Rapport om arbetet med en strategi för att öka aktivismen Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2005

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet/Aktivistteamet
Datum: 26 maj 2005


Rapport om arbetet med en strategi för att öka aktivismen

I. Förutsättningar för arbetet med strategin

Inledning
Styrelsen gav i januari 2005 sekretariatet i uppdrag att till junimötet 2005 presentera ett förslag till strategi för att öka aktivismen. Detta uppdrag har visat sig mer tids- och resurskrävande än vi trodde och sekretariatet har tidigare aviserat att vi till junimötet endast kan presentera ett första utkast till en strategi, men att en färdig strategi måste vänta till hösten 2005.

I sekretariatets teamstruktur är det aktivistteamet som arbetar med det direkta stödet till de aktiva medlemmarna i grupper, distrikt, samordningar och specialgrupper. Sett till hela sekretariatet är det dock betydligt fler tjänster i vars arbete ingår stöd till aktivismen. Dessa tjänster omfattar bl a kampanjarbetet, stöd till årsmötet, styrelsen och andra förtroendevalda, aktionsmaterial som Kortkampanjen och blixtaktioner, samt flyktingarbetet. Till detta ska läggas administrativa tjänster som resetjänst, register, tryck, distribution, ekonomi och IT. Slutligen bör nämnas de två tjänster som specialgruppen Amnesty Business Group (ABG) har, där en av tjänsterna direkt syftar till att ge stöd till de aktivistgrupper som är knutna till ABG.

I det nedanstående presenteras handlingsplanens mål och styrelsens synpunkter vad gäller aktivismen, ett antal faktorer som vi måste ta hänsyn till i arbetet med en aktiviststrategi, samt en nulägesbeskrivning av aktivistteamets arbete. Vi tror att det är viktigt för styrelsen att känna till det arbete som bedrivs idag och hur sekretariatets stöd till aktivisterna ser ut.

I bilaga 1 ges en översikt av det pågående arbetet med en MR- och medlemsutbildningsstrategi för sektionen, en strategi som i hög grad berör aktivismen. Bilaga 2 beskriver den österrikiska sektionens "Amnestyakademi", ett sätt att arbeta med utbildning som presenterades på årsmötet 2005 och som vi tittar närmare på i arbetet med MR- och medlemsutbildningsstrategin.

Vår förhoppning är att på ett tidigt stadium involvera styrelsen i arbetet med de båda strategierna och välkomnar därför alla synpunkter på den fortsatta inriktningen.

Målen i handlingsplanen 2004-2010
I handlingsplanen anges följande långsiktiga mål för aktivismen (mål 4.1 Öka aktivismen ):

- Att utveckla nya former av aktivism för att vid handlingsplaneperiodens slut vara fler aktiva än idag.
- Att ta fram en långsiktig integrerad strategi för vårt arbete med MR- och medlemsutbildning.
- Att öka aktivismen genom att möjliggöra fler distriktscenter i de delar av Sverige där intresse och möjligheter finns.

Under rubriken Skapa en dynamisk organisation (4.2) gäller följande mål:

- Vi ska effektivisera befintliga och utveckla nya organisationsformer inom sektionen.
- Vi ska utveckla vår elektroniska informationshantering i syfte att stärka den interna kommunikationen och organisationsdialogen.
- Vi ska öka medlemmarnas deltagande i sektionens beslutsprocesser och stärka ansvarstagandet för Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen.
- Vi ska öka samarbetet med den internationella rörelsen och deltagandet i den internationella beslutsprocessen.
- Vi ska stärka ledarskapet på alla nivåer inom sektionen.

För perioden 2004-2006 anges följande målsättning för aktivismen (5.6):

- Vi ska utveckla bättre metoder för hur vi ska behålla våra aktiva medlemmar.

Det kan vara värt att notera att sektionens handlingsplan 2004-2010 inte formulerat behovet av en strategi för aktivismen, trots att den nämner ett antal strategier som ska tas fram de närmaste åren.

Styrelsens synpunkter
Under våren 2005 har sektionsstyrelsen sammanfattat de diskussioner man haft om aktivismen i ett antal punkter och överlämnat dessa till sekretariatet att ha med sig i arbetet med aktiviststrategin (numreringen vår):

1. Ta fram nya arbetsverktyg för personer som vill göra något, men som inte vill jobba i grupp eller kanske bli gruppsekreterare. Detta skulle kunna gå under namnet ”aktivist-kit light”
2. Utveckla arbetet med aktionsfallen. Enskilda individer skulle kunna prenumerera på ett aktionsfall under en bestämd tid och en ansvarig grupp lägger upp en arbetsplan för de som vill abonnera. Aktiviteterna bör, förutom brev, innehålla lite mer utmanande drag. Man kan se framför sig att aktivsten tar steg i en trappa eller fyller tårtbitarna i en cirkel. Ansvarig grupp får in pengar och vi får fler som agerar.
3. Satsa på nya former av verksamhet som lockar nya aktivister. Ett gott exempel på detta är ABG.
4. Undersöka möjligheten att utlokalisera fler aktivistcenter vilket främjar aktivismen.
5. Undersöka hur vi ser på medlemskap. Är medlemskapet den självklara ingången för aktivisten?
6. Utveckla uppgifter som lämpar sig för projektform.
7. Stödja distrikten så att de kan fylla funktionerna i “Distriktens roll och arbetsuppgifter” (ORG 53/013/2003). Vi har diskuterat olika former av direkta stödinsatser som exempelvis ”stödjande grupper” som kan hjälpa till när grupper är på väg att lägga ner eller en ”ambulans” som kan rycka ut när grupper vill ha extra stöd och hjälp. Vi menar även att det handlar om att aktivt satsa på att bilda fler grupper exempelvis med hjälp av några ”gruppbildargrupper”.

De flesta punkterna handlar om att utveckla nya arbetsformer och, om än i mindre utsträckning, arbetsstrukturer. Punkt 5. har vi tolkat som att vi även bör beakta arbetsformer och -metoder som vänder sig till personer utanför organisationen, medan punkt 7. tar upp stödet till grupper och distrikt.

Utöver detta beslutade styrelsen i mars 2005 att ett antal rekommendationer avseende mångfaldsarbetet ska beaktas i framtagandet av aktiviststrategin.

Jämförelser med andra organisationer
Inom områdena insamling och ledarskapsutveckling pågår ett livligt erfarenhetsutbyte mellan frivilligorganisationerna i Sverige, främst genom Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII, 77 medlemsorganisationer) och Ideell Arena (57 partnerorganisationer). Tyvärr finns inget liknande samarbete vad gäller frågor som rör aktvism. Detta innebär att det krävs mycket mer arbete för att samla in ens de mest grundläggande fakta om andra organisationers utveckling inom området. Vi vet alldeles för lite om vilka organisationer som varit framgångsrika i arbetet med att öka aktivismen och vilka som misslyckats, ännu mindre vet vi om vilka faktorer som lett till framgång respektive misslyckanden. Denna brist på "best practices" och "lessons learned" måste hela tiden vägas in när vi värderar olika förslag till åtgärder för att öka aktivismen.

Aktivismen inom Amnesty internationellt
Tittar vi på Amnesty som internationell organisation ser vi samma tendenser. Nu kommer dock en översyn av aktivismen (Activism Review) att genomföras, dessutom hålls ett internationellt möte om aktivism i Paris i slutet av juni, vilket är mycket glädjande. Det senaste internationella mötet om aktivism hölls 1998. Vi hoppas Paris-mötet ska kunna kunna bidra till utformandet av aktiviststrategin för att få in ett ökat internationellt perspektiv. Den svenska sektionen har inte heller haft något samarbete med andra sektioner i frågan, men vi vet att t ex både norska och danska sektionen genomfört aktivism- och organisationsutredningar under senare år. I den danska sektionens fall ledde detta till relativt stora förändringar i aktiviststrukturerna, vilket kan vara värt att studera närmare.

"Mätbar aktivism"
Svenska sektionens styrelse beslutade 2001 om vilka nyckeltal som skulle användas i sektionen för att mäta aktivismen. Dessa nyckeltal ställdes upp i relation till sektionens handlingsplan 2000-2004 och delades in i "fasta" respektive "övriga" (se nedan). Vi kan notera att de fasta nyckeltalen endast vid enstaka tillfällen använts som ett mått på utvecklingen av aktivismen, t ex i utvärderingen av distriktscentret i Skåne-Blekinge, men de har inte använts som nyckeltal utifrån vilka vi styrt utvecklingen på sektionsnivå. Som nyckeltal är de uttalat kvantitativa och ger ett mått på antalet personer som deltar i ett visst antal definerade aktiviststrukturer. Bristerna är dock flera. Dels bygger data på den rapportering som sker från aktiviststrukturerna, ett centralt "aktivistregister" finns inte i sektionen, dels säger de ingenting om effekterna av arbetet. Med effekter menar vi här dels det arbete aktivisterna utför, t ex antalet genomförda aktiviteter ("output"), dels de mer långsiktiga effekterna av påverkansarbetet ("outcome"). Kategorin "övriga nyckeltal" ska i första hand ses som förslag på indikatorer för olika delar av verksamheten. Vi tror alltså att sektionen måste utveckla nya nyckeltal och indikatorer för aktivismen.

Nyckeltal för aktivismen enligt styrelsebeslut 2001

Fasta nyckeltal

- Antalet grupper som betalar gruppavgiften x 9 (det uppkattade antalet medlemmar per grupp)
- Antalet personer med formaliserade uppgifter på distriktsnivå (DO, FLO, styrelseledamöter, kassörer, utbildare, informatörer, medlemmar i arbets- eller aktionsgrupper etc.)
- Antalet enskilda aktivister
- Antalet medlemmar i samordningsgrupper (både land- och RAN-samordnare)
- Antalet medlemmar i specialgrupper

Övriga nyckeltal

- Antalet deltagare på utbildningar på central- eller distriktsnivå
- Antalet deltagande grupper i centrala land- och temaaktioner
- Antalet grupper som bidrar med pengar till sektionen utöver gruppavgiften
- Antalet prenumeranter på Kortkampanjen
- Antalet prenumeranter på Aktivisten
- Antalet BA-prenumeranter
- Antalet nätverk och antalet personer knutna till dessa

Pågående arbete som påverkar aktiviststrategin
Utöver den ovan nämnda MR- och medlemsutbildningsstrategin, ska vi enligt handlingsplanen senast 2006 dessutom ha tagit fram strategier för

- kampanjer och aktioner
- landprogram (CAP, Country Action Programs) och landsamordnare
- kommunikation
- media
- informationshantering och webben

Av dessa har styrelsen hittills antagit en strategi för arbetet med landprogram (december 2004). Till det ska läggas den nyligen antagna fundraisingstrategin för sektionen (maj 2005). Vi vill återigen påpeka att handlingsplanen inte efterfrågar en övergripande strategi för aktivismen, samtidigt kommer alla övriga strategier i olika utsträckning beröra aktiviststrukturer och arbetsformer. Behovet av att samordna strategierna är med andra ord stort.

II. Nulägesbeskrivning av aktivistteamets arbete

Följande tjänster ingår i aktivistteamet idag:

Grupper och distrikt (1 tjänst)
Samordnare och specialgrupper (1 tjänst)
Utbildningsansvarig (1 tjänst)
Distriktscenter:
Malmö, (1 projekttjänst)
Göteborg, (0,75 tjänst)

Totalt 4,75 tjänster

Administration
* Uppdatera adressregister (samtliga tjänster)
* Sköta administration kring aktionsfall (Grupper och distrikt)
* Hantera verksamhetsberättelser och aktionsfallsrapporter (Grupper och distrikt)
* Hantering av reseräkningar och kostnadsersättningar (samtliga tjänster)
* Uppdatera e-postlistor (även för ickemedlemmar) (Distriktcentren)
* Materialbeställning samt kontorsskötsel (Distriktcentren)
* Upprätta deltagarlistor för utbildningar, intyg och dokumentation efter utbildningar (Utbildningsansvarig, Distriktcentren)

Arbetet idag:
Idag sker all förmedling av nya person- och kontaktuppgifter helt elektroniskt, både till distrikten och till IS. Adressregistren på webben kommer att ses över i samband med en översyn av medlemssidorna under sommaren och hösten. Administrationen kring aktionsfallen är idag beroende av en erfaren frivillig. Att upprätta deltagarlistor för utbildningar kräver förstås ett stort förarbete i att rekrytera och kontakta deltagare via telefon och e-post.

Allmänt stöd
Med allmänt stöd menas det stöd som riktar sig till alla aktiva medlemmar eller till kategorier av medlemmar (t ex samordnare) utan att vara riktat mot en enskild grupp eller en enskild medlem.
* Svara på förfrågningar via telefon och e-post (samtliga tjänster)
* Grupptrycket (Grupper och distrikt samt specialgrupper och samordnare, bidrag från övriga tjänster inom teamet)
* Regelbundna utskick till distrikt, samordnare och specialgrupper (Grupper och distrikt samt Samordnare och specialgrupper)
* Planering av kampanjer och kortare aktiviteter/aktioner (samtliga tjänster + Kampanj)
* Lägga ut och uppdatera information på sektionens webbsidor (samtliga tjänster)
* Veckoutskick, brevutskick samt utskick av medlemsblad (Distriktcentren)
* Lägga ut och uppdatera information på Malmö/Göteborgs hemsida (Distriktcentren)

Arbetet idag:
Under en följd av år har utgångspunkten för aktivistteamet varit att tjänsteutrymmet enbart ska täcka svar på förfrågningar och att förse medlemmarna med information och material. De som själva hör av sig ska få ett utförligt svar och känna att de får ta de anställdas tid i anspråk. Merparten av det material och den information som produceras sker rutinmässigt.

Aktivt stöd
Med aktivt stöd menas de riktade insatser som görs mot enskilda medlemmar eller grupper i syfte att utveckla deras arbete inom Amnesty, t ex genom att föreslå konkreta aktiviteter, diskutera problem och möjligheter eller helt enkelt visa omtanke och intresse.
* Stödja grupper under bildande och aktivt lägga ner inaktiva grupper (Distrikt och grupper, Distriktcentren )
* Initiativtagande riktat mot enskilda medlemmar/grupper/distrikt/samo/specialgrupper (samtliga tjänster)
* Uppföljning och uppmuntran riktad mot medlemmar och grupper i anslutning till aktiviteter (samtliga tjänster)
* Aktivt stöd till att bygga upp strukturer på distriktsnivå (Grupper och distrikt, Distriktcentren)
* Rekrytering, introduktion och utbildning av samordnare (Specialgrupper och samordnare, Utbildningsansvarig)
* Utveckling av landprogrammen (Specialgrupper och samordnare)
* Riktade kvällsarrangemang för grupper med särskilda behov såsom workshops, seminarier och föredrag (Distriktcentren, Utbildningsansvarig)
* Hålla igång utbildarnätverket, stöd till distrikt/grupper som är med och arrangerar och ev håller i utbildningar. Dessutom aktivt stöd till sekretariatspersonal, kan gälla allt från råd till att själv lägga upp och hålla i utbildningar för t ex F2F och telemarketing. (Utbildningsansvarig)

Arbetet idag:
Vad gäller grupper under bildande förlitar vi oss huvudsakligen på de aktiva medlemmarna och på distriktscentrens verksamhet. Det aktiva stödet från sekretariatet är alltså litet. Dessutom finns det i dagens arbete inte utrymme att kontinuerligt komma med feed-back på de aktiva medlemmarnas arbete. Vi lägger aktivt ner inaktiva grupper en gång per år (vanligen vid årsskiftet). När det gäller det aktiva stödet till enskilda medlemmar ligger huvudansvaret på aktivistteamet. Det saknas tydliga direktiv från styrelse och sekretariatsledning om hur denna fråga ska prioriteras inom övriga tjänster på sekretariatet, detta är upp till varje anställd att avgöra. Stödet till distrikten har sedan länge varit helt fokuserat på de distrikt med bäst möjligheter att utveckla sitt arbete. I praktiken har inga insatser gjorts för att starta igång aktivitet i inaktiva distrikt. Det kan tilläggas att vi dock försöker få även inaktiva distrikt att hålla utbildningar alt delta i utbildningar. Vår ambition är att sprida utbildningarna geografiskt även om flertalet utbildningar hamnar där det finns flest människor. Kan man inte arrangera utbildningar lokalt uppmanas man att åka på andra utbildningar, och majoriteten av distrikt finns representerade på våra utbildningar.

Medlemsutveckling och rekrytering inom rörelsen
Med medlemsutveckling och rekrytering menas initiativ gentemot enskilda medlemmar i syfte att få dem att ta på sig uppdrag eller funktioner inom rörelsen, eller öka deras känsla av tillhörighet inom Amnesty.
* Program för frivilligledarskap (Grupper och distrikt samt Utbildningsansvarig)
* Utbildarnätverket (se ovan, Utbildningsansvarig)
* Specifika initiativ mot enskilda medlemmar, grupper som visar framfötterna (t ex grupp 191 i Västerås som varit mycket aktiva i SVAW-kampanjen samt arrangerat tre utbildningar inom loppet av 1,5 år. Nämnas kan också grupp 181 i Stockholm som rullar delprojekt 2 inom ramen för Allmänna arvsfonden-projektet) (samtliga tjänster)
* Ungdomsrådet (Grupper och distrikt)
* Rekrytering till utredningar och andra uppdrag på sektionsnivå (samtliga tjänster)
* Uppmuntran till medlemmar att medverka på internationella möten och utbildningar (Specialgrupper och samordnare, Grupper och distrikt, även övriga tjänster i viss mån)

Arbetet idag:
Både programmet för frivilligledarskap och ungdomsrådet fungerar redan idag som rekryteringsbaser för uppdrag inom sektionen. Vi räknar med att utbildarprogrammet också på sikt kommer att fungera som ett utvecklingsforum för tongivande medlemmar. Ungdomsrådets funktion har tydliggjorts under det gångna året. Samordnare och medlemmar i specialgrupper deltar i lägre utsträckning på de utbildningar och seminarier som arrangeras av IS eller andra sektioner. Viktigt också att betona att vi tar tag i enskilda initiativ som kommer från aktiva medlemmar och försöker få in dem i ett sammanhang, helt enkelt ta vara på deras entusiasm och engagemang.

MR-information
Med MR-information menas det externa arbete som sker från distriktscentren. I övrigt finns inte MR-information mot skolor och liknade på sekretariatets bord förutom utbildning av informatörer. (OBS! Sekretariatets MR-information diskuteras inte här.)
* Svara på frågor och ge service till allmänheten (Distriktcentren, i viss mån Utbildning)
* Ta emot studiebesök (Distriktcentren)
* Informera på skolor och organisationer, ofta i samarbete med lokalt rekryterade informatörer (Distriktcentren)

Utbildning
* Ta fram nya utbildningar (Utbildningsansvarig)
* Planera (även i samråd med aktivister m fl) (Utbildningsansvarig, men även övriga tjänster)
* Genomföra utbildningar (samtliga tjänster)
* Ge stöd och råd kring utbildning gentemot sekretariat och aktivister (Utbildningsansvarig)
* Uppföljning (Utbildningsansvarig och Distriktscentren)

Planering, utveckling och uppföljning
* Central verksamhetsplanering och budgetering (samtliga tjänster)
* Samordning och samarbete med andra organisationer (samtliga tjänster)
* Tillvarata möjligheter till finansiering via fonder och stiftelser (samtliga tjänster)
* Samarbete och erfarenhetsutbyte med andra sektioner (samtliga tjänster)
* Produktion av nytt aktionsmaterial (Grupper och distrikt)
* Aktiv planering av kampanjer, aktioner och aktiviteter (samtliga tjänster)
* Aktivistteamets delaktighet i det övriga arbetet på sekretariatet (samtliga tjänster)
* Personalutbildning (Utbildningsansvarig, men även övriga tjänster + personalansvarig, kontorschef)

Arbetet idag:
Aktivistteamet sysselsätter i dagsläget sex praktikanter och tre frivilliga, något som bl a har ökat Amnestys närvaro på skolor i Göteborg och Skåne-Blekinge. Praktikanterna i Göteborg och Malmö har också varit inblandade i bildandet av flera nya grupper och ungdomsgrupper. Det kommande projektet om MR-information och utbildning visar på möjligheten att finansiera sådan verksamhet via fonder och stiftelser, något som vi bör arbeta vidare med.

Handledningar
* Producera och uppdatera handledningsmaterial (Grupper och distrikt, Utbildningsansvarig, i viss mån Distriktcentren)

Arbetet idag:
En ny handbok för aktivister togs fram i januari 2004. Handboken ligger även på webben. Arbetet har inte slutförts, men kommer att prioriteras under sommaren och hösten 2005. Det finns också en informatörshandledning samt en informatörshandledning inom ramen för SVAW. Båda finns i papperskopia och ligger på nätet. Dessutom finns på samma sätt OH-underlag för informatörer, till introduktionskurser och om åtagandet tillsammans med talmanus. Arbete pågår också med att ta fram ett talmanus med OH-underlag för grundkurser om Amnesty. Handledningar finns även för t ex arbetet med blixtaktioner.


Bilaga 1

MR- och medlemsutbildningsstrategin - en nulägesrappport

Vi vill ge en nulägesrapport över arbetet med MR- och medlemsutbildningsstrategin, eftersom den kommer att tangera mycket av det som kommer att finnas med i en aktiviststrategi. Det är viktigt att se utarbetandet av dessa båda strategier parallellt. Avsikten är vidare att på styrelsens oktobermöte presentera en ny modell för utbildning inom Amnesty (se bilaga 2).

Bakgrund
Sedan 1995 finns det en tjänst på sekretariatet som arbetar med medlemsutbildning, och då i bemärkelsen utbildning för aktiva medlemmar. Det förekommer naturligtvis att betalande medlemmar kommer till våra utbildningar, men vi marknadsför endast utbildningarna via våra interna kanaler (hemsidan + medlemssidorna, Grupptrycket, telefon och mail till nyckelpersoner inom aktivistkåren). Många utbildningar är också till sin natur sådana att de riktar sig till dem som har speciella funktioner inom Amnesty t ex gruppsekreterare och informatörer, även om vi under senare år också satsat en hel del på tematiska utbildningar parallellt. Kampanjutbildningar har också kommit att få ett allt större utrymme. Bara inom ramen för Stoppa våldet mot kvinnor har vi hållit 13 utbildningar (ht 03 - vt 05) vilka lockat ca 270 deltagare (vissa utbildningar har varit kombinerade, t ex informatörsutbildning med inriktning mot SVAW).

Under perioden 1995 - 2001 deltog i snitt ca 160 personer på våra utbildningar varje år. År 2002 deltog 307 personer, 2003 469 personer och 2004 deltog hela 516 personer. Prognosen för 2005 ligger i paritet med förra årets deltagarantal. Det är nog också vad vi resursmässigt mäktar med. Det bör påpekas att introduktions-, grund- och kortkurser inte ingår i den här statistiken. Dessa utbildningar ligger av tradition på distriktens (distriktscentrens) ansvar. Det handlar om ytterligare ca 200 personer som utbildas således. På årsmötet i Uppsala 2005 hade 53% av deltagarna gått Amnestyutbildningar 2002-2005 (fondstyrelsen, sektionsstyrelsen och personal ej medräknade).

Förutom medlemsutbildaren/utbildningsansvarig har distriktssamordnarna i Göteborg och Malmö, övriga aktivistteamet samt vissa andra handläggare på sekretariatet utbildning inom sina tjänster. Dock ligger merparten av planering och det administrativa arbetet kopplat till utbildningarna på medlemsutbildaren och distriktssamordnarna. Sedan 2004 finns även ett utbildarnätverk bestående av 15-20 frivilliga personer. Dessa håller vissa centralt anordnade utbildningar, men också introduktionskurser på lokal nivå. I jämförelse med liknande organisationer utbildar vi många människor varje år.

Tyvärr har vi inte resurser att följa upp utbildningarna så som vi önskar. Under en period har vi gått ut med enkäter via e-post. Svarsfrekvensen har varit relativt låg, men har ändå gett en indikation på att det i vissa fall saknas en organisatorisk uppföljning när det gäller dem som gått utbildningarna. Tydligast har detta varit när det gäller våra informatörer. Många har velat utbilda sig, men efter utbildningen saknas det i de flesta fall en organisation som tar hand om dessa personer. Det finns inte heller alltid (det finns lysande undantag!) någon samordning på distriktsnivå där de som vill ha information om Amnesty kopplas ihop med dem som kan komma och informera. Det betyder att vi inte ens klarar av att ta hand om de förfrågningar vi får från allmänheten, framför allt skolor. Ett grundläggande problem är att det inte finns någon central samordning när det gäller informatörsarbetet förutom att vi utbildar informatörerna. Att utbilda och informera om mänskliga rättigheter och Amnestys arbete borde vara en av våra viktigaste uppgifter. Vår förhoppning är att vi ska kunna hitta lösningar på detta, och även kunna arbeta mer uppsökande, framför allt mot skolor, men även andra målgrupper i enlighet med vår handlingsplan, tack vare de pengar vi beviljats från Allmänna arvsfonden. (Förfrågningar direkt till sekretariatet och vår MR-information tas inte upp här.)

Utbildning och handlingsplanen
Utbildning löser sällan strukturella och organisatoriska problem. Att öka aktivismen är ett bra exempel. Utbildning kan inte vara ett botemedel på detta utan kan i bästa fall tjäna som kunskapsinhämtning, inspiration och motivation för dem som deltar. Om vi ser till exemplet med informatörerna så ger ju utbildningen dem verktyg för att kunna informera, men finns det ingen organisation bakom, då faller det hela ändå.

Trots detta menar vi ändå att utbildning kan öka aktivismen, om än indirekt. Det kräver förstås en helhetssyn på aktivismen. Vi har, eller skulle kunna ha (3 och 4):

1) Kampanjutbildning
I dessa utbildningar finns alltid ett inslag av praktisk aktivism. Verktyg ges till dem som deltar att efter utbildningen aktivera sig.

2) Temautbildning
Intresse för en fråga skapar engagemang och kan leda till att man vill göra mer.

3) Aktivistutbildningar
Utbildningar som ger konkreta verktyg för människor att göra saker. Kan kombineras med både kampanj- och temautbildningar.

4) Utbilda hela vår medlems- och givarkår
Varför inte också erbjuda våra betalande medlemmar och givare utbildning? Detta är en grupp som redan är intresserad av Amnesty och våra frågor. Att öppna upp utbildningarna för våra ca 60.000 medlemmar och givare är en enorm potential. Om så bara 1% bestämmer sig för att engagera sig på något sätt inom Amnesty, handlar det således om 600 personer. En betydande ökning av vår aktivistkår. (Se vidare bilaga 2.)

Vi kan inte heller slå oss för bröstet bara för att vi utbildar många. Det är bara ett mått på att utbildningen fungerar. Vi är bra men kan bli bättre. Vårt mål är att stoppa kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Hur gör vi det på mest effektiva sätt? Här finns förstås många svar, men information och utbildning skriver alla under på är viktiga för att nå dit. När vi planerar hur vi vill arbeta med utbildning de närmaste åren, måste vi titta på vår handlingsplan.

Vi hävdar att de organisatoriska målen i vår handlingsplan kan nås med hjälp av utbildning. Förutom att öka aktivismen (se ovan) kan utbildning av våra aktivister och medlemmar och externa målgrupper få Amnesty att växa . I den diskussion som förts om tillväxt inom den svenska sektion, vill vi öppna upp för att vi ska kunna ta betalt för utbildning och även kunna ta emot direkta statliga medel för utbildning, vilket i stort sett hela den övriga Amnestyrörelsen gör. Vi skulle kunna växa både till antal och i ekonomiska mått. Också när det gäller att skapa en dynamisk organisation är utbildning ett medel: vi ska stärka ledarskapet på alla nivåer inom organisationen. Ambitionen är att frivilligledarskapsprogrammet ska utökas ytterligare.

Utbildning är också central när det gäller att lyfta de frågor vi ska jobba med under 2004-2010. Att hävda rätten till fysisk och psykisk integritet : under 2004-2005 håller vi bland annat två utbildningar om dödsstraffet; slå vakt om kvinnors rättigheter (se ovan om SVAW); skydda flyktingars rättigheter (vi ger kontinuerligt ca tre utbildningar varje år); kräva rättvisa och bekämpa straffrihet (planeras till 2005-2006). Att utbilda om ESK-rättigheterna är också ett handlingsplanemål. En sådan utbildning hölls 2004 och under 2005 handlar det om tre stycken. Ingen av de här utbildningar är av sådan karaktär att de inte skulle kunna rikta sig till alla medlemmar och även externa personer.

Slutligen kan utbildning också vara ett sätt att presentera nya arbetsverktyg inom Amnesty (kampanj- och aktivistutbildningar/seminarier - se ovan samt bilaga 2).

Arbetet med MR- och utbildningsstrategin
Sedan början av 2005 finns det på sekretariatet en grupp som arbetar med att ta fram förslag till en MR- och medlemsutbildningsstrategi. Vi har analyserat hela utbildnings- och inforamtionsverksamheten som svenska sektionen av Amnesty bedriver. Syftet är att i enlighet med handlingsplanen senast 2006 lägga fram en strategi.

Vi inledde arbetet med att göra en livscykelanalys av de utbildningar vi ger idag för att se vad vi ska fortsätta med och vad vi eventuellt inte ska syssla med. Vidare har vi analyserat vilka som är involverade i informations- och utbildningsarbetet på olika sätt (både aktivister och anställda). Vi har också undersökt hur andra organisationer organiserar sin utbildningsverksamhet, hur mycket de spenderar i sin budget på utbildning, vilka slags utbildningar de erbjuder sina medlemmar o d. Just nu tittar vi också närmare på vilka utbildningar rörande MR som finns i Sverige (förutom längre kurser på universitet och folkhögskolor) för att se om vi skulle kunna erbjuda våra utbildningar även till andra målgrupper än aktivister. Hypotesen är att vi har en unik kunskap som skulle göra oss intressanta även utanför gruppen aktivister. Vi ser också över hela vår informationsverksamhet, både den som utgår från aktivister och från sekretariatet. Så här långt har vi också inlett en diskussion om hur vi ska få in ett mångfaldsperspektiv i strategin. Just nu gör vi en rundringning till ett urval aktivister och medlemmar för att undersöka deras intresse för utbildningar utifrån den modell som presenteras i bilaga 2.

Några slutsater vi dragit hittills
- Vi behöver effektivisera vår MR-information och ta fram riktlinjer för vårt arbete. Detta gäller både det arbete som utgår från aktivister (vilket vi har för avsikt att göra i samband med Allmänna arvsfondprojektet) och den information som utgår från sekretariatet. Ska vi t ex besvara alla frågor från vem som helst rörande mänskliga rättigheter, eller ska vi satsa på specifika målgrupper? Idag arbetar vi ibland väldigt ineffektivt när vi får förfrågningar om att informera.
- Vi behöver "slimma" vårt utbildningsutbud och skapa nya utbildningar för att fortsätta vara intressanta och relevanta. Goda exempel kommer bl a från Danmark där man varje år har två stora aktivistseminarier. Vi tror även på aktivistutbildningar och kampanjutbildningar tillsammans med tematiska utbildningar istället för de rena funktionärsutbildningar vi ger idag. Gruppsekretare t ex skulle i stället kunna träffas lokalt för erfarenhetsutbyte och på regional nivå erbjudas workshops. Även bättre instruktioner för de olika funktionerna skulle kunna vara ett alternativ till utbildning. Ett fortsatt stöd från sekretariat och distriktscentren är förstås viktiga för våra funktionärer.
- Vi ska ta betalt för extern MR-information och MR-utbildning som utgår från sekretariatet: Vår MR-utbildning är idag inte alls formaliserad utan sker ad hoc. Detta behöver ses över. Framför allt så borde vi ta betalt för detta. Idag kan t ex vår flyktinghandläggare utbilda Migrationsverkets personal på våra medlemmars bekostnad.
- Vi har en unik kunskap och en unik formula för att gå ut med utbildning externt (modellen från Österrike, se bil 2).
- Det finns potential att liksom i fallet med Allmänna arvsfonden, söka pengar för informations- och utbildningsprojekt, dock kräver det en del resurser eftersom det tar tid att ansöka. Vi har ju redan i samband med den tillväxtdiskussion som förts tidigare år, konstaterat att det inte borde finnas några hinder för att vi kan ta emot direkta statliga medel för utbildning och information. Här öppnar sig ju också en rad möjligheter, samarbeten etc.
- Vi ska arbeta vidare med en modell för utbildning som vänder sig till våra aktivister, medlemmar och externa personer (ev specifika målgrupper).


Bilaga 2

Amnestyakademin i Österrike - en modell för MR- och medlemsutbildning

Vi bjöd in Barabara Weber från österrikiska sektionen till årsmötet och till sekretariatet för att presentera Amnestyakademin, som är en intressant modell för MR- och medlemsutbildning. Likheterna oss emellan är slående. Vi är ungefär lika många invånare och har lika många Amnestymedlemmar. Dessutom gör vi redan idag mycket av det som görs inom ramen för deras Amnestyakademi, men det finns några saker som de gör annorlunda, och som de gör bra. Saker som vi med relativt enkla medel skulle kunna genomföra även här. Förändringarna skulle inte heller behöva belasta budgeten nämnvärt, speciellt inte om vi för utbildningar kan räkna med intäkter framöver.

Amnestyakademin i Österrike har funnits sedan 2003. Under samma tak har man samlat utbildning om mänskliga rättigheter och medlemsutbildning. Inom den svenska sektionen har vi satsat framför allt på medlemsutbildning - det gjorde man även i Österrike tills för några år sedan. Man hade samma problem som vi har, att få aktivister att delta i utbildningar. Vilka utbildningar vill aktivister och medlemmar ha? Skiljer det sig från vad andra som är intresserade av våra frågor vill ha?

Visionen är att erbjuda MR- och medlemsutbildning med inriktning att praktiskt kunna använda sina kunskaper i enlighet med Amnestys grundläggande principer. Amnestyakademin ska vara ett kompetenscenter för mänskliga rättigheter och aktivism.

De interna målen för verksamheten är
- utbilda aktivister
- stärka kunskapen om MR
- utveckla kunskap och förmågor för att engagera sig i Amnestys arbete
- stärka känslan och få folk att identifiera sig med organisationen
- främja Amnestys kampanjarbete

De externa målen för verksamheten är
- stärka kunskapen om och öka medvetenheten om MR
- öka medvetenheten och nivån på aktivismen för Amnesty
- stärka människor och öka deras förmåga att gå till handling för att försvara sina mänskliga rättigheter och andras.

Icke-mål för verksamheten
- aktiv rekrytering av nya medlemmar genom MR-utbildning (däremot inget hinder att folk aktiverar sig för att de finner våra frågor intressanta, men principen är att inte använda sådana metoder inom ramen för utbildning, då kan man inte kalla det utbildning)
- integrera människor i organistionen (något som utbildning inte kan lösa)
- öka tillförlitligheten i frivilligarbetet
- ta fram planer för arbetet inom organisationen
- ge MR-info till skolor ("engångsgig", ligger på frivilliga)
- ej vinstdrivande

Vad man bland annat gjort är
- att inleda samarbete med andra utbildningsaktörer avseende lokaler och marknadsföring av kursprogram (t ex proffsig broschyr och hemsida, övriga samarbetspartners kanaler).
- att ha både interna och externa utbildare som får specifik träning för att skapa enhet och kvalitet, de arvoderas dessutom.
- att anordna utbildningar som berör alla som är intresserade av mänskliga rättigheter både aktivister, medlemmar och andra målgrupper; t ex ger man den här våren Mänskliga rättigheter i ett filosofiskt perspektiv; Mänskliga rättigheter berör alla (flera steg); Om kvinnlig könsstympning; Flyktingsituationen i Österrike; Grundkurser om Amnestys arbete; Diskriminering p g a sexuell läggning; Aktivistträning; speciellt för unga (14-19 år): att vara amnestyaktivist. Hittills visar statistiken att av dem som deltar i utbildningarna är 20% aktivister, 33% externa personer och hela 47% medlemmar och givare.
- att föra in ett mångfaldsperspektiv i utbildningarna
- att skräddarsy MR-utbildningar för specifika målgrupper som tidigare varit svåra att nå

Effekter som Amnestyakademin haft är
- att man når ut till helt nya målgrupper. Bl a höll man 10/12 ett stort seminarium där olika yrkeskategorier fanns med t ex polis och vårdpersonal (gör vi ej)
- att utbildning synliggör MR-arbetet (förebyggande arbete, gör vi ej, många undrar varför vi inte har "öppna" utbildningar)
- att man når både unga och gamla
- fler som deltar i utbildningarna
- att man kan ge fler utbildningar
- att kvaliteten på utbildningarna höjts
- att man delvis kostnadstäcker verksamheten då man kan ta mer betalt från icke-medlemmar och betalt för skräddarsydda utbildningar

Det finns också en tendens till att fler blir aktiva, men det är för tidigt att säga efter 1,5 års verksamhet.

Hur skulle vi göra här? Vi har redan idag ett utbildarnätverk, men också ett stort kontaktnät av intressanta utomstående experter som skulle kunna knytas till Amnestyakademin. Vi har och kan erbjuda ett spektrum av olika utbildningar, vilka lämpar sig att erbjuda även till medlemmar och externa grupper (bestämda målgrupper om man så vill) med små justeringar. Vi lägger också upp vårt utbildningsprogram per halvår, så om något inte fungerar, byter man det till nästa omgång.

Vår befintiga MR-utbildning skulle kunna inlemmas i verksamheten. Vill Migrationsverket ha en föreläsning om Amnestys flyktingarbete beställer de en sådan och vi tar marknadsmässigt betalt för detta. Ska generalsekreteraren föreläsa för Mitthögskolan i Västerås, tar vi även hand om det under samma tak, och arvoderar på samma sätt. (Vi definierar "expertföreläsningar" som utbildning medan informatörsverksamhet gentemot skolor är information.)

Men vi skulle också för att få tillgång till bra och tillgängliga utbildningslokaler inleda samarbete med någon extern utbildningsaktör, förslagsvis något studieförbund. På sikt skulle vi kunna sprida våra utbildningar än mer geografiskt än idag, även om vi under 2004-2005 haft alla distrikt utom Gotland representerade på utbildningarna. Vi tycker att det är viktigt att vi kan erbjuda utbildningar till aktivister runt om i landet. Ett huvudmotstånd för att delta i utbildningar är att resa. Varken på sekretariatet eller på våra distriktcenter finns det idag lokaler som lämpar sig för utbildning. Vi håller givetvis utbildningar där, men det är långt ifrån ideala förutsättningar för inlärning. Vi lägger också ner mycket tid och kraft på att lösa lokalfrågan för många av våra utbildningar som inte ges i våra egna lokaler.

Som sagt, vi vill fortsätta att utifrån lokala initiativ och önskemål hålla utbildningar. I Österrike kallar man det "rent a training". Skillnaden där att man lokalt även ansvarar för att få tag på deltagare. Det skulle vara en avgörande förändring för oss att istället kunna lägga energin på andra delar än att försöka få tag på deltagare.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis behöver vi göra detta för att ändra vår befintliga utbildningsverksamhet till en amnestyakademi:

- hitta samarbetspartner, lokaler
- arvodera utbildare
- vända oss till medlemmar, givare och externa personer (målgrupper)
- ändra så att man lokalt rekryterar deltagare till utbildningarna (frigör resurser)
- ta fram en proffsig broschyr där utbildningarna presenteras (terminsvis) samt ha en egen hemsida (erfarenheten från Österrike är att man går till hemsidan sedan man läst broschyren)

Tidplan
Start 2006 (vår eller höst beroende på hur långt vi når kring att hitta framför allt samarbetspartner).