Förslag om förändrad valprocedur vid Amnestys årsmöten Underlag till styrelsemöte 1-2 november 2010

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum 22 oktober 2010


Förslag om förändrad valprocedur vid Amnestys årsmöten

Bakgrund
Sedan flera år har en debatt förts inom den svenska sektionen kring frågor som rör den interna demokratin och årsmötesformerna. Man har ansett att en alltför liten del av Amnestys medlemskår aktivt deltar vid det högsta beslutande mötet inom organisationen, årsmötet. Olika åtgärder har under årens lopp vidtagits för att öka deltagarantalet, men trots idoga försök att göra årsmötet mer attraktivt har deltagarantalet konstant legat mellan cirka 200-300 deltagare per år.

I kontrast till de senaste årens positiva medlemsutveckling (vi har idag över 80 000 medlemmar) kan vi konstatera att det procentuella deltagandet på årsmötet idag är lägre än på många år. Samtidigt som Amnesty som organisation alltså är populärare än någonsin förut.

Är det här ett problem?
Kanske är det så enkelt att de flesta av Amnestys medlemmar inte är särskilt intresserade av organisatoriska frågor och helt enkelt nöjer sig med att stödja Amnesty för att de sympatiserar med arbetet för de mänskliga rättigheterna, och utan att själva vilja vara delaktiga i hur arbetet utformas eller hur organisationen ska styras. I så fall kanske siffrorna inte är någonting att oroa sig för.

Och hur ser det egentligen ut i andra organisationer? Har organisationer som Rädda Barnen eller Röda Korset högre procentuellt deltagande på sina årsmöten? Det vet vi inte. Kanske är det så att våra siffror är helt normala.

Vad består den förmodade ”otillgängligheten” i?
Sannolikt har den förmodade ”otillgängligheten” flera beståndsdelar. Här är ett par:

- Den strikta årsmötesdagordningen med många formaliserade punkter gör årsmötet automatiskt svårt att göra lockande för människor som är mer intresserade av sakfrågor inom området mänskliga rättigheter än av organisationsfrågor.

- Det kostar både tid och pengar för dem som vill delta vid ett årsmöte och som inte redan tillhör den ”innersta kretsen” (sekretariatspersonal eller förtroendevald). Särskilt dyrt blir det om man bor någon annanstans än på årsmötesorten. Och även om en viss reseersättning går att ansöka om hos sekretariatet, kommer man inte ifrån att människor måste ta ledigt från sina arbeten under en dag för att kunna närvara.

Samma inre krets år efter år innebär i längden problem
Vissa Amnestymedlemmar återkommer dock till årsmötena år efter år. Men vilka är egentligen dessa personer? Sekretariatspersonal, sektionsstyrelse, fondstyrelse, granskningskommitté, och valberedning är alltid närvarande. Även årsmötespresidiet och funktionärer från det arrangerande distriktet utgör obligatoriska inslag. Sedan har vi de rutinerade arbetsgrupperna som alltid finns representerade samt specialgrupperna. Medlemmar i dessa grupper har ofta varit med länge och har varit med och format Amnesty till vad organisationen är idag. Många av gruppmedlemmarna är också, eller har tidigare varit, förtroendevalda.

Faran med att deltagarna vid Amnestys årsmöten i stort sett består av samma inre krets år efter år är att organisationen i längden riskerar att gå miste om både kompetens och viktiga impulser utifrån. När det gäller tillsättande av förtroendevalda finns risk för ett slags cirkelbeteende, där en valberedning från den inre kretsen väljer bland samma inre krets när de letar efter personer för de olika förtroendeuppdragen.

Låt hela medlemskåren få närvara vid valen
I den brittiska sektionen tillämpas sedan länge en metod där man har valt att separera genomförandet av valen från själva årsmötet. I god tid innan sektionens årsmöten på vårkanten ges samtliga av sektionens
cirka 300 000 medlemmar möjligheten att gratis poströsta fram styrelse, och andra förtroendevalda. En för sektionen dyr (portokostnader) men ytterst demokratisk process, som inte bara ökar valdeltagandet dramatiskt. Det ökar även statusen i att få ett förtroendeuppdrag.

Vi tror att vi i den svenska sektionen skulle kunna genomföra våra val via samma modell, men utan att behöva blanda in den manuella postgången. Vi skulle t ex med hjälp av AmnestyPress och webben kunna skapa en digital poströstning med ”vanlig” poströstning som ett eventuellt komplement.

En stor vinst skulle vara, utöver de rent demokratiska aspekterna, att vi på så vis slipper ett krångligt och tidsödande moment vid årsmötena och istället frigör flera timmars viktig årsmötestid för mer informell och lockande verksamhet.

Vi är medvetna om att en förändring av valförrättandet tar tid, eftersom ett sådant förfarande kräver ändring av sektionens stadgar. Just därför tror vi att det är viktigt att börja utreda frågan nu.

Förslag till beslut

att uppdra åt sekretariatet att undersöka möjligheterna att i framtiden arrangera digitala val istället för de traditionella val som idag hålls vid årsmötena.