Protokoll från möte med sektionens styrelse den 20 april 2007 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2007




    PROTOKOLL

    Möte med sektionens styrelse den 20 april 2007



    Ledamöter Närvarande
    Ida Burlin X
    Johan Bäck X
    Shirin Heidari X, mötesordf. § 149 - 153
    Sune Montán X
    Lisa Moraeus X
    Christine Pamp X, mötesordf. § 135 - 148
    Jörgen Qwist X
    Madelaine Seidlitz X
    Åsa Vinge Anmält förhinder
    Suppleanter
    Andrea Bodekull X
    Sofia Karlsson X
    Anna Nilsdotter X
    Sekretariatet
    Dan Grundin X
    Kristina Lindquist X, sekreterare
    Övriga
    Lise Bergh X
    Lisa Tönnes X, § 150
    Gabi Björsson X, § 152
    Mårten Bengtsson X, § 152


    § 135 Mötet öppnas

    Christine Pamp förklarar mötet öppnat och hälsar Lise Bergh hjärtligt välkommen.


    § 136 Val av justerare/rapportör till Grupptrycket

    Beslut
    att utse Ida Burlin till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförande, justera protokollet.


    § 137 Val av strategigrupp för uppföljning av beslut

    Beslut
    att uppdra åt strategigrupp 1 att följa upp beslut fattade under innevarande möte.


    § 138 Val av vice mötesordförande till nästa möte

    Beslut
    att utse Åsa Vinge till vice mötesordförande för nästa möte.


    § 139 Fastställande av dagordningen

    Christine Pamp förklarar att de sena underlagen har sin grund i att man in i det sista har väntat på de handlingar som skall skickas ut inför EU-föreningens årsmöte, innan diskussionsunderlag kring detta kunnat produceras.

    Jörgen Qwist påminner om de frågor han väckt i forumet, kring gruppernas ekonomi samt kring aggregerad redovisning. Det som rör årsmötet och styrelsens förslag kommer att tas upp under årsmötespunkten och det övriga under punkten ”övriga frågor”.

    Beslut
    att med dessa förtydliganden fastställa dagordningen.


    § 140 Ojusterat protokoll från möte med sektionens styrelse den 3-4 mars 2007

    Jörgen Qwist påpekar att Åsa Vinge inte är markerad som närvarande, trots att hon var det.

    Lisa Moraeus menar att uttrycket ”mandat” i § 129 och fortsättningsvis bör bytas ut mot ”åtagande”, då detta är det gängse begreppet inom Amnesty.

    Beslut
    att med dessa tillägg lägga protokollet till handlingarna.


    § 141 Utvärdering av styrelsemötet den 27-28 januari 2007

    Christine Pamp går kort igenom sammanställningen av utvärderingarna av styrelsens marsmöte.

    Vad gäller utvärdering av styrelseåret 2006/2007 har endast fyra styrelseledamöter lämnat in denna varför någon sammanställning inte har gjorts.


    § 142 Rapport om per capsulambeslut

    Christine Pamp redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

    18 mars 2007
    att fastslå styrelsens arbetsfördelning för årsmötet.

    11 april 2007
    att styrelsen i år ordnar en utbildning kring konflikter och konstruktiv konflikthantering på utbildningsdagen i oktober.

    att uppdra åt SG I att i samarbete med personalrepresentanterna till kvällsdiskussionerna på junimötet förbereda en klargörande diskussion om personalrepresentanternas roll i styrelsen.

    att uppdra åt SG II att under våren föra en genomgripande diskussion i forum med målet att formulera en långsiktig vision för styrelsens kontakter med medlemmarna och i det sammanhanget även se över rutinerna för distriktsansvaret och våra utlokaliserade visionsmöten.

    att uppdra åt SG III att i samarbete med vår nya GS fortsätta arbetet med att utarbeta nya och tydligare former för rapportering och uppföljning av budget, etappmål, strategier och beslut.

    att SG III ansvarar för att styrelsen får en utbildningsdag i december med tonvikt på målstyrning och gränsdragningen mellan operativa och strategiska beslut.

    att styrelsen arbetar vidare med att öka utrymmet för visionära diskussioner samt utbildningspass vid sina möten.

    att styrelsen under inledningen vid varje styrelsemöte utser en strategigrupp med ansvar för uppföljningen av de beslut som tas vid mötet. Under rapporter bör finnas en punkt »Rapport om uppföljning av beslut» där strategigrupperna rapporterar om beslut där implementeringen är oklar eller har försenats.

    16 april 2007
    att styrelsen har beslutat att lägga ett sent förslag till årsmötet om "tydligare redovisningsregler" enligt det dokument som lags i forumet den 12 april.

    Beslut
    att godkänna de fattade per capsulambesluten.


    § 143 Rapport från sekretariatet

    Danne Grundin har inget att tillägga till den bifogade rapporten och öppnar upp för frågor.

    Jörgen Qwist uttrycker sin uppskattning över den personalrapport som skickats ut och den stabila situation som där presenteras.

    Ida Burlin frågar Lise Bergh hur det har gått med presskontakterna under hennes aktuella vistelse i Sverige. Lise Bergh rapporterar att bland annat TT, Metro, Sveriges Radio P4 och Svenska Dagbladet har uppmärksammat Amnestys nya generalsekreterare.


    § 144 Rapport från styrelsemedlemmar

    Styrelsens ledamöter rapporterar om det löpande arbetet sedan förra styrelsemötet.

    Christine Pamp konstaterar att Amnestys styrelse är väldigt självkritisk och initierar därför en liten övning där ledamöterna får i uppgift att tacka personen till höger för något under det gångna året, vilket sedan genomförs.


    § 145 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

    Danne Grundin rapporterar från AIK, där Stefan Johansson meddelat att man arbetat med en ”policyhörna” i Grupptrycket, samt ägnat sig åt förberedelser inför ICM samt inför den italienska sektionen årsmöte.


    § 146 Rapport från Amnestyfonden

    Till detta möte saknas rapport från Amnestyfonden, eftersom Åsa Vinge som är sektionsstyrelsens representant i fonden har anmält förhinder att närvaro på styrelsemötet.


    § 147 Rapport från ICM-delegationen

    Christine Pamp rapporterar från ICM-delegationen, där hon inledningsvis uttrycker bekymmer för aktiviteten på ICM-forumet och uppmanar delegaterna att exempelvis skriva om sektionens resolutioner.

    Vidare har sektionen inte längre någon nominering till FCC, då Jeanette Ireqvist har dragit tillbaka sin kandidatur. Alla ledamöter uppmanas tänka på om det finns någon annan tänkbar kandidat.

    Prioriteringsordningen består i att besluta om de egna resolutionerna för att sedan kontakta sektionerna i Nederländerna och Danmark angående resolutionen om begränsad ISP.


    § 148 Inför ICM

    - Resolutioner från den svenska sektionen

    Styrelsen har lagt ett förslag till årsmötet om att dra tillbaka resolutionen om abort och Christine Pamp frågar om alla ledamöter känner fortfarande känner sig bekväma med detta. Shirin Heidari undrar hur frågan har utvecklats inom den italienska sektionen och får svaret att dess ordförande är med på att dra tillbaka resolutionen, men att den italienska sektionen beslutar om detta på sitt årsmöte senare i april.

    Vad gäller resolutionen om begränsad ISP menar Sune Montán att det viktiga är att få till stånd en diskussion med sektionerna i Nederländerna och Danmark och eventuellt även Schweiz och Tyskland. Christine Pamp tillägger att ICM Preparatory Committee har uttryckt en önskan om att vi tillsammans med nämnda sektioner skall försöka arbeta ihop våra resolutioner till en gemensam resolution.

    Shirin Heidari förklarar att resolutionen om IMT uppstod i samarbete med sektionen i Sierra Leone eftersom man från deras sida uppfattade situationen kring IMT som problematisk. Det förefaller nu som att sektionen i Sierra Leone fått visst gehör för sina synpunkter och den svenska sektionen kommer därför, om inga nya uppgifter kommer fram från Amnesty Sierra Leone, att dra tillbaka resolutionen. Lisa Moraeus frågar hur styrelsen bör hantera detta på årsmötet och Christine Pamp föreslår att årsmötet ombeds ge styrelsen en öppet mandat kring den aktuella resolutionen samt att Shirin Heidari tar ett fortsatt ansvar för dokumentet.

    Angående resolutionen om demokrati konstaterar Ida Burlin att styrelsen inledningsvis hade stora ambitioner, men att mycket av det som togs upp redan fanns beslut på och så vidare. Hon har tillsammans med Madelaine Seidlitz gjort bedömningen att stora delar av det som återstår av resolutionen kan vara svårt att fatta strategiska beslut kring och att dokumentet möjligen bör skrivas om. Shirin Heidari menar att det vore synd att dra tillbaka resolutionen och att det kan gå att göra den fylligare utifrån idéer som kommer upp under eftermiddagens diskussion om demokrati. Christine Pamp föreslår att Ida Burlin tar ett fortsatt ansvar för resolutionen.


    - Övriga resolutioner

    Christine Pamp förklarar att det internationella rådsmötet i år kommer att ha en något annorlunda form, där man vid sidan av beredningsgrupper och diskussioner i plenum kommer att arrangera ett så kallat ”world café”.

    Beredningsgrupperna kommer att vara indelade enligt fyra teman:

    - Human Rights Strategy
    - Growth Strategy
    - Accountability: Organizational Strategy
    - Accountability: Financial Strategy

    Styrelsen går översiktligt igenom häftet med resolutioner (Circular 14, 28 th International Council Meeting) utifrån dessa fyra avsnitt.

    Vad gäller Human Rights Strategy frågar sig Sune Montán om hur långt resolutionen om ”life imprisonment” ligger från dagens hållning i denna fråga. Christine Pamp undrar hur styrelsen ställer sig i diskussionen kring ”full spectrum”. Jörgen Qwist frågar om det är tanken att styrelsen skall ha en åsikt kring alla resolutioner och Christine Pamp svarar att det inte alls är meningen att styrelsen skall lämna något slutet mandat, utan att delegationen definierar de resolutioner man vill ha styrelsens åsikter om. Delegationen kommer bland annat att utgå från tidigare årsmötesbeslut och konsultationsprocesser när man formulerar sin ståndpunkt i olika frågor. Lisa Moraeus tillägger att delegationen inför ICM 2005 skrev en kort passus om varje resolution och Christine Pamp svarar att ett sådant dokument redan är påbörjat.

    Beträffande Growth strategy berättar Sune Montán att frågan om språk och förslaget att gå från ”core languages” kommer att bli en stridsfråga, som den svenska sektionen dock inte har så många åsikter om. Christine Pamp påpekar att frågan kan vara intressant mot bakgrund av den svenska resolutionen om demokrati. Ida Burlin meddelar att resolutionen kring ungdomsarbetet bottnar i ett missnöje hos sektionen i Kanada samt den hos brittiska sektionen med det som åstadkommits utifrån den internationella ungdomsstrategin, medan ICM Preparatory Committee menar att strategin måste få tid att implementeras.

    Lisa Moraeus konstaterar att många viktiga resolutioner återfinns under rubriken Accountability: Organizational Strategy. Styrelsen ställer sig frågande till den resolution som föreslår ännu en utredning av Chairs Forum och anar en ansats till att försvaga denna nivå inom Amnesty. Christine Pamp påpekar att den svenska sektionen har krävt att Chairs Forum skall få större inflytande och denna linje fick stort stöd på ICM 2005.

    Christine Pamp menar att Accountability: Financial Strategy blir den tyngsta kategorin på årets internationella rådsmöte och att diskussionen bland annat kommer att handla om integrerad redovisning (”aggregated account”) inom Amnesty internationellt. Hon föreslår att delegationen utifrån sitt beredningsgruppsansvar skriver ett mer omfattande dokument med bakgrunden till denna diskussion. Jörgen Qwist tillägger att en röd tråd på vårens internationella finansmöte var just denna diskussion om integrerad redovisning och att stämningen inför detta var ganska positiv bland de närvarande. De centrala frågorna var ”Var gör pengarna mest nytta?” och hur blir vi ”one movement”?
    Christine Pamp tror att det kommer att bli motstånd kring detta i rörelsen och att den svenska sektionen bör ha synpunkter kring hur vi tycker att utvecklingen ska gå. Hon poängterar att diskussionen kring detta måste ske i styrelseforumet då tiden kommer att vara knapp på mötet i juni.

    - Nomineringar
    Christine Pamp meddelar att Jeanette Irekvist har avsagt sig sin nominering till FCC och uppmanar styrelsen att fundera på om det finns andra möjliga kandidater.


    § 149 Diskussion om demokratin inom Amnesty

    Christine Pamp inleder med att gå igenom resultaten från en övning om "drömorganisationen", som genomfördes på ett internationellt möte om Amnestys beslutsfattande 2006.

    Styrelsen delar in sig i de tre strategigrupperna för att diskutera sin "drömorganisation" och rapporterar sedan enligt följande:

    Strategigrupp 3
    - Demokrati har ett egenvärde inom Amnesty, som är en medlemsbaserad organisation. I andra organisationer kanske demokratifrågor är helt underordnade effektivitetsmålen och man kan då välja andra organisationsformer och typer av beslutsfattande.
    - Det är viktigt att stärka de valda ledarnas arbete och att kunna bedöma det arbete de valda utför. Detta förutsätter både transparens och ansvarsutkrävande.Det gäller både sektionen och IEC. Kandidater till både IEC och sektionsstyrelserna bör gå till val på tydliga program, ansvar ska kunna utkrävas.

    Strategigrupp 2
    - Idealorganisationen består av små lättrörliga grupper och nätverk med relativt stort självbestämmande.
    - Uppföljning av beslut den största bristen i Amnestys demokrati..
    - Amnestys beslutsfattande innehåller inget skydd för minoritetsuppfattningar, trots att traditionen är att söka breda lösningar som bygger på konsensus.

    Strategigrupp 1
    - Idealorganisationen driver effektivt kampanjarbete runt en fråga i taget och med enkelt budskap. Man arbetar mot tydliga, mätbara mål genom massmobilisering via nätverk. Aktionerna är webbaserade och kompletteras med utbildnings- och informationskampanjer.
    - Kampanjerna är 3-åriga och alla arbetar på 3-årskontrakt. Medlemskap är inte nödvändigt, huvudsaken är att man arbetar för den aktuella frågan. Målet är att alla människor åtminstone ska känna någon som är med i kampanjen.

    Diskussion följer i styrelsen.

    Shirin Heidari upplyser övriga ledamöter om att deadline till IEC om demokrati och beslutsfattande är den 25 maj, om frågan ska hinnas tas upp på ICM. Madelaine Seidlitz menar att det är viktigt att vi ger input, eftersom den svenska sektionens demokratiresolution är ganska begränsad.

    Jörgen Qwist konstaterar att styrelsen har olika åsikter i frågan och menar att det är typiskt för Amnesty att sammanfatta många motstridiga ståndpunkter. Shirin Heidari menar att styrelsen åtminstone kan bestämma huruvida man alls vill lämna synpunkter till IEC, och i så fall försöka hitta gemensamma områden. Christine Pamp tillägger att styrelsen är överens om sådant som mångfald, Chairs Forum som rådgivande organ, transparens och accountability.

    Lisa Moraeus menar att styrelsen bör lämna in synpunkter till IEC, men även diskutera hur vi vill ha det i sektionen angående exempelvis representativ demokrati. (En majoritet av styrelsen visar sig vid handuppräckning vara för representativ demokrati i sektionen).

    Lise Bergh uttrycker att uppföljning och utvärdering är det som bidrar mest till ”accountability” och att det verkar som om det är detta som brister inom Amnesty.

    Sune Montán tillägger att medlemmarna inte har något systematiskt sätt att följa upp besluten.

    Johan Bäck menar att problemet internationellt är att alla inte kan göra sin röst hörd och Jörgen Qwist påpekar att en så liten grupp som IEC har svårt att hävda sig gentemot de anställda på IS och därför måste tilldelas mer resurser.

    Ida Burlin föreslår deltagande på ICM t ex skulle kunna bestämmas av valberedningen medan Christine Pamp anser att styrelsen är vald även för att representera sektionen på ICM och att detta ingår i uppdraget.

    Shirin Heidari lyfter abortfrågan som ett exempel på att konsensus inte alltid fungerar demokratiskt och att flera sektioner inte har vågat konsultera medlemmarna i frågan.

    Madelaine Seidlitz uttrycker att det är viktigt att stora sektioner inte styr för mycket bakom kulisserna.

    Danne Grundin föreslår att man låter Chairs Forum bli Amnestys högsta beslutande organ där ordförandena träffas årligen.

    Beslut
    att varje strategigrupp utser en person som tillsammans med Christine Pamp formulerar styrelsens synpunkter till IEC.


    § 150 Inför EU-föreningens årsmöte

    Lisa Tönnes hälsas välkommen och föredrar utifrån det bifogade underlaget varpå diskussion sker i styrelsen.

    Huvudpunkten på EU-föreningens årsmöte kommer att vara IEC:s översyn av Amnestys arbete i Europa, vilken berör samarbetet mellan IEC, EU-föreningen och dess kontor i Bryssel, de nationella sektionerna och strukturer inom Europa, IS och organisationens kontor i Moskva. Utifrån en sammanfattning som presenterades av IEC i mars 2007 kan man dra slutsatsen att IEC anser att EU-föreningen bör läggas ned.

    Christine Pamp uttrycker att hon välkomnar en sådan utveckling, då hon finner det märkligt att ha en EU-förening som är separerad från resten av organisationen. Hon menar att det visserligen finns en anledning till att föreningen uppstod, men att den idag är en onödig mellannivå som tar energi från resten av rörelsen. IS bör leda Amnestys arbete i världen.

    Madelaine Seidlitz tillägger att hon har ett gott samarbete med Amnestys EU-kontor i Bryssel, och att hon får mer hjälp därifrån än från det internationella sekretariatet. Hon menar därför att EU-kontoret definitivt bör vara kvar, oavsett EU-föreningens framtid.

    Christine Pamp svarar att det skulle vara mycket förvånande om man i översynen kom fram till att EU-kontoret bör läggas ned och att fokus istället ligger på EU-föreningens demokratiska status. Hon tillägger att IEC formellt beslutar om frågan när översynen är klar, men att det sedan är EU-föreningen som lägger ned sig själv om det blir aktuellt.

    Styrelsen konstaterar också att om IS skall ta över EU-kontorets ekonomi så måste IS-avgiften höjas.

    Lisa Tönnes tar även upp frågan om vidare utveckling och finansiering av Enlargement Support Project , för att permanenta projektet och inkludera det i EU-kontorets reguljära verksamhet.
    Bakgrunden till detta är att man på EU-föreningens årsmöte 2006 antog en resolution som bland annat gav EU-föreningens styrelse mandat att med IEC diskutera en utvidgning av projektet till länder där Amnesty än så länge saknar närvaro. Frågan till sektionsstyrelsen är således hur man ställer sig till att bidra ekonomiskt till en sådan utveckling.

    Shirin Heidari undrar om inte tanken är att nya amnestystrukturer på sikt skall bli självgående varpå det klargörs att projektets specifika syfte är att utveckla de aktuella strukturernas lobbyarbete gentemot EU och inte strukturerna som sådana. Madelaine Seidilitz påpekar att det är viktigt att sådana här projekt finns för att Amnesty skall bli framgångsrikt inom EU.

    Beslut
    att strategigrupp 1 håller kontinuerlig kontakt med Lisa Tönnes och uppdaterar styrelsen i frågan när den blir aktuell.


    § 151 Övriga frågor

    - Inför styrelsens konstituerande möte den 22 april

    Christine Pamp föreslår att en punkt om introduktion för nya styrelseledamöter läggs till söndagens dagordning.

    - Förslag till möteskalender 2007/2008

    Årets junimöte ligger lite senare än vanligt för att den nya generalsekreteraren Lise Bergh skall kunna delta. Även septembermötet ligger lite senare då det är ICM i augusti.

    Det påpekas att ICM bör läggas till i möteskalendern.

    Styrelsen funderar på när den planerade utbildningsdagen om konflikthantering skulle kunna genomföras och undrar om det blir problematiskt att lägga den på oktobermötet då detta hålls i samband med Budget- och DO-möte. Danne Grundin meddelar att budgetmötet avslutas klockan 14 på lördagen varför utbildningen skulle kunna placeras strax efter detta.

    Christine Pamp meddelar att hon inte har möjlighet att vara med på det föreslagna oktobermötet och Danne Grundin förklarar att det finns praktiska och tidsmässiga problem med att flytta mötet till närliggande helger.

    Styrelsen diskuterar olika möjligheter kring detta och beslutar medelst votering (siffrorna 6-1) att tidigarelägga oktobermötet så att det genomförs den 20-21 oktober.

    - Gruppers ekonomi

    Jörgen Qwist återkopplar till en diskussion han initierat i styrelseforumet kring gruppers ekonomi samt kring aggregerad redovisning. Mot bakgrund av en situation som uppstått i en av Amnestys arbetsgrupper har Jörgen Qwist i forumet formulerat ett förslag på svar som kan användas om interna eller externa frågor kring detta skulle riktas till styrelsen. Vidare frågar han styrelsen om huruvida det aktuella fallet bör tas som exempel för att motivera förslaget om tydligare redovisningsregler för grupper och enheter som ställts till årsmötet samt hur liknande situationer bör hanteras i framtiden.

    Diskussion sker i styrelsen och man enas om att någon typ av ”krisberedskapsplan” för situationer då grupper misskött sin ekonomi är nödvändig.

    Beslut
    att uppdra åt sekretariatet att tydliggöra riktlinjerna kring gruppers hantering av sin ekonomi samt att tillgängliggöra dessa för medlemmarna.

    - Utvärdering av styrelsemötet

    Styrelsen genomför en skriftlig utvärdering av styrelsemötet.


    § 152 Inför årsmötet 2007

    Styrelsen hälsar årsmötesordförandena Gabi Björson och Mårten Bengtsson välkomna och man går kronologiskt igenom helgens årsmöte.

    Gabi Björson tar upp frågan om röstlängd respektive deltagarlista och menar att presidiet beslutat att undvika all form av acklamation och istället fatta samtliga årsmötesbeslut med röstkorten. Bakgrunden till detta är ett styrelsebeslut om att samtliga förtroendevalda skall betala sin egen årsmötesavgift för att få stå med på röstlängden, liksom tidigare har varit fallet endast för sekretariatspersonal. Då årsmötesavgiften är frivillig har ett antal personer valt att endast stå med på deltagarlistan. Mårten Bengtsson förklarar att presidiet har tolkat stadgarna så att endast den som betalt sin årsmötesavgift har yttrande- och rösträtt i plenum och beredningsgrupper.

    Christine Pamp påpekar att detta kan bli ett problem om exempelvis sekretariatspersonal, som är på mötet i annan kapacitet än som medlemmar, inte har möjlighet att komma med sakupplysningar. Mårten Bengtsson invänder att det är svårt att avgöra vad som utgör en ”sakupplysning” och att det är viktigt att debatten inte domineras av personer utanför röstlängden. Hans uppfattning är att ”yttranderätt” innebär den som yttrar sig gör detta för att påverka och att sakupplysningar är någonting annat.

    Flera styrelseledamöter menar att styrelsen bör kunna undantas i detta och hänvisar till hur det fungerar med IEC på det internationella rådsmötet. Yttranderätten kan således anses ingå i styrelseuppdraget.

    Beslut
    att styrelsen accepterar presidiets uppfattning kring yttrande- och rösträtt på årsmötet

    att strategigrupp 2 ansvarar för den fortsätta diskussionen kring denna fråga.


    Danne Grundin meddelar att sektionens revisorer inte kommer att närvara på årsmötet varför någon ur granskningskommittén får uppdras att läsa upp revisionsberättelsen för 2006.

    Gabi Björson konstaterar att styrelsen har lagt ett sent förslag till årsmötet och funderar på hur detta skall hanteras. Mårten Bengtsson berättar att man inledningsvis hade tänkt att behandla förslaget som en sent inkommen motion (enligt stadgarna, § 7.3) men sedan insåg att det rimliga är att presentera förslaget för årsmötet enligt följande:

    1. Kan årsmötet, generellt, ta upp ett sent inkommet förslag?
    2. Kan årsmötet ta upp detta specifika förslag?

    Ida Burlin menar att denna modell förefaller rimlig medan Jörgen Qwist skulle föredra ett enda steg och att styrelsen får möjlighet att motivera att frågan tas upp. Mårten Bengtsson svarar att styrelsen får chans att motivera förslaget i samband med steg 2 enligt ovan.

    Beslut
    att uppdra åt Jörgen Qwist att i plenummotivera varför årsmötet bör godkänna behandling av det sent inkomna förslaget.


    Vad gäller påverkanstorget poängterar Christine Pamp att styrelsen bör ha en tillbakadragen roll och att detta även bör gälla i beredningsgrupperna.

    Shirin Heidari undrar när styrelsen kommer att presentera den förändring som skall göras i förslaget som rör ICM-resolutionen om IMT och Christine Pamp svarar att tilläggsförslaget kommer att skrivas ned på en OH innan beredningsgruppen.

    Styrelsen diskuterar huruvida man med anledning av förslaget om tydligare redovisningsregler bör ändra förslaget om gruppavgiften, och sätta den till noll kronor.

    Ida burlin menar att detta kan bli svårt att få gehör för då det finns en falang inom rörelsen som starkt betonar insamlingsverksamheten. Anna Nilsdotter instämmer i detta och tillägger att ändringen kommer väldigt sent. Mårten Bengtsson hävdar att det är att betrakta som ett helt nytt förslag. Sune Montán poängterar att han var emot att lägga det andra sena förslaget och att detta blir ännu värre. Christine Pamp påpekar att en medlem har presenterat ett förslag om en gruppavgift på noll kronor i diskussionsforumet på medlemssidorna och att detta på årsmötet skulle kunna ses som ett så kallat ”friendly amendment”.

    Beslut
    Om någon på årsmötet lägger ett tilläggsförslag om att sätta gruppavgiften till noll kronor så talar inte styrelsen aktivt emot det.


    Lise Bergh vill under diskussionen inför årsmötet påpeka att hon ser problem med förslaget om ombudsmannafunktion eftersom det handlar om komplicerade frågor och att förslaget kan väcka stora och felaktiga förhoppningar hos människor.


    - Granskningskommitténs rapport

    Styrelsen diskuterar Granskningskommitténs rapport till årsmötet.

    Jörgen Qwist frågar sig om Granskningskommittén (GK) har en egen agenda, eftersom man i rapporten bedömer verksamheten utifrån andra utgångspunkter än de som finns formulerade i handlingsplan och etappmål. Ett exempel är GK:s resonemang om frånvaron av grupperna i handlingsplanen. Han menar vidare att det inte finns något i rapporten som innebär en revision utifrån uppsatta mål.

    Ida Burlin påpekar att rapporten pratar om problem i kommunikationen mellan sektionen och Amnestyfonden, men utan att förklara vad för typ av problem det rör sig om.

    Christine Pamp medger att styrelsens förhållningssätt till GK:s rapport är en svår fråga. Rapporten är egentligen ställd till årsmötet, men styrelsen bör ha möjlighet att ställa frågor på den.

    Jörgen Qwist tycker att det är svårt att förstå vad GK menar med "försiktighet vid utökade tjänster" och menar att det mot bakgrund av att sektionen växer och verksamheten ökar är naturligt att antalet tjänster ökar. När det gäller rekommendation 4 (så kan denna bli svår att genomföra eftersom SFI granskar verksamheten i efterhand och inte ger dispenser i förväg.

    Christine Pamp föreslår att styrelsen tar upp sina frågor till GK på diskussionstorget och att Sune Montán och Johan Bäck ansvarar för detta. Sune Montán svarar att styrelsen bara kan påpeka de brister som finns i GK:s rapport, men att de ytterst är tillsatta av och rapporterar till årsmötet.

    Andrea Bodekull poängterar att GK i sin granskning enbart bör utgå från handlingsplanen och etappmålen.

    Beslut
    att uppdra åt Christine Pamp och Anna Nilsdotter att inleda en dialog med Granskningskommittén om granskningen av styrelsens arbete.


    § 153 Mötet avslutas

    Mötesordförande Shririn Heidari tackar deltagarna och lämnar över ordet till Christine Pamp, som tackar styrelsen för arbetet under det gångna året och Lise Bergh för hennes deltagande på styrelsemötet. Därefter avslutas mötet.






    Mötesordförande Mötesordförande
    Christine Pamp Shirin Heidari







    Kristina Lindquist Ida Burlin
    Sekreterare Justerare