- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Förslag till yttrande över motionen "De mänskliga rättigheternas grund" Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2000
Till: Styrelsen
Från: A-utskottet
Datum: 2000-02-28
Förslag till yttrande över motionen "De mänskliga rättigheternas grund"
I åtskilliga sammanhang, bl.a. vid FN:s Världskonferens i Teheran 1968, har det påpekats att de mänskliga fri- och rättigheterna är odelbara, och att ett fullt förverkligande av de medborgerliga och politiska rättigheterna förutsätter att man åtnjuter även ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Omvänt är medborgerlig och politisk frihet inte ett hinder för att uppnå en god levnadsstandard. Denna uppfattning är internationellt accepterad och delas av Amnesty International. Av Amnestys internationella stadgar - och den svenska sektionens stadgar - framgår vidare att det ingår i Amnestys mandat att bl.a. främja medvetenheten om och hävdandet av alla mänskliga fri- och rättigheters oupplösliga enhet och inbördes beroende.
Styrelsen anser därför att motionens första att-sats är besvarad.
Det finns en rad olika åsikter om vad som är de mänskliga fri- och rättigheternas rättsfilosofiska grund. Amnesty har emellertid alltid hävdat en pragmatisk inställning i dessa frågor och undvikit att fördjupa sig i teoretiska problem. Detta märks bl.a. genom att Amnesty i sina diskussioner med förövare alltid utgår från den Allmänna förklaringen om de
mänskliga rättigheterna och andra tillämpliga människorättsinstrument. Inte ens när Amnesty har gått längre än vad som
följer av internationell rätt, t.ex. i arbetet mot dödsstraffet, har vi fördjupat oss i rättsfilosofiska resonemang.
Styrelsen anser därför att den första delen av motionens andra att-sats är besvarad.
När det gäller diskussionen om de mänskliga rättigheterna - vilket tycks vara kärnan i den senare delen av den andra att-satsen - anser styrelsen att den diskussionen är nödvändig mot bakgrund av den pågående mandatöversynen. Denna förutsätter en förutsättningslös diskussion om de mänskliga rättigheterna och på vilket sätt Amnesty ska arbeta för dem. Att på något viss motsätta sig ett meningsutbyte om detta vore absurt i en organisation som bygger sitt arbete på det fria ordet. Diskussionerna vid den interna debatt som har pågått under senare år har enligt styrelsens mening varit lärorika och bör kunna återupptas när det finns skäl till det.
Styrelsen avstyrker därför den senare delen av den andra att-satsen.
Styrelsen är övertygad om att sektionens medlemmar är medvetna om de mänskliga fri- och rättigheternas oupplösliga enhet och inbördes beroende eftersom detta står i stadgarna. Styrelsen tror således inte att bristande kunskap är anledningen till att sektionens medlemmar vill arbeta på olika sätt för olika fri- och rättigheter. De senare årens diskussion har istället berott på att medlemmarna har olika uppfattning om hur mycket Amnesty kan/bör göra och vilka fri- och
rättigheter det är mest angeläget att prioritera mot bakgrund av våra begränsade resurser och vår önskan att ha ett fokuserat åtagande. Styrelsen anser därför att det inte finns tillräckliga skäl att driva en intern kampanj i frågan om de mänskliga rättigheternas oupplösliga enhet och inbördes beroende.
Styrelsen avstyrker därför motionens tredje att-sats.