Handlingsplan för svenska sektionen 2004-2010 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2007




Svenska sektionens handlingsplan 2004 - 2010

Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter.

I sin strävan att uppnå denna vision åtar sig Amnesty International att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet, till åsikts- och yttrandefrihet och av rätten att inte bli diskriminerad.

Svenska sektionen av Amnesty International ingår i ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

Vårt arbete ska präglas av genusmedvetenhet samt ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Vi ska alltid öppet redovisa vår verksamhet och vår ekonomi inför medlemmar och allmänheten.

Under åren 2004 - 2010 ska vi

- Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet
- Slå vakt om kvinnors rättigheter
- Skydda flyktingars rättigheter
- Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

- Öka aktivismen
- Skapa en dynamisk organisation
- Växa


1 Bakgrund

Terroristattacker har med jämna mellanrum skakat vår värld och berövat oskyldiga människor livet. Varje sådan attack innebär ett omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Vi har också sett hur staters försök att bekämpa terrorism har kommit att utgöra ett växande hot mot det internationella regelverket om mänskliga rättigheter. Människors fysiska och psykiska integritet kränks med säkerhet som förevändning. Politiska resonemang om nationell säkerhet har ofta diskriminerande inslag.

De som begår övergrepp mot mänskliga rättigheter slipper ofta undan ansvar, också sedan de lämnat makten ifrån sig. Den internationella brottmålsdomstolen (ICC), som ger nya möjligheter att bekämpa straffrihet, har en osäker framtid. Den motarbetas av inflytelserika stater som använder sin ekonomiska styrka för att få allierade i sin opposition mot ICC.

Människors fysiska och psykiska integritet fortsätter att hotas av stater, väpnade styrkor och icke-statliga aktörer. Dödsstraff, tortyr, fängslande av samvetsfångar, attacker på yttrandefriheten och andra övergrepp kommer att fortsätta, kanske i nya former.

Klyftan mellan rika och fattiga i världen är större än någonsin: 85 procent av världens befolkning har tillgång till endast 25 procent av världens resurser. Världens fattiga utsätts ofta för diskriminering och nekas fundamentala mänskliga rättigheter som mat, utbildning och sjukvård.

Många människors liv påverkas av konflikter som kan ha politiska, ekonomiska, religiösa och/eller etniska grunder. I sådana konflikter är respekten för humanitär rätt ofta minimal eller obefintlig. Kvinnor och flickor utsätts för våldtäkt och sexuellt slaveri som vapen för att kränka och bryta ner motståndarsidan. De institutioner som har till uppgift att se till att internationell rätt efterlevs befinns alltför ofta otillräckliga.

Konflikter och ekonomiska skillnader driver människor att bryta upp från sina hem. Aldrig tidigare har så stora grupper av människor varit på flykt. Flyktingar utsätts ofta för kränkningar och deras rätt till skydd från förföljelse är långt ifrån självklar.

Migration kommer att öka under kommande år och skapa en ny social och demografisk situation. I många samhällen diskrimineras migranter och deras mänskliga rättigheter kränks.

Medan attitydförändringar har lett till större jämlikhet mellan kvinnor och män och erkännande av sexuella minoriteter i vissa delar av världen har aktioner mot könsdiskriminering mötts av hårt motstånd i andra. Mäns våld mot kvinnor, i hemmet och i samhället, är en kränkning av mänskliga rättigheter som finns i alla länder i världen. Dessa brott utförs ofta av icke-statliga aktörer och måste bemötas med bättre rättsväsende, lagstiftning och stöd till utsatta. Att stoppa våldet mot kvinnor kommer att vara en Amnestys viktigaste uppgifter de närmasta åren.

1.1 Den internationella långsiktsplanen

Den plan som antogs vid det internationella rådsmötet 2003 gäller under sex år, 2004-2010. Planen behandlar översiktligt Amnestys åtagande och mål, arbetsmetoder och organisation. Följande sju teman sattes upp för vårt arbete:

1. Bygga upp ömsesidig respekt och bekämpa diskriminering
2. Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet
3. Hävda alla människors rätt till fysisk och psykisk integritet
4. Försvara mänskliga rättigheter vid väpnade konflikter
5. Främja och skydda rättigheterna för dem som fördrivits från sina hem
6. Slå vakt om kvinnors och flickors rättigheter
7. Främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Förutom ovannämnda sju teman för vårt arbete för mänskliga rättigheter innehåller den internationella långsiktsplanen också ett antal mål för hur Amnesty International ska utvecklas som organisation. De är:

8. Garantera hög kvalitet vid utredningar
9. Agera effektivt
10. Kommunicera effektivt
11. Mobilisera människor
12. Skapa en dynamisk struktur
13. Slå vakt om vårt förtroende hos allmänheten
14. Öka vår ekonomiska styrka
15. Förstärka den finansiella ledningen

1.2 Operativa planer

Den internationella långsiktsplanen innehåller inga konkreta mål. Den ska kompletteras med operativa tvåårsplaner, som utarbetas av det internationella sekretariatet (IS) och fastställs av den internationella styrelsen. Det finns en sådan plan utarbetad för tiden 2004-2006. De operativa planerna beskriver vad IS kommer att arbeta med och i dem finns också konkreta mål.

Ytterligare två operativa planer kommer att utarbetas av IS för att täcka hela perioden fram till 2010. Dessa två planer kommer att utarbetas till 2006 respektive 2008. Avsikten är att de operativa planerna ska täcka alla teman som finns i långsiktsplanen. Sektionerna ska tillsammans uppfylla de internationella planerna.

1.3 Globala kampanjer

Inom alla de sju teman som ingår i den internationella långsiktsplanen kommer det att starta globala kampanjer under perioden 2004-2010. Den första kampanjen är Stoppa våldet mot kvinnor, som inleddes i mars 2004. Rådsmötet 2003 beslutade att alla sektioner, i mån av resurser, ska delta i dessa kampanjer. När denna plan skrivs är inget beslutat om vilka kampanjer som kommer att följa.

1.4 Konsekvenser för svenska sektionens handlingsplan

Svenska sektionen har i sin handlingsplan prioriterat några av de teman som anges i den internationella långsiktsplanen. Det går emellertid inte att ange konkreta mål för hela sexårsperioden eftersom IS operativa planer för 2006 och framåt inte är kända. Därför består sektionens handlingsplan dels av fyra teman för vår verksamhet, vilka föreslås bestå under hela perioden (2.1 - 2.4), dels av konkreta etappmål inom dessa teman för perioden maj 2004 - april 2006 (5.1 - 5.4). Dessa mål baseras på målen i den operativa plan som kommit från IS. När de följande operativa planerna kommer 2006 och 2008 ska sektionens handlingsplan revideras. Inför revideringarna skall den föregående periodens tvååriga mål utvärderas. Nya konkreta mål bör sättas inom ramen för de prioriteringar som sektionen gjort.

Erfarenheter från tidigare handlingsplaner visar att vi i svenska sektionen är beroende av material från IS för vårt arbete. Vi har begränsade resurser att själva ta fram material, även om möjligheten finns formellt. Vi måste med andra ord anpassa vår plan till vad IS förser oss med. Detta är en ytterligare anledning till revidering.

En tredje anledning till revidering är att det framdeles kan komma globala kampanjer som inte ingår i de teman som prioriterats. Alla sektioner ska arbeta med åtminstone någon global kampanj och därmed kan det bli nödvändigt att ge hög prioritet åt en sådan kampanj även om den inte faller under ett tema i svenska sektionens handlingsplan. Även beslut på kommande internationella rådsmöten kan föranleda revideringar.

Det är sektionens styrelse som ansvarar för revideringar.


2 Detta ska vi göra!

I denna handlingsplan har fyra av temana i den internationella långsiktsplanen prioriterats för svenska sektionens kampanjverksamhet, nämligen rätten till fysisk och psykisk integritet, kvinnors rättigheter, flyktingars rättigheter och arbetet mot straffrihet. Prioriteringarna innebär att sektionens sekretariat kommer att bearbeta arbetsmaterial endast för kampanjer inom dessa teman till svenska förhållanden. Aktivisterna förväntas att i största möjliga utsträckning arbeta med dessa kampanjer. De som vill arbeta med andra frågor inom vårt åtagande hänvisas till de internationella underlagen.

Handlingsplanen har dessutom tre organisatoriska mål: öka aktivismen, skapa en dynamisk organisation och växa.

Planen sträcker sig fram till 2010. Som en förberedelse inför den plan som kommer därefter ska denna handlingsplan utvärderas. Utvärderingen bör starta senast 2009.

2.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Detta tema motsvarar stora delar av vårt tidigare åtagande. Det omfattar bland annat arbetet för samvetsfångars frigivning, skydd åt människorättsförsvarare, dödsstraffets avskaffande samt att politiska mord, "försvinnanden", tortyr eller annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning skall upphöra.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet ska ha minskat jämfört med 2003.

2.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Under den tidigare handlingsplaneperioden såg vi ett växande intresse inom sektionen för att arbeta mot övergrepp som specifikt drabbar kvinnor och vi fick också en ökad kunskap om könsbaserade människorättskränkningar. Därför vill vi nu fortsätta att utveckla vår kompetens och vår styrka inom det här området. Under de två första åren i perioden kommer sektionen att delta i den internationella kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor och därefter ska arbetet mot könsrelaterat våld och könsdiskriminering vara en integrerad del av svenska Amnestys arbete.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Vi ska välja ut några typer av systematiska kränkningar som drabbar kvinnor och arbeta för att dessa kränkningar ska ha minskat till 2010.

- Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten och omfattningen av könsbaserade kränkningar och övergrepp som särkilt drabbar kvinnor.

2.3 Skydda flyktingars rättigheter

Arbetet för flyktingars rättigheter fanns med i sektionens tidigare handlingsplan. Arbetet har i den internationella långsiktsplanen vidgats och omfattar nu flyktingar, asylsökande, internflyktingar och migranter.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Sverige och övriga stater inom EU ska, i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitik, respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter.
- Svenska myndigheter ska tolka flyktingkonventionen generöst och korrekt i enlighet med UNHCRs handbok och andra vägledande dokument.

2.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

”Kriget mot terrorism” innebär ett hot mot mänskliga rättigheter. Under förevändning av nationell säkerhet inskränks yttrandefrihet och andra rättigheter. Det finns också många områden i världen där bristfälliga rättssystem råder. Amnesty arbetar sedan länge för snara och korrekta rättegångar för alla och ska givetvis alltid fortsätta att göra det.

Amnestys uppfattning är att de som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska ställas till svars. Den internationella brottmålsdomstolen, som bildades 2003, ger nya möjligheter att bekämpa straffrihet, men motarbetas av en del av det internationella samfundet.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Den internationella brottmålsdomstolen ska vara etablerad som ett kraftfullt verktyg i kampen mot straffrihet.
- Antalet människor, som är frihetsberövade utan att ha fått en korrekt rättegång, ska ha minskat kraftigt jämfört med 2003.
- Vi ska aktivt motverka att det i många länder förekommer utbredda problem med korruption och straffrihet för övergrepp utförda av poliser eller personal inom andra rättsvårdande myndigheter eller av sådana myndigheter använd extern personal. Vi ska också ha ökat den svenska allmänhetens medvetenhet om dessa problem.

2.5 Arbete utanför prioriterade områden

Inom sektionen finns intresse, kunskap och erfarenheter även inom andra områden. Vi ska fortsätta vårt arbete inom dessa områden. Exempel på sådant arbete är:

- Skydd för "samhällsaktivister", vilket är en utvidgning av ”människorättsförsvarare”, eftersom begreppet inkluderar miljöaktivister, personer som arbetar mot fattigdom och för social rättvisa, för ursprungsbefolkningars rättigheter, HBT-aktivister (HBT = homosexuella, bisexuella och transpersoner) och andra ”gräsrotsaktivister”, undersökande journalister med flera.
- Arbete för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.
- Arbete mot handel med vapen och varor - t ex diamanter - och militärt samarbete som driver på väpnade konflikter.

Arbetet mot kränkningar av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är ett område, som svenska sektionens medlemmar har liten erfarenhet att arbeta med. För att aktivt kunna arbeta mot kränkningar av även dessa rättigheter måste vi lära oss mer om de typer av övergrepp som är förknippade med dem och hur sådana övergrepp kan motarbetas.

Svenska sektionens utvecklingsmål fram till 2010 är:

- Att aktivisterna ska ha tillräckliga kunskaper om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.


3 Metoder

För att genomföra vårt utåtriktade arbete för mänskliga rättigheter ska svenska sektionen

- genom sin stora aktivistorganisation bedriva kampanjarbete mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Kampanjarbetet utgörs av bl a kampanjprojekt, aktioner, aktionsfall, landprogram och blixtaktioner.
- kommunicera Amnestys budskap effektivt och enhetligt, bl a via en förbättrad hemsida.
- informera och utbilda om mänskliga rättigheter.
- påverka beslutsfattare.
- förmedla strategiskt ekonomiskt stöd via Amnestyfonden.
- genomföra egna utredningar, vilket är en nyhet för sektionerna (sker under överinseende av det internationella sekretariatet).


4 Organisatoriska mål

4.1 Öka aktivismen

Detta motsvarar den internationella långsiktsplanens mål "Mobilisera människor". Det är nödvändigt för svenska sektionen att arbetsgrupper, distrikt, specialgrupper etc. kan ta sitt ansvar för sektionens fortlevnad.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Att utveckla nya former av aktivism för att vid handlingsplaneperiodens slut vara fler aktiva än idag.
- Att ta fram en långsiktig integrerad strategi för vårt arbete med MR- och medlemsutbildning.
- Att öka aktivismen genom att möjliggöra fler distriktscenter i de delar av Sverige där intresse och möjligheter finns.

4.2 Skapa en dynamisk organisation

För att göra ett så kraftfullt arbete som möjligt behövs dynamiska strukturer, vilket också anges i den internationella långsiktsplanen. Det mesta av Amnestys arbete utförs av arbetsgrupper (inkl ungdomsgrupper), specialgrupper, samordningar och lokala organisationer (distrikt/distriktscenter). Arbete avseende företag görs av Amnesty Business Group och den fackliga specialgruppen. Dessutom finns sekretariatet med sitt arbete och sin stödjande verksamhet till olika strukturer.

Amnestyfonden har en speciell ställning, eftersom den är en stiftelse vars styrelse väljs av årsmötet. Den ger strategiskt ekonomiskt stöd inom ramen för åtagandet.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Vi ska effektivisera befintliga och utveckla nya organisationsformer inom sektionen.
- Vi ska utveckla vår elektroniska informationshantering i syfte att stärka den interna kommunikationen och organisationsdialogen.
- Vi ska öka medlemmarnas deltagande i sektionens beslutsprocesser och stärka ansvarstagandet för Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen.
- Vi ska öka samarbetet med den internationella rörelsen och deltagandet i den internationella beslutsprocessen.
- Vi ska stärka ledarskapet på alla nivåer inom sektionen.

4.3 Växa

Det internationella rådsmötet 2003 beslutade att alla sektioner ska sträva efter att öka rörelsens ekonomiska styrka. Svenska sektionen måste arbeta för att skapa resurser för sitt eget och den internationella rörelsens arbete. Grupperna har ett stort ansvar för sektionens ekonomi.

Det finns flera skäl till att sektionen behöver många medlemmar. Vi behöver personella och ekonomiska resurser för att kunna genomföra vårt globala, utåtriktade arbete för mänskliga rättigheter. För det arbetet behövs aktivister liksom medlemmar och givare som bidrar ekonomiskt. Vi måste ha ökade resurser för att expandera vårt arbete, till nya områden liksom inom traditionella områden. Ett ytterligare skäl är den ökade tyngd våra påtryckningar får med fler medlemmar. Som stor sektion har vi också ett större inflytande på besluten i den internationella Amnestyrörelsen.

Av dessa skäl måste vi anstränga oss för att behålla våra medlemmar och givare. Vi måste ständigt slå vakt om vårt förtroende hos allmänheten och vara uppmärksamma på hur det vi gjort eller inte gjort påverkar förtroendet för Amnesty. Vi måste värva nya medlemmar och ägna oss åt insamling från medlemmar och givare. Vi kan bedriva insamlingsarbete gentemot företag och fonder och ägna oss åt försäljning t. ex. i second-hand-butiker. Målet för perioden är att skapa ekonomisk tillväxt för att kunna bibehålla och på sikt höja vår nuvarande verksamhetsnivå.

Under handlingsplaneperioden ska sådana aktiviteter prioriteras som på effektivaste sätt leder till uppfyllande av nedanstående mål.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden ska ha ökat från 33 miljoner år 2003 till 40 miljoner år 2010, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning om 3 %.
- Grupperna och distrikten ska fram till 2010 bidra med minst 12 % av sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden.
- Antalet medlemmar ska 2010 vara minst 60 000.
- Vi ska 2010 ha utvecklat och genomfört ett program för medlems- och givarvård så att andelen medlemmar som inte förnyar sitt medlemskap ska ha sjunkit från 13 % år 2003 till 10% år 2010.
- Den svenska sektionen av Amnesty ska tillhandahålla information på andra språk än svenska för att på detta sätt bredda mångfalden och göra Amnesty tillgängligt för fler grupper.


5. Etappmål för perioden 2007-2008

5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Dödsstraffet

Arbetet mot dödsstraff har haft påtagliga framgångar under perioden 2004-2006. Genom beslut i USA:s högsta domstol i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga formellt avskaffats i hela världen, men enligt Amnestys senaste rapport om dödsstraffet i världen avrättar ett antal länder (Demokratiska republiken Kongo, Iran, Nigeria och Saudiarabien) fortfarande personer som var under 18 år när brottet begicks. Vi ska fortsätta prioritera arbetet mot dödsstraff.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.1.1 Förbudet mot dödsstraff för minderåriga ska följas i hela världen.
5.1.2 Dödsstraffet för personer med psykiska funktionshinder ska avskaffas.
5.1.3 Dödsstraffet ska avskaffas i Västafrika.
5.1.4 Allmänhetens medvetande om Kinas särställning när det gäller dödsstraffet ska öka och antalet brott belagda med dödsstraff i Kina ska minska.

Tortyr

Vi ska också arbeta mot tortyr, framför allt i samband med ”kriget mot terrorism”.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.1.5 Urholkningen av förbudet mot tortyr i samband med kriget mot terrorism ska upphöra.
5.1.6 Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag.

Arbete för individer

I Internationella sekretariatets plan för perioden tas Amnestys arbete för individer upp under en särskild Cross-cutting strategy. Den brittiska sektionen erbjuder sina aktivister att arbeta för individer under programmet Individuals at Risk.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.1.7 Under perioden ska vi vara drivande i den internationella utvecklingen kring arbetet för enskilda individer i syfte att öka möjligheterna för aktivisterna i svenska sektionen att långsiktigt arbeta för enskilda individer.

5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, även om de senaste årens intensiva arbete gällande situationen i Sverige nu avtar.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.2.1 Nationella rättssystem som diskriminerar kvinnor eller misslyckas med att skydda kvinnor mot våld ska reformeras.
5.2.2 Effektiv tillämpning av lagar så att kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld får upprättelse. Kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för våld ska få stöd och skydd.
5.2.3 Förebygga och synliggöra effekten av sådant våld som drabbar flickor och kvinnor i den så kallade offentliga sfären.
5.2.4 Tidigare ställda rekommendationer till svenska myndigheter inom ramen för kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor" ska vara uppfyllda.

5.3 Skydda flyktingars rättigheter

En ny instans- och processordning för asylprövning har nyligen införts i Sverige. Denna är särskilt viktig eftersom ny praxis utarbetas.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.3.1 Alla som söker asyl i Sverige ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2 Ingen person ska avvisas, utvisas eller utlämnas från Sverige med hänvisning till att så kallade diplomatiska försäkringar har erhållits i syfte att "eliminera " en annars förekommande risk för tortyr.
5.3.3 Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt UNHCR:s handbok och rekommendationer.
5.3.4 Vi ska utveckla nya arbetssätt som ger fler möjligheter för medlemmarna i sektionen att arbeta för flyktingars rättigheter.

5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Många länder har fortfarande inte implementerat den internationella lagstiftning som finns. Det finns behov och möjligheter att reformera rättssystemen i många länder.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.4.1 Nationella rättssystem, däribland det svenska, ska förbättras så att hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.
5.4.2 Fler stater ska, i sin nationella lagstiftning, implementera dels Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, dels regler om universell jurisdiktion för grova internationella brott.
5.4.3 Internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond ska fungera effektivt i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och fler stater ska bidra ekonomiskt till fondens verksamhet.

5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Åtagandet vidgades 2003 till att omfatta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma villkor som de rättigheter Amnesty arbetat för sedan begynnelsen. En global kampanj för ESK-rättigheter, av samma omfattning som Stoppa våldet mot kvinnor, planeras starta 2008.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.5.1 Svenska sektionen ska delta i den globala kampanj om ESK-rättigheter som inleds 2008 och ska under perioden genomföra förberedelser för den.

5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

I en globaliserad ekonomi, där ekonomiska aktörer får allt större inflytande på samhället, riskerar svenska företag att bidra till att mänskliga rättigheter kränks runt om i världen där de är verksamma.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.6.1 Vi ska öka svenska företags kunskaper och kartläggning gällande risker för att deras verksamhet bidrar till att kränka mänskliga rättigheter.
5.6.2 Vi ska bidra till att den svenska finanssektorn tar hänsyn till risken för människorättskränkningar vid fondförvaltning och kreditgivning.

5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.7.1 Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande 100 utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.
5.7.2 Under perioden ska vi använda den nya metod för att mäta och rapportera aktivismen som kommer att tas fram under hösten 2006 i enlighet med vår aktiviststrategi.
5.7.3 Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 300 pressklipp per år till 2 700 pressklipp år 2008, vilket är året då sektionen inleder arbetet med nästa globala temakampanj.
5.7.4 Våra aktiviteter ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

5.8 Växa med mångfald

2005 ökade antalet medlemmar i den svenska sektionen för första gången på många år. Vid ingången av 2006 hade vi 61 332 medlemmar och bidragsgivare. Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. Medlemsbortfallet ska minska.

Svenska sektionens mål 2007-2008:

5.8.1 Vi ska vara 73 500 personer som stödjer Amnesty som medlemmar eller bidragsgivare vid utgången av 2008.
5.8.2 Det årliga bortfallet av medlemmar ska minska till 11,5% år 2008.
5.8.3 Antalet aktiva medlemmar ska öka i samma takt som totala antalet medlemmar enligt det nya sätt att mäta aktivismen som nämns i 5.7.2.
5.8.4 Vi ska öka sektionens årliga intäkter från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 54 000 000 kr 2008.
5.8.5 Vi ska växa med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.