbete till dags dato”, “Amnestys planer framöver”, “Konsekvensanalys” och “Styrelsens ytterligare kommentarer” där texten under de första tre rubrikerna ska vara neutral och texten under den sista rubriken ska spegla styrelsens perspektiv; 

 

att uppdra åt sekretariatet att efter årsmötet 2016 utvärdera hur deltagarna har uppfattat modellen för styrelsens motionsyttranden och återrapporterar detta till styrelsen som en del av årsmötesutvärderingen till styrelsens junimöte 2016.



§ 97. TIDSPLAN MILJÖPOLICY

Annica Blidegård föredrar.

 

På ICM 2013 beslutades om Core Standards som bland annat innehåller krav på att alla sektionernas kontor ska omfattas av en miljöpolicy och en miljöåtgärdsplan. På styrelsens novembermöte 2014 fastställdes en åtgärdsplan för att uppfylla Core Standards. I åtgärdsplanen framgår att sekretariatet ska presentera en tidsplan för framtagandet av miljöpolicy och miljöåtgärdsplan på styrelsens novembermöte 2015.

 

I det förslag till tidsplan som nu föreligger framgår att ledningsgruppen på sekretariatet ska anta en miljöpolicy och en miljöåtgärdsplan senast i april 2016 och presentera densamma på styrelsens junimöte 2016. Den miljöpolicy och miljöåtgärdsplan som ska tas fram kommer att gälla för den svenska sektionens tre kontor, för medlemmarna gäller uppförandekoden.

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att återkomma med ett informationsunderlag om miljöpolicyn och miljöåtgärdsplanen till styrelsens junimöte 2016.    



§ 98. UTREDNING OM KOSTNADSERSÄTTNING TILL SEKTIONSSTYRELSEN

Annica Blidegård föredrar.

 

Årsmötet 2014 beslutade att inte arvodera ledamöterna i sektionsstyrelsen men att uppdra åt styrelsen att se över hur kostnadsersättningen för förtroendevalda kan bli mer användbar. I sekretariatets aktuella underlag framgår att alla möjligheter till kostnadsersättning förutsätter att ledamoten har haft en kostnad som kan ersättas. Alla andra ersättningar är lön eller arvode.För ledamöter som studerar eller är pensionerade finns inte möjligheten att begära ersättning för förlorad arbetsinkomst eftersom de inte kan verifiera någon konkret arbetsinkomst som har gått förlorad. Sekretariatet ser därför två möjliga förändringar; 1) förtydliga vilka kostnader styrelseledamöter kan begära kostnadsersättning för och/eller 2) införa möjligheten att arvodera styrelseledamöter i sektionsstyrelsen.

 

Styrelsen för en diskussion där bland annat olika argument för och emot en eventuell arvodering lyfts.

 

Delar av styrelsen framför att de uppfattat årsmötets vilja som att svenska sektionen inte ska arvodera sin sektionsstyrelse utan även fortsättningsvis ha en ideellt arbetande styrelse. Dessa ledamöter menar att det årsmötet avsåg med styrelsens uppdrag var att undersöka möjligheterna att inrätta ett system för kostnadsersättning för förlorade inkomster som är mer användbart än det system som finns idag. Det kan till exempel innebära att utöka för vad ledamöterna kan ansöka om ersättning för och att höja taket för ersättningen. Delar av styrelsen framför att dagens ersättning är för låg och att det i praktiken medför att flera ledamöter som har arbete, trots möjlighet att begära kostnadsersättning för förlorad inkomst, förlorar ekonomiskt på att sitta i styrelsen.

 

Andra ledamöter i styrelsen framför att även det system som nu finns är en förtäckt form av arvoderingsystem och att det därför vore mer rättvist att ta fram en platt modell som inte är beräknad på inkomsten utan är lika för alla, inklusive de som för närvarande inte har någon inkomst. Det skulle då rent juridiskt vara ett arvode, men bli mer rättvist då alla i styrelsen har möjlighet att nyttja det. Dessa ledamöter uppfattar att årsmötets uppdrag till styrelsen handlar om att ta fram ett förslag på ersättningsmodell som kan nyttjas av alla som sitter i sektionsstyrelsen oavsett om det är nuvarande inkomst, studietid eller annat som går förlorat. Genom att visa på de begränsningar som modellen för kostnadsersättning har och samtidigt ge förslag på ett alternativ som kan nyttjas av alla ger styrelsen årsmötet möjlighet att fatta ett beslut som utesluter olika tolkningar och därmed tydligt avspeglar årsmötets vilja.  

 

Styrelsen enas om att lägga fram två olika modeller till årsmötet, ett som innehåller mindre förtydliganden av kostnadsersättningen och ett som är mer långtgående och utgår från principen att alla ledamöter ska ha samma möjligheter att ansöka om lika stor ersättning för nedlagt tid i styrelsen.

 

Förslagen till årsmötet ska inkludera möjlighet att begära ersättning för fler styrelseaktiviteter än idag (inklusive inläsning) och maxtaket ska ska föreslås bli högre. Styrelsen framför också att sekretariatet ska se över och ge förslag på vem eller vilka som ska ansvara för att godkänna de enskilda ledamöternas ersättningar och hänvisar i detta avseende till styrelsens diskussion i styrelsens forum.  

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens januarimöte 2016 ta fram ett första utkast på årsmötetsförslag om kostnadsersättning för styrelsen som innehåller två modeller, ett med mindre förändringar av dagens kostnadsersättning och ett med arvode i form av en platt kostnadsersättning, samt två förslag på nivåer på maxtak på ersättning i enlighet med styrelsens diskussion.



§ 99. RELATIONEN MELLAN AMNESTYFONDEN OCH SEKTIONSSTYRELSEN
Elisabeth Lundgren föredrar.

 

I underlaget presenteras en konsekvensanalys och för- och nackdelar gällande huruvida svenska sektionen ska arbeta med bistånd. Hur arbetet kan utformas är en bredare fråga som inte inkluderas i det här underlaget.

 

Styrelsen håller med om att den mer omfattande delen av diskussionen kvarstår. Flera av de juridiska och ekonomiska frågorna som presenterades för styrelsen 2014 återstår att hantera, bland annat vad det gäller nivåer och hur kopplingarna mellan sektionsstyrelsen och Amnestyfonden ska se ut.

 

Styrelsen frågar sekretariatet om det i den internationella rörelsen finns någon opinion mot att svenska sektionen bedriver biståndsarbete. Sekretariatet svarar att det nog är relativt få som känner till arbetet.

 

Styrelsen beslutar

 

att svenska sektionen fortsatt ska samarbeta med Amnestyfonden gällande bistånd;

 

att till sektionsstyrelsens marsmöte uppdra åt sekretariatet att tillsammans med planeringsutskottet och Amnestyfonden ta fram ett förslag till när strategiska frågor gällande ett samarbetsavtal ska behandlas av styrelserna.



§ 100. WORKSHOP OM LÅNGSIKTIGA RIKTNINGEN

Sara Ångström, Hans Vindeland och Anna Lindenfors föredrar.

 

Sekretariatet redogör för vägval som tydliggjorts under materialinsamlingen

  • Aktivism (grundförutsättning för Amnesty, anses viktigt och centralt, mål eller medel, fler metoder, fler tillfällen).

  • Medlemsdemokrati (inflytande och påverkan anses viktigt, nya kanal/metoder, transparens och tydlighet, transparens kring var och när beslut fattas).

  • Lokal relevans (överlag mer delad syn, synlighet kopplat till trovärdighet, lokal relevans anses  inte vara likställt med egna utredningar. När det händer saker i Sverige bör svenska Amensty kunna svara på frågor och det som händer i samhället. Rädsla för att Amnesty ska bli politiserade.

  • Prioriteringar (olika tolkning av prioriteringar - basfrågor, prioriteringar där vi kan göra skillnad, bredd, flexibilitet. Kan inte Amnesty svara på frågor om sådant som händer i samhället så hotas relevansen men överlag anser alla grupper att Amnesty ska prioritera resurserna där de når bäst effekt.)

 

Styrelsen framför att det är viktigt att tydliggöra ägandeskapet av dokumentet:

  • Konsultationsprocessen styr inte exakt vad som ska stå i styrelsens förslag till långsiktig riktning men ger styrelsen information om var medlemmarna står i olika frågor. Fram till årsmötet är det styrelsen som äger dokumentet och som måste tro på det som läggs fram till årsmötet. Därefter är det årsmötetet som beslutar om den långsiktiga riktningen åt medlemmarna. Den slutgiltiga versionen, som årsmötet fastställer och berslutar, ägs av medlemmarna.

 

Styrelsens framför synpunkter gällande syftet med den långsiktiga riktningen:

  • Det är viktigt att tydliggöra att den långsiktiga riktningen existerar i ett sammanhang av vision och mission och ett planeringssystem med verksamhetsplaner och strategidokument, både nationella och internationella samt hur den förhåller sig till dessa olika dokument.

  • Syftet med den långsiktiga riktningen är att definiera vissa verksamhetskritiska frågor/organisatoriska vägval som gör att medlemmarna kan ta ställning till och besluta i vilken riktning svenska Amnesty ska utvecklas.

  • Den långsiktiga riktningen ska inte upprepa eller gå emot sådant som finns definierat i andra dokument utan rymma de vägvalsfrågor som inte tas omhand på annat sätt.

 

Styrelsens framför synpunkter på dokumentets form/disposition:

  • Den nuvarande formen är för omfattande. För att årsmötet ska kunna komma med synpunkter och eventuella ändringsförslag behöver dokumentet vara mer överskådligt och kortfattat.

  • Analyser och bakgrund bör vara bilagor och tilläggsdokument, vilka inte ingår i själva årsmötesbeslutet.

  • Ett kortare dokument ger mer makt till årsmötet. De kommer att kunna tycka till om mer när de tydligt ser hur styrelsen valt att prioritera när två svåra värden ställs mot varandra.

  • Dokumentet behöver bearbetas språkligt så att det skrivs utifrån ett medlemsperspektiv.

  • Den långsiktiga riktningen ska vara vägledande. Det viktiga under årsmötet är att det fattas beslut i de centrala delarna, att årsmötet tar ställning. Innehållet kan senare paketeras olika till olika mottagare, nu gäller det att definiera vad som ska gå till årsmötet och vad styrelsen ska besluta om.

 

Styrelsens framför synpunkter på dokumentets innehåll:

  • Gränsdragningen mellan den långsiktiga riktningen och fyrårsplanerna/de internationella strategiska målenbör ses över, delar av det som nu står i den långsiktiga riktningen platsar bättre i fyraårsplanerna.

  • Den nuvarande dokumentet innehåller väldigt många punkter och mål. Vore önskvärt att minska det som definieras som sektionens huvudfokus.

  • Viktiga analyser bör behållas, men placeras i bilagor, så att det fortfarande synliggörs vilka konsekvenser olika val har för arbetet.

  • Den långsiktiga riktningen kan innehålla strategiska val såsom att svenska Amnesty ska bidra till den internationella rörelsen, men inte skrivningar som talar om huruvida det är viktigtför den internationella rörelsen, eftersom det är något vi inte kan besluta om.

  • Två tredjedelar av de som har svarat på enkäten anser att vi ska jobba som idag eller mindre med kränkningar som sker i Sverige. På verksamhetsmötet var det fler som inte tyckte att vi ska jobba mer på eget land än tvärt om. Hur har sekretariatet resonerat för att landa i texten under rubriken lokal relevans? Delar av styrelsen framför att Amnestys varumärke kan urvattnas om svenska sektionen kopplar hem frågor utan att det rör sig om grova människorättskränkningar i Sverige. Samtidigt framför andra delar av styrelsen att svenska sektionen riskerar att uppfattas som irrelevant om vi inte tar ställning när det sker kränkningar i Sverige.

 

Styrelsen för en fortsatt diskussion om olika fokusområden, men framför att det är svårt att ta ställning till dokumentets specifika skrivningar och innehåll utifrån de underlag styrelsen har fått.

 

Sekretariatet framför:

  • Tanken är att vi ska utgå från den långsiktiga riktningen varje gång vi verksamhetsplanerar, det finns en risk att styrningen går förlorad om dokumentet inte är utvecklat nog.

  • Den långsiktiga riktningen var tänkt att komplettera fyraårsplanerna gällande vissa prioriteringar där fyra år är för kort period för att det ska gå att uppnå några tydliga resultat, det kan t ex handla om huruvida Amnesty i Sverige ska satsa på att vara en organisation med 200 000 medlemmar eller med 20 000 aktivister (enbart exempel på siffror).

  • Skrivningarna om lokal relevans bygger på en tolkning av samtliga svar. Många uttrycker att Amnesty ska synas i svensk media och att svenska sektionen inte ska vara tyst när det gäller frågor som är aktuella i den svenska samhällsdebatten. De åsikterna har tydligt framkommit under hela konsultationsprocessen och kopplas samma med Amnestys trovärdighet, däremot har det inte ansetts prioriterat att svenska sektionen gör utredningar på eget land. Sekretariatets tolkning bygger på att synlighet i media kräver både kunskap och ibland lokal relevans för att Amnestys uttallanden ska uppmärksammas. Enligt sekretariatets tolkning innebär lokal relevans att Amnesty inte alltid bara referer till kränkningar som sker i andra länder utan även till kränkningar som sker i Sverige, för frågor som i verksamhetsplanen kategoriseras inom A- och B-nivån. Den internationella rörelsen har också beslutat om lokal relevans för att uppnå tillväxt.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens januarimöte ta fram en ny version av den långsiktiga riktningen med skarpare formuleringar i punktform där styrelsens ställningstagande tydligt framgår. Längre analyser och diskuterande text ska förläggas i bilagor;

 

att fortsätta diskussionen om innehållet på styrelsens januarimöte när det finns tydligare
skrivningar att ta ställning till.



§ 101. ÖVRIGA FRÅGOR

 

  • Förändring i teckningsrätten

 

Styrelsen beslutar

 

att följande personer, var för sig, äger rätt att teckna sektionens firma:

Sektionsordförande, Tora Törnqvist

Kassör, Mårten Rosander

Generalsekreterare, Anna Lindenfors

Avdelningschef, Elisabeth Lundgren

Avdelningschef, Sofia Fjellestad

Avdelningschef, Annica Blidegård

 

att följande personer var för sig vid belopp upp till 15 000 kronor, två i förening vid belopp överstigande 15 000 kronor, äger rätt att teckna sektionens bank- och postgirokonto:

Sektionsordförande, Tora Törnqvist

Kassör, Mårten Rosander

Generalsekreterare, Anna Lindenfors

Avdelningschef, Elisabeth Lundgren

Avdelningschef, Sofia Fjellestad

Avdelningschef, Annica Blidegård

Sekretariatsanställd,Ulrika Westin

Sekretariatsanställd, Sandra Van Hunen

 

att återkalla alla tidigare beslut om teckningsrätt;

 

att inköp av varor, tjänster och inventarier regleras separat genom attestfunktionen som innehas av generalsekreteraren och avdelningscheferna;

 

att beslutet förklaras omedelbart justerat.

 

  • Information om granskningskommittén

Granskningskommittén har, efter Anna Dahlbäcks bortgång, adjungerat Erik Zachrison till granskningskommittén.

 

Styrelsen noterar till protokollet att styrelsen har informerats.



  • Ordförandeskapet på årsmötet 2016

Lina Jakobsson presenterar förslag till ordförande på årsmötet 2016.

 

Styrelsen beslutar

 

att hänskjuta frågan om ordförandeskapet på årsmötet 2016 till styrelsens forum.



  • Styrelsens förslag till årsmötet

Styrelsen beslutar

 

att hänskjuta frågan om styrelsens förslag till styrelsens forum.



  • Anmälan om eventuell jäv

Tora Törnquist informerar styrelsen om att hon sedan jävsdeklarationen på junimötet 2015 har valts till valberedningen för Lunds universitets styrelse. Tora ser ingen potentiell risk för jäv.



§ 102. MÖTET AVSLUTAS

 

Tora Törnquist avslutar mötet.





Tora Törnquist

Ordförande




Anders Hällbom

Vice mötesordförande




Lina Jakobsson

Sekreterare




Lars Gäfvert

Justerare




FÖRKORTNINGAR

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på Internet

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
MR – mänskliga rättigheter

 

 

 

 

 

BILAGA 1.

 

§ 78 - Strukna paragrafer i öppna beslut

 

Följande paragrafer avrapporteras och stryks:

 

§ 142 (2014) Förslag gällande styrelsens arbetsbörda - att uppdra åt sekretariatet att genomföra en läsarundersökning om Styrelsen Informerar och återrapportera till styrelsen senast på septembermötet.

§ 24 (2015) Styrelseåret - att uppdra till sekretariatet att planera verksamhetsmötet i samråd med kommunikationsutskottet.

§ 36 (2015) Syfte med medlemskommunikation - att mot bakgrund av läsarundersökning och övriga underlag kring Styrelsen informerar uppdra åt sekretariatet att i samband med kommunikationsstrategin återkomma till novembermötet 2015 med ett förslag till ny form och distribution för styrelsens kommunikation (som idag sker i SI) - med beaktande av syftet att erbjuda transparens och med hög tillgänglighet väcka intresse för de frågor styrelsen (och rörelsen i stort) arbetar med samt sprida kunskap i dessa frågor till de mest intresserade av våra medlemmar;

§ 40 (2015) Utvärdering VoteIT/personvalen - att styrelsen uppdrar åt sekretariatet att till oktobermötet återkomma med en lista med möjligheter att få fler delar av årsmötet 2016 online och som redovisar för- och nackdelar med detta.

§ 47 Förslag från styrelsen om resolution om långsiktig riktning - att uppdra åt ICM-delegationen att på International Council Meeting 2015 verka för att Amnestyrörelsen arbetar fram en långsiktig riktning.

§ 62 (2015) Långsiktig riktning - att anta ramförslaget till disposition av “Amnesty 2027”.  

§ 72 (2015) Jäv - att anta det omarbetade förslaget till Vägledande dokument om jäv i enlighet med förslaget; att detta dokument ersätter Vägledande dokument om jäv som styrelsen antog på styrelsemötet 12-14 jun 2015.