Sex mandatfrågor Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2000

Till: Styrelsen
Från: Christian Gräslund
Datum: 18 september 2000


Sex mandatfrågor

Lägesrapport för mandatöversynen

I föregående nummer av Amnesty Debatt presenterade vi ett antal frågor som gällde dels ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, dels formulering av stadgarna. Den permanenta mandatkommittén, SCM, fortsätter mandatöversynen med en presentation av sex utvalda centrala teman. Hela rörelsen ges möjlighet att debattera dem vid det intersektionella mötet i Rom i slutet av oktober. Vidare ombeds sektionerna ge sina synpunkter till SCM senast den 8 januari. Svenska sektionen kommer att anordna ett diskussionsseminarium den 9 december, men styrelsen hoppas att dessförinnan kunna få synpunkter på de frågor som presenteras nedan. För varje ämnesområde finns ett fylligare dokument som den intresserade bör studera.

Väpnade konflikter
(POL 21/09/00)

De senaste decenniernas konflikter har inneburit storskaliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Amnesty måste ta ställning till ett antal frågor.

1.Ska Amnesty fortsätta att inte ta ställning till våld , utan bara fördöma visst dödande av regeringar och väpnade politiska grupper. Å andra sidan skulle Amnesty kunna motsätta sig allt dödande av sådana grupper.

2.Om Amnesty bestämmer sig för att ta upp hela spektret av mänskliga rättigheter, borde man också inkludera humanitär rätt . Alternativt skulle mandatet kunna utvidgas så att det skyddar civilpersoner på ett mer flexibelt sätt än nu. Det skulle exempelvis kunna innebära att man vänder sig mot utsvältning som vapen, mot kollektiv bestraffning, mot tvångsarbete och mot hinder mot förflyttning.

3.Amnesty borde i princip stödja ratificerandet av alla överenskommelser som förbjuder vapen , inklusive sådana vapen som förorsakar onödigt lidande. Man skulle kunna förbehålla sig möjligheten att begära ytterligare förbud.

Humanitär intervention
(POL 21/10/00)

Det senaste årtiondet har sett olika former av väpnad intervention i Somalia, Rwanda, f d Jugoslavien, Irak, Haiti m fl länder. Vi har fått frågan: "stöder ni denna intervention?" Det har funnits fall då ingen intervention kommit till stånd. Frågan har då blivit: "begär ni intervention?" Amnesty har tre alternativ:

(a)Fortsätta att inte ta ställning till väpnad humanitär intervention.

(b)Bibehålla denna policy, och komplettera den med regler för hur trupper ska undervisas om mänskliga rättigheter inför en intervention.

(c)Ändra policyn och förespråka väpnad humanitär intervention i extremfall.

Ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter
(POL 21/08/00)

I AD nr 2/2000 refererade Britt Gunnarsson ett diskussionsinlägg av Peter Pack, som är ordförande i SCM. I referensen ovan ger SCM tre skäl till att Amnesty bör arbeta för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna:

1.AI stöder uppfattningen att de mänskliga rättigheterna är universella och odelbara.

2.Vi önskar att kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska tas lika allvarligt som kränkningar av politiska och medborgerliga rättigheter.

3.Vi vill arbeta närmare med andra människorättsorganisationer.

Det finns lika många skäl mot att Amnesty ska arbeta för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna:

1.Kravet att bibehålla en klar identitet och ett tydligt fokus.

2.Nödvändigheten att använda våra begränsade resurser effektivt.

3.Farhågan att medlemsaktiviteter är omöjliga när det gäller flertalet fall av kränkningar av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

SCM har låtit intervjua en stort antal aktivister och experter på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, både inom och utanför Amnesty. Dessa personer har i allmänhet ställt sig positiva till tanken att AI skulle göra mer på detta område än för närvarande. De har varit mycket försiktiga när det gäller att precisera vad Amnesty skulle kunna göra och framhållit farorna med att ge sig på arbetsuppgifter för vilka rörelsen saknar kompetens.

SCM anger fyra alternativ:

(a)Bibehåll status quo . AI främjar samtliga mänskliga rättigheter, men agerar inte vid specifika kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

(b)En blygsam utvidgning inom ramen för det existerande åtagandet . AI skulle t ex kunna rapportera fylligare om ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden och i högre grad stödja allt arbete som syftar till att dessa rättigheter stärks.

(c)Vidare initiativ inom ramen för det existerande åtagandet. AI skulle kunna utveckla rapporteringen om de sammanhang i vilka kränkningar av de mänskliga rättigheterna sker. AI skulle också kunna sträva efter att göra det möjligt att dra brott mot de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna inför rätta. Vidare skulle AI kunna försäkra att folkrätten ges stort utrymme i internationella handelsöverenskommelser.

(d)Agera utöver det existerande åtagandet. Antingen skulle AI kunna arbeta för hela spektret av rättigheter eller också skulle AI kunna koncentrera sig på kränkningar av några få ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, alldeles som vi gör idag när det gäller de politiska och medborgerliga rättigheterna.

Förövare utan anknytning till regeringen
(POL 21/11/00)

Amnesty har länge arbetat mot MR-kränkningar begångna av oppositionsgrupper. I några pilotprojekt har Amnesty vänt sig mot mer allmänna företeelser som kvinnlig könsstympning, slaveri, hedersmord och kvinnosmuggling. Amnesty kan också protestera mot företag, om dessa är iblandade i kränkningar.

SCM anger tre alternativ:

(a)Återvända till förhållandet före 1997 . Då skulle AI inte anse regeringar skyldiga till passivitet när de inte straffar enskilda personer som kränker de mänskliga rättigheterna.

(b)Bibehålla nuvarande ståndpunkt . AI skulle agera främjande mot en vid krets av enskilda förövare, men endast mot regeringar skulle AI rikta sitt oppositionella arbete.

(c)Använda oppositionella arbetsmetoder i större utsträckning . AI skulle kunna vända sig direkt till enskilda förövare åtminstone vid vissa kränkningar.

Oppositionellt och främjande arbete
(POL 21/07/00)

Skiljelinjen mellan oppositionellt och främjande arbete är oklar. Dessutom har Amnesty svårt att hävda de mänskliga rättigheternas odelbarhet och inbördes beroende om man arbetar på olika sätt för olika rättigheter. När nedanstående fem alternativ diskuteras måste man speciellt betänka hur de passar ihop med vårt ställningstagande avseende ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter å ena sidan och "andra allvarliga kränkningar" å den andra.

(a)Bibehålla status quo . Begreppen har bara funnits några år, så det är kanske för tidigt att göra någon ändring.

(b)Göra status quo mer strömlinjeformat . Detta skulle innebära en enklare definition på "främjande arbete" som skulle säga vad vi inte får göra.

(c)Återvända till en snävare definition av främjande arbete . Före 1997 begränsades främjande arbete till undervisning och träning samt uppmaning till ratificering av internationella överenskommelser.

(d)Dra skiljelinjen mellan främjande och oppositionellt arbete annorlunda . AI skulle t ex kunna tillåta sig att föreslå åtgärder på uppmärksammade problem inom det ekonomiska, sociala och kulturella området.

(e)Inte skilja på främjande och oppositionellt arbete . Även om detta skulle avlägsna mycket av den förvirring som uppstått på senare år, skulle det kunna leda till orealistiska förväntningar på Amnesty.

Andra allvarliga kränkningar
(POL 21/06/00)

Amnestys arbete är huvudsakligen fokuserat på sådana kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter som innebär fängslande eller t ex tortyr och avrättningar. Olika typer av andra allvarliga kränkningar som regeringar ansvarar för kan också leda till kränkningar av åsikts- och yttrandefrihet. Husrivning och förstörande av skörden kan ha samma inverkan. Hittills har diskussionen av vad "andra allvarliga kränkningar" skulle kunna innebära inte prioriterats. Följande alternativ kan urskiljas:

(a)Inför nuvarande policy . AI skulle protestera mot kränkningar som är riktade mot individers dagliga liv eller hindrar dem från att verka offentligt. Detta förutsätter att det finns en tröskel för vad som utgör "allvarliga" kränkningar.

(b)En blygsam utvidgning . Detta innebär att AI skulle utvidga typerna av allvarliga kränkningar till att omfatta t ex utpressning från regeringstjänstemän, dödande av boskap och konfiskation.

(c)Vända sig mot allvarliga kränkningar med speciell inriktning . Amnesty skulle t ex vända sig mot varje allvarliga kränkning som beror på regeringars diskriminering.

(d)Vända sig mot alla allvarliga kränkningar . Den bredaste möjligheten skulle vara att agera mot alla allvarliga kränkningar av alla rättigheter oberoende av deras motivering. Enda tröskeln skulle utgöras av hur grova kränkningarna är och hur sannolikt det är att AI skulle kunna agera effektivt.