Förslag till valmanifest Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 2002

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 25 april 2002


FÖRSLAG TILL VALMANIFEST

Arbetet med ett valmanifest från Amnesty International bör följa de riktlinjer som Magnus Öhman lade fast i sin skrivelse ”Tankar kring ett valmanifest för svenska sektionen av AI inför riksdagsvalet 2002” av den 2 mars 2002.

Det utskick från sekretariatet som gjordes till berörda grupper, samos och handläggare den 25 mars grundades också i mycket på detta papper.

Kraven i valmanifestet ska kunna föras fram på olika nivåer, t ex av grupper, distrikt och av sektionen, som bör överlämna valmanifestet till partiledarna. Sekretariatet har även förhört sig om möjligheten att eventuellt samordna agerandet med Stockholms universitet, MR-fonden och Helsingfors kommittén, vilka tillsammans bl a kommer att försöka ordna en partiledardebatt.

Även på grupp- och distriktsnivå bör man se till att det blir ett officiellt överlämnande, med täckning av den lokala pressen. Valmanifestet kan sedan följas upp lokalt med besök av Amnestyrepresentanter i valstugor och på torgmöten t ex.

Valmanifestet bör tryckas på ett flygblad som kan delas ut och användas i arbetet. Sekretariatet kommer att utforma en handledning för hur, och vilka, frågor som bör ställas och partierna bemötas, så att Amnestymedlemmar inte riskerar att hamna i en politisk debatt, eller att anklagas för att ta ställning för eller emot något parti.

Ett valmanifest kan utformas enligt följande:

Kort presentation av Amnesty Internationals vision och mission.

Sedan vad Amnesty vill t ex: ”De mänskliga rättigheterna bör ha en central plats i valdebatten. Amnesty kräver därför tydliga svar av de partier som vill bilda regering. Vi kommer att följa upp dessa frågor efter valet med dem som har makten.”

Ämnesområden:

- Flyktingars rättigheter
- Tortyr
- Våld mot kvinnor

Dessa ämnen går till viss del in i varandra. Amnesty skulle kunna ta upp ett begränsat antal frågor av typen terrorism och MR, avvisningar, transportöransvar, polisvåld, MSP transfer, kvinnlig könsstympning och diskriminering t ex. Frågorna berör arbetet både nationellt och internationellt. De slutliga kraven bör utformas först närmare valdagen. Det är viktigt att kraven är så konkreta att partierna inte kan ställa sig bakom dem utan att därmed i praktiken förbinda sig att agera.

- Företagens ansvar för mänskliga rättigheter

Här skulle Amnesty kunna lyfta fram målet för ABG – att inga kränkningar av mänskliga rättigheter ska ske i världen p g a svenska företag inte känner till, eller vill efterleva, de internationellt erkända mänskliga rättigheterna. Amnesty skulle t ex kunna kräva av kommande regeringsbildare att de ska bidra till ett uthålligt intresse för frågorna och till en samlad överblick över utvecklingen av riktlinjer, regler och initiativ, att de inom EU och OECD verkar för gemensamma krav på publicering av företags etikpolicy och rapportering och att de på global nivå verkar för att Global Compact implementeras effektivt.