Rapport om sektionens arbete med etappmålen 2007-2008 - januari-april 2007 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2007


Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 31 maj 2007

Rapport om sektionens arbete med etappmålen 2007-2008 - januari-april 2007

5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Dödsstraffet

Arbetet mot dödsstraff har haft påtagliga framgångar under perioden 2004-2006. Genom beslut i USA:s högsta domstol i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga formellt avskaffats i hela världen, men enligt Amnestys senaste rapport om dödsstraffet i världen (2005) avrättar ett antal länder (Demokratiska republiken Kongo, Iran, Nigeria och Saudiarabien) fortfarande personer som var under 18 år när brottet begicks. Vi ska fortsätta prioritera arbetet mot dödsstraff.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.1.1 Förbudet mot dödsstraff för minderåriga ska följas i hela världen.
5.1.2 Dödsstraffet för personer med psykiska funktionshinder ska avskaffas.
5.1.3 Dödsstraffet ska avskaffas i Västafrika.
5.1.4 Allmänhetens medvetande om Kinas särställning när det gäller dödsstraffet ska öka och antalet brott belagda med dödsstraff i Kina ska minska.

Målstyrning:

5.1.1-4:

- Vi ska fortsätta prioritera arbetet med den internationella dagen mot dödsstraffet (10 oktober) och verka för att dagen blir allmänt känd.

- Under perioden ska minst sex ambassadbesök göras bl a till länder som avrättar minderåriga och/eller psykiskt funktionshindrade. Valet av ambassader görs även utifrån de länder i Västafrika som kommer att prioriteras under 5.1.3. Om möjligt ska besöken samordnas med övriga nordiska sektioner.

- Inför OS i Kina 2008 kommer det att anordnas en aktion och hållas utbildningar för journalister och idrottare som tar upp kränkningar av mänskliga rättigheter och då inte minst frågan om dödsstraffet. Sektionen kommer att skriva debattartiklar, medverka i seminarier och olika mediatillfällen för att väcka debatt och opinion inför OS. Vi kommer även rikta vårt arbete mot målgrupper som har ett särskilt intresse för landet, bl. a. svenska företag och kommuner.

- Minst en nationell utbildning om dödstraffet ska hållas under perioden.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.1.1-4
Arbetet med att planera inför internationella dagen mot dödsstraffet har påbörjats. En nationell aktiondag kommer att äga rum den 13 oktober med tema Kina (300 dagar kvar till OS). Aktionsgruppen mot dödsstraffet och Kinasamordningen är inbegripna i planeringen. En förberedande utbildning inför dagen sker 15 september.

Ambassadbesök är bokat med USA och samtal pågår med Kinas ambassad liksom ett par västafrikanska stater (Nigeria och Senegal de enda västafrikanska staterna med ambassader i Stockholm).

En speciell OS-sajt lanserades 26 mars (500 dagar kvar till OS). Möten har skett med Sveriges olympiska kommitté beträffande samarbete under hösten innebärande att Amnesty utbildar samtliga deltagare i OS-truppen om MR-situationen i Kina samt har ett separat möte med samtliga ordförande respektive generalsekreterare i de olympiska specialförbunden.

Samtal pågår med Publicistklubben om ett gemensamt seminarium hösten 2007 om medias roll inför OS i Kina. Ett seminarium på Göteborgs bokmässa med samma tema har planerats under tertialperioden.

30 april släpptes en tredje rapport om Kina inför OS, rapporten fick betydande medial uppmärksamhet, bl a genom en webbkampanj.

Amnesty Business Forum 28 mars hade Kina och MR som tema. ABG planerar för ett Kinaseminarium under Almedalsveckan i Visby.

Dödsstraffet är ett arbetsområde som löpande får stor uppmärksamhet i media. Den årliga dödsstraffsrapporten publicerades 27 april och fick stor spridning. Under perioden har flera tidningar gjort större reportage om dödsstraffet, nämnas kan två helsidor i Expressen och väldigt stor uppmärksamhet kring rapporten om avrättningar i Irak.

En dödsstraffsutbildning har hållits 24 februari inom ramen för Amnestyakademin, ytterligare tre utbildningar är planerade till hösten varav en med sikte på aktionsdagen 13 oktober.

Tortyr

Vi ska också arbeta mot tortyr, framför allt i samband med ”kriget mot terrorism”.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.1.5 Urholkningen av förbudet mot tortyr i samband med kriget mot terrorism ska upphöra.
5.1.6 Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag.

Målstyrning:

5.1.5-6: Vi ska under 2007 bedriva en nationell kampanj mot tortyr och terror. En kampanjplan med tydliga målsättningar upprättas under hösten 2006.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.1.5-6
Kampanjen Tortyr gör ingen säker lanserades 9 december 2006. Under tertialperioden har bl a följande utförts:

Webbaktion 11 januari gentemot USA på femårsdagen av att den förste fången fördes till Guantánamo. 600 underskrifter på e-vykort på en dag (mål: 500). Dessutom ringde ett femtontal personer amerikanska ambassaden och framförde Amnestys kritik under samma dag. Två debattartiklar var införda i SvD respektive Värmlands folkblad (mål: två för hela kampanjperioden). Totalt 25 pressklipp som berörde ämnet.

Möte med justitieminister Beatrice Ask 19 januari. Överlämnande av 6 611 namnunderskrifter i protest mot användande av diplomatiska försäkringar samt att tortyr inte är kriminaliserat i svensk lag.

Webbaktion gentemot Europaparlamentet 9 februari i syfte att få en betryggande majoritet för Claudio Favas rapport om "renditions". Brev från Carl Söderbergh till samtliga svenska Europaparlamentsledamöter med uppmaning om att anta rapporten. Rapporten antogs av parlamentet 14 februari med siffrorna 382-256.

Kampanjutbildning 24-25 mars med 39 deltagare inför aktionsdag 12 maj (Air Torture).

Aktion på årsmötet i Linköping 21 april mot tortyr och diplomatiska försäkringar.

Under perioden har även planering genomförts gällande:
- Ambassadbesök: USA, Egypten
- Seminarer under kampanjtema på Almedalsveckan, MR-dagarna, samt Bokmässan i Göteborg
- Amnestyturné mot tortyr 26 juni-21 augusti

Fundraising: Givarbrevet i januari handlade om Ryssland och tortyr. Även i TM- och F2F-aktiviteter är tortyr ett givet tema. Påminnelseutskicken till medlemmar har haft Guantánamo/tortyr som tema.

Arbete för individer

I Internationella sekretariatets plan för perioden tas Amnestys arbete för individer upp under en särskild Cross-cutting strategy. Den brittiska sektionen erbjuder sina aktivister att arbeta för individer under programmet Individuals at Risk.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.1.7 Under perioden ska vi vara drivande i den internationella utvecklingen kring arbetet för enskilda individer i syfte att öka möjligheterna för aktivisterna i svenska sektionen att långsiktigt arbeta för enskilda individer.

Målstyrning:

5.1.7: Vi ska under 2007 inrätta en arbetsgrupp med syfte att aktivister under 2008 kan delta i ett "Individuals at Risk-program".

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.1.7
153 grupper i sektionen jobbar med 102 aktionsfall i 41 länder. Av dessa är 8 utplacerade IAR-fall från 8 olika länder, 13 grupper jobbar med fallen.

210 Blixtaktioner (nya fall, uppföljningar och avslutade fall) har förmedlats under perioden.


5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, även om de senaste årens intensiva arbete gällande situationen i Sverige nu avtar.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.2.1 Nationella rättssystem som diskriminerar kvinnor eller misslyckas med att skydda kvinnor mot våld ska reformeras.
5.2.2 Effektiv tillämpning av lagar så att kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld får upprättelse. Kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för våld ska få stöd och skydd.
5.2.3 Förebygga och synliggöra effekten av sådant våld som drabbar flickor och kvinnor i den så kallade offentliga sfären.
5.2.4 Tidigare ställda rekommendationer till svenska myndigheter inom ramen för kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor" ska vara uppfyllda .

Målstyrning:

5.2.1-3:
- Vi ska delta i de SVAW-aktioner som syftar till att reformera nationella rättssystem. Målsättningen är att täcka aktioner på de länder där vi har landprogram, samt sådana aktioner som Kvinnorättsgrupperna prioriterar.
- Minst 1-2 aktioner per år ska vara en sektionsangelägenhet, d v s skickas ut till samtliga arbetsgrupper.
- Minst två nationella utbildningar ska hållas kring de olika tema som utgör innehållet i SVAW-kampanjen de kommande fyra åren.
- Vi ska fortsatt uppmärksamma våldet mot kvinnor i samband med internationella kvinnodagen (8 mars) samt internationella dagen för avskaffande mot våld mot kvinnor (25 november). Målsättningen är att arrangera minst 10 utåtriktade arrangemang per år den 25 november.

5.2.4:
- Vi ska följa upp resultaten av vårt arbete kring kommunernas ansvar att tillhandahålla adekvat stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor. Vi kommer att följa utvecklingen gällande en ny lag som tydligt klargör kommunernas ansvar, samt andra föreslagna åtgärder. Om vi finner att det finns skäl, kan vi återigen lyfta frågan om brister i kommunernas ansvar genom att exempelvis peka på brister i enskilda kommuner.
- Vi ska svara på remisser på området.
- Vi ska, i samråd med IS, bidra till FN:s CEDAW-kommitté med en skuggrapport om våld mot kvinnor, i samband med att svenska regeringens periodiska rapport granskas av kommittén under 2007/2008.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.2.1-3:
Under det inledande tertialet har vi arbetat med sex stycken aktioner som omfattar Nigeria (LP ansvarig), Georgien (KRG Lund), Vitryssland (KRG Umeå), Jamaica (KRG Stockholm), Albanien (LP) samt Europarådets kampanj mot våld mot kvinnor (sekreteriatet). De landbaserade aktionerna har skickats till våra temagrupper för kvinnors rättigheter och finns också som webbaktioner på vår SVAW-sajt.

SVAW-aktion till samtliga grupper planeras till hösten 2007.

Kurs om kvinnors rättigheter genomförd inom ramen för Amnestyakademin i april i Göteborg.

5.2.4:
Den 15 mars skickade Amnesty ett öppet brev till alla riksdagsledamöter gällande regeringens proposition "Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor". Enskilda möten hölls med Miljöpartiet och Vänsterpartiet under april månad, då de nappat på erbjudande i det öppna brevet om sådana möten med oss. Den 27 mars uppvaktade Amnesty den ansvariga ministern Maria Larsson (äldre- och folkhälsominister) och fick därmed möjlighet att presentera de brister vi ser samt ställa frågor kring hur ministern och regeringen ser på detta. Propositionen antogs av riksdagen den 25 april, och innehåller en rad åtgärder som ligger i linje med Amnestys tidigare krav på kommunerna.

Mycket av arbetet på eget land sker under år 2007 inom ramen för den pågående Europarådskampanjen mot våld mot kvinnor, där IS satt specifika mål för Sverige. Vi har lyft in våra tidigare ställda krav inom ramen för denna aktion. Vi samverkar med den regionala koordinatorn för Europarådets kampanj och planerar bland annat gemensamma seminarier under året (30 maj samt till hösten). Vi har under perioden publicerat en gemensam debattartikel den 20 mars med ett antal uppmaningar till regeringen, bland annat gällande arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan samt att se över hur tillämpningen av gällande lagstiftning kan förbättras i syfte att öka lagföringen för våldsbrott mot kvinnor, däribland sexualbrott.

Eventuella remissvar aktuella först i september/oktober 2008, då en relevant utredning presenteras om förstärkt skydd för personer som utsätts för hot eller förföljelse.

Under perioden har möte hållits med representant för CEDAW-nätverket.


5.3 Skydda flyktingars rättigheter

En ny instans- och processordning för asylprövning har nyligen införts i Sverige. Denna är särskilt viktig eftersom ny praxis utarbetas.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.3.1 Alla som söker asyl i Sverige ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2 Ingen person ska avvisas, utvisas eller utlämnas från Sverige med hänvisning till att så kallade diplomatiska försäkringar har erhållits i syfte att "eliminera " en annars förekommande risk för tortyr.
5.3.3 Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt UNHCR:s handbok och rekommendationer.
5.3.4 Vi ska utveckla nya arbetssätt som ger fler möjligheter för medlemmarna i sektionen att arbeta för flyktingars rättigheter.

Målstyrning:

5.3.1: Åtminstone 100 asylsökande per månad ska vid periodens slut ha fått stöd i form av relevant landinformation, juridisk rådgivning eller information i asylprocessen av sektionen eller Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB).

5.3.2: Svenska regeringen ska ha tagit avstånd från s k diplomatiska försäkringar senast vid periodens slut. Vi ska ta upp frågan med regeringen i samband med uppföljning av tidigare korrespondens angående de två avvisade egyptiska männen, Mohammed El Zary och Ahmed Agiza. Diplomatiska försäkringar ingår i kampanjen mot tortyr där en rad aktiviteter kommer att gå av stapeln. Frågan lyfts vid relevanta föreläsningar och seminarier om asylrätt och EU.

5.3.3: Svenska regeringen ska ha skrivit under FN:s konvention för migranters rättigheter senast vid periodens slut. Vi ska uppnå detta genom påverkansarbete i såväl Sverige som i EU-sammanhang. Det senare eftersom Amnesty via IS och EU-kontoret har lyft frågan bland annat i EU. En brevkampanj som sprids via flyktingombuden och som riktar sig mot relevanta beslutsfattare i Riksdagen och dess utskott samt regeringen ska genomföras.

5.3.4: Åtminstone ett nytt arbetssätt för flyktingars rättigheter ska vara etablerat vid periodens slut.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.3.1
Vi har inte hunnit ta fram metoder för att mer detaljerat analysera resultatet. Dock erhåller redan idag minst 100 asylsökande någon form av stöd på sätt som nämns ovan. Under hösten, när flyktingavdelningen utökas med en person, kommer vi att arbeta fram metoder för att kunna se till olika former av stöd som ges, som t ex när vi använder oss av redan sammanställt Amnestymaterial, när vi själva analyserar och sammanställer, när vi använder oss också av andra källor, när vi aktivt yttrar oss i ett ärende, grunder för yttranden samt uppdelning av länder för yttranden. Trycket på flyktingavdelningen i form av externa förfrågningar är stort.

5.3.2
Frågan om diplomatiska försäkringar har rests med den svenska regeringen vid ett flertal tillfällen, bland annat i samband med att justitieminister Beatrice Ask besökte Amnestys sekretariat 19 januari och i samband med besök av migrationsminister Tobias Billströms statssekreterare, Gustaf Lind, den 6 mars.

Under årsmötet i Linköping 21 april arrangerades en manifestation mot tortyr och diplomatiska försäkringar. Frågan har också uppkommit i flera sammanhang kopplade till samtal och intervjuver med media samt tar flyktinghandläggaren upp denna när så är lämpligt vid seminarier, utbildningar och som inbjuden talare.

Den förra regeringens beslut angående såväl Ahmed Agiza som Mohammed El Zary är nu upphävda av den nya regeringen. Dock valde regeringen att inte bevilja männen uppehållstillstånd utan hänvisade dem till Migrationsverket i den delen. Mohammed El Zarys ansökan har nu avslagits av Migrationsverket vilket innebär (för det fall han väljer att överklaga) att prövningen återigen kommer att hamna på regeringens bord. Ahmed Agizas ansökan har ännu inte prövats av Migrationsverket. Vad gäller frågan om ekonomisk kompensation/skadestånd, prövas denna av justitiekanslern.

5.3.3
I början av året påbörjade flyktingavdelningen planeringen av en utfrågning tillsammans med NTG Asyl. Utfrågningen av samtliga riksdagspartiers flyktingpolitiska talespersoner (för moderaterna statssekreterare Gustaf Lind) genomfördes i Kulturhuset den 8 februari. Utfrågningen rörde partiernas syn på migration och en ratificering av FN:s konvention om migrantarbetares och deras familjers rättigheter. För att ge kommentarer på partiernas syn på frågorna fanns professor Gregor Noll. Utfrågningen var mycket välbesökt och stämningen var god, dock är enbart två partier för en ratificering i dagsläget. Arbetet fortsätter. Frågan lyfts av flyktinghandläggaren i alla möjliga sammanhang såsom i kontakter med media, seminarier, utbildningar och som inbjuden talare när så är lämpligt.

5.3.4
UNHCR initicerade i början av året ett samarbete mellan nordiska organisationer samt UNHCR kring temat "Ge dem skydd". Samarbetet gäller en form av kampanj där organisationerna i de nordiska länderna går samman i debattartiklar och genom namninsamling samt eventuellt visst lobbyarbete för att kräva att regeringerna respekterar UNHCR:s rekommendationer om vilka människor som är i behov av skydd samt att man skall ge människor verkligt skydd och inte lämna dem i "limbosituationer". Kampanjen kommer att löpa från början av september till mitten av december (preliminärt datum 10 december) 2007 då den skall avslutas med ett nordiskt seminarium i Stockholm. Flyktingombuden kommer att bli mycket involverade i kampanjen och kommer att erhålla utbildning i kampanjarbete för detta.


5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Många länder har fortfarande inte implementerat den internationella lagstiftning som finns. Det finns behov och möjligheter att reformera rättssystemen i många länder.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.4.1 Nationella rättssystem, däribland det svenska, ska förbättras så att hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.
5.4.2 Fler stater ska, i sin nationella lagstiftning, implementera dels Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, dels regler om universell jurisdiktion för grova internationella brott.
5.4.3 Internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond ska fungera effektivt i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och fler stater ska bidra ekonomiskt till fondens verksamhet.

Målstyrning:

5.4.1-2: 102 länder har idag ratificerat Romstadgan. Under den kommande etappmålsperioden ska Amnesty International verka för att ytterligare 20 länder ratificerar Romstadgan. Av dessa har svenska sektionen valt två länder, Thailand och Filippinerna, för att få deras regeringar att ratificera (och implementera) Romstadgan senast vid periodens slut.

5.4.1-2: Svenska sektionen ska - delvis i samarbete med andra NGO:s - under perioden arrangera minst ett seminarium eller en debatt, skriva debattartiklar, bedriva lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges Justitieminister och ha löpande kontakter med relevant handläggare på Justitiedepartementet för att förmå den svenska regeringen att implementera Romstadgan i nationell rätt senast vid periodens slut.

5.4.3: Svenska sektionen ska under perioden skriva debattartiklar, bedriva lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges Utrikesminister och ha löpande kontakter med relevant handläggare på Utrikesdepartementet för att förmå den svenska regeringen att börja ge löpande finansiellt stöd till internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond senast vid periodens slut.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.4.1-2
Under perioden har Amnestys ICC-grupp besökt den thailändska ambassaden. Två medlemmar i gruppen har dessutom varit på Filippinerna för att stödja den filippinska sektionen i deras arbete för ett antagande av stadgan.

ICC-gruppen har tillskrivit samtliga partier i riksdagen för ett antagande av stadgan samt påverkat framläggande av en interpellation till justitieministern i samma fråga. Gruppen har även träffat riksdagens MR-grupp och påtalat vikten av en skyndsam implementering. Birgitta Ohlsson (fp) och Alice Åström (v) är exempel på riksdagsledamöter som engagerat sig i frågan och varit i kontakt med Amnesty med jämna mellanrum. Anna Dahlbäck och juristgruppens ICC-grupp har löpande kontakter med den ansvarige handläggaren på justitiedepartementet, Per Lennebrant.

5.4.3
Även här har ICC-gruppen varit aktiv vad gäller påtryckningar vilket gett resultat. Regeringen gav 215.000 Euro till ICCs brottsofferfond i december 2006.


5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Åtagandet vidgades 2003 till att omfatta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma villkor som de rättigheter Amnesty arbetat för sedan begynnelsen. En global kampanj för ESK-rättigheter, av samma omfattning som Stoppa våldet mot kvinnor, planeras starta 2008.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.5.1 Svenska sektionen ska delta i den globala kampanj om ESK-rättigheter som inleds 2008 och ska under perioden genomföra förberedelser för den.

Målstyrning:

5.5.1:

- Vi ska skapa organisationsformer för aktivister som vill arbeta med ESK-rättigheter vilket innebär bildande av minst en specialgrupp för ESK-rättigheter samt tre lokala kampanjgrupper.

- Minst sex nationella ESK-utbildningar ska genomföras under perioden.

- En nationell kampanjstrategi samt kampanjplan ska ha upprättats innan kampanjstart.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.5.1
Under perioden har grunden för en specialgrupp för ESK-rättigheter lagts (startar formellt i maj 2007 och består av sex personer).

Under perioden har planering av en första utbildning för specialgrupperna och landprogrammen påbörjats. Utbildningen äger rum i oktober 2007.


5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

I en globaliserad ekonomi, där ekonomiska aktörer får allt större inflytande på samhället, riskerar svenska företag att bidra till att mänskliga rättigheter kränks runt om i världen där de är verksamma.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.6.1 Vi ska öka svenska företags kunskaper och kartläggning gällande risker för att deras verksamhet bidrar till att kränka mänskliga rättigheter.
5.6.2 Vi ska bidra till att den svenska finanssektorn tar hänsyn till risken för människorättskränkningar vid fondförvaltning och kreditgivning.

Målstyrning:

5.6.1: Vi ska öka andelen företag som löpande analyserar risken för kränkningar genom verksamhetens inriktning till mer än hälften av de medverkande företagen. I 2006 års undersökning var andelen 43%.  

5.6.2: Vi ska inleda företagsdialog med minst hälften av de medverkande företagen från finanssektorn.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007

5.6.1
I årets undersökning var andelen 58%.

5.6.2
Amnesty Business Group har sedan Amnesty Business Rating genomfördes 2006 fram t o m april 2007 haft kontakt eller dialog med hälften av de medverkande företagen från finanssektorn.


5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.7.1 Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande 100 utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.
5.7.2 Under perioden ska vi använda den nya metod för att mäta och rapportera aktivismen som kommer att tas fram under hösten 2006 i enlighet med vår aktiviststrategi.
5.7.3 Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 300 pressklipp per år till 2 700 pressklipp år 2008, vilket är året då sektionen inleder arbetet med nästa globala temakampanj.
5.7.4 Våra aktiviteter ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning:

5.7.1: Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer exempelvis Kampanjen mot tortyr, globala kampanjer eller sektionskampanjer.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t.ex. 8/3 (int kvinnodagen), 10/10 (int dagen mot dödsstraffet) och 10/12 (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.

5.7.2: Vi ska ta fram mer kunskap om hur vår aktiva medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att flera från olika grupper i samhället kan bli aktiva. Detta ska göras genom uppföljningar av den nya metoden för att mäta och rapportera aktivismen plus andra eventuella studier. Målstyrning för att mäta aktivismen formuleras i november 2006.

5.7.3: Ökad satsning på centralt och lokalt mediaarbete i enlighet med kommunikativ plattform. Vi ska öka bredden av mediakanaler för att nå ut till nya målgrupper i samhället.

5.7.4: Vi ska sträva efter att nå fler grupper i samhället än vi gör idag med vårt utåtriktade arbete genom att
- ta fram en strategi för vårt framtida mångfaldsarbete,
- årligen ordna utbildningar i mångfald och jämställdhet på alla nivåer i organisationen, samt
- ta fram introduktionsmaterial på lätt svenska samt lägga ut på vår externa hemsida information om Amnesty på lätt svenska samt strategiskt valda främmande språk.

Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007

5.7.1
a) Sex aktiviteter genomförda under perioden inom ramen för Tortyr gör ingen säker, bland annat torgevent i Laholm, aktion i Linköping och filmvisning/debatt i Göteborg.

b) Aktionsdagen 8 mars mot våld mot kvinnor innebar utåtriktade aktiviteter i 21 städer i kombination med webbkampanj.

c) Landprogrammet Sudan arrangerade en manifestation utanför Sudans ambassad 29 april i samband med "Day for Darfur". En speciell OS-sajt lanserades 26 mars av Kinasamordningen (500 dagar kvar till OS).

Totalt: 29 utåtriktade aktiviteter under perioden

5.7.2: (Nyckeltal för aktivismen)

Mäts varje månad
1. Antal besök i skolor i storstadsregionerna
2. Antal besök i underrepresenterade områden i storstadsregionerna
3. Antal bildade ungdomsgrupper som ett resultat av informationspass i skolor i storstadsregionerna
4. Antal bildade ungdomsgrupper i underrepresenterade områden i storstadsregionerna
5. Antal informationspass
6. Antal informationpass i underrepresenterade områden
7. Antal pressklipp genererade ur lokal aktivitet
8. Antal pressklipp som skildrar lokal aktivitet
9. Antal underskrifter på veckans vädjande
10. Antal SMS-aktivister/vädjanden
11. Antal arbetsgrupper (kan även ses/distrikt)
12. Antal tematiska grupper (kan även ses/distrikt)
13. Antal ungdomsgrupper (kan även ses/distrikt)
14. Antal aktiva specialgrupper
15. Antal aktiva landprogram

Mäts varje tertial
16. Antal utförda aktioner av landprogram
17. Antal aktioner utförda av specialgrupper
18. Antal events och seminarier anordnade av landprogram och specialgrupper

Mäts en gång per år (årsskiftet)
19. Antal deltagare i FRI-programmet
20. Antal deltagare som slutför FRI-programmet
21. Antal män som deltar i FRI-programmet
22. Antal personer med utländsk bakgrund i FRI-programmet
23. Antal FRI-deltagare med formellt förtroendeuppdrag
24. Antal kampanjutbildningar
26. Antal deltagande orter med aktionsdagar
27. Antal aktiviteter i samband med aktionsdagar totalt i Sverige

Nyckeltal för perioden januari-april 2007

1. 49 st, största andelen i mars (23)
2. 29 st, största andelen i mars (19)
3. 1 st
4. -
5. 67 st, största andelen i mars (36)
6. 41 st, största andelen i mars (27)
7. 60 st, största andelen i januari (24)
8. 21 st
9. 2 592 st, mest i januari (743), minst i april (558)
10. 7 314 st, drygt 2 000/mån utom mars drygt 1 000
11. Antalet arbetsgrupper i april var 172 (vilket är en minsking med 4 grupper eller -2% sedan årsskiftet), varav 29 var tematiska. Andelen tematiska grupper är således 17%, vilket är en ökning från januari då motsvarande siffra var 12%. Utöver detta fanns 33 ungdomgrupper. Flest grupper totalt har Skåne/Blekinge: 43, Stockholm har 31 och Göteborg 28. Majoriteten av övriga distrikt ligger på ett totalt gruppantal mellan 5 och 10. Gotland har endast 1 grupp och Örebro 4. Uppsala har 15 grupper. De stora distrikten har förstås flest ungdomsgrupper, men två distrikt utmärker sig: Värmland-Dalsland har 4 u-grupper av totalt 10 grupper och Västerbotten har 4 u-grupper men bara 2 arbetsgrupper.
12. Se ovan punkt 11.
13. 33 st, vilket är en minskning med 5 grupper (-13%) sedan årsskiftet. Andelen ungdomsgrupper är ca 16% av det totala antalet grupper.
14. 11 st: AMD, Arbetsgruppen för tortyrfrågor, Barngruppen, Fackliga gruppen, HBT-gruppen, HSV, Juristgruppen, Kulturgruppen, Kvinnorättsgruppen, MSP-gruppen, samt Översättargruppen. Tre specialgrupper finns på flera orter: Juristgruppen i Lund, Göteborg, Örebro, Stockholm, Umeå, Uppsala, Kvinnorättsgruppen i Lund, Göteborg, Stockholm Umeå, Uppsala, samt AMD i Stockholm och Lund.
15. 14 st. Dessa är Balkan, Colombia, EU, Indien, Indonesien, Israel/OT, Kina, Nigeria, Nordafrika, Ryssland, Sudan, Turkiet, USA och Zimbabwe.
16. 12 st, övriga samo har utfört 2 st
17. 8 st
18. 1 st

För nyckeltal 16-18 gäller kännedom om aktioner/events. Det kan finnas ett visst mörkertal. Ibland händer det också att landprogram (LP) och specialgrupper (SPG) samarbetar. Samtliga dessa aktioner har inletts under 2007 (många aktioner löper över en viss tid och aktioner som påbörjats 2006 finns således inte med här). Fall där LP/SPG sagt att de ska delta i aktionen, men inte återrapporterat finns av förklarliga skäl heller inte med, då kännedom saknas om något verkligen gjorts.

5.7.3
Ett flertal utbildningar i lokalt mediaarbete har hållits under perioden, dels inom ramen för kampanjer, men även uppsökande verksamhet där enskilda distrikt eller ett antal grupper har bett om utbildningar i lokalt mediaarbete. Utbildningar för landprogram, samordningar och specialgrupper har också hållits.

Grupper, distrikt, samordningar och specialgrupper kontaktar ofta pressekreteraren för att få råd när det gäller kontakter med lokala medier, skriva pressmeddelanden, insändare eller inför intervjuer. Antalet "lokala" pressklipp i samband med olika aktivitetsdagar har glädjande nog ökat markant. Vi ser dock inte samma ökning vad gäller insändare, men några Amnestygrupper är mycket ihärdiga och har fått in ett flertal insändare i flera tidningar.

5.7.4
Under perioden har informationsmaterial tagits fram på lätt svenska med hjälp av Stiftelsen Lättläst. Denna information finns nu på Amnestys hemsida under rubriken "Lättläst om Amnesty". Informationen på hemsidan kommer att kompletteras med mer lättläst information inom en snar framtid. Texten från Lättläst kan också komma att användas i annat Amnestymaterial.

Amnestyakademins kursledarnätverk, bestående av 30-35 personer, erbjuds fr o m 2007 fortbildning i mångfaldsfrågor i Sensus regi.


5.8 Växa med mångfald

2005 ökade antalet medlemmar i den svenska sektionen för första gången på många år. Vid ingången av 2006 hade vi 61 332 medlemmar och bidragsgivare. Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. Medlemsbortfallet ska minska.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.8.1 Vi ska vara 73 500 personer som stödjer Amnesty som medlemmar eller bidragsgivare vid utgången av 2008.
5.8.2 Det årliga bortfallet av medlemmar ska minska till 11,5% år 2008.
5.8.3 Antalet aktiva medlemmar ska öka i samma takt som totala antalet medlemmar enligt det nya sätt att mäta aktivismen som nämns i 5.7.2.
5.8.4 Vi ska öka sektionens årliga intäkter från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 54 000 000 kr 2008.
5.8.5 Vi ska växa med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning:

5.8.1: Vi ska öka antalet medlemmar och bidragsgivare 2007-2008 genom ett program baserat främst på face-to-face och telemarketing i egen regi. Programmet utarbetas med start hösten 2006. Nyckeltal över medlemmar och bidragsgivare redovisas liksom tidigare månadsvis. Av 73 500 personer ska 70 000 vara medlemmar vid utgången av 2008. Vi ska ta fram en medlemsvärvningsfolder på lätt svenska.

5.8.2: Vi föreslår att nyckeltalet avseende bortfall, efter internationell förebild, räknas exklusive det första året för medlemmar via autogiro.

5.8.3: Vi ska sträva efter att rekrytera aktiva medlemmar från fler grupper i samhället än vi vanligen vänder oss till. Målstyrning för att mäta aktivismen formuleras i november 2006.

5.8.4: Som etappmål för 2008 föreslås att sektionens intäkter ökas från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 54 000 000 kr 2008.

5.8.5: Vi ska ta fram mer kunskap om hur vår stödjande medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att bli mer attraktiva för olika grupper i samhället. Vi ska vid periodens slut genomföra en medlemsundersökning utifrån samma parametrar som användes i medlemsundersökningen 2006 och analysera ev. förändringar i medlemskåren.


Rapport 1:a tertialet, t o m april 2007:

5.8.1
Från och med 1 januari 2007 gäller nya definitioner av nyckeltalen. Antal medlemmar och givare bestäms enligt följande definition: Medlemmar är det antal personer som per ett givet datum (tillsvidare 31/12) har ett aktivt autogiro eller betalat full medlemsavgift per inbetalningskort under året som gått. Bland dessa finns det många bidragsgivare. De som är rena bidragsgivare på inbetalningskort definieras som aktiva om de gett minst en gåva de senaste två åren.

Under första tertialet 2007 har vi enligt den definitionen 67 091 personer som medlemmar och bidragsgivare. Av dessa är 60 199 medlemmar. Då majoriteten av nyvärvningen ligger framför oss och påminnelse av medlemskap pågår tror vi inte att det är något problem att nå 2008 års mål. Det är dock tidigt att säga då F2F-projektet är precis i början och flertalet av värvningsprojekten via TM inte påbörjats.

En ny värvningsfolder håller på att tas fram. Vi har förenklat hela materialet för att vara mer lättillgängliga och hoppas på så sätt kunna nå ut bredare. Det sätt vi arbetar med värvningsfoldrar ger oss inte möjlighet att distribuera foldrarna till specifika grupper med behov av lätt svenska. Dessutom finns det restriktioner i den nya marknadsföringslagen som säger att om man i sin marknadsföring använder lätt svenska måste man antingen erbjuda all annan information på lätt svenska eller informera tydligt om att det enbart är värvningsmaterialet som är på lätt svenska. Det ser vi som ett problem. Information om Amnesty på lätt svenska finns dock på hemsidan.

5.8.2
Definitionen på avhopp är följande: De medlemmar som hade ett aktivt autogiro eller betalat full avgift år 2006 (per 31/12) som sedan inte har ett aktivt autogiro eller betalat en full avgift för år 2007 (per 31/12) räknas som avhoppade medlemmar från år 2006. Det är alltså för tidigt att ta fram siffran för vad avhoppet verkligen kommer bli för 2007. Statistik per 30 april ger 8,27% avhopp hittills 2007 (5215 av de då 63 088 medlemmarna som var aktiva medlemmar 31/12 2006 har inte förnyat sitt medlemskap eller har avslutat sitt autogiro). Vi vet däremot att flera personer kommer att avsluta sitt autogiro under året, varför denna siffra kommer att öka.

5.8.3
Utvecklingsarbete med att slussa in nya aktiva medlemmar i organisationen pågår utifrån nya värvningskanaler (Amnestyakademin, face-to-face m fl). Detta kommer att bli webbaserat, klart före sommaren 2007.

5.8.4
Prognosen efter första tertialet visar på intäkter på 56 378 tkr för 2007, vilket är 3 538 tkr över budget. Det är främst intäkterna från medlemsavgifter och Humanfonden som står för ökningen.

5.8.5
Vi följer numera löpande vid varje tertial utvecklingen av SCB-parametrarna. Nyckeltalen bifogas. Ett utskick i Citymails område gjordes i februari med syfte att nå nya grupper, det gav tyvärr inget bra resultat i några målgrupper. Vi har under perioden annonserat i tidningar som Tove, Aftonbladet och Ljuva Livet i ett försök att nå bredare grupper. Dessa annonser är svåra att mäta effekter på utan är snarare varumärkesstärkande. Inom F2F-projektet sker ständigt tester på att nå nya områden för att nå så brett som möjligt i värvningen. Vi försöker också nå en bredd bland de som anställs både till TM och F2F då vi tror att mångfald bland värvarna ger mångfald bland dem som värvas.

[Nyckeltal_tertial1_2007.xls]