Måluppfyllelserapport för verksamhetsåret 2011 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2012

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 9 mars 2012

Måluppfyllelserapport för verksamhetsåret 2011

Förord
Det är inte lätt att ge en rättvisande bild av sektionens arbete genom trafikljusrapporteringen. Det beror på att målen är uppsatta efter olika utgångspunkter. Jag vill inledningsvis ge några exempel på den problematik som gäller och som antagligen alltid kommer att leda till att vi kommer att ha en röd-grön skala oavsett hur bra vi blir på att sätta upp “realistiska” mål eller hur effektiva vi är i vårt arbete.

En del mål är internationella i den meningen att vi inte ensamma rår över målets uppfyllelse utan gör det tillsammans med andra sektioner och ibland hela rörelsen. Det handlar exempelvis om att sektionens arbete bidrar till att stater upphör med tvångsvräkningar, antar nationella riktlinjer mot tvångsvräkningar samt säkerställer lika tillgång till mänskliga rättigheter, rättvisa, säkerhet och samhällsservice för människor som lever i slum. Här kan arbetet vara mycket effektivt och strategiskt utan att själva målet uppfyllts. Det har vi dragit lärdom av i 2012-12 års plan där målkedjan är mer nyanserad och vi tydligt kan se delframgångar även om det övergripande målet inte uppnåtts.

Andra mål är nationella och då har vi lättare att se konsekvenserna av vårt arbete, exempelvis att Sverige tar emot fångar från Guantánamo som inte kan återvända till sina hemländer på grund av risken att utsättas för förföljelse och tortyr. Men även i det fallet kan det vara svårt att uppnå målen på den korta tid två år utgör.

Ibland kan vårt arbete vara framgångsrikt även om målet inte uppnåtts, som att vi fått uppmärksamhet kring en fråga. Exempelvis målet om att följande länder avskaffar dödsstraffet och ansluter sig till FN:s moratorium, alternativt begränsar antalet brott som bestraffas med döden: Iran, Japan, Jordanien, Kina, Kuba, Mongoliet, Nigeria, Saudiarabien, Sydkorea, Taiwan, USA och Vitryssland. Här arbetade vi mycket framgångsrikt när det gällde att lyfta dödsstraffet som fråga och komma närmare målet men Troy Davies avrättades och Viryssland som vi kampanjade mycket på har fortfarande kvar dödsstraffet trots omfattande insatser i form av aktivism, lobby, media och kampanj.

Slutligen har vi mål som vi helt rår över själva och som handlar om vår organisation eller om tillväxt. De målen har vi mycket lättare att uppnå, Exempelvis målet om att vi ska arbeta för att Amnesty ska vara en betydande aktör inom MR-utbildning i Sverige med speciellt fokus på skolan och målgrupperna elever och lärare. Med detta i beaktande ger trafikljusen en rättvisande bild över vårt målstyrda arbete.

/Lise Bergh


Kampanjen Fattigdom – en rättighetsfråga

Sektionens mål 2010-2011
1. Sverige fattar beslut om ratifikation av tilläggsprotokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK TP).

2. Lagstiftning antas som kräver att Exportkreditnämnden (EKN) utför konsekvensanalyser avseende mänskliga rättigheter vid garanti- och kreditgivning. Sektionens arbete ska bidra till att företag och ekonomiska aktörer hålls ansvariga för människorättskränkningar och att människor som påverkas av företags verksamhet har rätt till information, aktivt deltagande samt effektiva rättsmedel.

3. Sektionens arbete bidrar till att stater upphör med tvångsvräkningar, antar nationella riktlinjer mot tvångsvräkningar samt säkerställer lika tillgång till mänskliga rättigheter, rättvisa, säkerhet och samhällsservice för människor som lever i slum.

4. Sverige tar en aktiv roll för att ett rättighetsperspektiv införs under FN:s översynskonferens av millenniemålen (MDG) 2010.

5. Sektionens arbete bidrar till att kvinnors och flickors egenmakt stärks, till ökad tillgång till akut mödra- och förlossningsvård samt att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter tillgodoses.

6. Sektionen etablerar ett samarbetsprojekt inom kampanjen med organisationer/sektion i globala syd.


Trafikljus: GULT

Motivering: Arbete med portföljen har skett enligt plan och den absoluta merparten av indikatorer har uppfyllts vilket bidragit till måluppfyllelse. Vi har trots intensivt arbete inte uppnått målet om en ratifikation av ESK-tilläggsprotokollet men däremot bidragit till att Sverige ställde sig bakom resolutionen i FN:s MR-råd om vatten och sanitet vilket är ett viktigt steg på vägen mot en ratifikation. Även under 2011 har det skrivits riksdagsmotioner i ämnet från såväl allians som opposition utifrån påverkansarbete från AI:s sida.

2011 var ett viktigt år då flera processer som relaterar till ansvarsutkrävande av företag avslutades. Vi kan konstatera att vi lyckats ganska väl i vårt påverkansarbete gällande OECD:s riktlinjer för multinationella företag där nu bland annat ett MR-kapitel finns med. Vårt arbete med att säkerställa att svenskt statligt exportfrämjande är villkorat avseende respekt för mänskliga rättigheter har också varit ett fokus under året och fått en betydande medial uppmärksamhet. Där har vi fört många och långa samtal med exportkreditorganen SEK och EKN som är lyhörda för våra krav. Att företaget Vedanta nekades utvinningstillstånd på ursprungsfolket Dongria Kondhs mark var ett framsteg.

Arbete med tvångsvräkningar har skett enligt plan och indikatorer genom arbete på enskilda aktioner samt påbörjat arbete med att etablera ett nätverk för arbete mot tvångsvräkningar. Den italienska domen att “Nomad Emergency” strider mot italiensk lag var ett viktigt resultat i vårt arbete mot tvångsvräkningar.

Sektionen bidrog mycket aktivt i den internationella solidaritetsaktionen med kvinnor och flickor i Nicaragua och bidrog därmed till att det absoluta förbudet mot abort uppmärksammades under valkampanjen i Nicaragua. Tyvärr, har lagstiftningen ännu inte ändrats.


Säkerhet och mänskliga rättigheter

Sektionens mål 2010-2011
1. Den svenska regeringen tar avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar.

2. Europeiska stater inblandade i utomrättsliga transporter av personer från ett land till annat (renditions) tar avstånd från detta, erbjuder drabbade fullgod kompensation samt ställer ansvariga till svars.

3. Sverige tar emot fångar från Guantánamo som inte kan återvända till sina hemländer på grund av risken att utsättas för förföljelse och tortyr.

Trafikljus: GULT

Motivering: Arbete har skett enligt plan gällande portföljen men tyvärr har inte alla mål kunnat uppnås.

Frågan om diplomatiska försäkringar har varit frånvarande på den svenska agendan under året, Amnesty är en av de få (ibland den enda) organisationer som fortfarande lyfter frågan, vilket är viktigt. Vi har tagit upp ämnet med politiker och i olika möten med regeringen för att signalera att vi fortfarande har ögonen på detta. De signaler vi får är att inte är troligt att Sverige kommer att använda sig av DF i framtiden.

Att Sverige skulle ta emot Guantanamofångar var ett ambitiöst mål och vi visste att den sittande regeringen hade sagt nej redan när vi formulerade målet. Trots detta har vi lyft frågan men utan ngt egentligt gehör.

Landprogram Nordafrika och SMR-gruppen (Säkerhet och mänskliga rättigheter) har stärkts under året.


Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Sektionens mål 2010-2011
1. Svenska sektionen bidrar till att de länder som sektionen är ansvarig för ratificerar Romstadgan.

2. Sverige implementerar Romstadgan i svensk lagstiftning.

3. Sverige inför brottet om tortyr i svensk lagstiftning.

4. Svenska sektionen bidrar till att de ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter ställs till svars.


Trafikljus: GULT

Motivering: Att ett av de länder som svenska sektionen haft ansvar för gällande ratificering av Romstadgan, Filippinerna bestämde sig i börjar på året att bli en part i stadgan är mycket glädjande.
Arbetet med implementering av Romstadgan och ett uttryckligt tortyrförbud i lag har fortgått enligt plan men på grund av Justitiedepartementets ovillighet att deltaga i andra arrangemang än informella möten med enbart Amnesty och att justiteministern tackat nej till att träffa Amnesty har vi tvingats byta strategi.
Vi har lyft frågan med de instanser vi bestämt, vi har talat med politiker i enskilda och publika sammanhang, motioner och interpellationer har skrivits i riksdagen om frågan, men vi vet i dagsläget inte vad utredarna kommer att komma fram till. För närvarande är strategin att tillsammans med Röda Korset försöka få ett möte med justitieutskottet i riksdagen för att framföra våra synpunkter samt be om möte med justitieminister Asks statssekreterare. Förhoppningen är att målen gällande implementering samt uttryckligt tortyrförbud kommer genomföras inom handlingsplaneperiod 2012-13.


Krisarbete

Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska ha beredskap för att agera vid människorättskriser under 2010, följa upp tidigare krisarbete samt se över och skapa nationella rutiner för arbete vid människorättskriser.

2. Ett reviderat system och rutiner för arbete med människorättskriser ska vara på plats i början av 2011.


Trafikljus: GRÖNT

Motivering: Stort fokus, resurs och organisation har lagts på MENA-regionen under 2011 vilket inneburit att den svenska sektionen kunna bidra till det internationella påverkansarbete i regionen. Exempel på detta är en särskild sida på amnesty.se , fackeltåg till Egyptens, Tunisiens, Algeriets, Libyens och Saudiarabiens ambassader, överlämnande av drygt 166 000 namnunderskrifter till Syriens ambassad i Stockholm samt den fotoaktion som genomfördes på Syrien Under Nordiska ungdomskonferensen. Under senare delen av året kom mycket av fokus att riktas mot Syrien då MR-situationen där allvarligt försämrades

På sekretariatet har det funnits en huvudkontakt för krisarbetet och en rapport om hur krisarbete ska bedrivas tillika organiseras presenterades på styrelsens junimöte. Samarbete har sedan skett med berörda personer i Avdelning 1 och 2 för effektivare mobilisering och arbete med aktioner. Under hösten påbörjades ett arbete för att skapa ett system för snabbaktioner gällande tvångsvräkningar, detta ska implementeras under hösten 2012.


Avskaffa dödsstraffet

Sektionens mål 2010-2011
1. Följande länder avskaffar dödsstraffet och ansluter sig till FN:s moratorium, alternativt begränsar antalet brott som bestraffas med döden: Iran, Japan, Jordanien, Kina, Kuba, Mongoliet, Nigeria, Saudiarabien, Sydkorea, Taiwan, USA och Vitryssland.

Trafikljus: GULT

Motivering: A mnesty har på olika sätt bearbetat de prioriterade länderna under året. Ett specifikt aktivitetsfokus har under året varit på USA, Kina och Vitryssland. De två sistnämnda inom ramen för kampanjen AI@50 där aktivitetsnivån vida översteg det i plan antagna i form av gruppaktivitet på internationella dagen mot dödsstraffet samt i form av beställning av filmen “Killing the Chickens to Scare the Monkeys” vilken behandlar dödsstraffet i Kina. I enlighet med indikatorer i plan premiärvisades filmen samtidigt som släppet av den årliga dödsstraffsrapporten vilket föranledde uppmärksamhet i media.

Amnesty Sverige samlade in lite över 8000 namnunderskrifter mot dödstraffet i Vitryssland vilket bidrog till de 250 000 namn som överlämnades till de vitryska myndigheterna.

En viktigt resultat var att Leng Guoquan, som många svenska grupper agerade för inom AI@50 för, fick sin dödsdom omvandlad till livstidsfängelse. I enlighet med indikatorer i plan har riksdagens grupp för mänskliga rättigheter agerat på de prioriterade länderna

Påverkansarbete på USA skedde främst via ambassadbesök, besök på årsmötet av Anthony Graves samt det mycket omfattande arbetet till förmån för Troy Davis som fick sin avrättning uppskjuten men tyvärr till sist avrättades.


Flyktingar och migranter

Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen är tydligt delaktig i framtagandet och implementeringen av en ny internationell strategi för flyktingar och migranter.

2. Sektionens arbete bidrar till att migranter inte kriminaliseras och/eller frihetsberövas enbart på grund av sin status.

3. De som söker asyl i Sverige får tillgång till en rättssäker asylprocess och de som är skyddsbehövande beviljas skydd.

4. I kommande lagstiftningsåtgärder gällande flykting och migrationsfrågor på EU-nivå ges de skydds- och rättighetsbaserade frågorna ett större fokus och de kontrollerande åtgärderna ett mindre utrymme.

5. Sverige ratificerar FN:s migrantarbetarkonvention.

6. Sverige uppfyller rätten till hälso- och sjukvård för asylsökande, migranter och personer drabbade av människohandel.

7. Migrationsverket och migrationsdomstolarna, och inte regeringen, fattar beslut i säkerhetsärenden och samtliga beslutsunderlag kommer berörda till del.

8. Sektionens flykting- och migrationssamordnare ges utökade möjligheter och kunskaper att aktivt arbeta med opinionsbildning inom området flykting och migration.

Trafikljus: GULT

Motivering: Arbete har skett enligt plan där ett starkt fokus och merparten av arbetet ligger på mål 3. Migrationsverkets beslut om inhibering av återsändande till Syrien är i detta sammanhang glädjande. Våra transit- och förvarsgrupper fungerar bättre och bättre vilket är mycket glädjande. Gruppernas återrapportering till personal flykting ger ovärderlig information om såväl hur förvaren fungerar som vilka som är placerade där.

Studien om romer i den svenska asylprocessen har tagits fram i enlighet med plan och har inneburit värdefulla uppföljande samtal med Migrationsverket.

Sektionen har enlighet med mål i plan deltagit i det internationellla arbetet med hur vi strategisk ska arbeta för flyktingar- och migranter framöver vilket närmast kommer ske i den kommande europeiska kampanjen för flyktingar och migranter och därmed ett tydligare fokus på mål 2 och 4. Mål 2 uppfyller vi redan idag bland annat genom varje vecka bevaka ett antal förvar på plats samt genom kontinuerlig samverkan och information från romska organisationer.

Gällande Migrantarbetarkonventionen har sektionen utfört påverkansarbete enligt plan och två motioner har återigen lagts i riksdagen gällande ratificering. Under nuvarande regering är dock
utsikterna små gällande ratificering varför vi i samtal med politiker och andra relevanta personer börjat diskutera hur man i realiteten kan tillse att migranter till att börja med erhåller information om sina rättigheter.

Beslut har inte fattats om rätt till vård för papperslösa men sektionens arbete har bidragit till att en utredning lagts fram vilken föreslår detta och det politiska trycket är mycket starkt för ett genomförande.


Kommunikation

Sektionens mål 2010-2011

1. Sektionen ska medverka i det internationella projektet AI@50 samt skapa ett eget nationellt firande under våren 2011 med syftet att stärka organisationen både internt och externt.

2. Sektionen ska aktivt upprätthålla den globala identiteten utifrån internationella riktlinjer och svenska sektionens kommunikationsplattform samt delta i det internationella arbetet med utvecklingen av den globala identiteten.

3. Sektionen ska bibehålla och i möjligaste mån öka den positiva inställning till Amnesty som finns bland allmänheten i Sverige avseende kännedom och attityd.

4. Sektionen ska öka antalet kontakter och aktiviteter på de digitala arenorna.

5. Sektionen ska samordna kommunikationen i Amnestys kanaler och skapa synergieffekter mellan olika kanaler för att våra budskap ska få största möjliga effekt.

6. Sektionen ska öka antalet läsare av Amnestys pressnotiser genom att förutom till prenumeranter sprida dem via andra kanaler.

7. Sektionen ska via media nå ut till nya målgrupper med särskild satsning på personer med annan etnisk bakgrund än svensk och även öka vår satsning att nå ut till nya medier framför allt på webben.

8. Sektionen ska via våra aktivister synas i lokala media.

Trafikljus: GRÖNT

Motivering: Amnestys 50-årsfirande blev mycket lyckat och syntes runt om i Sverige. Vi fick mycket stort utrymme i media med stark koppling till Amnestys roll som aktivistorganisation. Förutom mediatäckning i tryckta medier var vår synlighet mycket hög på webb, i TV och radio på både nationell och regional/lokal nivå. 60 grupper i över 50 orter uppmärksammade att Amnesty International fyllde 50 år 28 maj och pjäsen “En värld att leva i lästes runt om i Sverige. I Stockholm anordnades en fest på Södra teatern.

Arbetet med den globala identiteten (kommunikationsplattformen) har dragit ut på tiden på grund av att IS inte har kunnat hålla sina tidsplaner. Vid årets slut är enbart den grundläggande texten klar, medan vi fortfarande väntar på en “brand book” (den grafiska delen). Svenska sektionen har dock deltagit aktivt i det internationella arbetet, bland annat genom att anordna en viktig workshop i Stockholm. Den svenska styrelsen har också godkänt den svenska översättningen av den grundläggande texten.

Den positiva inställningen till Amnesty hos allmänheten avseende kännedom och attityd ligger i stort sett kvar på samma nivå som tidigare och långt över genomsnittet för de organisationer som ingår i Organisationsindex, den årliga undersökning vi deltar i för att mäta detta (kännedom 81%, viktig eller ganska viktig verksamhet 85%, ganska eller mycket positiv inställning 71%).

Svenska sektionen har under planperioden gjort en märkbar satsning på området digitala medier och har också kraftigt ökat sin närvaro på de digitala arenorna. Under 2011 kom vi på allvar igång med att kommunicera med medlemmar, givare och aktivister via e-post och ökade basen från 17 000 personer till 32 000 personer. Under hösten genomförde vi rekryteringskampanjen Lås upp för sms-aktivister som innehåll ett kommunikationskoncept kopplat till smarta mobiler. Kampanjen fick stort internationellt genomslag och hyllades av såväl rörelsen som branschmedia. Genom de aktiviteter vi gjort under året ser vi att vi har en fortsatt stor potential att nå ut via dessa kanaler och nå nya målgrupper.

Under planperioden har även stora satsningar gjorts på integration och samordning inom kommunikationsområdet, vilket har inneburit att samordningen mellan olika kanaler har ökat i mycket hög grad. Det i sin tur har gett tydliga resultat i form av att våra budskap fått stor effekt. Detta arbete accentuerades under hösten 2011 då vi anställde en informatör/kommunikatör med samordning och digitala medier i sin tjänst samt bildade den avdelningsöverskridande gruppen Popcom (en operativ del av kommunikationsrådet) med syfte att planera och samordna aktiviteter och budskap i våra olika kommunikationskanaler.

Sedan maj 2011 använder vi Mynewsdesk för att lägga ut våra nyhetsnotiser på hemsidan och sammantaget har vi uppnått en större spridning med det nya systemet än det tidigare. Våra nyhetsnotiser sprids också via Twitter och Facebook vilket även det gör att vi når en större målgrupp. Satsningen att via media nå ut till nya målgrupper med en särskild satsning på personer med en annan etnisk bakgrund än svensk har tyvärr inte hunnits med vad gäller traditionella medier, däremot har vår ökade satsning på sociala medier sannolikt också nått ut till nya målgrupper. Under 2011 har Amnesty International synts mycket i lokala medier genom gruppernas arbete, där 50-årsfirandet i maj och kampanjen Skriv för frihet i december var absoluta höjdpunkter.


Strategier för digital kommunikation

Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska aktivt delta i arbetet med att utveckla IT och skapa en global digital strategi för Amnesty.

2. Sektionen ska se över och utveckla processer för att kunna kommunicera mer integrerat med medlemmar, givare och supporters i olika digitala kanaler.

3. Sektionen ska byta plattformar för organisationens IT-stöd och i högre utsträckning använda sig av öppna system och "molntjänster".

Trafikljus: GULT

Motivering: Sektionens digitala kommunikatörer har aktivt deltagit i det internationella arbetet på området, dels i en digital konferens samt löpande i en operativ facebookgrupp där sektionerna delar digitala enheter inom våra globala kampanjprioriteringar. Däremot har det internationella samarbetet varit mindre på IT-sidan kring tekniska lösningar, trots att ett internationellt IT-möte hölls för första gången på flera år 2011.

Under hösten 2011 har arbetet med ett nytt CRM-system tagit fart genom ett samarbete med en extern konsult om att ta fram en processdokumentation över Amnestys “supporter journey”. Arbetet har dragit ut på tiden främst på grund av personalsituationen på sekretariatet.

Under hela planperioden har en del satsningar gjorts på att utveckla våra digitala plattformar, bland annat har den externa hemsidan byggts om, vi har tagit fram en mobilplattform och en ny Amnestybutik, en e-mailbas via Apsis samt i hög grad utökat vårt arbete i sociala medier. Vi har även i större utsträckning börjat använda oss av molntjänster. Däremot återstår mycket att göra för att våra plattformar ska leva upp till ambitionsnivån i exempelvis verksamhetsplanen 2012-2013, Svenska Amnesty 2016 och internationella strategier exempelvis rörande tillväxt och kommunikation. En kontinuerlig satsning på detta område kommer att vara nödvändig även under nästa planperiod, vilket innebär investeringar både i form av pengar och personal. Potentialen på området är stor och satsningarna betyder därmed mycket för vår framtida utveckling.

Sammanfattningsvis kan sägas att det, trots en del initiativ och utvecklingsarbete, återstår oerhört mycket arbete innan Amnesty kan ta fram en global digital strategi, än mindre implementera en sådan strategi, då den tekniska utvecklingen går så snabbt. Det är förmodligen realistiskt att tro att det endast är inom ett fåtal områden som vi kommer att kunna arbeta utifrån gemensamma globala digitala plattformar.


Tillväxt

Sektionens mål 2010-2011

1. Sektionen har 95 000 medlemmar och givare, varav 90 000 medlemmar vid utgången av 2011. 83% av dessa ska betala via autogiro.

2. Sektionen arbetar aktivt för att bibehålla en låg avhoppsnivå bland medlemmar och bidragsgivare.

3. Sektionen har en årlig tillväxt på minst 5% vilket innebär intäkter på minst 80 miljoner kr 2011. Vi satsar under perioden på utveckling för långsiktig tillväxt. Vår fundraisingmix är diversifierad med fokus på regelbundet, individuellt givande.

4. Sektionen lever upp till målen i ICM-beslut 15 från 2009, ”From assessment to distribution” (A2D), d v s 40% av intäkterna går 2016 till den internationella rörelsen.

5. Sektionen bidrar under perioden aktivt till att utveckla det internationella fundraisingarbetet.

6. Sektionen ser utifrån mångfaldsstrategin över hur riktade fundraisingaktiviteter kan användas i syfte att växa.

7. Sektionen arbetar för att öka integrationen mellan fundraising och kampanj.

Trafikljus: GRÖNT

Motivering: Den 31 december 2011 hade Amnesty International, svenska sektionen totalt 96 384 medlemmar och givare, varav 91 886 medlemmar vilket betyder att målet för antal medlemmar och givare överträffades. Hela 85% av basen betalade via autogiro, vilket också var en bra bit över vårt mål på 83%. Den främsta anledningen till vår fina tillväxt i antal medlemmar är att vi bedriver stabil face-to-faceverksamhet med bra kvalitet samt att vi börjat utveckla även telemarketing och internet som värvningskanal. Dessutom fungerar vår strategi med att värva in på autogiro till relativt låga belopp och sedan uppgradera successivt.

Den totala avhoppsnivån för hela basen av medlemmar och givare blev 10,16%, vilket var något högre jämfört med 2010. Bidragande orsaker till den ökade avhoppsfrekvensen kan vara ökningen av avhopp i april 2011 i samband med Irene Kahnaffären, att en växande bas innebär ökade avhopp samt att den höga värvningsnivån under de senaste året kan innebära att vi i nuläget har många medlemmar som ligger i riskzonen att hoppa av (år 2 och 3 enligt avhoppsanalysen). Nivån är dock fortfarande väldigt låg och vi har en av de lägsta avhoppsnivåerna inom Amnesty.

Intäkterna för 2011 slutade på 84 233 tkr (inkl räntor) kronor vilket var lägre än budget 2011 men en bra bit över målet 80 miljoner kr. Det innebär att tillväxten under planperioden är högre än 5%, från 2009 till 2010 var tillväxten 7,7% och lika stor 2010 - 2011. Vi har en diversifierad fundraisingmix med bra riskspridning i och med vårt fokus på regelbundet, individuellt givande samt kompletterande intäktskällor som Humanfonden. Ett antal utvecklingssatsningar för att diversifiera fundraisingmixen ännu mer har satts igång under planperioden, men kommer att ge resultat främst på längre sikt. Detta rör framför allt satsningar i digitala kanaler och plattformar.

Under planperioden har svenska sektionen totalt skänkt 58 175 tkr till internationella rörelsen i form av IS-bidrag och frivilliga bidrag. 2010 var det 34% av totala intäkter, 2011 38%. Vi lever mer än väl upp till målen i 1FA.

Svenska sektionen deltar aktivt i det internationella fundraisingarbetet; genom medverkan i FMT (Fundraising Management Team), deltagande i den årliga Fundraising Skillshare samt deltagande i internationell benchmarking. Vi har dessutom tagit emot ett antal studiebesök från olika sektioner (bland annat Finland, Norge, Tjeckien).

Vi genomför regelbundet mindre tester inom olika fundraisingaktiviteter för att bredda målgruppen och uppnå större mångfald. Däremot måste dessa tester, liksom övriga fundraisingaktiviteter, utvärderas utifrån resultat och kostnader. Här krävs vägledning i for av vilka mål som ska värderas främst om mål skulle stå mot varandra.

Under planperioden har satsningar skett på integration och samordning. integrationen mellan fundraising och kampanj har förbättrats avsevärt genom samordningen i Popcom och projektgrupper samt genom att aktivt infoga kampanjelement som vädjanden i till exempel givarbrev och telemarketingsamtal. Telemarketing har till exempel bidragit med nästan 20 000 underskrifter under 2011. Integrationen har dessutom inneburit bättre resultat i dessa kanaler. Vi behöver dock bli bättre på att säkerställa att personer som skriver på aktioner på gatan sen registreras in för vidare kommunikation via telemarketing eller e-mail.


Mäta resultat

Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska höja kompetensen vad gäller målstyrning, utvärdering och måluppfyllelse.

2. Sektionen ska utveckla system för att utvärdera arbetet för de mänskliga rättigheterna.

Trafikljus: GULT

Motivering: Sektionen har utvecklat arbetet med målstyrning, vilket verksamhetsplanen 2012-2013 är ett bra exempel på. I vilken utsträckning detta bidrar till en bättre måluppfyllelse är dock för tidigt att säga. När det gäller system för utvärdering av arbete så finns det fortfarande enbart ett ramverk för hur Amnestys “impact” och “added value” ska mätas, nämligen “Dimensions of Change”, som togs fram 2008. Vi har ännu inte skapat några systematiska utvärderingsverktyg utifrån ramverket, vilket innebär att de utvärderingar som görs av olika kampanjer är svåra att jämföra.


Operativt arbete

Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska utveckla planerings- och rapporteringssystem som möjliggör en transparent och informativ rapportering av arbetet.

2. Sektionen ska utveckla arbetet med styrning, ledning och kontroll av verksamheten.

3. Sektionen ska öppet kunna redovisa hur vi använder alla medel vi samlar in i Sverige och redogöra hur vi på bästa sätt använder dem för Amnestys ändamål.


Trafikljus: GRÖNT

Motivering: Sektionen har under 2011 fortsatt arbeta med att utveckla arbetsområdet, i första hand genom att förbereda implementeringen 2012 av det gemensamma globala redovisningssystemet Cocoa. En ny tvåårig verksamhetsplan för 2012-2013 togs fram under under året. Planen har en tydligare målstruktur på olika nivåer, som ska underlätta både styrelsens och sekretariatets uppföljning och målstyrning. Den nya strukturen av plan har tagits fram i konsultation med Johan Sverker på PWC som även höll i en utbildningsdag för avdelning 1 gällande styrning och utvärdering.

Sekretariatets ledning har utbildats i strategisk riskplanering, som ett led i arbetet med styrning, ledning och kontroll. I juni 2011 genomfördes en riskanalys av sektionens verksamhet och intäkter och en åtgärdsplan för att minska identifierade risker togs fram.

Arbetet med gruppernas redovisning har fortsatt förbättrats, vilket slutligen ledde till att endast två redovisningsskyldiga grupper inte inkom med redovisning. En av dessa lades ned och den andra valde att bli sektionsgrupp utan krav på redovisning.


Utveckla och stödja aktivismen

Sektionens mål 2010-2011
1. Vi ska vara en öppen och tillgänglig organisation. Antalet män och personer med utländsk bakgrund bland aktiva medlemmar och på ansvarspositioner i organisationen ska öka.

2. Att genom ett kompetent ledarskap, aktiva stödåtgärder och ökad kunskapsspridning nå ökad aktivitet som ligger i linje med organisationens mål och prioriteringar och som präglas av kvalitet och långsiktighet.

3. Vi ska utveckla nya former av aktivism.

4. Öka antalet unga personer bland de aktiva medlemmarna och stärka deras engagemang.

Trafikljus: GRÖNT

Motivering: I princip samtliga indikatorer är uppfyllda och arbetet har bedrivits i enlighet med plan

Rekryteringsmöten, projektledarutbildningar och ledarskapsprogram har genomförts enligt plan och har bidragit till ökad mångfald. Våra ledarskapsprogram och projektledarutbildningar har lockat till sig fler sökanden än året innan och vi ser i början av 2012 ytterligare efterfrågan på dessa utbildningar. Projektledarutbildningen ged från och med 2012 två gånger per år.

Vi haft ett förstärkt stöd till våra distrikt vilket resulterat i en workshop för distrikten i syfte att inspirera, skapa förståelse för organisationen och att bidra till ökad aktivitet. Workshopen har hållits i fyra distrikt under året, Kalmar/Kronoberg, Södra Norrland, Skåne/Blekinge och Värmland/Dalsland och utvärderingarna har varit positiva. Planen är att fortsätta arbeta strategiskt gentemot distrikten framöver i syfte att öka aktivismen.

Antalet grupper har ökat med 7 och trycket på de centralt arrangerade aktiviteterna har ökat märkbart. Sedan valkampanjen 2010 har antalet aktiva som deltagit i våra aktiviteter har ökat markant. Antalet deltagare på aktivistseminariet översteg vida det planerade och antalet deltagande distrikt på möte för verksamma på distriktsnivå ökade. Nyckeltalet antalet utåtriktade aktiviteter slog nytt rekord, mycket beroende på det stora deltagandet under 50-årsdagen samt Skriv för frihet. Grupperna har under året fått möjlighet att skapa egna hemsidor inom ramen för www.amnesty.se . Vi försöker från sekretariatets sida att vara närvarande i organisationen och vi har uppgifter om att minst 20 medarbetare deltagit på olika lokala möten vilket är dubbelt så många som målsättningen.

Insats har fortsatt att utvecklats och tre olika temanummer under året har fokuserat på Amnestys 50-årsfirande, aktivism samt yttrandefrihet. Såväl- aktivistseminarium som Insats har använts för att introducera oilka aktivist-och påverkanstekniker. Via mobiliseringsprojektet har ytterligare tekniker introducerats såsom ökad användning av film- och användning av fler kanaler samt digitala medier.

Nationella och regionala ungdomsträffar genomförts i enlighet med plan och sektionen arrangerade som planerat under året den nordiska ungdomskonferensen.


Slå vakt om kvinnors rättigheter

Sektionens mål 2010-2011
1. Kvinnors rättigheter är integrerade i sektionens kampanj- och påverkansarbete, som utgår från ett genusperspektiv.

2. Kvinnor och flickors egenmakt stärks, och kvinnors rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter, främjas i ett antal länder.

3. Svenska regeringen och myndigheter genomför de rekommendationer avseende våldtäkt som tidigare ställts inom ramen för för kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor”.

4. Sektionen använder jämställdhetsintegrering som en metod för att säkerställa genusperspektivet i verksamheten.


Trafikljus: GULT

Motivering: En genomförandeplan gällande jämställdhetsintegrering har tagit fram liksom en grupp som arbetar med frågan. En extern konsult bistår i arbetet och har även genomfört utbildningar på sekretariatet. Det är även inom ramen för detta arbete vi vill säkerställa att frågan om kvinnors rättigheter är förankrad i vårt påverkans- och kampanjarbete. På internationell nivå deltar sektionen i det internationella nätverket för kvinnors rättigheter

Sektionen har under året arbetat med flera aktioner som handlar om kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland mödradödlighet i Sierra Leone och, det absoluta abortförbudet och sexuellt våld i Nicaragua.

Ett glädjande besked var att Europarådet i april antog en konvention om våld mot kvinnor. Amnesty har under flera år arbetat för att påverka den svenska regeringen under förhandlingsprocessen gällande konventionens innehåll. I oktober tillskrev vi justitieministern, jämställdhetsministern och statsministern med en uppmaning att ratificera konventionen som Sverige undertecknat.


Riksdagens MR-grupp tog under 2011 upp 15 fall som rörde kvinnor (av 55 totalt). Eftersom de flesta breven är baserade på blixtaktioner styrs detta delvis av tillgången på aktuella blixtaktioner gällande kvinnor. En annan anledning till det förhållandevis låga antalet kvinnor är att gruppen fokuserar på dödsstraffet och det är fler män som döms till döden. Antalet vädjande som explicit rör kvinnor i månadens aktion var tre samt tre fall som kan betecknas som tematiska. resterande fall rörde män.

Svenska Amnesty lämnade i mars 2011 sitt remissvar på betänkandet från 2008 års sexualbrottskommitté och dess reformförslag avseende sexualbrottslagstiftningen.
Tre motioner från riksdagsledamöter (S, V och KD) inkom under allmänna motionstiden som lyfte Amnestys krav om att inrätta en granskningskommission avseende nedlagda våldtäktsärenden.


Motverka diskriminering

Sektionens mål 2010-2011
1. EU:s diskrimineringsdirektiv antas.

2. Hbt-personers rättigheter stärks i ett urval europeiska länder. Pridearrangemang genomförs i Östeuropa samt i Sverige och får ökad trovärdighet genom vårt engagemang.

3. Sverige stödjer och arbetar för att EU:s strategi beträffande romer antas. Sektionens arbete ska bidra till att romer inte utsätts för tvångsvräkningar, har besittningsrätt och lika tillgång till samhällsservice i Rumänien och Italien.

Trafikljus: GULT

Motivering: Arbetet med att åstadkomma ett europeiskt diskrimineringsdirektiv är för närvarande blockerat. Under året har sektionens prioritet legat på att stärka temagrupper gällande HBT-frågor för att under 2012 tillskapa en specialgrupp. HBT-grupperna medverkade vid Stockholm Pride och grupperna i Göteborg respektive Malmö har arrangerat lokala events. Det var under 2011 ej aktuellt med medverkan på Baltic Pride utifrån IS-bedömningar.

De italienska beslutet gällande Nomadplanen är en viktig framgång och sektionen har flera grupper respektive landprogram som arbetar med diskriminering av romer i Italien, Rumänien och Serbien. Sektionen medverkar i det europeisk samordnade påverkansarbetet inför EU:s förhandlingar om en romastrategi.


Extern MR-utbildning

Sektionens mål 2010-2011
1. Vi ska arbeta för att Amnesty ska vara en betydande aktör inom MR-utbildning i Sverige med speciellt fokus på skolan och målgrupperna elever och lärare.

2. Vi ska upprätthålla hög kvalitet i inom Amnestyakademin och Angeläget samt öka synlighet, kännedom samt deltagarantal i dessa verksamheter.

Trafikljus: GRÖNT

Motivering: Utvecklingen av området MR i skolan går framåt i önskad takt. Produktionen av material för webbdelen av projektet pågår för fullt på fyra teman (yttrandefrihet, flyktingar och migranter, fattigdom - en rättighetsfråga samt dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet) och med fokus på skolans behov. Allt material är också anpassat till GY11 och testas i referensgrupper och på plats i skolor.

Verksamheten inom Amnestyakademin och Angeläget håller fortsatt hög kvalitet. Utvärderingsresultaten inom Amnestyakademin är bättre än något år tidigare där kursledarna för de allra högsta betygen. Lärare ger också Angeläget höga betyg i den utvärdering som gjorts och årets dvd har beställts av fler lärare än något år tidigare. Deltagarantalet har gått ned något inom Amnestyakademin, vilket främst beror på färre antal kurser för lärare (både basutbud och uppdragsutbildning). Anledningen är att likabehandling inte längre är ett fokuserat område i skolorna vilket innebär att skolorna inte kan söka fortbildningsbidrag för den typen av kurser. Dessutom har Amnestyakademin ännu inte fått möjligheten till egna e-mailutskick/nyhetsbrev vilket gör det svårare att marknadsföra kurserna.

Inom ramarna för Angeläget lanserades det digitala spelet Mitt ibland oss på en skolmässa i Göteborg med bra medial täckning. Spelet är ett nyskapande digitalt spel om mänskliga rättigheter som vi nu åker ut till gymnasieskolor och presenterar i form av workshops. Intresset från lärarna är mycket stort.


Partnerskap med Amnestysektionen i Sierra Leone

Sektionens mål
1. Stärka ledning och styrning av Amnestysektionen i Sierra Leone (AISL).

2. AISL ska ha trovärdig information om sektionens medlemmar.

3. Stärka aktivismen i AISL och i svenska sektionen.

4. Undersöka nya intäktskällor

Trafikljus: GRÖNT

Motivering: Arbete sker enligt plan och den svenska sektionen utför vad som förväntas men kraven på flexibilitet är stora.

Ledning och styrning av AI Sierra Leone har stärkts bland annat via genomförandet av en Governance Assessment Tool workshop samt framtagandet ev ett utkast till en Capacity Building Plan. Ett Strategic Direction Document (2012-2016) togs fram enligt plan. Rutiner för möten på kontoret har förbättrats liksom att arbete har kommit igång med att ta fram interna styrdokument som arbetsordning, planeringskalender och beslutsordning. En Medlemsdatabasen är installerad och relevant personal har fått utbildning.

Aktivisterna som deltog i workshoparna under sommaren 2011 har angett att de varit nöjda och fått användbara verktyg. Vissa grupper har lämnat in ansökan om aktivitetsbidrag till sektionen i Sierra Leone vilket var ett av syftena med workshoparna.. Sektionen har nu producerat en "toolkit" som delas ut till nya medlemmar/grupper. Arbetet med att Grupper i AISL och AISE ska komma i kontakt med varandra tog längre tid än förväntat. Nu har grupperna identifierats och kontakt etableras under 2012. Även idén om en gemensam aktionsdag tar längre tid än förväntat främst beroende på ett mycket bristfälligt internet i Sierra Leone

Beslut är fattat om att partnerskapet ska användas i marknadsföring men det återstår att se hur det ska genomföras.