Mötesanteckningar från det internationella finasmötet 19-20 februari 2005 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2005

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet, Jeanette Irekvist
Datum: 25 februari 2005

Anteckningar från International Finance Meeting (IFM) i Paris 19 – 20 februari 2005 (förda av Jörgen Persson, ekonomiansvarig)

Närvarande
För Amnesty svenska sektionen närvarade Jeanette Irekvist och Jörgen Persson.
I övrigt fanns representanter för de stora Amnestyekonomierna i Västeuropa samt USA. Därtill medverkade Ghana, Australien och Japan.

Treasurer´s report
- På intäktssidan ligger IS något under budget. Det beror framförallt på ogynnsamma växelkurser men också på att fundraising från IS sida går sämre än beräknat. Eftersom kostnaderna ser ut att bli högre än beräknat så är prognosen ett underskott på 1 MGBP.

- 22 sektioner har inte lämnat sina SFR (Standardized Financial Report) rapporter i tid. De större sektionerna sköter sig dock.

- Polen, Finland och Hong Kong har lånat från den nya finance investment fund (FIF) fonden. Fonden fungerar så att sektioner kan låna ut sitt ekonomiska överskott till fonden varefter fonden i sin tur lånar ut pengar till fundraisingaktiviteter i andra sektioner. IS garanterar att lånen betalas tillbaka. För att få låna av FIF ställs stora krav på rapportering och management hos låntagaren.

- Vad gäller ombyggnaden av IS kontor fattades 2003 beslut om att lägga 10,6 MGBP på renovering. Utgifterna för ombyggnaden är avskrivningsbar vilket innebär att de fördelas över flera år. Den 14 december 2004 gick entreprenören för ombyggnaden i konkurs. IS räkanr inte med att förlora några större belopp på detta, däremot blir projektet försenat. Det mesta skall vara klart 2005.

Rapport från Financial Control Committé (FCC)
FCC lämnar fyra rapporter årligen och vill gärna ha feedback på dessa, något de inte får.

FCC har fört fram kritik mot att IEC släpar efter med kostnadsredovisningarna på sina Amnestykreditkort.

FCC vill att IS ser över hur man hanterar risken när man garanterar lån genom FIF.

Revisorer och konsulter har anlitats för att gå igenom IS resekostnader. Resekostnaderna är den näst största posten i IS budget.

Ett projekt för att sköta registrering av Amnestys namn är på väg att dra igång. Det kommer att skötas av IS centralt istället för av de enskilda sektionerna.

Accountability
De som främst verkar driva på frågan utifrån om accountability är NGO Watch. En organisation som bland annat kräver att få veta hur mycket pengar Amnesty samlar in, varifrån pengarna kommer och hur de används. Detta är inte något vi kan svara på för hela rörelsen.

Ett projekt att börja med social accountability har också startats. Vi ställer krav på att företag skall redovisa hur de påverkar samhället så det verkar rimligt att Amnesty också gör en sådan redovisning. Intressenterna är offer för människorättskränkningar och människorättsaktivister med flera. Man skall försöka ta fram ett antal indikatorer som kan användas vid marknadsjämförelser (s k benchmarking). Ett exempel på en enkel indikator är personalomsättning. Självfallet skall Amnestys accountability visa hur vi påverkar MR-frågor.

Aggegated accounts
För att kunna ge svar på NGO Watch frågor om var Amnestys pengar kommer ifrån och hur de används kommer en gemensam ekonomisk redovisning att tas fram för hela Amnesty, detta var mötet överens om.

Under 2005 kommer ett antal av de större sektionerna (troligen inklusive Sverige) att göra ett pilotprojekt för att se vilka hinder som finns.

En studie har redan gjorts av revisionsbyrån Price Waterhouse Cooper. Studien är bra men ganska redovisningsteknisk. Den finns hos Jörgen.

Reservpolicy
En grupp utsedd av IS har gjort ett arbete kring vilka reserver Amnesty bör ha. Det är en grundlig genomgång som finns hos Jörgen för den som vill läsa.

Man vill inte ge några definitiva regler för hur stora sektionernas reserver skall vara utan låter detta vara de enskilda sektionernas beslut. De uppmanas dock göra riskanalyser. Som tumregel säger man att reserverna bör utgöra 25–40 % av intäkterna. För svenska sektionens del motsvarar 25 % av intäkterna den reservnivå vi har nu.

Gruppen lägger också förslag om nyckeltal kring sektionernas likviditet.

Vad gäller IS har man större krav på reserver då IS de facto tar den ekonomiska risken om en sektion går dåligt.

Ekonomisk rapport från de olika sektionerna
Belgien (fra) har framgångar med face2face, Internet, SMS och ”door to door” värvning.
Belgien (flamish) startade senare med face2face. Man räknar med en 25 % tillväxt under 2004. Man räknar med att klara ISP målet om en fördubblad inkomst från 2001 till 2010.

Danmark har nu 60 000 medlemmar. Man rekryterade 18 000 medlemmar 2004 varav 16 000 med face2face. Under 2005 kommer man att satsa på universitetsstäder och hoppas rekrytera 21 000 nya medlemmar. Efter 2005 kommer ökningstakten att minska men man kommer inte att ha några problem att nå ISP målet.

Irland använder face2face. Man tar lån från FIF för att satsa ännu hårdare på den värvningsmetoden.

Tyskland startade först 2004 med F2F eftersom årsmötet tidigare motsatt sig det. F2F har gått bättre än väntat. Man använder företag man kommer kanske att börja inhouse så småningom. Man räknar med att växa med 6 % per år.

Spanien hade ett bra 2004 där intäkterna ökade med 22 %. Man tror att ISP målet kommer att klaras.

Frankrike räknar med att växa med 4 % per år. F2F har inte riktigt kommit igång.

Australien växte med 22 % under 2004. Man har redan klarat ISP målet och kommer att växa med 15 % årligen när nu F2F marknaden börjar mogna.

USA räknar med att växa med 6-7 % per år. Eftersom USA står för 25 % av Amnestys sammanlagda inkomster innebär det att ISP målet är i fara hur bra det än går för övriga sektioner.

Österrike växte med 8 % 2004. Det börjar bli dyrare att använda F2F vilket beror på att marknaden håller på att mättas. Kommer att satsa på uppgraderingar.

Nederländarna räknar med en tillväxt på 5-6 %. Man har problem med ett lotteri som gett bra med pengar tidigare. Resultatet för F2F minskar. Man satsar på TM uppgraderingar. TM för rekrytering har också gått överraskande bra. Som många andra sektioner är Nederländerna i början på ett big donors projekt.

Norge hade ett sämre år 2004. Man har börjat med F2F inhouse. Medlemsantalet ökar inte. Uppgraderingar går bra.

Schweiz ökade med 3,5 % 2004. Man började med F2F 2003. Mna har fått ett stort testamente på 1 M Euro. Tycker sig se en mättnad för F2F.

Italien använder inte F2F då årsmötet sagt nej. Har problem med givarbreven som går allt sämre.

UK växte med 10 % 2004. Man är tveksamma till att klara ISP målet. Fokuserar på att ta hand om sina givare och på så sätt minska avhoppen. Hälften av nyvärvningarna görs med F2F. Man känner sig nu tvingade att börja med inhouse. UK har ett framgångsrikt major donors program.

Luxemburg upplever en stagnering med 3-5 % tillväxt.

Nya Zeeland går mycket bra. Kör F2F inhouse sedan två år. Möter nu konkurrens från andra organisationer. NZ är en av de få sektioner som har ett framgångsrikt major donors program.

Corporate fundraising
Ett beslut om en policy kring corporate fundraising kommer att tas på ett IEC möte i juni. Notera att det är en review, en policy finns redan sedan två år tillbaka.

Efter förra ICM har en grupp tillsatts som håller på att utreda frågan. Man har intervjuat ett antal sektioner (ej Sverige) och fått fram synpunkter på för och nackdelar med företagsinsamling. Därefter skall man gå ut till allmänheten och fråga. En slutlig rapport kommer i april 2005. Rörelsen kommer att konsulteras i maj 2005 varefter IEC fattar beslut om policy på sitt junimöte.

Jeanette såg till att Sverige får lämna sina synpunkter snarast. Generellt verkade de medverkande positiva till företagsinsamling. Särskilt den svenska versionen av ABG väckte stort intresse och ingen sa något negativt om den.

Earmarked fundraising
Styrelsen har fått ta del av den rapport som sändes ut före mötet. Mötet var positivt till öronmärkta insamlingar. Vissa tekniska frågor kring avdragsrätten från underlaget till IS-avgiften återstår att reda ut. IEC kommer att lägga fram en policy i april.

Standing funds
Det finns nu tre fonder som sektionerna kan skänka eventuellt överskott till. Fonderna administreras av IS och är en form av öronmärkt insamling.

Slutligen
Mötet tog upp många intressanta frågor och var mycket lyckat. Vi fick med oss flera idéer som svenska sektionen kan få nytta av.

De flesta tunga beslut kring ekonomin kommer att fattas av IEC före ICM. För närvarande kan vi inte se att det finns någon besvärligare ekonomisk fråga på ICM. Det finns en motion kring avdragsrätten för IS-avgiften men den är ganska enkel att ta ställning till och är inte så betydelsefull.