Protokoll från sektionens styrelsemöte den 29-30 januari 2000 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2000

amnesty international
svenska sektionen svenska amnestyfonden

PROTOKOLL NR 5/1999/2000

Möte med sektionens styrelse den 29-30 januari 2000

Ledamöter Närvarande

Jesús Alcalá X, Mötesordförande § 88 - § 101, ej närvarande §109 - §111
Mats Andersson X, ej §101 - §111
Christian Gräslund X
Robert Hårdh X, ej §100 - §111
Binnie Kristal- Andersson X
Susann Olsson anmält förhinder
Hanna Roberts X, ej §110 - §111
Jenny Wessblad anmält förhinder
Henrik Zetterquist X, Mötesordförande § 102 - § 111

Suppleanter

Maria Eklund X
Lisbeth Segerlund X, ej §88 - §97, §103 - §111
Torbjörn Söderberg X

Sekretariatet

Tessi Fickendey X, sekreterare
Dan Grundin X
Carl Söderbergh X

Övriga

Rose- Marie Asker X, endast §99
Carlos Figueredo X, endast §99
Per Wiktorsson X, endast §101


§ 88 Mötet öppnas

Ordförande Jesús Alcalá hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.


§ 89 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket

Beslut att välja Torbjörn Söderberg till justerare av protokollet och rapportör till Grupptrycket.


§ 90 Val av ordförandereserv till nästa möte

Beslut att välja Maria Eklund till ordförandereserv för nästa möte.


§ 91 Fastställande av dagordning

Beslut att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.


§ 92 Protokoll från styrelsens möte den 4-5 december 1999

Beslut att lägga protokollet till handlingarna, med följande ändringar:

§70 - notera att Peter Pack med viss regelbundenhet ger ut delar av "Inside the Mandate" samt
§74 - omformulering av andra att- satsen i fjärde beslutet: att indelningen i beredningsgrupper på årsmötet följer den indelning i huvudmål och långsiktiga mål som framgår i förslaget till handlingsplan.


§ 93 Protokoll från arbetsutskottets möte den 16 januari 2000

Beslut att lägga protokollet till handlingarna.


§ 94 Rapport från sekretariatet

Carl Söderbergh sammanfattar den rapport från sekretariatet, som styrelsen erhållit i elektronisk form. MR- fonden har kontaktats och samarbetet ska fortlöpa på arbetsgruppsnivå. Amnesty deltar i ett möte med olika MR-organisationer den 25 februari, där ett gemensamt samarbete inför Sveriges EU-ordförandeskap i januari 2001 ska diskuteras och planeras.

Vidare redogör Carl Söderbergh för den speciella intressekonflikt som skapats av Lord Hoffman, medlem i Amnesty och brittisk domare i Privy Council, som kategoriskt nekar överklaganden av dödsdomar på de Karibiska öarna. Det brev Carl Söderbergh skrev till I.S. i detta avseende, gav ett mycket otillfredsställande svar. Styrelsen diskuterar ärendet och det viktiga med att följa upp denna fråga.

Torbjörn Söderberg väcker frågan om sekretariatets förslag avseende utbetalningar på webben och styrelsen diskuterar frågan.

Beslut att sekretariatet förbereder underlag om utbetalningar på webben till nästa styrelsemöte den 4-5 mars.


§ 95 Ekonomisk rapport

Henrik Zetterquist redogör och kommenterar 1999 års preliminära intäktsrapport. Humanfonden är återigen underbudgeterad, vilket resulterar i en onödigt stor reserv. Positivt är att givarbreven på slutet av året har gett ökad respons. Den i höstas påbörjade Wanted-kampanjen redovisas 2000. En kort diskussion följer om huruvida autogiro effektfullt kan motverka bortfallet av medlemmar.


§ 96 Rapport från utskotten

Sammankallande i A-utskottet, Christian Gräslund, meddelar att nästa utskottsmöte äger rum den 5 februari.

Mats Andersson, sammankallande i B-utskottet, efterlyser hjälp inför tillsättandet av en gruppbildargrupp.

Torbjörn Söderberg meddelar som sammankallande i C-utskottet, att nästa utskottsmöte äger rum den 26 februari.

Henrik Zetterquist, sammankallande i D-utskottet, meddelar att Astrid Jansen även fortsättningsvis kommer att ingå som representant i utskottet.


§ 97 Översynskommitténs rekommendationer

Styrelsen går igenom Översynskommitténs rekommendationer utifrån det sammanställda underlaget. Torbjörn Söderberg föreslår att den sista kolumnen "Åtgärdas senast" bör döpas om till "Status" . Vidare påpekar Torbjörn Söderberg, att januari 2000 under p.6 - 8 bör justeras till maj 2000.

Beslut att åtgärda de ovannämnda justeringsförslagen.


§ 98 Internationella utredningar

DAWG & Den internationella mandatöversynen

Styrelsen tar ställning till den tids- och ordningsplan avseende Mandat- och Demokratiöversynen som Hanna Roberts presenterar.

Beslut att anta den presenterade tidsplanen som sektionens strategi avseende Mandatöversynen och Demokratiöversynen inför ICM 2001,

att som en stående punkt på styrelsens möten framöver, diskutera mandat- och demokratirelaterade underlag från den internationella rörelsen. A-utskottet följer och bereder mandatrelaterade underlag och Hanna Roberts följer och bereder demokratirelaterade DAWG- och DUG-underlag,

att A-utskottet och sekretariatet uppdaterar mandatdiskussionen på webben utifrån de underlag som kommer från SCM (Standing Committee of Mandate) under våren 2000,

att A-utskottet ser över möjligheten att lägga fram viktiga mandatrelaterade förslag redan till årsmötet 2000,

att styrelsen tillskriver SCM om intresse att anordna det internationella mandatmötet i oktober 2000 och där kostnader tas ur reserven,

att styrelsen tar initiativ till ett nationellt mandatmöte efter det internationella mandatmötet, där sektionen står för kostnaden av två representanter per distrikt,

att styrelsen deltar på alla distriktsmöten under våren 2001 med fokus på mandat- och internationella/ nationella demokratifrågor utifrån framtagna workshops,

att årsmötet 2001 utökas till ett tredagarsmöte som inleds med ett stort mandatseminarium,

att styrelsen, fr o m december 2000, utifrån de diskussioner som förs i sektionen skriver förslag till resolutioner som presenteras på årsmötet 2001 och som antingen skickas till internationella rörelsen som resolutioner i januari 2000 eller som brandkårs- resolutioner (emergency resolutions) fram till maj 2001 samt

att styrelsen, i de fall årsmötet är av en annan åsikt, drar tillbaka ovannämnda resolutioner.


§ 99 Förslag till Handlingsplan 2000 - 2004

Christian Gräslund berättar att samtliga remissvar har behandlats av Handlingsplanegruppen och att en sammanställning med kommentarer ska utarbetas. Utifrån remissvaren har man valt att tydliggöra skillnaden mellan interna och externa huvudmål. Man har dessutom lagt till ytterligare ett internt huvudmål, där främst vikten av en ekonomisk satsning i den svenska sektionen poängteras. Detta innebär att de sex huvudmålen blir:

Interna huvudmål:
A. öka aktivismen
B. fundraising

Externa huvudmål:
C. arbetet mot tortyr
D. M.R. försvarare
E. kvinnoövergrepp
F. asyl & flyktingar

Christian Gräslund förklarar att handlingsplanen (H.P.) i princip ska beskriva all kärnverksamhet i sektionen, men samtidigt särskilja mål från medel. Diskussioner följer härpå, om huruvida biståndsverksamheten och dödsstraffet borde utgöra egna huvud- eller delmål.

Carlos Figueredo, ordförande i Amnestyfonden (AF), påpekar tillsammans med Rose- Marie Asker (AF) att biståndsverksamheten inte kan göras till en fundraisingfråga. AF har fördubblat sin biståndsverksamhet och den svenska sektionen är de facto den mest aktiva sektionen i världen vad gäller bistånd. Målsättningen är således att kvarstå på den nivån och ytterligare försöka höja AF:s profil.

Torbjörn Söderberg kommenterar att bistånd redan är integrerat i de fyra externa huvudmålen och därför ej logiskt kan utgöra ett femte huvudmål.

Ordföranden, Jesús Alcalá, föreslår röstning i frågan. Fyra styrelsemedlemmar yrkar för biståndsverksamheten som ett särskilt mål i H.P. och fem emot.

Diskussionen avslutas med att styrelsen rekommenderar Handlingsplanegruppen att lyfta fram biståndsverksamheten på ett tydligare sätt.

Carl Söderbergh informerar att sekretariatet i nuläge ägnar ca 30 timmar i veckan åt dödsstraffarbetet. En majoritet i styrelsen anser att dödsstraffrågan ingår samt utgör en del av sektionens arbete mot tortyr i H.P.


§ 100 Inför årsmötet 2000

Förslag till dagordning

Styrelsen diskuterar förslag till dagordning och den tidsmässiga aspekten vid genomförandet av den traditionella manifestationen. Dagordningen har justerats efter AU:s föreslagna ändringar. Den slutgiltiga dagordningen fastställs dock vid nästa styrelsemöte den 4-5 mars.

Förslag till beredningsgrupper

Styrelsen bordlägger denna fråga till marsmötet och avvaktar inkommande motioner och styrelseförslag.

Förslag på gäster

Styrelsen enas om tre huvudanföranden (en per dag) i plenum med följande inriktning:
1. Vitryssland
2. Representant från någon kvinnoorganisation i Pakistan
3. Romernas situation i Europa

Tema för årsmötets åtta seminarier:
1. DUG - fredag
2. Den internationella mandatutvecklingen - fredag (extern, internationell gäst från IEC)
3. Tortyr - fredag
4. Ungdomsrådet - fredag
5. Fundraising - lördag (extern, nationell gäst)
6. Nya grupper, aktivismfråga - lördag
7. EU:s flyktingpolitik - lördag
8. Litauen - lördag (extern, internationell gäst)

Förslag på ordförande och rapportörer

Hanna Roberts åtar sig att kontakta årsmötesordföranden utifrån den av AU sammanställda förslagslistan.

Förslag från styrelsen till årsmötet

Olika förslag från styrelsen till årsmötet diskuteras. Man enas om att arbeta vidare med följande ärenden:

Humanitär intervention
Vapenexport
Flyktingarbetet
AI och statligt stöd
Stadgeändring vad gäller kallelse/ verksamhetsberättelse
"Naming perpetrators"
Förhållandet sektionen - Amnestyfonden
Relief-verksamheten
Avgifternas storlek

Beslut att till nästa styrelsemöte den 4 mars bjuda in Fondstyrelsen till en diskussion om relationerna mellan sektionen och fonden och sektionens biståndsverksamhet.

Motion från Sune Montán "Bättre handlingsplaner"

Beslut att ge sammankallande i C- & D-utskotten i uppdrag att arbeta fram ett svar.


§ 101 Sektionens kampanj- och aktionsplanering

Action Planning Bulletin (APB)

Kampanjansvarige, Andrea Bodekull, redogör för de planerade aktionerna, som
den svenska sektionen blivit ombedd att delta i. Samarbetet med specialgrupper & samordnare har fungerat bra under hösten.

En diskussion med styrelsen följer. Jesús Alcalá kommenterar det farliga med att avslå aktioner i kaotiska länder som t.ex. Haiti, de olika kriterierna och angelägenhetsgraden, avsaknaden av samordnare samt det bristfälliga resultatet med enbart lobbyverksamhet i Vitryssland.

Torbjörn Söderberg anser att en prioritering självklart måste göras på dessa oerhört arbetskrävande aktioner. Samo-verksamheten kommer att stärkas i den nya handlingsplanen, dock krävs nya redskap för att komma vidare på ett strategiskt plan.

Kinasamordnaren, Per Wiktorsson, välkomnar en ny strategi med realistisk planering och anser inte att samordnarens roll har prioriterats av sektionens styrelse. En amnestymedlem kan inte förväntas hantera en så stor informationsmängd och därför bör sektionen vara varsam i att skicka ut för mycket information.

Personalrepresentanten, Lisbeth Segerlund, poängterar att tretton geografiskt balanserade aktioner med planeringar pågår samtidigt under våren 2000.

Jesús Alcalá sammanfattar diskussionen med att styrelsen ställer sig positiv till sekretariatets arbete och att det framtida kampanjarbetet ansluter till handlingsplanen.

Andrea Bodekull fortsätter med att förklara historiken och kriterierna för de av IS utsedda s.k. nyckelsektionerna. Dessa ska vid krissituationer vara direkt knutna till IS för konsultationer, planering och koordinering av bl a strategier och kontakter. Den svenska sektionen har ombetts vara nyckelsektion för ett alltför stort antal länder och Andrea Bodekull menar att man i dagsläge rimligtvis måste prioritera utifrån de fastställda kriterierna. Man föreslår att sektionen åtar sig att arbeta för "crisis preparedness" med Angola, Kuba, Afghanistan, Indonesien/ Östtimor, fd Jugoslavien/ Albanien, Makedonien och Israel/ OT/ PA. Däremot avstår man från tre länder: Sierra Leone, där motiveringen till varför Sverige står med som nyckelsektion anses vag och Haiti och Georgien p.g.a. avsaknaden av samordnare.

Kampanjen mot tortyr

Andrea Bodekull, rapporterar kort om det hitintills icke fokuserade tortyrkampanjsarbetet, som koordineras av I.S. Kampanjarbetet karaktäriseras av otydlighet, vaghet och en viss jippo-betoning. Detta är självklart inte önskvärt och sekretariatet har till I.S. framfört sin kritik. På ett nordiskt kampanjmöte i Stockholm, den 10-13 februari, där även I.S. kampanjansvarige deltar, ska denna fråga närmare belysas och den fortsatta strategin diskuteras.

Beslut att ge Carl Söderbergh och Binnie Kristal- Andersson i uppdrag, att till IS framföra sektionens oro i frågan om planeringen av Tortyrkampanjen.

Möte med samordningar och specialgrupper

Kinasamordnaren, Per Wiktorsson, träffar styrelsen.


§ 102 Rapport från Amnestyfonden

Styrelsen enas om att framtida diskussioner med fonden ska inbegripa sektionens biståndspolicy och hur biståndsarbetet ska vara organiserat i den svenska sektionen. Informationsflödet mellan sektionen och fonden är viktig och kan förbättras. Avsaknaden av fondens protokoll på nätet diskuteras, varvid Binnie Kristal- Andersson kommenterar det oförsiktiga och tveksamma sekretessförfarande som förekommer på I.S. och efterlyser en större medvetenhet och en prioritering av säkerhetsaspekten.

Beslut att Carl Söderbergh och Jesús Alcalá inleder förberedande diskussioner med fondstyrelsen inför nästa styrelsemöte den 4-5 mars och

att Jesús Alcalá ingår i nästa samverkansgruppsmöte.


§ 103 Arbetsgivarfrågor

Översynen av sekretariatets organisation

Styrelsen diskuterar den fördröjda översynen av sekretariatets organisation. I avvaktan på nästa viktiga fas i översynsprocessen, berättar Carl Söderbergh om de diskussioner om roterande teamsamordnare som förts på sekretariatet.

Maria Eklund menar att en fördelning av arbetsuppgifter inom teamen, skapar större flexibilitet samt möjlighet till personlig utveckling.

För att finslipa implementeringen av ett demokratiskt ledarsystem, väcks frågan om en extern konsult bör anlitas.

Beslut att Carl Söderbergh utses till ny sammankallande i översynsgruppen,

att Maria Eklund ingår i översynsgruppen samt

att översynsgruppen ges befogenhet att avgöra om en utomstående konsult bör anlitas.

Carl Söderbergh adjungeras till den slutna delen av denna paragraf, där endast de av årsmötet valda ledamöterna deltar och följande beslut fattas:

Beslut att sammankallande i rekryteringsgruppen för kontorschefstjänsten ändras till Christian Gräslund och

att Carl Söderbergh som ny sammankallande i översynsgruppen bidrar med befattningsbeskrivning och annons för kontorschefstjänsten.


§ 104 Arbetsordning inom sektionen

Hanna Roberts meddelar att ett underlag i ärendet presenteras på nästa AU den 20 februari.


§ 105 IMM- strategi

Dan Grundin inleder med en kort sammanfattning över det arbete som bedrivits vid framtagandet av en långsiktig IMM-strategi. Ytterligare två faktorer har tillkommit som ska integreras i processen; handlingsplanen samt sektionens och Amnestyfondens insamlingsarbete. Vidare menar Dan Grundin att begreppet "IMM-strategi" bör ersättas med "fundraisingstrategi", då förstnämnda beteckning ej har relevans utanför Amnesty. Den grova tidsplan för genomförandet av strategin som föreslagits, sammanfaller med den kommande handlingsplanen, d v s 2000-2004.

Jesús Alcalá framför övergripande formuleringssynpunkter och ställer sig kritisk och mycket tveksam till att öka marknadsföringen av Humanfonden.

Christian Gräslund kommenterar att fundraising blir ett huvudmål i handlingsplanen och således måste tilldelas adekvata resurser.

Beslut att anta förslaget till fundraisingstrategi för svenska sektionen och tidsplan för genomförande med vissa redaktionella ändringar.

Jesús Alcalá reserverar sig mot ovanstående beslut med motiveringen: Humanfonden är en aktieplaceringsfond som inte helt vill avstå från att investera kapital i företag som tillverkar vapen eller vapendelar. Av det skälet finner jag det oacceptabelt att Amnesty tar emot bidrag från Humanfonden, bidrag som för närvarande utgör ca en tredjedel av våra samlade intäkter. Ännu allvarligare är att Amnesty tar sig an "marknadsföringen" av Humanfonden. Över huvud taget anser jag att den nu beslutade fundraisingpolicyn är oförenlig med den hållning och de värden som en organisation som Amnesty skall stå för.

Medlemskap via autogiro

Styrelsen fattade på decembermötet 1999 principbeslutet, att en långsiktig satsning på autogiro som även inkluderar medlemskap, ska genomföras. Dan Grundin redogör för det nu pågående uppgraderingsprojektet, där befintliga autogirogivare per telefon tillfrågats att höja sitt månatliga bidrag. Hälften av autogirogivarna har hitintills kontaktats med ett övergripande positivt resultat. Dan Grundin förklarar vidare, att denna långsiktiga metod att öka nettointäkterna, är förenat med två typer av kostnader; initiala baskostnader samt kampanjkostnader. Dock kommer kostnadskalkylen, i händelse av ett gemensamt autogiroprojekt med Amnesty- fonden, att justeras. Dan Grundin belyser det problem som kan uppstå, då en ny autogirogivare som ännu ej erlagt full medlemsavgift, vill delta på ett årsmöte.

Styrelsen diskuterar de för- och nackdelar som Dan Grundin redogjort för samt efterlyser en mer detaljerad och konkret kostnadskalkyl. Ärendet bordlägges.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att ta fram en utförligare kostnadskalkyl vad gäller autogiro och dess påverkan på medlemskapet som det idag är formulerat i stadgarna.


§ 106 Sektionens IT-arbete

Torbjörn Söderberg delger styrelsen sina åsikter om sektionens IT-arbete. Underlag i ärendet presenteras på styrelsens marsmöte.


§ 107 Nominering till SCM

Beslut att avstå från nominering av kandidat till SCM.


§ 108 Inbjudningar till andra sektioners årsmöten

Beslut att Christian Gräslund och en sekretariatsanställd deltar på den finska sektionens årsmöte i Jyväskylä, den 11-12 mars 2000 och

att Hanna Roberts representerar den svenska sektionen på den brittiska sektionens årsmöte i Coventry, den 14-16 april 2000 samt

att tillfråga Brita Grundin om hennes eventuella deltagande i MR-kommissionens marsmöte i Genève.


§ 109 Budgetering Humanfonden

Henrik Zetterquist redogör för D-utskottets underlag i ärendet, som förordar ett nytt sätt att budgetera Humanfonden. Två nya rader i intäktsbudgeten, "avsättning till Humanfondsreserv" och "upplösning av Humanfondsreserv", införs. Henrik Zetterquist påpekar att detta är en budgetteknisk fråga där reserven hamnar i verksamheten med en fördröjning. Avsättningen till Humanfondsreserven utgörs av skillnaden av Humanfondsbudgeten och faktiskt utfall, med viss reglering för att undvika ett negativt resultat. Sektionens beroende av Humanfonden blir allt större och i dagsläge fortsätter man att bygga upp en onödigt stor överskottsreserv. Styrelsen ställer sig positiv till det nya budgeteringsförfarandet.

Beslut att införa två nya rader i intäktssammanställningen "avsättning till Humanfondsreserv" och "upplösning av Humanfondsreserv",

att i balansräkningen under det egna kapitalet lägga till posten "Humanfondsreserv",

att avsättningen till Humanfondsreserven utgörs av skillnaden av Humanfondsbudgeten och faktiskt utfall. Avsättningen bör dock regleras så att det totala resultatet ej blir negativt, dvs om övriga intäktsslag varit överbudgeterade eller kostnadsramen överskridits bör avsättningen justeras så att det totala resultatet som sämst blir ett nollresultat om man inte fattat ett särskilt beslut att minska den bundna och/ eller fria reserven (dvs det egna kapitalet),

att man redan i bokslutet för år 1999 tillämpar de nya avsättningsreglerna,

att man från och med budget år 2001 budgeterar med 70% av beräknat utfall per april månad föregående år samt gör en upplösning av avsättningen som gjorts två år tidigare och låter upplösningen utgöra en del av intäktsbudgeten för året,

att modellen ses över årligen.


§ 110 Ansökan om specialgruppsstatus för Kvinnorättsgruppen i Göteborg

Carl Söderbergh redogör för den ansökan om specialgruppsstatus samt ackreditering som inkommit från en kvinnorättsgrupp i Göteborg. Styrelsen diskuterar namnet på gruppen.

Beslut att styrelsen ställer sig positiva till initiativet men efterfrågar en tydligare verksamhetsbeskrivning för gruppen.



§ 111 Mötet avslutas

Mötesordförande, Henrik Zetterquist, tackar de närvarande och avslutar mötet.






Jesús Alcalá Henrik Zetterquist
Mötesordförande Ordförandereserv




Tessi Fickendey Torbjörn Söderberg
Sekreterare Justerare