Diskussionsunderlag och förslag om begränsade mandatperioder Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2012

Till: Styrelsen
Från: Strategigrupp 2
Datum: 7 mars 2012

Diskussionsunderlag och förslag om begränsade mandatperioder
(1 bilaga)

Bakgrund
Styrelsen diskuterade på vårt februarimöte frågan om begränsade mandatperioder för förtroendevalda av svenska sektionens årsmöte och att eventuellt lägga ett förslag till årsmötet 2012. Vi kom inte i mål med den diskussionen och det här diskussionsunderlaget ämnar underlätta den fortsatta diskussionen. Eftersom det här är styrelsens sista möte innan deadline för att skicka in förslag till årsmötet bifogas även ett utkast till förslag till årsmötet som, av naturliga skäl, till viss del har föregått diskussionen i sakfrågan.

Hur ser det ut i andra sektioner och organisationer?
Flera sektioner, den internationella styrelsen och även liknande organisationer har idag någon form av begränsade mandatperioder. Bland de sektioner som har ett- och tvååriga mandatperioder är den maximala sammanhängande mandatperioden oftast sex år (t ex danska, brittiska och nyzeeländska sektionerna) medan organisationer som har fyraåriga mandatperioder ofta har en maximal period på åtta år (t ex internationella styrelsen och svenska Röda Korset). I de flesta fall är det möjligt att bli åter bli vald ett eller två år efter att ha avslutat sitt uppdrag.

I samtliga av dessa organisationer är det styrelsens mandatperioder som regleras och i flera fall även valberedningens. Det finns dock få sektioner eller organisationer som har något som motsvarar granskningskommittén och ännu färre som har något som motsvarar Fonden.

Argumentation
Argumenten för att begränsa mandatperioder handlar bl a om att öka rotationen på våra förtroendeposter och därigenom skapa större delaktighet i vår demokrati. Det ger i sin tur en större genomströmning av idéer och en minskad ”vi och dom”-känsla inom organisationen. Begränsade mandatperioder minskar även risken för vissa former av maktmissbruk och, mer generellt, att makten hamnar i för få händer under för lång tid. I den svenska sektionen har vi historiskt sett haft lite konkurrens om platser på själva årsmötet och begränsade mandatperioder kan hjälpa till att skapa en mer levande demokrati.

Motargumenten handlar främst om att vi begränsar våra möjliga kandidater och att vi därför skulle kunna hindra den mest lämpade personen från att ställa upp. Att ledamöter suttit för länge på sina poster har hittills inte varit något överhängande problem i rörelsen och även om det är viktigt med nya idéer är det minst lika viktigt att ha kontinuitet och möjlighet att förvalta och genomföra idéerna. De senaste åren har problemet kanske snarare varit att personer suttit för kort tid på sina uppdrag, särskilt i sektionsstyrelsen. En fast gräns tar inte heller hänsyn till de specifika förutsättningarna i varje enskild situation och det är kanske därför bättre att överlåta till valberedningen och årsmötet att avgöra när en ledamot suttit för länge på sin post. Ett mjukare system där det införs i riktlinjerna för valberedningen och valberedningens valberedning att genomströmning ska eftersträvas skulle också kunna medföra att vi undviker en situation där det inte finns kandidater till alla poster.

Absolut takt eller maximal sammanhängande period
Om vi väljer att gå vidare med frågan om begränsade mandatperioder så finns det ytterligare frågor att ta ställning till. En sån fråga är om det ska vara möjligt att återväljas efter att ha suttit den maximala perioden. Fördelen med att inte ha ett absolut tak är att personer med värdefulla erfarenheter och kompetenser kan återväljas vid ett senare tillfälle. Å andra sidan går det att argumentera att ett system där det går att återväljas kanske inte innebär en så stor skillnad mot hur det ser ut i dagsläget.

Hårt eller mjukt system
Bland de organisationer som begränsar mandatperioderna görs det vanligtvis i organisationens stadgar men ett alternativ är att formulera det som en rekommendation, förslagsvis då i valberednings riktlinjer och motsvarande dokument. Fördelen med det är att det i undantagsfall är möjligt att nominera personer som suttit den maximala perioden medan nackdelen är att förslaget blir lite med uddlöst. En ”kompromiss” kan vara att reglera det i stadgarna men att även ge årsmötet möjlighet att besluta om att göra undantag från regeln.


Bilaga 1. Förslag om begränsade mandatperioder

Flera sektioner inom Amnesty, den internationella styrelsen och även liknande organisationer har idag någon form av begränsade mandatperioder för förtroendevalda. Oftast innebär det att personer kan inneha ett uppdrag i en maximal sammanhängande period på sex eller åtta år. Styrelsen ser goda skäl för den svenska sektionen att anta liknande begränsningar och vill därför lyfta frågan till årsmötet.

De främsta skälen till att införa begränsade mandatperioder är att öka rotationen på våra förtroendeposter och därigenom skapa större delaktighet i vår demokrati. Det ger i sin tur en större genomströmning av idéer och en minskad ”vi och dom”-känsla inom organisationen. Begränsade mandatperioder minskar även risken för vissa former av maktmissbruk och, mer generellt, att makten hamnar i för få händer under för lång tid. I den svenska sektionen har vi historiskt sett haft lite konkurrens om platser på själva årsmötet och begränsade mandatperioder kan hjälpa till att skapa en mer levande demokrati.

Det finns flera sätt att utforma den här typen av begränsningar och vi tror att det bästa sättet att göra det är att formulera det som en regel snarare än en rekommendation men att det även ska vara möjligt att återväljas efter något eller några år i karantän. Det gör att vi skapar ett mer levande system men gör det samtidigt möjligt för personer med värdefull kompetens att återkomma.

För att undvika att det påverkar årets val föreslår dessutom att det inte träder i kraft retroaktivt utan börjar gälla först från och med i år.


Styrelsen föreslår årsmötet att besluta

att göra följande tillägg till sektionens stadgar

9.7 Medlemmar av sektionsstyrelsen, fondstyrelsen, granskningskommittén och valberedningen kan återväljas till sin respektive förtroendeuppdrag. Dock får den maximala sammanhängande mandatperioden för ett enskilt uppdrag inte överstiga sex år. Två år efter att de har avslutat sitta förtroendeuppdrag kan de kandidera till samma förtroendeuppdrag igen.

att dessa restriktioner träder i kraft från och med årsmötet 2012 och inte tar hänsyn till år tillbringade på dessa förtroendeuppdrag innan dess.