Förslag på strategier för perioden 2012 - 2016 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2011

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 2 september 2011 , uppdaterat 9 september 2011

Förslag på strategier för perioden 2012 - 2016

Bakgrund
Samtliga strategier för Amnestys olika verksamhetsområden slutade att gälla 31 december 2010, det vill säga vid den förra internationellt beslutade 6-åriga handlingsplanens slut. Det innebär att sektionen behöver ta fram nya strategier för verksamheten utifrån ISP och Svenska Amnesty 2016. Ett förslag på vilka strategier som bör tas fram presenteras i detta underlag.

Vad är en strategi och var i dokumenthierarkin ska en strategi finnas?
En strategi är en färdriktning som ska besvara hur vi ska arbeta med X för att uppnå Y (i det här fallet Svenska Amnesty 2016). Strategierna bör ange centrala vägval inom det område som strategierna behandlar. Strategierna omsätts sedan i operativa planer för verksamheten.

Strategier ska svara mot ISP-kartan och Svenska Amnesty 2016 och ska beakta de internationella strategier och processer som är relevanta, exempelvis Growth Strategy och Fundraising Strategy. De ska   omsättas i plan 2012-2013 samt 2014-2015. Rent hierarkiskt förhåller sig styrdokumenten till varandra på följande vis:

ISP-karta -- Svenska Amnesty 2016 -- Strategier -- GPS -- Handlingsplan. Detta är också en skala från en strategisk till mer operativ nivå. Syftet är att handlingsplanen blir ett verkligt arbetsverktyg i det löpande prioriteringsarbetet av verksamheten. Att strategierna ligger “ovanför” GPS är för att GPS är ett tvåårigt prioriteringsdokument . Strategierna ska däremot gälla hela ISP-perioden.

Strategier under förra handlingsplaneperioden (2004-2010)
De strategier som togs fram under förra handlingsplaneperioden och nu har upphört gälla är följande:
- Aktiviststrategi
- Kampanjstrategi
- Fundraisingstrategi
- MR-utbildningsstrategi
- Mångfaldsstrategi
- Ungdomsstrategi

Dessa strategier har angett färdriktningen inom respektive verksamhetsområde och använts mer eller mindre aktivt. I samband med utarbetandet av nya strategier kommer de gamla att beaktas. Det vi redan nu kan konstatera är att de dels har sett olika ut i fråga om utformning, upplägg, nivå etc, dels att strategierna har fungerat helt separerade från varandra och därmed inte i någon högre utsträckning bidragit till integration mellan verksamhetsområdena.

Utöver dessa finns idag en gällande strategi för MR i gymnasieskolan (delområde inom MR-utbildning). Dessutom finns nu en kommunikationsplattform på plats som fungerar som ett övergripande paraply och bas för samtliga strategier. Kommunikationsplattformen är en utgångspunkt för hur vi kommunicerar som organisation, den anger vilka värden som är viktiga i kommunikationen, hur vi kommunicerar vår identitet - oavsett verksamhetsområde.

Behov av strategier
Sekretariatet ser behov av två strategier för perioden fram till 2016:

1. Strategi för tillväxt
Fokus kommer att ligga på tillväxt rörande både antal medlemmar, aktivism och insamling. Internationellt har en Growth Strategy antagits som bygger på samma fokus. Strategin kommer också bygga på den nya globala fundraisingstrategin som är under framtagande. Tillväxt är ett centralt element i såväl ISP som Svenska Amnesty 2016. Inom denna strategi kommer även området infrastruktur tas upp, då möjlighet till tillväxt är beroende av en fungerande infrastruktur.

Exempel på områden/frågor för en tillväxtstrategi att besvara:
- Hur åstadkommer vi en bred fundraisingmix? Vilka nya intäktskällor bör prioriteras?
- Hur tillgodoser vi att ökad ekonomisk tillväxt innebär en ökad aktivism?
- Hur kan vi arbeta mer integrerat med kampanj och fundraising för att både öka aktivismen, värva nya medlemmar och samla in pengar?

2. Strategi för kommunikation och påverkan
Fokus kommer att ligga på all extern kommunikation, i form av opinions- och varumärkesbyggande kommunikation samt information och utbildning. Även detta är centrala områden i såväl ISP som Svenska Amnesty 2016. De tolv s k Critical Pathways blir i huvudsak det innehåll som strategin ska besvara hur vi bäst förmedlar.

Exempel på områden/frågor för en kommunikation- och påverkansstrategi att besvara:
- Vilka målgrupper och (kommunikations?)kanaler bör prioriteras?
- Hur använder vi aktivismen för bästa möjliga påverkan?
- Hur kommunicerar vi enhetligt men samtidigt spetsigt och utmanade? Här ligger     kommunikationsplattformen som grund.
- Ska vi ha ytterligare målgrupper utanför skolan för vår MR-utbildning?
- Vilken mix av påverkansmetoder behöver vi arbeta med för att uppnå våra MR-mål?

Jämställdhet och mångfald ska genomsyra båda dessa strategier utifrån existerande policies och därmed inte finnas i egna strategier. De båda strategierna ska var jämställdhetsintegrerade enligt åtaganden i vår Genomförandeplan för jämställdhetsintegrering.

Förslagsvis leds arbetet med framtagandet av strategier gemensamt av samtliga avdelningschefer men där avdelningschef 1 (Opinion och påverkan) och 2 (Kommunikation och fundrasing) även tar ett mer operativt ansvar genom att ingå i arbetsgruppen för respektive strategi . På så sätt kan en samsyn etableras direkt i den operativa processen.

Varför dessa strategier och varför bara två?
Skälet till att vi anser att just dessa strategier ska tas fram är följande:

- De två strategierna täcker i huvudsak de centrala områdena inom Svenska Amnesty 2016 från A-E och då med betoning på område A-D, även om aspekter av område E även finns med. I detta sammanhang bör påpekas att den av årsmötet 2011 beslutade demokratiutredningen svarar mot område E i Svenska Amnesty 2016. Resultatet av den utredningen bör vid behov arbetas in i strategierna.

- De två valda strategierna är även centrala för implementeringen av ISP. De bygger också på grundtanken i de internationella dokumenten: Critical Pathways, Moving closer to the grou nd samt Growth Strategy . I både Critical Pathways och Moving closer to the ground betonas integrationen mellan kampanj och kommunikation genom både en sammanslagning av avdelningarna på IS och genom gemensamma planer på de olika MR-områdena. Det har vi tagit fasta på i strategin för kommunikation och påverkan. I Growth Strategy står både tillväxt i form av pengar, människor och aktivism i fokus vilket vi har tagit fasta på i strategin för tillväxt.

- Sekretariatet ser en stor poäng i att ha en övergripande strategi för kommunikation och påverkan där  element av tidigare kommunikations-, aktivism-, mr-utbildning-, fundraising- och kampanjstrategier finns med. Den kommande strategin blir därmed mer övegripande och “färdriktningsgivande”, och områden som aktivism, fundraising och mr-utbildning utgör aspekter av strategin. Detsamma gäller en strategi för tillväxt där tidigare element från fundraising- och aktivismstrategin men även kampanjstrategin kommer att finnas med.

Som framgår av ovan angivna skäl ser Sekretariatet  att det finns mycket goda och relevanta skäl att ta fram ett mindre antal strategier än tidigare och att det stärker vår och rörelsens ambition att i högre grad arbeta integrerat med de olika verksamhetsområdena och ta vara på synergieffekter. Genom att arbeta med två avdelningsgemensamma strategier motverkar vi ett “var-och-en-för-sig- tänkande” och skapar en mer naturlig gemensam planeringsprocess och väg framåt. På det viset kan strategierna bli ett bra verktyg för hela sekretariatets arbete istället för, som tidigare, mer avgränsade strategier som berört en mindre grupp personer och som i vissa fall varit alltför operativa.

Att ta fram strategier är en lång och ganska mödosam process och därför är det viktigt att strategierna är tillräckligt övergripande för att ge en övergripande vägledning. Det konkreta arbetet styrs av våra tvååriga handlingsplaner samt konkreta projekt- och aktivitetsplaner till exempel för kampanjen Väck politikerna, arbetet med att utveckla frivilligledarskap eller för hur fact-to-faceverksamheten ska utformas under året.

Styrelsens och sekretariatets roller

De två föreslagna strategierna tas fram för att besvara frågan om hur vi ska arbeta för att uppnå de mål som är uppsatta i ISP och Svenska Amnesty 2016. Nyckelordet här är "arbeta", det vill säga, trots att det rör sig om strategier är de till för att lösa i huvudsak operativa frågor. De strategiska vägvalen har i hög utsträckning redan gjorts av årsmötet genom dokumentet Svenska Amnesty 2016. I det här underlaget har vi presenterat våra skäl för de strategier vi anser bör tas fram.

Det är troligt att ett antal vägvalsfrågor uppkommer i de strategier vi nu påbörjar arbetet med att ta fram, som styrelsen ska fatta beslut om. Vilka dessa frågor blir kan sekretariatet inte besvara i nuläget då arbetet med framtagandet av strategierna precis har påbörjats.

Sekretariatet föreslår därför att vi till styrelsens decembermöte presenterar eventuella uppkomna vägvalsfrågor av strategisk karaktär och att styrelsen då får möjlighet att ta ställning genom beslut. På så sätt kan styrelsens synpunkter beaktas innan strategierna färdigställs och presenteras i sin helhet till styrelsens februarimöte. Styrelsens roll blir därmed att vägleda sekretariatet i de strategiska val vi står inför genom beslut på decembermötet, och att godkänna de färdiga strategierna på styrelsens februarimöte.


Tidsplan
-Juni 2011: Diskussion vid styrelsemötet om kommande strategier

-September 2011: Planeringsdagar för personalen, avdelningsöverskridande diskussioner om strategiernas innehåll.

-September 2011: beslut vid styrelsemöte om vilka strategier och när. de ska vara klara.

-December 2011: rapportering av arbete med strategier vid styrelsemötet

-Februari 2012: Förslag på strategi för tillväxt samt strategi för kommunikation och påverkan läggs fram på styrelsemötet/marsmötet.


Förslag till beslut:

att uppdra åt sekretariatet att ta fram en strategi för tillväxt och en strategi för kommunikation och påverkan,

att uppdra åt sekretariatet komma med en rapport om det pågående arbetet och vägvalsfrågor till styrelsens möte i december 2011,

att uppdra åt sekretariatet att inkomma med förslag på färdiga strategier till styrelsens möte i februari 2012.