Motioner och förslag Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2004

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 5 februari 2004


1. Motioner

1.1 Förslag till motion om representativ demokrati

Laholm och Halmstad, 2003-10-04

Vid årsmötet i Visby 2001 lades ett förslag från Demokratiutredningen. Det gällde övergång från direkt demokrati till representativ demokrati. Majoriteten var emot. Sedan dess har skälen för en reform blivit allt påtagligare. Vid årsmötet i Härnösand var vi bara 151 röstberättigade, medan genomsnittet under 90-talet har legat kring 360. Den geografiska snedfördelningen var också mycket påtaglig. Om vi tillämpat de föreslagna reglerna för representativ demokrati hade det i maj 2003 funnits utrymme för över 360 röstberättigade ombud.

Vi anhåller härmed om att frågan tas upp på nytt vid MR-konferensen 2004. Vi är medvetna om att det normalt inte bör läggas några motioner till MR-konferenserna, men vi anser att det nu finns skäl att göra ett undantag. Det krävs en rad insatser för att svenska sektionen ska ta sig ur den svacka vi har hamnat i. En av dem bör vara att vi får långt flera att intressera sig för de övergripande problemen och att ta ett ansvar för rörelsens utveckling. Genom att ta upp frågan om representativ demokrati till förnyad prövning redan 2004 har vi en möjlighet att inleda en försöksverksamhet vid årsmötet 2005.

Förslaget har tillsänts alla distriktsombud och det har redan kommit flera positiva reaktioner, bland annat från arrangörerna av årsmötet 2003, dvs. Södra Norrland.

Om styrelsen inte vill ta på sig att besluta om möjligheten att behandla en motion vid MR-konferensen 2004, anhåller vi att motionen ändå bifogas handlingarna till mötet och att mötesdeltagarna ges möjlighet att själva besluta om huruvida man vill behandla motionen.

För distrikt Halland,

Bo Lindblom
Distriktsombud


Följande är en lätt bearbetning och uppdatering av det förslag som Demokratiutredningen lade fram vid årsmötet i Visby 2001, men som då förkastades av mötets majoritet. Utvecklingen sedan dess gör det angeläget att på nytt väcka förslaget.

Bakgrund
Sedan starten 1964 har den svenska sektionen av Amnesty International verkat genom direktdemokrati – en medlem en röst. Alla medlemmar i sektionen har också förslags- och yttranderätt vid årsmötet.

Direktdemokratin innebär att alla medlemmar har en teoretisk möjlighet att delta i den demokratiska processens högsta instans. I ett direktdemokratiskt system kan också alla komma till tals, formaliseringen minskar och det ger utrymme för en mindre hierarkisk organisation. Men direktdemokratin har också sina brister.

Under 90-talet deltog i genomsnitt 360 personer vid varje årsmöte. Det innebar att ungefär en halv procent av sektionens medlemmar – eller knappt tio procent av de aktiva medlemmarna – direkt deltog i sektionens högsta beslutande organ samt vid val av sektionens styrelse. Men vi kan dessutom se att allt färre deltar. Vid årsmötet i Härnösand 2003 fanns endast 151 röstberättigade medlemmar. Vi är då nere i en kvarts procent av medlemskåren och klart under tio procent av de aktiva medlemmarna. Motioner och förslag till årsmötet kan under våren diskuteras både på grupp- och distriktsmöten, men det finns inga reglerade krav på en sådan process.

Arbetsgruppen har en central roll i hela Amnestyrörelsen. Enligt internationella riktlinjer bör minst två tredjedelar av sektionens grupper vara representerade vid årsmötet. Detta utgör ett praktiskt problem för en sektion som helt och hållet bygger på direktdemokrati. Det finns ingen anledning för oss att reglera hur många arbetsgrupper som deltar i årsmötet eftersom dessa inte har någon representativ roll i vårt demokratiska system.

Direktdemokratins olika sidor
Man kan med goda skäl hävda att direktdemokratin är den ideala formen av demokrati, i varje fall för mindre organisationer. Direktdemokratin ger en känsla av delaktighet – var och en har möjlighet att påverka rörelsens utveckling och framtid. Svenska Amnestys struktur och den praktiska verkligheten leder ändå till problem i genomförandet av den direkta demokratin. Risken finns att vi lurar både oss själva och allmänheten att tro att vi har ett bättre system än vi i själva verket har.

Några exempel på direktdemokratins brister i svenska Amnesty:
• En mycket liten del av medlemmarna deltar, och tendensen är att det blir allt färre
• Representationen är slumpmässig och många grupper är inte representerade
• Ansvaret för beslutens genomförande och uppföljning blir otydligt
• Kontinuiteten brister
• Risken för ”kupper” ökar

Representativ demokrati
Det finns flera fördelar med ett representativt system, framför allt i en organisation som bygger på arbetsgrupper och distrikt. Risken finns naturligtvis att den enskilda medlemmens inflytande minskar, men det behöver inte vara så. Ett väl fungerande representativt system återspeglar hela medlemskåren i varje enskilt beslut. Ett ombudsmannaskap manar också till ansvar och medför att fler involveras i en bättre beredning och förankring av frågor som är aktuella för beslut. Representativiteten ökar möjligheterna till bra kontinuitet och väl informerade beslut samtidigt som aktivitet och mångfald uppmuntras.

I svenska Amnesty finns det goda möjligheter att utveckla ett demokratiskt system som kombinerar fördelarna hos den direkta demokratin med dem hos ett representativt system. Vi har redan mycket väl etablerade strukturer för att bygga ett sådant system. Det finns ojämnheter i våra strukturer som kan leda till att vi under en övergångsperiod stöter på en del rent organisatoriska problem. Detta gäller dock alltid vid genomförandet av större förändringar i en organisations struktur. Dessa ojämnheter är redan idag ett problem för organisationen och därför också föremål för översyn genom sektionsstyrelsens försorg.

Förslag
• Från och med årsmötet 2005 tillämpar svenska sektionen ett demokratiskt system som bygger på ombudsmannaskap.
• Varje medlem i sektionen har rätt att delta i årsmötet med förslags- och yttranderätt.
• Varje distrikt i sektionen med upp till 5000 medlemmar har rätt att delta i årsmötet med 2 röstberättigade ombud, och därefter ytterligare ett ombud för varje påbörjat 5000-tal medlemmar.
• Varje i sektionen permanent och registrerad grupp – arbetsgrupper, ungdomsgrupper, samordningar, specialgrupper, aktionsgrupper osv. – har rätt att delta i årsmötet med ett ombud.
• Tillfälliga grupper, projektgrupper och nätverk tilldelas inga röster eftersom de i de allra flesta fall består av personer som även är medlemmar i permanenta grupper.
• Det åligger varje enskild grupp att tillse att gruppen är registrerad i sektionen.
• Grupperna har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet – inklusive resor och logi. Grupper som inte har möjlighet att bära dessa kostnader skall i första hand ges ekonomiskt stöd från distriktet. Om gruppen inte tillhör något distrikt skall kostnaderna bäras av sektionen.
• Distrikten har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet – inklusive resor och logi.

Årsmötet beslutar
att sektionen från och med årsmötet 2005 inrättar ett demokratiskt system som bygger på representation enligt förslaget ovan;
att ge styrelsen i uppdrag att slutföra arbetet med att se över sektionens strukturer och deras roller i sektionen – distrikt, samordningsgrupper osv. – så att alla eventuella ojämnheter eller oklarheter är utredda i god tid innan det nya systemet tas i bruk;
att ge styrelsen i uppdrag att i alla nödvändiga delar justera sektionens stadgar så att de återspeglar beslutet och dess innebörd.
att årsmötet 2005 ges utrymme att fatta beslut om stadgarnas slutgiltiga utformning;
att ge styrelsen i uppdrag att tillse att det nya systemet utvärderas efter årsmötet 2007 och att årsmötet 2009 fattar beslut om huruvida sektionen därefter skall fortsätta att verka genom representativ demokrati.

Distrikt Halland, gm Bo Lindblom


1.2 Motion om omformulering av lydelse i förslaget till Amnesty Internationals svenska sektions handlingsplan

I förslaget till Handlingsplan avslutas det inledande avsnittet (1 Bakgrund)
med en lista över utmaningar. Den första punkten lyder:
”De kränkningar vi av tradition arbetar mot förvärras genom jakten på
terrorister”.
Detta kan illvilligt tolkas som att vi skulle arbeta för terrorister. En
något längre förklaring blir naturligtvis mindre slagkraftig men skulle vara
svårare att missförstå.
- Årsmötet föreslås därför besluta att nämnda punkt får formuleringen:
”De kränkningar vi av tradition arbetar mot förvärras genom lagändringar och
undantagslagar som införts med hänvisning till jakten på terrorister”.

Grupp 168, gm Bo Lindblom


1.3 Motion om Amnestys framtida omvärldsbevakning

Den internationella handlingsplanen är nära kopplad till en rad planerade
omläggningar, bl.a. då det gäller prioriteringar. Prioriteringar och
tidsbegränsad koncentration på vissa avsnitt av åtagandet (vissa
problemområden eller vissa länder) är säkert nödvändiga. De bör dock inte få
gå så långt att vi tappar bort viktiga funktioner.
En sådan funktion är Amnestys övergripande bedömning av läget för
mänskliga rättigheter i världen, eller annorlunda uttryckt: det som brukar
redovisas i årsrapporten. Amnestys bedömningar av läget i olika länder har
betydelse både i asylärenden och i den politiska debatten. Människor som
arbetar med mänskliga rättigheter jämför ofta olika organisationers och
myndigheters globala översikter. Amnestys bedömning har här en viktig roll.
Det vore därför olyckligt om vi helt släppte bevakningen av
icke-prioriterade länder. Det skulle också minska våra möjligheter att
tidigt upptäcka när en allvarlig försämring är på väg. Vi vet alla att
MR-situationen mycket snabbt kan förvärras i ett land.

- Årsmötet föreslås därför uppdra åt styrelsen för den svenska sektionen att
verka för ett upprätthållande av en sådan bevakning att Amnestys rapporter
fortfarande ger en tillförlitlig översikt av läget för mänskliga rättigheter
i hela världen.

Grupp 168, gm Bo Lindblom


1.4 Motion om Amnestys framtida kampanjearbete

Två saker har genom åren markerat Amnestys särart: de många aktivister som
arbetar i lokala grupper och dessa gruppers inriktning på ett arbete för
enskilda drabbade. De som varit med under några decennier kan vittna om
vilken betydelse gruppens ansvar för enskilda fall har haft för gruppens
sammanhållning och för Amnestys framgångar i opinionen. Det finns starka
skäl att söka bevara Amnestys särart både då det gäller gruppernas
dominerande roll och inriktningen på enskilda individer. Mycket talar för
att det långsiktiga arbetet för individuella fall, som hittills vanligen
gällt samvetsfångar och administrativt fängslade, borde kunna utvidgas också
till arbetet mot dödsstraff och tortyr.
Under rubriken Metoder i den svenska handlingsplanen anges nu att
medlemskåren främst ska bedriva kampanjarbete. Som delar inom
samlingsbegreppet kampanjarbete nämns aktionsfall som den tredje punkten av
sex. Detta synes innebära att arbetet för enskilda fall får en ännu mera
undanskjuten roll än vad som blivit följden av utvecklingen under 90-talet.
Det kommer knappast att underlätta arbetet för att öka aktivismen.

Årsmötet föreslås därför besluta att till de sex punkterna under Metoder
tillfogas en sjunde punkt:
– verka för att om möjligt varje lokal grupp arbetar för minst ett
individuellt fall, med ett personligt ansvar och i ett mera långsiktigt
åtagande.

Grupp 168, gm Bo Lindblom


1.5 Förslag till uttalande att antas av svenska sektionens årsmöte

Det har meddelats att regeringen avser att momsbelägga försäljningen vid
ideella föreningars loppmarknader. Amnesty International är för sin ekonomi
helt beroende av medlemsavgifter, frivilliga bidrag och gåvor, samt intäkter
från sådant som lotterier och loppmarknader. För att markera organisationens
självständighet och oberoende avstår vi från alla statliga och kommunala
bidrag med undantag från sådana lokala förmåner som ibland erbjuds alla
föreningar på en ort. Införande av moms vid loppmarknader skulle för vår del
innebära ett betydande inkomstbortfall i ett redan bekymmersamt ekonomiskt
läge. Det skulle också framtvinga en omfattande bokföring som vi knappast
har möjlighet att klara med enbart frivilliga insatser. Det kan nämnas att
den största av våra permanenta loppmarknader bidrar med 4,5 procent av
sektionens intäkter och sysselsätter omkring 50 frivilliga, huvudsakligen
pensionärer. Då Amnesty Internationals verksamhet i flera avseenden måste
betraktas som samhällsnyttig förefaller den planerade beskattningen mindre
välbetänkt.

Vi, deltagare vid svenska Amnesty-sektionens årsmöte i Hallunda den 14-16
maj, vädjar till regeringen, riksdagen och de sju riksdagspartierna att
avstå från att beskatta ideella organisationers loppmarknader.

Grupp 168, gm Bo Lindblom


1.6 Motion om ändring i förslaget till Amnesty Internationals svenska sektions handlingsplan

Bakgrund

Texten i avsnittet "Bakgrund" innehåller politiskt laddade uttalanden som kan feltolkas och som riskerar att skada förtroendet för Amnesty International. De bör därför ändras eller tas bort.

Förslaget till handlingsplan beskriver vår verksamhet under de kommande sex åren. Det är ett viktigt dokument och de viktigaste delarna kommer givetvis under rubriken "Detta ska vi göra.". Men många kan uppfatta avsnittet "Bakgrund" som en sammanfattning av vad som står i resten av dokumentet. Därför är det viktigt att den texten är något som Amnesty kan stå för.

Motivering

Inledningen till Amnestys handlingsplan (under rubriken ”Bakgrund”) är i sin nuvarande form språkligt otydlig och riskerar att ge associationer som är olyckliga och felaktiga. Det finns sådant som kan tolkas som politiska åsikter och att Amnesty placerar in sig på en vänster/höger-skala. Det finns till exempel en mening där man lätt får intrycket att det är lika allvarligt att ”marknadskrafter tar över” som att det ”förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter i stor skala”. Den typen av intryck och associationer är mycket farliga för Amnestys rykte som en opartisk organisation.

Meningen ”Globaliseringen innebär att en maktförskjutning sker från nationella regeringar till multinationella företag och internationella institutioner.” är motiverad i en handlingsplan för en organisation som sysslar med t ex handelsfrågor. ”Globalisering” och ”multinationella företag” är begrepp som ingår i en mycket infekterad debatt, där Amnesty inte tar ställning.

Vi riskerar att utsätta vår image, den viktigaste tillgång vi har, för stor skada om vi associeras med grupper som är snävt aktiva inom områden långt utanför Amnestys traditionella arbete. Det räcker inte att vi själva vet skillnaden mellan Attac, Greenpeace och Amnesty. Andra som kanske inte är lika välinformerade, måste också veta det.

Likaså är meningen ”De kränkningar vi av tradition arbetar emot förvärras av jakten på terrorister”, egendomligt formulerad. I stycket ovanför finns redan en bättre skriven variant.

Grupp 192 föreslår årsmötet besluta

- att ord och uttryck, som kan uppfattas så att Amnesty tar ställning i politiskt kontroversiella frågor, tas bort eller ändras så att texten klart visar Amnestys hållning.

Grupp 192, gm Birgitta Grind


1.7 Motion om användandet av uttrycket "hävda rätten till fysisk och psykisk integritet" i sektionens förslag till handlingsplan

Vi har en motion rörande punkt 2.1 i handlingsplanen: 'Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet'

Vi vill föreslå styrelsen att hitta ett bättre uttryck för arbetet under denna punkt. Arbetet under denna punkt är för många medlemmar och för utomstående fortfarande kärnan i Amnestys arbete och kräver en starkare rubrik eller benämning för att behålla vårt stöd och trovärdighet på alla punkter. Nu går associationerna snarast till att slippa stå för nära folk på bussen istället för till det betydligt allvarligare arbetet för frisläppande av samvetsfångar, arbetet mot dödsstraff, tortyr och psykisk ock fysisk misshandel. Vi förstår att man vill ligga nära det engelska 'integrity' men det har inte riktigt samma konnotationer i det svenska språket och därför borde vi använda ett eget och starkare uttryck. Detta kan bli längre, inte totalt täckande och lite klumpigare eller möjligtvis uppdelat på två områden/uttryck men hellre det om det blir tydligare och får den tyngd som krävs. Vi är ju beroende av allmänhetens stöd, både moraliskt och ekonomiskt och måste vinnlägga oss om att framstå som seriösa, konsekventa och tydliga.

Grupp 305, gm Anna Siegård