- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Protokoll från styrelsemötet den 16-18 juni 2000 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2000
-
amnesty international
PROTOKOLL NR 2/2000/2001
Möte med sektionens styrelse den 16-18 juni 2000
| Ledamöter | Närvarande |
| Hanna Roberts | X, mötesordförande § 16 - § 42 |
|
Christian Gräslund
Binnie Kristal-Andersson |
X, mötesordförande § 43 - § 54
X |
| Maria Eklund | X |
| Magnus Killander | anmält förhinder |
| Nicklas Liss-Larsson | X |
| Tina Lundh | X |
|
Torbjörn Söderberg
Henrik Zetterquist |
anmält förhinder
X |
| Suppleanter | |
| Susann Olsson | X |
|
David Langlet
Lisbeth Segerlund |
X
X |
| Sekretariatet | |
| Tessi Fickendey | X, sekreterare |
|
Dan Grundin
Carl Söderbergh |
X
X |
| Katarina Hellström | X, endast § 50 |
|
Miriam Lindbom
Maria Ros Övriga Carlos Figueredo |
X, endast § 43 - § 44
X, endast § 43 - § 44 X, endast § 43 |
Styrelsemötet inleds på fredagen, den 16 juni med ett utbildningspass (16:15 - 18:45), som fokuserar på styrelsens uppgifter och ansvar. Björn Lundén från "Björn Lundén Information AB" leder utbildningsseminariet.
Styrelsen behandlar under kvällen (20:00 - 22:00) underlag relaterade till kostnadsersättning, möteskalender, rapportering från internationella möten, samt en kompetensinventeringsenkät av styrelsens nuvarande kompetens samt framtida behov/önskemål.
§ 16 Mötet öppnas
Mötesordförande Hanna Roberts hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.
§ 17 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket
Beslut
att välja David Langlet till justerare av protokollet och rapportör till Grupptrycket.
§ 18 Val av ordförandereserv till nästa möte
Beslut
att välja Christian Gräslund till ordförandereserv för nästa möte.
§ 19 Fastställande av dagordning
Beslut
att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.
§ 20 Protokoll från styrelsens möte den 4-5 maj 2000
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna, med följande ändring:
§ 157 första stycket: För detta ändamål har gruppen tillfrågat sektionen om ett lån på minst 100 tkr.
§ 21 Protokoll från konstituerande styrelsemöte den 7 maj 2000
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 22 Protokoll från arbetsutskottets möte den 4 juni 2000
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 23 Rapport från sekretariatet
Carl Söderbergh kompletterar den elektroniskt utskickade sekretariatsrapporten med följande tillägg:
- en kort rapport från EU Human Rights Forum, som hölls i Venedig den 25-27 maj 2000.
- sekretariatets planeringsdagar i maj sammanfattas som produktiva och konstruktiva. Team- och tvärteamsdiskussioner fördes kring handlingsplanens huvudmål. Den 24 augusti ska sekretariatet återigen samlas för att diskutera konkreta aktiviteter i handlingsplanen 2000-2004.
- mycket bra Amnestynärvaro i medierna sedan början av maj. Årsrapporten genererade minst 80 pressklipp och samtliga nyhetsprogram hade inslag från presskonferensen.
- den 12 juni skickade IS ett brev till Laila Freivalds och riktade åtta specifika frågor till ministern, kopplade till en pågående utredning av en 28-åring, som avled efter ingripandet av fyra fångvårdare. Utifrån de fel som begicks i Osmo Vallo-fallet, vill IS försäkra sig om att utredningsarbetet följer föreskrivna normer.
- ett extra utskick, i form av ett brev från Hanna Roberts, kommer i juni att skickas till samtliga medlemmar och aktiva givare. Syftet är att presentera Amnestys nya ordförande, främja aktivismen samt att Amnesty i medlems- och givarvårdande syfte hör av sig efter en turbulent vår. Styrelsen diskuterar den ekonomiska aspekten av ett sådant utskick, som görs inom ramen för fundraisingstrategin.
Binnie Kristal-Andersson informerar styrelsen om det pågående arbetet inför kampanjen mot tortyr, där särskilda projektinsatser i tre utvalda länder (Peru, Israel, Turkiet) kommer att lyftas fram. En extra bilaga kommer att bifogas i Aftonbladet på lanseringsdagen och en eventuell konsert i Globen i februari 2001 är under planering med EMA Telstar.
§ 24 Rapport från utskotten
Christian Gräslund, sammankallande i A-utskottet, meddelar att utskottet kommer att hålla sitt första möte den 26 augusti.
Maria Eklund, sammankallande i B-utskottet, meddelar att utskottets medlemmar inte bestämt något datum för sitt första möte.
Nicklas Liss-Larsson har inga upplysningar att delge styrelsen från C-utskottet.
Henrik Zetterquist, sammankallande från D-utskottet, har inget aktuellt datum för utskottets första möte.
§ 25 Rapport från EU-föreningens årsmöte
Christian Gräslund ger en kort redogörelse från EU-föreningens årsmöte i Portugal den 13-14 juni och hänvisar till den skriftliga rapporten. Som representanter för den svenska sektionen deltog, förutom Christian Gräslund, även Elisabeth Löfgren från sekretariatet.
EU-föreningens budget för år 2001 förutsätter att sektionerna höjer sina bidrag med 25%. Christian Gräslund vill betona att arbetsbelastningen på sekretariatet har ökat och kommer att öka ytterligare när Sverige övertar EU-ordförandeskapet i januari 2001. Ett förslag föreligger från den finländska sektionen, i vilket Amnesty under kampanjen mot tortyr skall försöka få EU att anta riktlinjer vad gäller arbetet mot tortyr, liknande dem man idag har mot dödsstraffet.
§ 26 Rapport från tyska sektionens årsmöte
Henrik Zetterquist rapporterar från den tyska sektionens årsmöte i München, den 10 juni. Den tyska sektionen har en helt annan struktur än den svenska och är helt eller delvis beroende av sina 500-600 grupper, som årligen betalar en gruppavgift på SEK 18 000. Sektionen utgörs av endast 16 000 medlemmar och styrelsemedlemmar väljs för sin expertis i olika sakområden. Årsmötesdiskussionerna kretsade kring den tyska sektionens handlingsplan.
§ 27 Översynskommitténs rekommendationer
Styrelsen går igenom Översynskommitténs tio rekommendationer och Hanna Roberts ger de nya i styrelsen en kort historik. För att främja en bättre översyn av rekommendationerna, enas styrelsen om att redaktionella ändringar bör göras på de avslutade och löpande punkterna.
Styrelsen inleder en diskussion kring p.10, efter att Christian Gräslund i egenskap av sammankallande för A-utskottet, avsäger sig uppdraget att ta fram Amnestys historia. Det har visat sig vara ett enormt tidskrävande arbete att samla in, redigera och producera material för detta projekt. Christian Gräslund föreslår att en sekretariatsanställd eller frivillig fortsätter projektarbetet.
Beslut
att uppdra åt C-utskottet att till nästa styrelsemöte ta fram ett förslag till revidering av Översynskommitténs tio rekommendationer.
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens septembermöte presentera ett förslag till verksamhet och budget avseende Översynskommitténs rekommendation p. 10.
§ 28 Utskottens direktiv och sammansättning
Christian Gräslund delger styrelsen de namnförslag som föreligger till A-utskottet samt redogör för de föreslagna direktiven. Följande personer föreslås ingå: Christian Gräslund, Ulla Birgegård, Eva Magnusson, Madelaine Seidlitz, Stefan Johansson, Emelia Frennmark, Johanna Westesson och Binnie Kristal-Andersson.
Maria Eklund redogör för sitt förslag på B-utskottsdirektiv och sammansättning. Enligt förslag skulle B-utskottet få följande sammansättning: Maria Eklund, Mats Andersson, Sara Gustafsson, Susann Olsson och Magnus Öhman samt en vakant post. Styrelsen tar del av de föreslagna direktiven. Binnie Kristal-Andersson adjungeras när det gäller B-utskottets arbete med kampanjen mot tortyr.
För C-utskottet finns inga färdiga namn- eller direktivförslag.
Henrik Zetterquist meddelar att D-utskottets medlemmar gärna fortsätter. D-utskottet skulle således få följande sammansättning: Henrik Zetterquist, Gabi Björsson, Astrid Jansen, Johan Linde och Carina Adolfsson samt att den nya ekonomiansvarige på sekretariatet tillkommer. Förslag på D-utskottsdirektiv kommer att tillskickas styrelsen under sommaren.
Beslut
att godkänna A- & B-utskottens direktiv och sammansättning och
att C- & D-utskotten inkommer med sina underlag elektroniskt och godkännande görs av styrelsen per capsulam samt
att utskotten inom sig utser en sammankallande.
§ 29 Distriktsansvar inom styrelsen
Styrelsen diskuterar förslaget till fördelning av distriktsansvar i sektionsstyrelsen och Henrik Zetterquist uttrycker en önskan om att byta Skåne-/Blekingedistrikten till Älvsborg/Bohuslän. Styrelsen enas om följande fördelning:
| Maria Eklund | Södra Norrland och Västerbotten |
| Christian Gräslund | Skaraborg och Örebro |
| David Langlet | Uppsala och Värmland/Dalsland |
| Binnie Kristal-Andersson | Stockholm och Östergötland/Södra Sörmland |
| Susann Olsoon | Kalmar/Kronoborg och Norrbotten |
| Tina Lundh | Gästrikland/Dalarna och Gotland |
| Torbjörn Söderberg | Halland och Jönköping |
| Nicklas Liss-Larsson | Skåne/Blekinge och Mälardalen |
| Henrik Zetterquist | Älvsborg/Bohuslän och Göteborg |
Beslut
att anta fördelningen av distriktsansvar i styrelsen 2000/2001 enligt ovan.
§ 30 Regionansvar inom styrelsen
Dan Grundin meddelar att endast två personer med regionansvar medverkar i den nya styrelsen. Man behöver således utse en ny ansvarig för Sydamerika, Afrika och Europa. Den regionansvariges huvudsakliga uppgift blir att aktivt följa sektionens kampanjarbete inom respektive region samt att självständigt inhämta information. Binnie Kristal-Andersson kommenterar det psykologiskt viktiga med att ha ansvariga i styrelsen för de olika regionerna.
| Tina Lundh | Centralamerika + Nordamerika |
| Binnie Kristal-Andersson | Asien + Mellanöstern |
| David Langlet | Europa |
| Susann Olsson | Sydamerika |
| Christian Gräslund | Afrika |
Beslut
att anta fördelningen av regionansvar i styrelsen 2000/2001 enligt ovan.
§ 31 Kontaktperson för specialgrupper inom styrelsen
Styrelsen utser en representant till vilken specialgrupperna kan vända sig i övergripande frågor.
Beslut
att utse David Langlet till styrelsens kontaktperson för specialgrupperna.
§ 32 Övrig ansvarsfördelning
Beslut
att utse Nicklas Liss-Larsson till styrelsens kontaktperson för aktivistcentrat i Skåne/Blekinge.
Styrelsen diskuterar hur och i vilken utsträckning styrelsemedlemmarna ska delta i kampanjen mot tortyr. Binnie Kristal-Andersson är i dagsläget knuten till kampanjarbetet som styrelsens sakexpert. Hanna Roberts väcker frågan om ytterligare någon i styrelsen aktivt bör medverka i den organisatoriska planläggningen.
Beslut
att uppdra åt Hanna Roberts, Binnie Kristal-Anderson och sekretariatet att till styrelsens septembermöte titta på behovet av eventuell resursförstärkning från styrelsen i kampanjarbetet.
Då styrelsens två suppleanter, Susann Olsson och David Langlet, enhälligt valdes med acklamation på årsmötet i Malmö, utser styrelsen en första respektive andre suppleant.
Beslut
att utse Susann Olsson till styrelsens första suppleant och David Langlet till styrelsens andre suppleant.
§ 33 Utvärdering av årsmötet i Malmö 2000
Styrelsen tar del av den utvärdering som sammanställts av årsmötesarrangörerna. Endast 36 personer hade svarat på utvärderingsformuläret, som innehöll övervägande positiva omdömen. Det råd man främst vidarebefordrar till framtida årsmötesarrangörer är organisationstekniska detaljer knutna till en manifestation.
Beslut
att lägga årsmötesutvärderingen till handlingarna samt
att tacka Malmögrupperna för ett mycket välarrangerat årsmöte.
§ 34 Beslut på årsmötet i Malmö 2000
Styrelsen går igenom och diskuterar årsmötesbesluten punkt för punkt. En ansvarsfördelning görs mellan utskotten och ICM-delegationen 2001.
§ 35 Riktlinjer för flyktingarbetet
Sektionens flyktingombud ombads av årsmötet att inkomma med synpunkter och kommentarer gällande sektionens nya riktlinjer i flyktingarbetet. Dessa har nu inarbetats i underlaget, som presenteras av Christian Gräslund. Styrelsen diskuterar underlaget och kommer med förslag på redaktionella ändringar.
Beslut
att anta de omarbetade riktlinjerna för svenska sektionens flyktingarbete med de föreslagna redaktionella ändringarna.
§ 36 DUG:s fortsatta arbete
Hanna Roberts redogör för underlaget och det föreliggande förslaget på DUG:s fortsatta arbete, som utarbetats under ett möte den 10 juni med Gunilla Löfström och Christine Pamp.
Man föreslår att två av gruppens fyra medlemmar fortsätter det andra skedet av DUG:s arbete och att två referensseminarier med speciellt inbjudna och väl förberedda deltagare anordnas i september 2000 och i januari 2001. Styrelsen ombeds fortsättningsvis att ta ett större ansvar genom att stötta gruppen i dess arbete, bemöta eventuell kritik mot DUG samt diskutera demokratifrågor vid distriktsbesök. Man föreslår vidare att styrelsen utarbetar förslag till årsmötet 2001, efter att DUG presenterat sitt förslag på styrelsens januarimöte.
Beslut
att demokratiutredningsgruppen fortsättningsvis består av Gunilla Löfström och Christine Pamp,
att styrelsens kontaktperson för demokratiutredningsgruppen är Hanna Roberts,
att ställa sig bakom ovannämnda förslag till fortsatt arbete för demokratiutredningsgruppen.
§ 37 Genomförande av Handlingsplan 2000-2004
Christian Gräslund inleder med att redogöra för handlingsplanegruppens arbete sen årsmötet. Aktionsgruppen mot dödsstraff (AMD) har inkommit med material, som nu har inarbetats i handlingsplanetexten. AMD motsätter sig formuleringen av tydliga, utmanande mål.
Styrelsen diskuterar för- och nackdelar med handlingsplanens mätbara mål och anser inte att dödstraffet bör utgöra ett undantag. Christian Gräslund menar att man borde fokusera på USA som ett nyckelland i arbetet mot dödsstraffet internationellt. Detta kommer inte att innebära att arbetet gentemot andra stater som tillämpar dödsstraff blir mindre effektfullt. Mycket talar för att de kommande åren kommer att vara oerhört betydelsefulla när det gäller just dödsstraffet i USA. Styrelsen beslutar genom votering att fokuseringen på USA bör ingå i handlingsplanetexten med det konkreta målet, att två delstater avskaffar dödsstraffet före år 2004:s utgång. Styrelsen diskuterar och enas kring vissa redaktionella ändringar i handlingsplanen.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att redigera och formge handlingsplanen 2000-2004.
Carl Söderbergh redogör för sekretariatets förslag till långsiktig planering och genomförande av handlingsplan 2000-2004, i vilken man föreslår att den fyraåriga handlingsplanen delas in i två perioder. Den första perioden avser 2001-2002 och den andra, åren 2003-2004. Detta tillvägagångssätt skapar en naturlig "halvtid" i viken sektionen har möjlighet att justera eller omprioritera. Carl Söderbergh poängterar att man i viss utsträckning kommer att arbeta med samtliga huvudmål under hela handlingsplaneperioden, men att man på detta sätt anger när större resurser bör sättas in. Följande periodsindelning föreslås:
Bekämpa tortyr och dödsstraffet: 2001-2002
- utvärdering av den första tvåårsperioden i avsikt att lägga fast strategin för 2003-2004
Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor: 2001-2004
- integreras i det övriga arbetet under hela handlingsplaneperioden
Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter: 2001-2002
- utvärdering efter den första tvåårsperioden inför det fortsatta arbetet 2003-2004
Agera för människorättsförsvarare: 2003-2004
- Amnestyfonden kommer att ha en hög nivå på biståndet till MR-försvarare under 2001-2002
Öka aktivismen: 2001-2004
- prioriterat under hela handlingsplaneperioden
Effektivare fundraising: 2001-2004
- första perioden ägnas åt att bygga upp fundraisingorganisationen
Styrelsen ställer frågor och diskuterar fördelningen av huvudmålen i de två perioderna.
Susann Olsson väcker frågan om sektionens passiva hållning vad gäller medverkan i internationella möten.
Beslut
att dela in handlingsplanen 2000-2004 i två perioder där den första omfattar 2001-2002 och den andra 2003-2004,
att prioritera handlingsplanens huvudmål enligt den beskrivna indelningen ovan,
att uppdra åt sekretariatet att till septembermötet 2000 ta fram förslag till verksamhetsplan för 2001 och ett övergripande förslag till prioriteringar för en årsvis planering 2002-2004 samt
att uppdra åt Hanna Roberts att till styrelsens septembermöte presentera ett underlag, där det framgår hur styrelsen bättre kan profilera sig internationellt.
Maria Eklund presenterar B-utskottets underlag Svenska Amnestys målsättningar och arbete 2000-2004. Ett förslag till ansvarsfördelning av handlingsplanens samtliga mål och aktiviteter föreligger. Maria Eklund menar att underlaget mer bör ses som en rollfördelning, där utskotten blir rapporteringsskyldiga, medan grupperna och sekretariatet blir de som de facto verkställer det praktiska.
Styrelsen går igenom handlingsplanens sex huvudmål och delegerar den strategiska planeringen och uppföljningen till följande utskott:
Bekämpa tortyr och dödsstraffet: B-utskottet
Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor: B-utskottet
Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter: A-utskottet
Agera för människorättsförsvarare: B-utskottet
Öka aktivismen: C-utskottet
Effektivare fundraising: D-utskottet
Styrelsen gör även en ansvarsfördelning av sektionens basverksamhet och övriga tillväxt- och förändringsmål enligt följande:
Stärka utrednings- och aktionsstrategierna: A-utskottet
Få människor att agera: B-utskottet
Främja mänskliga rättigheter: B-utskottet
Vidareutbilda människor och utveckla organisationen: C-utskottet
Förbättra information och kommunikation: C-utskottet
Garantera ekonomisk stabilitet och tillväxt: D-utskottet
Beslut
att dela upp huvudmålen i ovannämnda utskott,
att anta uppdelningen av långsiktsmålen enligt ovannämnda förslag,
att det i direktiven för utskotten klart ska framgå vilka huvudmål utskotten jobbar med samt
att uppdra åt B-utskottet att utreda hur grupperna ska kunna formulera mål utifrån handlingsplanen.
§ 38 Stöd till den internationella rörelsen (SDC/HPC)
Dan Grundin redogör för den förfrågan som inkommit från SDC (Section Development Committee), där sektioner ombeds klargöra sitt deltagande i HPC-processen (High Priority Countries) samt namnge en kontaktperson för det intersektionella samarbetet (ISC).
Styrelsen diskuterar hur den svenska sektionen aktivt kan medverka i utformningen av en strategi med internationella riktlinjer för samordning och samarbete för stöd. Henrik Zetterquist menar att en viktig och väsentlig aspekt är hur och vart pengarna går, och i det sammanhanget vore en återkoppling till sektionen önskvärd. Carl Söderbergh berättar att en internationell, gemensam databas för ansökningar och förslag till projekt är under utarbetning på IS, där de enskilda sektionerna kan förklara vad som görs med de bidrag som emottagits från rörelsen. Stöd till den internationella rörelsen har inte tagits med i handlingsplanen, dock är styrelsen enig om att frågan är av yttersta vikt.
Beslut
att styrelsen utser en grupp, bestående av Henrik Zetterquist, Nicklas Liss-Larsson, Carl Söderbergh och Maja Åberg, som får i uppgift att till styrelsemötet i december lägga fram ett förslag till omfattningen på stödet till den internationella rörelsen under handlingsplaneperioden,
att till ovannämnda grupp inbjuda en representant från Amnestyfonden,
att utse Carl Söderbergh till sammankallande i gruppen,
att utse Maja Åberg som sektionens kontaktperson gentemot SDC i frågor som rör HPC och SDC samt
att ge Hanna Roberts i uppdrag att besvara brevet från SDC och redogöra för den svenska sektionens hantering av frågan.
§ 39 Samverkansgruppen sektionen - fonden
Styrelsen bordlägger frågan till söndagen.
§ 40 Årsmötet i Tunisien
Hanna Roberts redogör för det av AU fattade beslutet, att inte skicka någon sektionsrepresentant till årsmötet i Tunisien. Sektionen har nu kontaktats av en medlem i den internationella styrelsen, varvid sektioner bl a uppmanas att i möjligaste mån medverka vid det tunisiska årsmötet av solidaritetsskäl. Den tunisiska sektionen har utsatts för allvarliga påtryckningar och trakasserier från både lokalpolitiska och regeringsvänliga grupper.
Styrelsen diskuterar situationen i Tunisien och enas om att skicka en sektionsrepresentant.
Beslut
att sektionens Tunisiensamordnare, Ulla Kullenberg, representerar den svenska sektionen på det tunisiska årsmötet i Tunis, den 1-2 juli 2000.
§ 41 Lord Hoffman
Carl Söderbergh och Hanna Roberts redogör för bakgrunden i frågan Lord Hoffman. Lorden är ordförande i Amnesty International Charity Ltd i England men har, i egenskap av domare, godkänt att avrättningar verkställs i bl a Bahamas. IEC kommer under helgens möte i Warszawa att behandla Lord Hoffman- ärendet.
Styrelsen tar del av det brev som tillskickats IEC av Hanna Roberts gällande Lord Hoffman.
§ 42 TAP-questionnaire
Christian Gräslund uppmanar styrelsen att inkomma med synpunkter och förbättringsförslag gällande den internationella planeringsprocessen och den internationella handlingsplanen (TAP). En sammanfattningen med följebrev kommer att tillskickas styrelsen elektroniskt för kommentering under vecka 29.
Tillsammans med medlemmar från Amnestyfonden, samlas styrelsen kring en mandatdiskussion på lördagkvällen.
§ 43 Medlemskap och bidrag via autogiro
Maria Ros och Miriam Lindbom från sekretariatets fundraisingteam, ger inledningsvis en kort tillbakablick på de av styrelsen fattade besluten i autogirosatsningen. Ett förslag till samarbete mellan sektionen och Amnestyfonden föreligger, kompletterat med en kostnadskalkyl för de aktiviteter som i år ska leda medlemmarna in på autogiro. Fortsättningsvis kommer autogirosatsningen att ligga inom ramen för budget. Fundraisingteamet har dessutom gjort en tidsplanering för år 2000 och 2001 och betonar att arbetet bör iscensättas omgående, då den mest effektiva tidpunkten att starta satsningen är i samband med medlemsaviseringen i december.
Resultatet av den pågående segmenteringen av registret tillsammans med tester och analyser kommer att avgöra vilka aktiviteter som riktas mot vilka målgrupper. Dan Grundin understryker att en selektering och segmentering är ytterst viktig för att hitta den rätta möjligheten för givaren att ge exakt det belopp han/hon anser rimligt. Statistik från andra organisationer visar att autogiro minskar medlemsbortfallet och att en autogiroansluten medlem stannar cirka fyra gånger längre än den som betalar medlemsavgiften via inbetalningskort.
Maria Ros och Miriam Lindbom presenterar vidare de kostnader som uppstår i ett uppstartsskede och förklarar att Amnestyfondens ekonomiska bidrag till uppbyggandet av ett nytt autogirosystem ej är inkluderade, då oklarheter om det exakta beloppet föreligger. Initiala kostnader föreligger; man har i kostnadskalkylen bl a inkluderat en projektanställd på heltid under perioden september-maj.
Amnestyfondens ordförande, Carlos Figueredo, kommenterar att fonden legat före sektionen i frågan och redan i ett tidigt skede fattat beslut om att satsa på autogiro. Styrelsen och Carlos Figueredo diskuterar lanseringen av uppgraderingsprodukten samt hur samarbetet mellan sektionen och fonden i denna fråga ska se ut.
Beslut
att anslå medel motsvarande 1 055 000 (exklusive de 100 000 man redan beviljat) ur sektionens reserver för år 2000 så att satsningen på autogiro kommer igång enligt beskrivna planer,
att autogiroprogrammet blir en permanent del av insamlingsarbetet och även fortsättningsvis tilldelas nödvändiga resurser i budget under perioden 2001-2004,
att ge samverkansgruppen tillsammans med fundraisingteamet i uppdrag att bereda de riktlinjer som ska gälla för samarbetet mellan sektionen och Amnestyfonden i denna autogirosatsning. Detta gäller framförallt fördelningen av intäkter och utveckling av en gemensam uppgraderingsprodukt.
att avge detta underlag till sektionsstyrelsens decembermöte.
§ 44 Rapport från WANTED-kampanjen
Miriam Lindbom och Maria Ros avger en rapport från WANTED-kampanjen, som pågått sedan Amnestyveckan i oktober 1999. Konkreta slutsatser av kampanjens effekter redovisas inte, då en del aktiviteter kvarstår. Man kan i dagsläge dock konstatera, att målen för Wantedkampanjen inte kommer att kunna nås. Medierna har varit restriktiva med att erbjuda gratis annonsplats, vilket i sig resulterat i att kampanjen externt synts mycket sporadiskt. Andra troliga faktorer som påverkat kampanjens genomslagskraft är den negativa press som Amnesty fick under våren samt att grupper och distrikt varit ytterst svåra att engagera i kampanjens olika aktiviteter.
Miriam Lindbom och Maria Ros berättar vidare att budskapet i Wantedkampanjen främst har lockat ungdomar. En märkbar tendens är att allt fler medlemmar anmäler sig via internet; antingen för att utföra en aktiv handling, bli medlem eller för att betala sitt medlemskap.
Redovisningen av Wanted-kampanjens intäkter framgår inte tydligt i intäktsbudgeten. De flesta aktiviteter som genomförts inom ramen för Wanted-kampanjen, ligger under andra poster i budget som t e x givarbrev, påminnelser och almanackan. Delar av kampanjbudgeten användes i maj för en av TEMO utförd marknadsundersökning och utvärdering av situationen för Amnesty. Ett introduktionsbrev från Hanna Roberts kommer i juni att tillskickas samtliga medlemmar i medlemsvårdande syfte.
§ 45 Ekonomiskt utfall t o m maj 2000
Dan Grundin redogör för den ekonomiska situationen januari-maj 2000. Den absolut största avvikelseposten är medlemsavgifterna som ligger 709 tkr under förra årets utfall. Givarbreven och Amnesty Supporter visar efter 4 månader ett bättre resultat än vid samma tidpunkt 1999. Ett flertal arv har tillfallit sektionen och två stora aktieposter har donerats till Svenska Amnesty. Antalet sparare i Humanfonden minskade i maj med ca 0,2 procent, vilket motsvarar 25 personer.
§ 46 Beslut om disponibel del 2000
Dan Grundin redogör för de disponibla delar som ligger för beslut.
Ett betydligt lägre utfall än budgeterat har noterats efter fyra månader p g a bortfallet av medlemsintäkter. Humanfonden ligger dock fortsatt högt även vid en försiktig prognos och intäktsbudgeten på 39 600 tkr beräknas hålla. Utfallet på kostnadssidan tyder på att budgeten på 39 600 tkr kommer att hållas.
Styrelsen ställer frågor om bl a övertidsersättningen för sekretariatsanställda. Carl Söderbergh informerar om det nya arbetsavtalet, som är under förhandling med facket. Ett nytt flextidssytem utarbetas, där en del av arbetstiden kan förläggas utanför kontorstid. Sekretariatet ska fungera som ett stöd till rörelsen med dess verksamhet och aktiviteter och dessa utförs huvudsakligen på kvällstid och helger.
Binnie Kristal-Andersson ställer budgetrelaterade frågor kring Amnesty Press och vill initiera en diskussion kring tidningens framtid.
Beslut
att juni månads disponibla del 1 på 1 855 tkr antas enligt sekretariatets förslag och
att juni månads disponibla del 2 på 125 tkr antas enligt sekretariatets förslag.
§ 47 Direktiv för budgetarbetet 2001
Dan Grundin föredrar ärendet. De av sekretariatet föreslagna riktlinjerna för den fortsatta verksamhetsplaneringen och budgetarbetet för år 2001, avser verksamhetens inriktning, de ekonomiska förutsättningarna, budgetens struktur, ekonomiska ramar samt en tidplan för det fortsatta arbetet.
Vad gäller verksamhetens inriktning, ska sektionens nya handlingsplan vara vägledande och själva grunden för budget 2001. Sekretariatet föreslår att huvudmålen bekämpa tortyr och dödsstraffet, stärka asylrätten och flyktingars rättigheter, öka aktivismen och effektivare fundraising prioriteras under 2001. Huvudmålen, arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor och agera för människorättsförsvarare , integreras i de andra frågorna.
Sektionens intäkter ska enligt handlingsplanen öka med 5% årligen. Dan Grundin förklarar det orealistiska med att vända en flerårig nedåtgående medlemstrend till en 5% tillväxt och förordar istället ett upprätthållande av "status quo". Trots den försiktiga budgeteringen av medlemsintäkter, har de totala intäkterna budgeterats 5% högre än i budget 2000. Denna ökning utgörs nästan uteslutande av upplösningen av humanfondsreserven på 2 260 tkr. Dan Grundin föreslår vidare att de budgeterade intäkterna 2000 utgör utgångspunkten för intäktsbudgeten 2001 och inte det prognosticerade resultatet för 2000. Sekretariatet föreslår en balanserad budget på 42,2 miljoner kronor för 2001.
Dan Grundin redogör för det principbeslut som bör fattas av styrelsen, gällande viss verksamhet som ska bedrivas under 2001. Denna verksamhet utgörs av kortkampanjen, Amnesty Press, EU-föreningen, årsrapporten, almanackan, medlemsvärvning samt personal. Styrelsen påpekar vikten av att översätta årsrapporten och att kostnader för detta budgeteras.
Dan Grundin avslutar med att redogöra för den föreslagna tidplan för det fortsatta arbetet där;
- riktlinjerna för det fortsatta budgetarbetet fastslås på detta styrelsemöte,
- en preliminär verksamhetsplan och budget presenteras på AU-mötet den 3 september,
- styrelsen fastställer budgetförslaget på styrelsemötet den 23-24 september som sedan går ut till rörelsen och som är underlag för budgetmötet,
- ett förslag till definitiv budget presenteras för styrelsen på decembermötet, då den definitiva budgeten fastställs.
Styrelsen poängterar att handlingsplanens tillväxtmål på 5% årligen ska tolkas som en genomsnittlig reell ökning med inflation inräknad.
Styrelsen diskuterar 2001 års ekonomiska ram och Henrik Zetterquist menar att storleken på Humanfondsreserven är onödigt stor och förespråkar en balanserad budget 2001 på 44 miljoner kronor. Styrelsen tar ställning till följande tre förslag till budget 2001; 42,2 miljoner kronor, 43,5 miljoner kronor och 44 miljoner kronor.
Beslut
att sektionens ekonomiska tillväxtmål 2001-2004 ska definieras som 5% genomsnittlig reell tillväxt årligen,
att tillväxten räknas utifrån de budgeterade intäkterna 2000,
att budgeten 2001 är balanserad till 44 miljoner kronor,
att verksamheten för år 2001 enligt ovan godkänns samt
att arbetet bedrivs enligt den föreslagna tidplanen.
§ 48 Fastställande av arbetsordningen
Hanna Roberts informerar att punkten om sektionens arbetsordning och beslutsgång inte behandlats under fredagkvällen, då de relevanta underlagen i ärendet inte inkommit från C-utskottet. Hanna Roberts hänvisar till p. 26 i underlaget "Förslag till arbetsordning för styrelsen av svenska sektionen av AI", där styrelsens arbete mellan styrelsemöten regleras.
Beslut
att uppdra åt Hanna Roberts att strukturera arbetet kring fastställandet av den nya arbetsordningen,
att styrelsen i sina diskussioner, utgår från underlaget "Förslag till arbetsordning för styrelsen av svenska sektionen av AI" samt
att styrelsen på septembermötet antar ny arbetsordning.
§ 49 Ansökan om specialgruppsstatus för Kvinnorättsgruppen
Styrelsen tar del av den komplettering till ansökan om specialgruppsstatus för kvinnorättsgruppen som inkommit. Styrelsen går igenom den föreskrivna verksamhetsplanen och önskar sektionens nya kvinnorättsgrupp lycka till i sitt arbete.
Beslut
att med denna komplettering formellt ge Kvinnorättsgruppen specialgruppsstatus.
§ 50 SAMO-projektet
Lisbeth Segerlund redogör för bakgrunden till det nu pågående SAMO-projektet. Samordningsgruppernas arbete har under en tid inte fungerat på ett adekvat sätt och det saknas idag samordnare på viktiga länder. Lisbeth Segerlund poängterar dock att det också finns samordningsgrupper som fungerar bra och gör ett mycket värdefullt arbete, men att de ändå utgör undantag. De problem som följt av att samordningsgrupperna inte fungerat tillfredsställande, har konkret visat sig i begränsad eller ingen kontakt mellan samordnare och Amnestygrupper, svag respons från grupper vid arrangemang av land-/ temaseminarier och bristande kunskaper om åtagandet och Amnestys organisation. De samordnare som slutat har angett varierande skäl som utlandsvistelser, studier, familjeskäl och att man i största allmänhet inte hinner med de omfattande och betungande uppgifter som man förväntas fullgöra.
Katharina Hellström, SAMO-projektansvarig, fortsätter med att redogöra för inledningsskedet i projektet. Man har sen april månad intervjuat handläggare på sekretariatet, en stor del av samordnare och att även kontaktpersoner för specialgrupperna kommer att kontaktas. Katharina Hellström menar att man bör hitta en rimlig och realistisk ambitionsnivå vad gäller täckning av landexpertis och RAN (regionala aktionsnät) och beskriver den prioritering som IS gör av länder i "super-high, high, medium" och "low" nivåer. Rekryterar sektionen samordnare till länder som av IS hög- och mellanprioriteras, skulle det innebära 110 länder av totalt 175. I första hand är det arbete med aktionsfall samt kampanjer och aktioner på de berörda länderna som skulle prioriteras. Sektionen föreslås även fortsättningsvis arbeta med samtliga 23 RAN, vilket ger en geografisk balans och täckning även av lågprioriterade länder.
Katharina Hellström berättar vidare att man har tittat på de behov och uppgifter en samordnare ska uppfylla, både kunskapsmässigt och tidsmässigt. Intervjuerna har visat att samordnare efterfrågar en tydligare arbetsbeskrivning av sina uppgifter och det förväntade samarbetet med sekretariatet. Samordnaren föreslås framöver utföra ett mer aktivt kampanjarbete på bred front istället för att, som i dagsläget, agera passiv landexpert. Detta skulle bl a resultera i ett mer kreativt och utåtriktat arbete, då samarbetet med grupper och specialgrupper förstärks. Genom att skapa nätverk för aktion och information, skulle man underlätta utförandet av de egna aktiviteterna, som t ex skriva artiklar, sända information till särskilda målgrupper, arrangera seminarier etc.
Styrelsen diskuterar hur man på ett bättre sätt kan integrera samordnarens aktiviteter i den övriga verksamheten och ställer sig i övrigt positiv till den föreslagna länderprioriteringen och samordnarens nya roll.
Beslut
att sekretariatet ges i uppdrag att fortsätta arbetet utifrån ovannämnda förslag.
§ 51 Suspendering av den brasilianska sektionen
Hanna Roberts meddelar styrelsen att hon på uppdrag av AU kontaktat de nordiska sektionernas ordföranden samt den nytillträdde ordföranden in den brasilianska sektionen. De norska och danska sektionerna håller sig avvaktande i frågan medan den brasilianska sektionen inte har svarat. Hanna Roberts poängterar att man bör undvika att ta ställning i sakfrågan, då den information styrelsen tagit del av är bristfällig. Dock kan man konstatera att den av IEC tilltagna åtgärden att suspendera en sektions styrelse utan möjlighet att överklaga inte finns omnämnd i stadgar eller i något fattat ICM-beslut.
Styrelsen tar del av Hanna Roberts brevförslag till IEC och diskuterar innehållet och vissa formuleringar.
Beslut
att Hanna Roberts tillskickar IEC det presenterade brevförslaget.
§ 52 Årsmötet 2001
Dan Grundin meddelar att grupp 203 i Visby har anmält sitt intresse att anordna årsmöte 2001 och styrelsen uttrycker enhälligt sin uppskattning. Dan Grundin påpekar, att sekretariatet i nästa års budget tagit hänsyn till grupp 203:s storlek och inkluderat extra tjänsteutrymme på sekretariatet i samband med årsmötesplaneringen.
Beslut
att uppdra åt grupp 203 i Visby att anordna årsmötet 2001.
§ 53 Samverkansgruppen sektionen - Amnestyfonden
Hanna Roberts redogör kort för samverkansgruppens arbete. En klarare definition av gruppens roll inför det nya styrelseåret har efterlysts av båda parter. Styrelsen inleder en diskussion om det föreskrivna förslaget till direktiv och sammansättning.
Samverkansgruppen ska arbeta med de övergripande strategiska frågor som rör samarbete och avtal mellan sektionen och Amnestyfonden. Samverkansgruppens roll är beredande, vilket innebär att gruppen tar fram underlag inför styrelsemöten. Alla frågor av organisatorisk eller strategisk karaktär som berör samarbetet mellan sektionen och Amnestyfonden ska ha beretts av samverkansgruppen innan de lyfts till styrelsenivå.
Rent operativa frågor och frågor som rör arbetsgivaransvar och Amnestyfondens arbete med fundraising inom sekretariatets fundraisingteam handhas av Amnestyfondens ordförande, generalsekreteraren och kontorschefen.
Samverkansgruppen ska bestå av fem personer, två från sektionsstyrelsen (varav minst en också ska vara sektionsstyrelsens representant i fondstyrelsen), två från Amnestyfondens styrelse, generalsekreteraren eller av denne utsedd person.
Beslut
att fastslå samverkansgruppens direktiv och sammansättning enligt ovan,
att fastslå att Christian Gräslund och Tina Lundh från sektionsstyrelsen ingår i samverkansgruppen,
att gruppen äger rätt att vid behov adjungera personer med viss kompetens samt
att samverkansgruppen inom sig utser sammankallande.
§ 54 Mötet avslutas
Mötesordförande, Christian Gräslund, tackar de närvarande och avslutar mötet.
|
Hanna Roberts
Mötesordförande |
Christian Gräslund
Mötesordförande |
|
Tessi Fickendey
Sekreterare |
David Langlet
Justerare |