- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Rapport från Chairs Forum, Amsterdam, 20-22 februari 2004 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2004
Till: Styrelsen
Från: Christian Gräslund
Datum: 4 mars 2004
Chairs Forum, Amsterdam 2004-02-20--22
Inledning
I mötet deltog ordförande från sektioner och strukturer, större delen av den internationella styrelsen, inbjudna gäster samt Irene Khan och andra från IS.
Bernie McGonigle (Irland) inledde med att beklaga att Chairs Forum Steering Committee , som skulle ha planerat mötet, inte hade kunnat fungera som avsett. Det fanns därför t ex ingen arbetsordning inför mötet, och underlagen hade skickats ut endast några få dagar i förväg; de sista kom dagen innan.
Rapportering
Marian Pink, som är vice ordförande i IEC, hälsade välkommen och beklagade att ordförande Paul Hoffman inte kunnat komma. Hon fortsatte med att rapportera från de två möten som IEC haft sedan rådsmötet i Mexiko. De viktigaste frågorna hade varit hur IS operativa plan ska implementeras och hur hela rörelsen ska förändras. Orden "förändring" och "ansvarstagande" var nyckelbegrepp under hela Chairs Forum .
Ett viktigt dokument är Key Messages from the International Executive Committee (IEC) reflecting discussions on 3-6 October 2003 ( ORG 70/001/2003). I detta förklaras bl a vilka förändringar som måste genomföras i rörelsen:
· Strategisk inriktning på länder, där utredningar syftar till att mobilisera medlemmar för aktion
· Våra interna krav på ansvarstagande ( accountability )
Marian Pink berättade också att Thomas Hammarberg åtagit sig att leda en lång diskussion om hur läget för de mänskliga rättigheterna ska vara år 2020. Halvvägs dit, dvs år 2010, ska Amnesty ha fördubblat sina intäkter och dessutom fått ytterligare ½ miljon medlemmar.
Claire Papponeau, den internationella kassören, förklarade att den finansiella situationen är stabil. Budgeten uppgår till 58,5 M£, vi har 10 M£ i reserver och ett överskott på 320 k£ vid årsskiftet.
Irene Khan rapporterade från sina resor som generalsekreterare. Vi fick också se några utdrag ur en kampanjfilm mot små vapen och en annan film inom kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor."
Vid den påföljande frågestunden berättades följande:
· En annan fråga som kommer att diskuteras är statens ansvar vid privatisering på områden som betraktas som ESK-rättigheter.
· Amnesty har i två fall blivit ålagt av domstol att lämna ifrån sig material. Detta har överklagats.
Implementering av ISP
Marian Pink inledde med att åter framhålla vikten av förändring.
Därefter redogjorde Siekro Yawovi Adem från Togo hur hans sektion kommer att arbeta med långsiktsplanen. Detta är inte utan problem eftersom man arbetar i "en fientlig atmosfär".
Vivi Basballe, danska sektionens ordförande, berättade om framgångarna med direktdialog. På tre år har medlemsantalet fördubblats till 54 000, vilket är 1% av invånarantalet. För att åstadkomma detta har man tagit ett lån på 1.1 M£ från den internationella rörelsen och fått uppskjuta betalningen av IS-avgiften. Hon har lagt ner ett oerhört stort arbete på att informera medlemmarna om hur Amnesty kommer att förändras.
IS Operativa Plan
Irene Khan presenterade IS operativa plan för perioden 1 april 2004 - 31 mars 2006, vilken fastställts vid IEC:s senaste möte i januari. Hon hänvisade till dokumentet Towards justice for all: transforming the IS to deliver tangible outcomes (POL 50/003/2004).
Hennes presentation baserades på en mängd powerpointbilder som visades i hög hastighet. Hon påpekade bland annat att den operativa planen är externt fokuserad, resultatinriktad och styrd av tillväxt.
Den operativa planen bygger på vårt nya åtagande och ska leda till förändringar så att den får ett strategiskt inflytande på de mänskliga rättigheterna. Eftersom Amnesty ska ge sig in på nya arbetsområden, måste man göra hårda prioriteringar och använda rörelsens resurser optimalt.
Hon gick snabbt igenom de åtta Global Impact Goals , som är centrala för den operativa planen. Hon berörde regionala strategier, strategisk täckning, Country Action Programs (CAPs) , tematiska projekt och arbete på eget land. Slutligen talade hon om global övervakning eller täckning. CAP utgör en mycket resurskrävande utredningsverksamhet inriktad på totalt 20 länder/regioner.
Den påföljande diskussionen visade att rörelsen inte är klar över vad strategisk övervakning (täckning) innebär, eller hur CAPs kommer att fungera. Irene förklarade att cirka 70 länder kommer att ingå i den strategiska övervakningen. Vidare kommer teman att appliceras på länder och inte det omvända, där man gör en utredning av mr-situationen i ett visst land.
Det kom många invändningar från deltagarna. Representanten från Hongkong ifrågasatte det riktiga i att Hongkong inte tycktes ingå i den CAP som täcker folkrepubliken. Andra deltagare oroades av att specialistkunskap kan komma att gå förlorad.
Irene förklarade att förändringen innebär att vi vinner nya möjligheter. CAPs kommer att ta upp 30 % av världen, och valet baseras på regionala kriterier samt kriterier fastställda av IEC. Hon visade olika världskartor, där vi kunde se i vilka avseenden olika länder skulle vara föremål för Amnestys arbete. Det var ytterst få länder där Amnesty inte kommer att ha någon verksamhet.
Min egen uppfattning är att Irene inte riktigt har lyckats förklara varför man får en effektivare beskrivning av kränkningar av de mänskliga rättigheterna med det system som hon och IS tänker sätta i verket. Tidigare har hon pekat på att det nuvarande systemet med Minimum Adequate Coverage är alltför dyrt i förhållande till den information man får ut. Med det utvidgade åtagandet behöver vi utreda ett större spektrum av kräkningar, och då räcker våra begränsade resurser helt enkelt inte till. I alla händelser kommer IS inte att i fortsättningen utreda länder totalt; det normala kommer att vara att man utreder endast t ex dödsstraffet i ett land och kränkningar av kvinnors rättigheter i ett annat.
Ledarskap för tillväxt
Claire Papponeau framhöll den utmaning som en fördubbling av rörelsens intäkter fram till år 2010 innebär. I själva verket innebär det en tillväxt på 9 % årligen. Detta borde inte vara omöjligt: om vi är nummer 1 när det gäller renommé, varför kan vi inte vara främst när det gäller intäkter.
Flera sektioner har använt direktdialog med framgång, och därför tänker flera andra börja använda metoden. Danska sektionen har jag nämnt. Inga av de större sektionerna gjorde några utfästelser som kommer nära ovanstående tillväxtsiffra. Den tyska sektionen har haft ekonomiska problem, men tror sig kunna växa med 5% i framtiden. AI USA har gått från bankrutt till att vara mycket solid. Huvuddelen av deras intäkter kommer från givarbrev. Man förväntar sig en hel del bidrag inför kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor." Den spanska sektionen får huvuddelen (80 %) av sina intäkter via autogiro.
Stoppa våldet mot kvinnor
Kampanjen skulle starta den 5 (?) mars. Vi fick frågan hur det står till med Gender Action Planning. Detta kunde jag inte svara på. Andra sektioner förklarade att de hade kvinnor både som vanliga medlemmar och som styrelsemedlemmar, vilket kanske inte riktigt var vad frågan innebar.
Den franska sektionen förklarade att man inte avser att arbeta på eget land. Man vill inte gå till likställdhet utan arbeta för lika rättigheter.
Här nämndes ordet "huvudduk". Detta kontroversiella ämne kommer att tas upp av Amnesty på något sätt. Uttalandet ska vara lika hållbart i Iran som i Tyskland (och andra länder).
Framtida kampanjer
Hanna gjorde en presentation av " The Campaigning Palette ". Detta innebär bland annat individorienterade fallbeskrivningar, Crisis Response , kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor", aktionen mot handeldvapen och framför allt CAP.
Hann berättade att kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor" kommer att fortsätta hela sexårsperioden. Som nästa globala kampanj föreslår IEC en kampanj om ESK-rättigheter och marginaliserade befolkningar, som skulle starta tidigast 2006. Detta ledde till protester bland mötesdeltagarna. Man hade förväntat sig att kunna välja bland några olika förslag, men här verkade det som om beslutet redan var fattat. Hanna försökte hävda att Chairs Forum vid rådsmötet i Mexiko sagt att man inte ville ha en beslutande funktion, men det var uppenbarligen ett missförstånd. Hanna lovade att IEC skulle ta till sig de invändningar som framförts.
Arbete på eget land diskuterades i många avseenden. En viktig fråga, som jag inte vet hur svenska sektionen hanterar, är kvalitetskontroll av producerat utredningsmaterial. Med hänvisning till de ökade kraven på accountability krävs en särskild oberoende funktion, som ska säkerställa att materialet är korrekt. I dokumentet Revised application of the criteria for WOOC pilot projects (ORG 20/002/2003) står följande: ”Sektioner som arbetar med utredningar på det egna landet behöver etablera ett tydligt system för godkännande på sektionsnivå. Någon i sektionen ska ha övergripande ansvar för att etablera och upprätthålla kvaliteten på det utredningsarbete som sektionen utför.”
Ledarskap under ansvar
Ovanstående rubrik är min översättning av Accountable Leadership. Detta pass handlade mycket om att ledarna måste övertyga styrelser och medlemmar. Det gäller att övervinna fruktan inför de förändringar som ska införas. Det kommer att krävas tid och resurser, när den internationella rörelsen ska föras till medlemmarna. Några deltagare framhöll att om gamla medlemmar inte kan acceptera förändringarna, så kommer de att avgå och nya, yngre medlemmar ta deras plats. Detta visar sig också vara fallet vid värvningskampanjer som i den danska sektionen: de nya medlemmarna är i allmänhet ungdomar.
Övergång till fulla spektrat
Bakgrunden var ett dokument, med titeln Going Full Spectrum (POL 21/002/2003), som skickats ut i slutet av förra året. Detta hade utsatts för mycken kritik, eftersom det verkade som om organisationen redan de facto övergått till fulla spektret för åtagandet.
Ian Gibson från IEC förklarade att detta dokument svarade på ett krav från rådsmötet i Dakar. IEC måste lägga fram ett stadgeförslag om övergång till fulla spektret, om inte Chairs Forum bestämt avråder. Peter Pack, som skrivit det, tog på sig ansvaret för vad som kunde tyckas vara en ensidig framställan. 22 sektioner hade svarat, av vilka 10 var för, 7 mot och 5 obeslutsamma.
En lång diskussion följde med ovanligt kritiska inlägg. Flera av deltagarna menade att det vore för tidigt att gå över till det fulla spektret redan 2006, eftersom det inte skulle finnas tid att utvärdera arbetet sedan Dakar. Mycket av vad som föresattes i Dakar har ju inte kommit igång. Den internationella policykommittén (ICP) fick i uppdrag att utarbeta ett mer balanserat dokument för konsultation med sektionerna.
En försöksvotering ägde rum. Den resulterade i att förslaget att ta upp frågan vid nästa rådsmöte vann med 28 röster mot 18 om att uppskjuta beslutet.
Vid middagen efteråt sa Peter Pack att han personligen trodde att rörelsen skulle komma att besluta att övergå till fulla spektret vid nästa rådsmöte.
Dokumentet Policy making/mapping – updated since August 2003 (POL 10/003/2004) togs också upp till diskussion. Bakgrunden är ett beslut vid rådsmötet i Mexiko, som är resultatet av kraftig kritik från den franska sektionen om vilka policybeslut som IEC (och på sätt och vis IS) får fatta utan att höra sektionerna eller ICM. Många sektioner har tillstyrkt tillvägagångssättet för konsultationer som det beskrivs i dokumentet, men den allmänna åsikten vid mötet tycktes i alla fall vara att det är ICM som ska ha sista ordet i svåra policybedömningar.
Internationella kommittéer
Peter Pack presenterade International Committee on Policy (ICP). Man har följande projekt att arbeta med:
1. Övergång till fulla spektret (enligt beslut 6/2001)
2. Opartiskhet och oberoende (enligt beslut 7/2003)
3. Användning av våld och militär intervention (enligt beslut 13/2003)
4. Ursprungsbefolkningars mänskliga rättigheter (enligt beslut 10/2003)
5. Självbestämmande (enligt beslut 16/2003)
6. Arbete med rättsvårdande tjänstemän (enligt beslut 20/2003)
7. Sanktioner (enligt beslut 12/2001)
8. Upprätthållande en översikt över ESK-rättigheter (pågående arbete)
9. Bidrag till policyutveckling när det gäller våld mot kvinnor (pågående arbete)
10. Mandatdatabasen (pågående arbete)
Dokumentet Study on the use of force and military intervention. Part 1: Background information (POL 34/001/2004) kommenterades särskilt. Det kommer att åtföljas av ett dokument för konsultation och ett internationellt möte senare i höst.
International Committee on Movement Growth (ICMG) nämndes också, men dess ordförande Colm O´Cuanacháin var inte närvarande.
Carsten Fenger, ordförande i International Committee on Governance (ICG), förklarade att man arbetar med fyra huvudprojekt:
2. Internationellt beslutsfattande
3. Sektionsstatus
4. Ansvarstagande
15 mindre utredningsprojekt har identifierats, och Carsten frågade mig om svenska sektionen är intresserad av att arbeta med något av dessa.
Extra fråga
Paul Hoffman ställde en fråga från USA: ska Amnesty/IEC deltaga i 2nd World Congress on the Death Penalty i Kanada i oktober? Detta har finansiella konsekvenser, men jag förstår ändå inte varför han frågade Chairs Forum. Det förefaller mig vara en operativ fråga. I varje fall sa mötet ja.
Ansvarstagande / Accountability
Hanna ledde en diskussion på detta tema. DAWG har en definition med följande formulering: ”ansvarstagande är skyldigheten att förklara eller rättfärdiga inför dem med ett legitimt intresse de handlingar, underlåtenheter, risker och beroenden för vilka man är ansvarig.”
Vi fyllde ett blädderblock med pilar mellan de olika strukturerna inom Amnesty. Vem Chairs Forum är ansvarig inför var en fråga vi dock inte lyckades klara av.
Avslutning
Med hjälp av Hanna lyckades mötet komma fram till en arbetsordning samt Terms of Reference för kommande Chairs Forum.
Till Chairs Forum Steering Committee valdes:
Russel Thirgood (AI Austarlien)
Deborah Smith (AI Canada/Anglophone)
Carlos Agustin Muniz-Osorio (AI Puerto Rico)
Kathy Bachman (AI USA)