Protokoll från styrelsemöte den 9-10 mars Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 2002


      amnesty international
svenska sektionen svenska amnestyfonden

PROTOKOLL NR 6/2001/2002

Möte med sektionens styrelse den 9-10 mars 2002

Ledamöter Närvarande
Hanna Roberts X, mötesordförande § 116 - § 132
Christian Gräslund X
Binnie Kristal-Andersson X
Maria Eklund X
David Langlet X
Tina Lundh anmält förhinder
Lotta Reimers X
Maria Ros Jernberg X
Henrik Zetterquist X
Suppleanter
Carina Gröschner X
Miriam Isaksson X
Magnus Öhman X, mötesordförande § 133 - § 146
Sekretariatet
Tessi Fickendey X, sekreterare
Annika Flensburg X, endast § 127
Jörgen Persson X, endast § 133 - § 134
Dan Grundin X
Carl Söderbergh anmält förhinder
Övriga
Anna Dahlbäck X, endast § 132
Birgitta Grind X
Katarina Monfils Gustafsson X, endast § 132
Marianne Hellgren X, endast § 130
Gull-Britt Johnsson X, endast § 137
Maria Lindgren X, endast § 137 - § 138
Bertil Ottoson X, endast § 130
Vivianne Steinmark X, endast § 137
Jörgen Qwist X, endast § 130
Tony Öhrling X, endast § 137 - § 138


§ 116 Mötet öppnas

Ordförande Hanna Roberts hälsar alla välkomna till sekretariatets nya lokaler och förklarar mötet öppnat.


§ 117 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket

Beslut

att utse Lotta Reimers till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförandena, justera protokollet.


§ 118 Val av ordförandereserv till nästa möte

Beslut

att välja Tina Lundh till ordförandereserv för nästa möte.


§ 119 Fastställande av dagordning

Beslut

att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.


§ 120 Protokoll från styrelsens möte den 26-27 januari 2002

Beslut

att lägga protokollet till handlingarna.


§ 121 Protokoll från arbetsutskottets möte (AU) den 24 februari 2002

Beslut

att lägga protokollet till handlingarna.


§ 122 Rapport om per capsulambeslut

Hanna Roberts klargör att inga per capsulambeslut fattats sen styrelsens januarimöte.


§ 123 Rapport från sekretariatet

Dan Grundin kompletterar den elektroniskt utskickade sekretariatsrapporten med följande tillägg:

- Carl Söderbergh befinner sig i Afghanistan för att där tillsammans med en delegation från IS undersöka möjligheten med att etablera ett AI-kontor. Direktrapporter från Kabul kommer att läggas ut på den interna hemsidan. Carl Söderbergh är åter på sekretariatet i slutet av mars månad.
- Datum för invigning ("öppet hus") av sekretariatets nya lokaler är satt till den 11 april.
- Jesús Alcalá har i hovrätten hävdat att e-mail korrespondens manipulerats, vilket föranlett Ekobrottsmyndigheten att för andra gången kopiera hårddisken i den amnestydator Jesus Alcalá förfogat över.

Dan Grundin presenterar det sammanställda underlaget kring bl a rekrytering och personalomsättning. Nyckeltal över personalsituationen kommer årligen att föreläggas styrelsen, vilket framöver möjliggör jämförelser. Dan Grundin förklarar att antalet frivilliga på sekretariatet minskat men att antalet praktikanter ökat. Utslaget på antal arbetstimmar har dock ingen förändring skett. En rekryterings- och jämställdhetspolicy har utarbetats men Dan Grundin beklagar att etnisk mångfald inte har prioriterats i större utsträckning vid rekryteringar. Hanna Roberts föreslår att styrelsen regelbundet tar upp frågan om etnicitet på agendan och att underrubriken etnisk tillhörighet framöver redovisas i underlaget. Styrelsen kommenterar den tämligen höga personalomsättningen (22,6 %) under 2001. Enligt riktlinjer från IS bör en 10-15 procentig personalomsättning betecknas som både realistisk och önskvärd. Styrelsen efterfrågar jämförande siffror från andra ideella organisationer, alternativt andra amnestysektioner i nästa års underlag.


§ 124 Rapport från utskotten

Christian Gräslund meddelar att A-utskottet i sin helhet inte sammanträtt sen januarimötet. En mindre grupp bestående av Binnie Kristal-Andersson, Anders Mårtenson och Christian Gräslund har träffats och utarbetat ett underlag om indirekt statligt stöd. (Se § 135)

Maria Eklund redogör för B-utskottets möte den 3 mars. Utskottet avser att i nästa nummer av Grupptrycket avisera för fler medlemmar till den nystartade MSP-gruppen (Militär, Säkerhetstjänst och Polis). Sauro Scarpelli som arbetar med MSP-frågor på det internationella sekretariatet kommer under årsmötet i Ljungskile att leda ett seminarium i frågan. Inför riksdagsvalet 2002 har Magnus Öhman tagit fram ett utkast till manifest med konkreta punkter och frågor. Manifestets innehåll kommer att diskuteras med sekretariatet innan underlaget föreläggs styrelsen som föreslås fatta ett per capsulambeslut i ärendet. Maria Eklund berättar att utskottet diskuterat den nya föreslagna beredningsorganisationen samt hur arbetsuppgifterna kan fördelas. Styrelsens utvecklingsfrågor föreslås hamna på den grupp som utför utvärderingssamtal med styrelseledamöterna, d v s Hanna Roberts, Christian Gräslund och Henrik Zetterquist.

Beslut

att styrelsens utbildningsbehov framöver hanteras av Hanna Roberts, Christian Gräslund och Henrik Zetterquist.

Dan Grundin berättar att C-utskottsmötet ägde rum den 9 februari och att en rapport delgavs AU den 24 februari. Nästa C-utskottsmöte äger rum den 13 april.

Henrik Zetterquist meddelar att D-utskottet har ytterligare ett möte inplanerat innan årsmötet i Ljungskile.

Hanna Roberts ber utskotten att till styrelsens majmöte sammanställa en lägesbeskrivning över respektive bevakningsområde. Detta skulle bidra till en lätthanterlig överlämning av uppdragen om en ny beredningsorganisation tíllsätts.


§ 125 Rapport från Amnestyfonden

Binnie Kristal-Andersson redogör för fondens ekonomiska redovisning för 2001.


§ 126 Styrelsens utvärderingssamtal

Hanna Roberts redogör för genomförda utvärderingssamtal med samtliga styrelseledamöter under det gångna året. Fortsättningsvis kommer samtalen att bättre anpassas till styrelsens planering och koncentreras till en i förväg angiven period. Utvärderingssamtalen sträckte sig från april 2001- januari 2002 och utfördes av Henrik Zetterquist, Christian Gräslund och Hanna Roberts.

Hanna Roberts gör en sammanfattning av svaren på de ställda frågorna där speciellt mer strategiska diskussioner efterfrågas. Arbetsklimatet i styrelsen ansågs generellt vara mycket bra och ordförandes ledning av styrelsen kommenterades i positiva ordalag. Andra synpunkter berörde sent inkomna underlag som försvårar konstruktiva styrelsediskussioner samt att en oberoende person borde utföra intervjuerna med ledamöterna.


§ 127 Kommunikativ plattform

Annika Flensburg, pressekreterare, presenterar tillsammans med Maria Ros Jernberg den framtagna kommunikativa plattformen för sektionen. Amnestys vision och mission har tillsammans med en analys av nuläget legat till grund för utvecklandet av kommunikationsplattformen.

Annika Flensburg förklarar inledningsvis varför sektionen har behov av en kommunikativ plattform och de följder avsaknaden av en sådan får internt och externt. Amnestys kommunikativa strategi har för avsikt att bl a förtydliga och konkretisera det utvidgade åtagandet, profilera begreppet MR i sin helhet, samarbeta med skolor och företag och att utveckla internetkommunikationen.

Maria Ros Jernberg redogör för olika målgruppsorienterade kommunikativa mål samt de budskap som ska riktas mot företag-, skol- och samhällsarenan. Vidare förklarar Maria Ros Jernberg vikten av att tänka strategiskt när det gäller kommunikationen och presenterar ett antal exempel på detta.

Hanna Roberts förklarar att nästa steg i den kommunikativa processen blir att ta fram och godkänna en mediapolicy för sektionen, i vilken tydliga rutiner för mediahantering ingår. Ett första utkast till mediapolicy har tagits fram med hjälp av Spider Relations och kommer av sekretariatet att presenteras på styrelsens majmöte. Spider Relations kommer att tillfrågas utarbeta en IT-strategi tillsammans med sekretariatet.

En reviderad version av den framlagda kommunikativa plattformen kommer att tillskickas Amnestys grupper och distrikt.

Styrelsen diskuterar och kommenterar underlaget i positiva ordalag. Spider Relations lovordas för sitt ideella engagemang och nedlagda arbete med att utveckla kommunikationsplattformen. Spider Relations står även till tjänst med mediaträning för generalsekreteraren, pressekreteraren och ordföranden.

Beslut

att anta den kommunikativa plattformen för svenska sektionen av Amnesty International samt

att uppdra åt sekretariatet att presentera ett förslag till mediapolicy på styrelsens majmöte.


§ 128 ESK-seminarium

Styrelsen diskuterar uppläggningen av ESK-seminariet den 7 april. Christian Gräslund ombeds att tillsammans med sekretariatet ordna de praktiska detaljerna vid själva seminariet samt rapporteringen från det.


§ 129 Övrig fråga: Styrelsemötet i juni

Hanna Roberts meddelar att hon och Carl Söderbergh har en fulltecknad juniagenda med amnestyrelaterade möten och föreslår att styrelsen vid sittande bord tar ställning till olika datumförslag.

Hanna Roberts påpekar vidare att styrelsen framöver inte bör ändra fastslagna mötesdatum med hänsyn till andra inom organisationen som planerar sina respektive sammanträden efter styrelsens möteskalender.

Beslut

att styrelsens junimöte äger rum den 31 maj - 2 juni.


§ 130 Amnesty Business Group (ABG)

- ABG:s stadgar

Hanna Roberts inleder med att redogöra för de på AU (21/2) framförda revideringsförslagen vilka inkorporerats i underlaget.

Jörgen Qwist, styrelseledamot i ABG, påpekar att enligt stadgarnas § 4 ska verksamhetsplan och budget för innevarande år fastställas på ABG:s årsmöte. Detta skapar ett tidsdilemma då sektionsstyrelsen enligt samarbetsavtalet ska godkänna dessa handlingar i förväg. Styrelsen och Jörgen Qwist enas om att ordet preliminär infogas i stadgarnas § 4 "fastställande av preliminär verksamhetsplan och budget för innevarande år" samt i § 9 "Närmare föreskrifter om ABG:s verksamhet och arbetsformer finns i en för varje verksamhetsår av årsmötet fastställd preliminär verksamhetsplan".

Beslut

att med ovannämnda tillägg godkänna förslaget till stadgar för den ideella föreningen Amnesty Business Group .

- Val av styrelserepresentant samt revisor till ABG

Hanna Roberts påpekar att enligt ABG:s stadgar § 5 ska sektionsstyrelsen utse en representant med rösträtt till ABG:s styrelse. David Langlet initierar en diskussion om en personlig potentiell konfliktsituation som rösträtt i ABG:s styrelse medför för representanten. Styrelsen anser dock att representanten sitter i personlig kapacitet och inte ska föra sektionens talan. Styrelsen föreslår David Langlet till den styrelseutsedda representanten i ABG:s styrelse.

Henrik Zetterquist hänvisar till ABG:s stadgar § 11 och föreslår Carina Gröschner till den styrelseutsedda revisorn med uppdrag att granska ABG-styrelsens räkenskaper.

Beslut

att utse David Langlet som representant från sektionsstyrelsen i Amnesty Business Groups styrelse samt

att utse Carina Gröschner till en av de två revisorerna i Amnesty Business Group.

- Samarbetsavtal mellan svenska sektionen och ABG

Hanna Roberts går igenom de förändringsförslag som infogats i underlaget sen AU (21/2).

Styrelsen anser efter diskussioner att meningen, gällande återbetalning av innestående medel till partnerföretagen vid en eventuell upplösning av ABG under rubriken "Samarbete sektionen - ABG", stryks. Styrelsen avger en tydlig viljeyttring att hedra de avtal som ABG ingår med företagen. Ett standardavtal mellan företagen och ABG är under bearbetning. Det slutgiltiga dokumentet, som kommer att innehålla styrelsens viljeyttring, ska godkännas av sektionsstyrelsen. Miriam Isaksson framför personalens synpunkter där en avtalsexpert föreslås se över det framtida avtalsförslaget mellan ABG och anslutna partnerföretag.

Under rubriken "Revision av ABG" föreslås det första stycket strykas, då en upprepning av innehållet återkommer i andra stycket.

Maria Ros Jernberg påpekar att den bifogade företagsförteckningen som omnämns under rubriken "Utåtriktad verksamhet och insamling av avgifter" saknas. Ordet "bifogad" bör således ersättas av ordet "överenskommen". Maria Ros Jernberg framför önskemål om att ett tilläggsbeslut påvisar hur praktiska riktlinjer kring företagsförteckningen ska utarbetas.

Beslut

att godkänna avtalet mellan svenska sektionen av Amnesty International och Amnesty Business Group med ovannämnda revideringar,

att uppdra åt Amnesty Business Groups styrelse och sekretariatets fundraisingteam att utarbeta praktiska riktlinjer kring hanteringen av företagsförteckningen samt

att vid en eventuell upplösning av Amnesty Business Group avser sektionsstyrelsen hedra de avtal Amnesty Business Group ingår med företag.

- Brev till IEC (International Executive Committee)

Hanna Roberts berättar att det kommande IEC-mötet har satt upp företagssamarbete (company approaches) för diskussion på sin agenda. Ett 20-tal amnestysektioner har idag s k business groups , som är ett högprioriterat område i den internationella handlingsplanen. Svenska sektionen har av Irene Khan ombetts att sammanställa nyckelfrågor som kan underlätta och vägleda IEC i arbetet med att se över den internationella rörelsens arbete med dessa frågor. Hanna Roberts presenterar ett första utkast till frågeställningar och ber styrelsen och de närvarande amnestymedlemmarna om synpunkter. Utifrån dagens kommentarer kommer Hanna Roberts att skriva om och skicka brevet inom 48 timmar, då den angivna dispenstiden går ut.

De närvarande tar ställning till de föreslagna frågorna och inleder diskussioner kring eventuella uppförandekoder och möjliga etikregler. Amnesty kan inte hamna i ett ekonomiskt beroende av ett företag som kränker de mänskliga rättigheterna. Det påståendet bör utgöra den s k bottennivån på de vidare diskussionerna. Reviderings- och kompletteringsförslag på de sex ställda frågorna noteras.


§ 131 Översyn av styrelsens arbete

- Förslag till årscykel för sektionsstyrelsens arbete

Dan Grundin redogör för det framtagna underlaget avseende översyn av styrelsens årscykel. (Rekommendation 9 i rapporten "Översyn av styrelsens arbete" )

I det framtagna förslaget skulle sekretariatets planeringsdagar äga rum efter att styrelsen fattat rambeslutet om nästkommande års budget (junimötet). Utifrån innevarande års tertialrapport skulle justeringar av budgetramen kunna göras på septembermötet. Det slutliga förslaget till budget skulle således presenteras av sekretariatet på det nyinsatta styrelsemötet i oktober (1 dag), som i princip ersätter styrelsens utbildningshelg. Budgetmötet i november skulle tillsammans med styrelsemötet i december förskjutas med ett par veckor. Vårens styrelseagenda påverkas inte av det nya förslaget.

Styrelsen diskuterar tidsaspekten på höstens möten och huruvida oktobermötet skulle kunna hållas per telefon. Frågan om AU:s framtid lyfts.

Beslut

att anta förslaget till ny årscykel för styrelsen och

att uppdra åt Hanna Roberts och Henrik Zetterquist att tillsammans med sekretariatet till styrelsens majmöte inkomma med ett mer detaljerat förslag till möteskalender för styrelsen med angiven tidsåtgång för respektive styrelsemöte.

- Förslag till ny beredningsorganisation

Hanna Roberts sammanfattar innebörden av rekommendationerna 3-6 i rapporten "Översyn av styrelsens arbete" , i vilka bl a utskottens avskaffande föreslås till förmån för en ny flexibel beredningsorganisation bestående av tillfälliga uppdragsgrupper. Med hjälp av namnförslag från valberedningens och distriktsombudens kontaktnät upprättas en systematisk s k aktivistdatabas.

Den tänkta aktivistdatabasen ska förvaltas av sekretariatet och uppdateras kontinuerligt. Hanna Roberts poängterar att det är av stor vikt att få in oerfarna amnestyaktivister med olika intresseområden. Aktivister som idag p g a tidsbrist inte kan och vill medverka i ett utskott får i den nya beredningsorganisationen större möjlighet att engagera och profilera sig. Styrelsen diskuterar vilka uppgifter som bör och kan lagras i aktivistdatabasen med hänsyn till PUL (Personuppgiftslagen).

Miriam Isaksson framför sekretariatspersonalens åsikter och frågeställningar kring den tänkta beredningsorganisationen. Omprioriteringar i de befintliga arbetsuppgifterna är en förutsättning för att frisätta tid åt det praktiska, operativa arbete som uppdragsgrupperna kräver. Sekretariatspersonalen efterlyser närmare direktiv och vägledning i hur och vilka prioriteringar som bör göras.

Hanna Roberts väcker frågan om ansvarsfördelning, vilket föranleder styrelsen att diskutera den stadgereglerande styrelserepresentationen i Amnestyfonden. David Langlet informerar styrelsen om att samverkansgruppen sektionen-fonden inte varit aktiv sen hösten 2001 och att ett nytt datum för det tänkta idémötet inte har fastställts. Styrelsen diskuterar ingående förvaltningen av aktivistdatabasen och hur man bör gå tillväga för att undvika skapandet av en "aktivistelit". Vidare diskuteras tillsättandet av en permanent internationell kommitté och om framtida speciella bevakningsuppdrag - som i dagsläget är delegerade till utskotten - bidrar till en ökad eller minskad arbetsbelastning för styrelsen.

Utskotten har uppmanats (se § 124) att till AU-mötet den 21 april sammanställa en lista på oavklarade uppdrag.

Beslut

att den tidigare tillsatta arbetsgrupperna (bestående av Hanna Roberts, Henrik Zetterquist och sekretariatet) ges i uppdrag att inhämta synpunkter på förslaget till ny beredningsorganisation från ett par distriktsombud,

att arbetsgruppen ges uppdraget att färdigställa förslaget, inklusive ett förslag till berednings-/delegationsordning, till majmötet samt

att utskotten inkommer med sina redovisningar till AU den 21 april.


§ 132 Möte med juristgruppen

Hanna Roberts hälsar juristgruppens ordförande Anna Dahlbäck och kassör Katarina Monfils Gustafsson välkomna till styrelsemötet.

Anna Dahlbäck informerar styrelsen om juristgruppens struktur och arbete samt det goda samarbete gruppen har med IS.

Juristgruppen har i ett brev till styrelsen (nov. 2001) framfört viss frustration med sin funktion som "osynlig" specialgrupp. Styrelsen har ombetts ge klarare direktiv för vilka aktiviteter gruppen bör bedriva samt formulera sin ideologiska syn på gruppens existens. Juristgruppen upplever dessutom att styrelsen prioriterar vissa specialgrupper framför andra. Gruppens hårt ansatta ekonomi har föranlett en debatt och ett ifrågasättande av det dubbla medlemskapet (sektionen och specialgruppen). Anna Dahlbäck påpekar att juristgruppen inte kan bearbeta advokatbyråer, då denna verksamhet redan bedrivs inom sekretariatets fundraisingteam.

Styrelsen har besvarat juristgruppens brev men vill här förtydliga att gruppens huvuduppgift är att vara en påtryckargrupp utåt. Initiativ till olika aktioner måste komma från gruppens medlemmar. Hanna Roberts förklarar att en ny beredningsorganisation kommer att ersätta de nuvarande utskotten. En eller flera permanenta kommittéer kommer att tillsättas och juristgruppen kan förslagsvis leda en med fokus på sanktionsfrågor. Dan Grundin förklarar att gruppen har rätt att ansöka om medel ur sektionens specialgruppsbudget för olika projekt. Maria Ros Jernberg föreslår att sekretariatet och juristgruppen samarbetar och samordnar den fortsatta bearbetningen av advokatbyråer.

Hanna Roberts sammanfattar diskussionen och påpekar att styrelsen inte gör några prioriteringar av specialgrupper. Styrelsen avser inleda en översyn av specialgruppernas riktlinjer. (Se § 145)


§ 133 Ekonomisk redovisning 2001

- Årsredovisning 2001

Ekonomiansvarige, Jörgen Persson, inleder med kommentarer kring årsutfallet 2001, som gav ett underskott om 2 442 tkr efter upplösning av Humanfondsreserven. Underskottet täcktes av sektionens tidigare "överreserv". Medvetna inbesparingar gjordes under det tredje tertialet, vilket minskade 2001 års kostnader.

Då Humanfondsutdelningen för 2001 understeg budget har ingen avsättning gjorts för upplösning 2003.

Jörgen Persson anser att den försiktiga budgeteringen av Humanfondsutdelningen och sektionens "överreserv" tillsammans med den i handlingsplanen angivna 5 % ökningen av intäkter ligger till grund för en alltför optimistisk intäktsbudgetering i sektionen, frånräknat Humanfondsutdelningen.

På en fråga om hur testamenten budgeteras svarade Jörgen Persson att man utgår från tidigare års utfall samt ser till vilka testamenten som ligger i testamentesdatabasen och ännu inte är utbetalda. Under år 2001 fick svenska Amnesty 21 testamenten utbetalda, varav tre översteg 50 tkr.

Jörgen Persson ger förklaringar till varför intäktsslaget Insamlingsaktioner redovisat ett underskott på 3 235 tkr. Avsaknaden av OCR-nummer och svårigheten att identifiera intäkter från insamlingsbrev är en faktor.

"Överreserven" som sektionen hade vid 2000 års utgång har helt tagits i anspråk. Sektionens likviditet har försämrats i o m att reserverna minskat. Jörgen Persson nämner möjligheten att sektionen kan behöva ta ett banklån under hösten fram till februari 2003, då Humanfondsutdelningen utbetalas.

Jörgen Persson går slutligen igenom Amnestys nya funktionsindelade årsredovisning och påpekar att den inledande verksamhetsberättelsen ersätts av en fylligare version i A/P nummer 2.

Styrelsen ställer frågor till Jörgen Persson och diskuterar sektionens ekonomi innan de signerar den ekonomiska redovisningen.

Beslut

att fastställa den ekonomiska redovisningen för 2001.

- BUG (Budgetutvärderingsgruppen)

Jörgen Persson redogör för BUG:s arbete under årets två första månader. En intäktsprognos för 2002 har gjorts i januari. Intäkterna beräknas understiga budget med c a 2 Mkr vilket kompenseras av att den beräknade Humanfondsutdelningen nu ligger 2 Mkr över budget. Några besparingar i nuläget för 2002 har därför inte bedömts vara nödvändiga. Även om 2002 års underskott skulle bli lika stort som 2001 (-2,4 Mkr) räcker den fria reserven för att täcka detta. Jörgen Persson betonar svårigheten med att göra en prognos så tidigt och att sektionen exempelvis vid ett större börsfall kan komma i ett läge där man tvingas använda den bundna reserven. BUG kommer att fortsätta att mötas regelbundet.

Styrelsen poängterar vikten av att till varje styrelsemöte få en uppdatering samt bedömning av det ekonomiska läget från BUG. Styrelsen diskuterar hur grupper och distrikt i större utsträckning kan känna sig delaktiga i sektionens ekonomi och på ett mer strukturerat sätt motiveras att donera pengar till sektionskassan. Sierra Leone projektet och ekonomiska tegelstensbidrag till AI-Nepals kontor har fått en mycket bra respons, vilket visar att grupperna anpassar sin insamlingsaktivitet till ett uppsatt mål. Styrelsen föreslår att Hanna Roberts i ett brev till medlemmarna konkret informerar om de kostnader som exempelvis uppstår när en blixtaktion utarbetas.


§ 134 Ekonomisk rapport 2002

Jörgen Persson avger en rapport över det ekonomiska läget t o m februari. Resultatet t o m februari understöder slutsatserna i den prognos BUG gjorde i januari.


§ 135 Indirekt statligt stöd

Binnie Kristal-Andersson inleder med att redogöra för det successiva arbetet med att enligt beslut 60/2001 utarbeta riktlinjer för indirekt statligt stöd. Det framlagda underlaget ska på intet sätt betraktas som fullständigt och listan på angivna exempel är inte uttömt.

Christian Gräslund redogör för den internationellt gällande huvudregeln för mottagande av ekonomiska bidrag som skiljer sig från svenska sektionens ställningstagande. Årsmötet 2000 beslutade att inte ta emot statligt stöd även om de internationella riktlinjerna tillåter det. Definitionen på indirekt statligt stöd är inte entydigt men har översatts till "en förmån, status eller rättighet som bekostas av statliga medel, direkt eller indirekt via en myndighet". Sektioner kan ta emot indirekt statligt stöd om tre internationellt antagna villkor följs. Grundprincipen är att sektionens administration inte få bli beroende av stödet. Christian Gräslund framhäver att man i underlaget inte varit detaljerad då det måste betecknas som en omöjlighet att förutse alla situationer där indirekt statligt stöd kan förekomma. Under de tre rubrikerna - Deltagande i statliga arrangemang, Teater och annan underhållning samt Speciella förmåne r - ges ett antal exempel som vägledning.

Styrelsen inleder en diskussion kring de föreslagna exemplen och framför förslag på förtydliganden och revideringar. Diskussioner kring orden sponsring, speciella förmåner och stöd leder till viss begreppsförvirring. David Langlet finner vissa formuleringar otydliga och efterlyser en klar princip i underlaget för att förbättra vägledningen till grupperna.

Det reviderade underlaget kommer att biläggas årsmötesutskicket från sekretariatet med en uppmaning till distriktsombuden att diskutera riktlinjerna med arbetsgrupperna innan årsmötet i Ljungskile. Synpunkter, kommentarer eller frågor kan tas upp på distriktsombudsmötet eller direkt med styrelsen under årsmötets frågestund.

Beslut

att med de föreslagna ändringarna presentera riktlinjerna för årsmötet 2002.


§ 136 Ersättning för mr-utbildning

Styrelsen bordlägger frågan om ersättning för mr-utbildning till majmötet.


§ 137 Möte med valberedningen

Maria Lindgren presenterar i egenskap av sammankallande i valberedningen, 2002 års förslag till sektion- och fondstyrelse samt granskningskommitté.

Hanna Roberts informerar valberedningen om den nya tänkta beredningsorganisationen inom sektionen. Tidsbegränsade specificerade uppdrag kommer att hanteras av nya grupperingar inom sektionen. Valberedningens roll i den nya beredningsorganisationen kommer delvis att påverkas då utskotten som rekryteringsbas försvinner. Namnförslag på personer med särskilda intresse- och kunskapsområden bör valberedningen framöver delge sekretariatet som administrerar den nya aktivistdatabasen.

Styrelsen och valberedningen diskuterar hur nya kontaktnät kan etableras och hur man kan hitta "okända" aktiva medlemmar inom sektionen.


§ 138 Distriktsöversynen

Maria Lindgren redogör som representant för CDU-gruppen för arbetet med den pågående distriktsutredningen. Åttio utskickade enkäter besvarades av trettio personer och som ett komplement genomfördes dessutom ett stort antal djupintervjuer med tidigare styrelseledamöter och samtliga distriktsombud. Ytterligare en enkät, innehållandes kvantitativa frågor, kommer att skickas till arbetsgrupperna i sektionen.

Maria Lindgren sammanfattar de mest förekommande uppfattningarna från enkätsvaren. Bl a anser man att aktivister bör finansiera sin egen verksamhet och att den grundprincipen endast ska frångås vid enstaka centralt stödda insatser. Något som tydligt betonats i de genomförda intervjuerna samt i enkätsvaren är innebörden av ordet frivillig. Arbetsinsatsen får inte bli ett krav och ett belöningssystem bör kanske sättas i bruk. Inför det fortsatta arbetet har CDU-gruppen i sin delrapport föreslagit tre olika modeller som styrelsen genom att diskutera ett antal visionära frågor bör ta ställning till. Styrelsediskussionen tillsammans med enkätsvaren leder förhoppningsvis till en slutrapport till årsmötet 2002.

Styrelsen kan av tidsmässiga skäl inte fördjupa sig i de föreslagna frågeställningarna vid sittande bord. Hanna Roberts föreslår att styrelsen i sin diskusssionsdatabas inleder diskussionen men att dessa stora frågor omöjligtvis kan vara färdigbehandlade till årsmötet i maj. Det fortsatta CDU-arbetet måste omstruktureras baserat på de redan inkomna svaren, styrelsediskussionen samt enkätsvaren från arbetsgrupperna. En realistisk tidsplan måste sammanställas och styrelsen bör ansvara för att få uppdraget tillbaka inom rimliga ramar och definierbara gränser.

Hanna Roberts sammanfattar diskussionen och beklagar att styrelsens direktivgivning i ärendet varit mycket svag.

Beslut

att representanter från CDU-gruppen, styrelsen och sekretariatet utarbetar ett förslag på hur det fortsatta uppdraget ska definieras och

att styrelsen på sitt junimöte antar en definition på CDU:s uppdrag.


§ 139 Handlingsplanen

Hanna Roberts redogör för det internationella handlingsplanearbetet som påbörjats i och med tillsättandet av en ISP-working group (Integrated Strategic Plan). För att möjliggöra ett svenskt deltagande och inflytande i framtagningsprocessen av den nya internationella handlingsplanen 2004-2010, föreslår Hanna Roberts att sektionen tillsätter en handlingsplanegrupp.

Styrelsen ställer sig positiv till tillsättandet av en svensk handlingsplanegrupp och anser att de två namngivna kandidaterna initialt bör leda arbetet. C-utskottet har inte föreslagit någon representant varför beslutssatsen gällande gruppens sammansättning revideras.

Beslut

att tillsätta en handlingsplanegrupp, initialt bestående av Christian Gräslund och Sune Montán. Gruppens första uppgift blir att följa den internationella ISP-gruppens arbete och att delta i arbetet från svenska sektionens sida. Gruppen får, efter årsmötet 2002, ytterligare direktiv och medlemmar för arbetet med att ta fram en kommande svensk handlingsplan.

Styrelsen bordlägger punkten "Utvärdering av handlingsplanen" till styrelsemötet i maj.


§ 140 Årsmötet 2002

- Förslag till årsmötesdagordning

Magnus Öhman går igenom det liggande förslaget till årsmötesdagordning. En schematisk sammanställning över de olika seminariepassen kommer att biläggas arrangörernas utskick i april. Styrelsen föreslår att namnförslagen på de obekräftade föredragshållarna i plenum stryks.

Beslut

att fastställa dagordningen för årsmötet 2002 med ovannämnda revidering.

- Årsmötesbeslut 54/2001

Dan Grundin redogör för frågan om att följa årsmötet/mr-konferensen i realtid på distans. Att följa hela årsmötet, inklusive plenumförhandlingar och seminarier, i realtid i ljud och bild bedöms av sekretariatet vara alltför kostsamt. I stället föreslås ett mindre test där medlemmarna kommer att kunna följa plenumförhandlingarna via webben. Testet görs av sekretariatet i samarbete med ett mediaföretag och kräver vissa tekniska förutsättningar på plats i Ljungskile.

Styrelsen diskuterar den finansiella aspekten och anser att årets begränsade resurser omöjliggör en full bevakning av hela årsmötet/mr-konferensen. Seminariedeltagare föreslås skriva korta rapporter, vilka med några timmars fördröjning kan läggas ut på nätet.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att med hjälp av det aktuella mediaföretaget anordna ett test för att följa delar av årsmötet i realtid på distans.


§ 141 Övrig fråga: Brev från Bo Lindblom avseende brasilianska sektionen

Hanna Roberts sammanfattar innehållet i Bo Lindbloms brev (2002-02-18) och redogör för styrelsens agerande i ärendet från junimötet 2000 till ICM 2001. En resolution från AI Venezuela gällande rätten att överklaga en suspendering till MAC (Membership Appeals Committee) integrerades med en resolution från IEC i vilket en stadgeändring föreslogs ICM i Dakar. Resolutionen antogs, med följden att en suspendering utövad av IEC nu kan överklagas till MAC. Madelaine Seidlitz, som ingick i den svenska delegationen till ICM, bevakade ärendet under ICM.

Styrelsen föreslår att Madelaine Seidlitz kontaktar Bo Lindblom för en personlig redogörelse av ärendet samt att brevet besvaras av Hanna Roberts.

Beslut

att uppdra åt Hanna Roberts att besvara Bo Lindbloms brev.


§ 142 Övrig fråga: Brev från Bo Lindblom avseende insamling

Hanna Roberts återger innehållet i det brev som Bo Lindblom på uppdrag av representanter från grupperna i Halmstad och Laholm skrev till styrelsen (2002-02-25).

Miriam Isaksson, marknadsföringsansvarig, redogör för olika professionellt skötta telemarketingprojekt som under 1,5 år gett sektionen ca 10 000 nya medlemmar. Ytterst få av insamlingsprojekten kan betecknas som "misslyckade" enligt tillgänglig statistik. Det i brevet åsyftade telemarketingprojektet avbröts och personalen nyutbildades i ett tidigt skede då uppenbara kunskapsluckor om Amnesty uppdagades.

Henrik Zetterquist påpekar att distriktsombud på budgetmötet uttryckt intresse för att lära sig direktdialog, förra årets mycket lyckade insamlingsaktion. Miriam Isaksson och Maria Ros Jernberg berättar att ett antal utbildningspass med fundraising som tema har ställts in p g a bristande intresse. Avståndet mellan ett uttryckt insamlingsintresse och ett konkret handlande har visat sig vara stort. En förutsättning för Amnestys fortsatta verksamhet är att värva nya medlemmar, något som utan professionell hjälp inte ger adekvata resultat.

Beslut

att uppdra åt Henrik Zetterquist och sekretariatets fundraisingteam att besvara Bo Lindbloms brev samt

att förklara nödvändigheten av professionellt skötta telemarketingprojekt i ett framtida nummer av Grupptrycket.


§ 143 Övrig fråga: "Advisory Board"

Magnus Öhman berättar att ett s k Advisory Board har skapats på initiativ av en person som medverkade vid samrådet för global rättvisa och hållbar utveckling på Rosenbad den 29 januari. Företag och organisationer som i sin strategi styrs av humana förtecken kommer i ett första skede att ingå i Advisory Board. Magnus Öhman väcker frågan om sektionen bör medverka i detta ickekommersiella nätverk.

Styrelsen anser att en del frågor återstår att besvara innan beslut i ärendet kan fattas.

Beslut

att uppdra åt Hanna Roberts och Magnus Öhman att kontakta initiativtagaren till Advisory Board för vidare diskussioner.


§ 144 Övrig fråga: Utvärdering av styrelsens visionsmöte i Bollnäs

Maria Eklund sammanfattar distriktsmedlemmarnas övervägande positiva kommentarer kring de gemensamma passen under januarimötet i Bollnäs. Direktkontakten med styrelsemedlemmarna uppskattades och åtagandepassets pedagogiska upplägg prisades.

Styrelsen kommenterar mötet i Bollnäs som mycket inspirerande och stimulerande men ser gärna att januarimötet 2003 i större utsträckning fokuserar på strategiska diskussioner med distriktsmedlemmarna.

Dan Grundin föreslår att nästa års visionsmöte förläggs till aktivistcentret i Malmö. Beslut om plats och ort är avhängigt distriktsmötet i september.


§ 145 Övrig fråga: Översyn av specialgruppernas stadgar

Hanna Roberts föreslår att en övergripande översyn av specialgruppernas stadgar görs. David Langlet föreslås initiera en diskussion med specialgrupperna.

Beslut

att uppdra åt David Langlet att se över specialgruppernas stadgar och föreslå revideringar.


§ 146 Mötet avslutas

Mötesordförande, Magnus Öhman, tackar de närvarande och avslutar mötet.







Hanna Roberts Magnus Öhman
Mötesordförande


Mötesordförande
Tessi Fickendey Lotta Reimers
Sekreterare Justerare