Bilaga 1: Demokratiutredningen i sammandrag Underlag till styrelsemöte 1-2 november 2010

BILAGA 1: DEMOKRATIUTREDNINGEN I SAMMANDRAG


Förslag om representativ demokrati, Amnestys årsmöte i Visby 2001

Förslaget röstades ner av årsmötet.

2.6 Representativ demokrati - förslag från DUG

Bakgrund
Sedan starten 1964 har den svenska sektionen av Amnesty International verkat genom direktdemokrati – en medlem en röst. Alla medlemmar i sektionen har också förslags- och yttranderätt vid årsmötet.

Direktdemokratin innebär att alla medlemmar har en teoretisk möjlighet att delta i den demokratiska processens högsta instans. I ett direktdemokratiskt system kan också alla komma till tals, formaliseringen minskar och det ger utrymme för en mindre hierarkisk organisation. Men direktdemokratin har också sina brister.

Under de senaste tio åren har i genomsnitt 360 personer deltagit vid varje årsmöte. Vi kan också se en trend där allt färre deltar. Det innebär i praktiken att ungefär en halv procent av sektionens medlemmar – eller knappt tio procent av de aktiva medlemmarna – direkt deltar i sektionens högsta beslutande organ samt vid val av sektionens styrelse. Motioner och förslag till årsmötet diskuteras under våren både på grupp- och distriktsmöten, men det finns inga reglerade krav på en sådan process.

Arbetsgruppen har en central roll i hela amnestyrörelsen. Enligt internationella riktlinjer bör minst två tredjedelar av sektionens grupper vara representerade vid årsmötet. Detta utgör ett praktiskt problem för en sektion som helt och hållet bygger på direktdemokrati. Det finns ingen anledning för oss att reglera hur många arbetsgrupper som deltar i årsmötet eftersom dessa inte har någon representativ roll i vårt demokratiska system.

Direktdemokratins olika sidor
Man kan med rätta hävda att direktdemokratin är den högsta formen av demokrati. Direktdemokratin ger en känsla av delaktighet – var och en har möjlighet att påverka sektionens utveckling och framtid. Svenska Amnestys struktur och den praktiska verkligheten leder ändå till problem i genomförandet av den direkta demokratin. Risken finns att vi lurar både oss själva och allmänheten att tro att vi har ett bättre system än vi i själva verket har.

Några exempel på direktdemokratins brister i svenska Amnesty:

- En mycket liten del av medlemmarna deltar
- Representationen är slumpmässig
- Ansvaret för beslutens genomförande och uppföljning blir otydligt
- Kontinuiteten brister
- Risken för »kupper» ökar

Representativ demokrati
Det finns flera fördelar med ett representativt system, framför allt i vår organisation som bygger på arbetsgrupper och distrikt. Risken finns naturligtvis att den enskilda medlemmens inflytande minskar, men det behöver inte vara så. Ett väl fungerande representativt system återspeglar hela medlemskåren i varje enskilt beslut. Ett ombudsmannaskap manar också till ansvar och medför också att fler involveras i en bättre beredning och förankring av frågor som är aktuella för beslut. Representativiteten ökar möjligheterna till bra kontinuitet och väl informerade beslut samtidigt som aktivitet och mångfald uppmuntras.

I svenska Amnesty finns det goda möjligheter att utveckla ett demokratiskt system som kombinerar fördelarna hos den direkta demokratin med dem hos ett representativt system. I svenska Amnesty har vi redan mycket väl etablerade strukturer för att bygga ett sådant system. Det finns ojämnheter i våra strukturer som kan leda till att vi under en övergångsperiod stöter på en del rent organisatoriska problem. Detta gäller dock alltid vid genomförandet av större förändringar i en organisationsstruktur. Dessa ojämnheter är redan idag ett problem för organisationen och därför också föremål för översyn genom sektionsstyrelsens försorg.

Förslag
- Från och med årsmötet 2002 tillämpar svenska sektionen ett demokratiskt system som bygger på ombudsmannaskap.
- Varje medlem i sektionen har rätt att delta i årsmötet med förslags- och yttranderätt.
- Varje distrikt i sektionen har rätt att delta i årsmötet med ombud enligt följande:
upp till 10.000 medlemmar – 3 röstberättigade ombud
10.001-15.000 medlemmar – 4 röstberättigade ombud
15.001-20.000 medlemmar – 5 röstberättigade ombud
Över 20.001 medlemmar – 6 röstberättigade ombud
- Varje i sektionen permanent och registrerad grupp – arbetsgrupper, ungdomsgrupper, samordningar, specialgrupper, aktionsgrupper etc – har rätt att delta i årsmötet med ett ombud.
- Tillfälliga grupper, projektgrupper och nätverk tilldelas inga röster eftersom de i de allra flesta fall består av personer som även är medlemmar i permanenta grupper.
- Det åligger varje enskild grupp att tillse att gruppen är registrerad i sektionen.
- Grupperna har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet – inklusive resor och logi. Grupper som inte har möjlighet att bära dessa kostnader skall i första hand ges ekonomiskt stöd från distriktet. Om gruppen inte tillhör något distrikt skall kostnaderna bäras av sektionen.
- Distrikten har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet - inklusive resor och logi

Årsmötet beslutar

att sektionen från och med årsmötet 2003 inrättar ett demokratiskt system som bygger på representation enligt förslaget ovan

att ge styrelsen i uppdrag att slutföra arbetet med att se över sektionens strukturer och deras roller i sektionen – distrikt, samordningsgrupper etc – så att alla eventuella ojämnheter eller oklarheter är utredda i god tid innan det nya systemet tas i bruk.

att ge styrelsen i uppdrag att i alla nödvändiga delar justera sektionens stadgar så att de återspeglar beslutet och dess innebörd.

att årsmötet 2002 ges utrymme att fatta beslut om stadgarnas slutgiltiga utformning.

att ge styrelsen i uppdrag att tillse att det nya systemet utvärderas efter årsmötet 2005 och att årsmötet 2007 fattar beslut om huruvida sektionen därefter skall fortsätta att verka genom representativ demokrati.

Demokratiutredningsgruppen

Styrelsens yttrande: Årsmötet 1998 i Växjö beslöt att en demokratiutredningsgrupp skulle tillsättas. När denna nu kommer med sina förslag till årsmötet 2001 finner styrelsens att det vore olämpligt att yttra sig över dessa eftersom uppdraget utförs på årsmötets begäran. Styrelsen har under hela tiden varit i kontakt med demokratiutredningsgruppen. Styrelsen måste dock avstå från att kommentera de principella frågorna.

Styrelsen avstår av principiella skäl från ett yttrande.


Motion om representativ demokrati, Amnestys årsmöte i Stockholm 2004

Motionen bordlades till årsmötet 2005.

1. Representativ demokrati

Följande är en lätt bearbetning och uppdatering av det förslag som Demokratiutredningen lade fram vid årsmötet i Visby 2001, men som då förkastades av mötets majoritet. Utvecklingen sedan dess gör det angeläget att på nytt väcka förslaget.

Bakgrund
Sedan starten 1964 har den svenska sektionen av Amnesty International verkat genom direktdemokrati – en medlem en röst. Alla medlemmar i sektionen har också förslags- och yttranderätt vid årsmötet.

Direktdemokratin innebär att alla medlemmar har en teoretisk möjlighet att delta i den demokratiska processens högsta instans. I ett direktdemokratiskt system kan också alla komma till tals, formaliseringen minskar och det ger utrymme för en mindre hierarkisk organisation. Men direktdemokratin har också sina brister.

Under 90-talet deltog i genomsnitt 360 personer vid varje årsmöte. Det innebar att ungefär en halv procent av sektionens medlemmar – eller knappt tio procent av de aktiva medlemmarna – direkt deltog i sektionens högsta beslutande organ samt vid val av sektionens styrelse. Men vi kan dessutom se att allt färre deltar. Vid årsmötet i Härnösand 2003 fanns endast 151 röstberättigade medlemmar. Vi är då nere i en kvarts procent av medlemskåren och klart under tio procent av de aktiva medlemmarna. Motioner och förslag till årsmötet kan under våren diskuteras både på grupp- och distriktsmöten, men det finns inga reglerade krav på en sådan process.

Arbetsgruppen har en central roll i hela Amnestyrörelsen. Enligt internationella riktlinjer bör minst två tredjedelar av sektionens grupper vara representerade vid årsmötet. Detta utgör ett praktiskt problem för en sektion som helt och hållet bygger på direktdemokrati. Det finns ingen anledning för oss att reglera hur många arbetsgrupper som deltar i årsmötet eftersom dessa inte har någon representativ roll i vårt demokratiska system.

Direktdemokratins olika sidor
Man kan med goda skäl hävda att direktdemokratin är den ideala formen av demokrati, i varje fall för mindre organisationer. Direktdemokratin ger en känsla av delaktighet – var och en har möjlighet att påverka rörelsens utveckling och framtid. Svenska Amnestys struktur och den praktiska verkligheten leder ändå till problem i genomförandet av den direkta demokratin. Risken finns att vi lurar både oss själva och allmänheten att tro att vi har ett bättre system än vi i själva verket har.

Några exempel på direktdemokratins brister i svenska Amnesty:
- En mycket liten del av medlemmarna deltar, och tendensen är att det blir allt färre
- Representationen är slumpmässig och många grupper är inte representerade
- Ansvaret för beslutens genomförande och uppföljning blir otydligt
- Kontinuiteten brister
- Risken för ”kupper” ökar

Representativ demokrati
Det finns flera fördelar med ett representativt system, framför allt i en organisation som bygger på arbetsgrupper och distrikt. Risken finns naturligtvis att den enskilda medlemmens inflytande minskar, men det behöver inte vara så. Ett väl fungerande representativt system återspeglar hela medlemskåren i varje enskilt beslut. Ett ombudsmannaskap manar också till ansvar och medför att fler involveras i en bättre beredning och förankring av frågor som är aktuella för beslut. Representativiteten ökar möjligheterna till bra kontinuitet och väl informerade beslut samtidigt som aktivitet och mångfald uppmuntras.

I svenska Amnesty finns det goda möjligheter att utveckla ett demokratiskt system som kombinerar fördelarna hos den direkta demokratin med dem hos ett representativt system. Vi har redan mycket väl etablerade strukturer för att bygga ett sådant system. Det finns ojämnheter i våra strukturer som kan leda till att vi under en övergångsperiod stöter på en del rent organisatoriska problem. Detta gäller dock alltid vid genomförandet av större förändringar i en organisations struktur. Dessa ojämnheter är redan idag ett problem för organisationen och därför också föremål för översyn genom sektionsstyrelsens försorg.

Förslag
- Från och med årsmötet 2005 tillämpar svenska sektionen ett demokratiskt system som bygger på ombudsmannaskap.
- Varje medlem i sektionen har rätt att delta i årsmötet med förslags- och yttranderätt.
- Varje distrikt i sektionen med upp till 5000 medlemmar har rätt att delta i årsmötet med 2 röstberättigade ombud, och därefter ytterligare ett ombud för varje påbörjat 5000-tal medlemmar.
- Varje i sektionen permanent och registrerad grupp, arbetsgrupper, ungdomsgrupper, samordningar, specialgrupper, aktionsgrupper osv., har rätt att delta i årsmötet med ett ombud.
- Tillfälliga grupper, projektgrupper och nätverk tilldelas inga röster eftersom de i de allra flesta fall består av personer som även är medlemmar i permanenta grupper.
- Det åligger varje enskild grupp att tillse att gruppen är registrerad i sektionen.
- Grupperna har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet, inklusive resor och logi. Grupper som inte har möjlighet att bära dessa kostnader skall i första hand ges ekonomiskt stöd från distriktet. Om gruppen inte tillhör något distrikt skall kostnaderna bäras av sektionen.
- Distrikten har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet, inklusive resor och logi.

Årsmötet beslutar
- att sektionen från och med årsmötet 2005 inrättar ett demokratiskt system som bygger på representation enligt förslaget ovan;
- att ge styrelsen i uppdrag att slutföra arbetet med att se över sektionens strukturer och deras roller i sektionen, distrikt, samordningsgrupper osv., så att alla eventuella ojämnheter eller oklarheter är utredda i god tid innan det nya systemet tas i bruk;
- att ge styrelsen i uppdrag att i alla nödvändiga delar justera sektionens stadgar så att de återspeglar beslutet och dess innebörd.
- att årsmötet 2005 ges utrymme att fatta beslut om stadgarnas slutgiltiga utformning;
- att ge styrelsen i uppdrag att tillse att det nya systemet utvärderas efter årsmötet 2007 och att årsmötet 2009 fattar beslut om huruvida sektionen därefter skall fortsätta att verka genom representativ demokrati.

Distrikt Halland

Styrelsens yttrande:
Den interna demokratin är mycket viktig för att Amnesty på ett effektivt sätt ska kunna arbeta för de mänskliga rättigheterna. Det är av stor vikt att vi kan öppet diskutera hur den demokratiska beslutsordningen kan fungera, och ändringar av hur vi fattar beslut måste föregås av en gedigen debatt, där alla kan sätta sig in i frågorna och delta i diskussionen.

Frågan om representativ demokrati togs upp på årsmötet i Visby 2001, som ett av förslagen från Demokratiutredningsgruppen. Upplägget var mycket ambitiöst; genom olika seminarier och andra forum kunde frågan ges det utrymme den förtjänar. Detta var den enskilda fråga som tog upp mest tid på detta årsmöte. Förslaget om att införa representativ demokrati avslogs i slutändan av årsmötet. Många av årets årsmötesdeltagare var säkert inte med i Visby, och har därmed inte kunnat ta till sig den diskussion som fördes då.

År 2004 anordnar Aamnesty ett årsmöte som är kombinerat med en konferens för de mänskliga rättigheterna, i enlighet med årsmötesbeslut 60 från årsmötet i Växjö 1998. Konferensen kommer att behandla det mycket viktiga temat Stoppa Våldet Mot Kvinnor, och kommer hålla på nästan hela lördagen. Dessutom ska årsmötet anta en ny handlingsplan, som ska styra hela sektionens verksamhet under de kommande sex åren. För att hinna med båda dessa betydelsefulla aktiviteter så har tidsmarginalerna i dagordningen skurits ned till ett absolut minimum. Det finns helt enkelt inte möjlighet att ge denna mycket viktiga fråga det utrymme den behöver.

Årsmötet 2002 beslutade att medlemmarna skulle ”beredas möjlighet att inkomma med motioner i frågor som rör handlingsplanen” (beslut 56). Motionärerna gör inte anspråk på att motionen rör handlingsplanen.

Styrelsen yrkar därför att årsmötet inte behandlar motionen, utan ber motionärerna lämna in motionen till det ordinarie årsmötet 2005.


Styrelsens yttrande över motionen om representativ demokrati på årsmötet i Uppsala 2005 (den motion som bordlades 2005)

Motionen avslogs av årsmötet.

Styrelsens yttrande:
Årsmötet är den svenska sektionens högsta beslutande organ, och hur vi väljer att hantera rösträtten vid årsmötet är därför en mycket viktig diskussion. Förslaget om att införa representativ demokrati måste därför diskuteras noga av årsmötet innan det accepteras eller förkastas.

Den kanske främsta fördelen med direktdemokrati är dess öppenhet – alla medlemmar kan vara med och fatta beslut som är viktiga för sektionens arbete för de mänskliga rattigheterna. Även medlemmar som inte idag är aktiva kan delta i processen. Om ett representativt system införs kommer kanske många som inte har rösträtt att välja att stanna hemma, och därigenom missa den inspiration som årsmötena innebär.

Å andra sidan har antalet medlemmar som deltar i årsmötena sjunkit markant under de senaste åren, och med det direktdemokratiska system som finns nu representerar dessa personer enbart sig själva. Om vi inför representativ demokrati kommer varje deltagare med rösträtt att representera flera personer, och årsmötenas beslut kommer därmed indirekt att fattas av fler personer. Intresset för de ämnen som diskuteras på årsmötena kan därigenom komma att öka.

Om ett representativt system ska kunna fungera krävs att grupper, distrikt och andra strukturer, inklusive styrelse och sekretariat, lägger mer vikt vid att diskutera årsmötenas frågor innan och efter själva årsmötet.