Protokoll decembermötet 2010 Protokoll från 1-2 december 2010

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SVENSKA SEKTIONENS STYRELSE

Tid: 11 december 2010
Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11, Stockholm
Ordförande: Anna Nilsdotter
Vice mötesordförande: Maria Eklund
Justerare: Michael Falk

Närvarande

Ledamöter
Christer Arnrup
Maria Eklund
Michael Falk
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Anton Lidström
Anna Nilsdotter
Marie Norling
Lars Olsson (§ 89-103)
Madelaine Seidlitz (personalrepresentant)
Sara Ångström (personalrepresentant)

Sekretariatet
Lise Bergh
Dan Grundin
Miriam Isaksson (§ 97-107)
Fredrik Kron (§ 100-107)
Hannah Laustiola

Frånvarande

Magnus Leivik


§ 89 Mötet öppnas

Mötet öppnas av Maria Eklund.


§ 90 Fastställande av dagordningen

Beslut

att godkänna dagordningen såsom framgår av protokollet nedan.


§ 91 Protokoll från möte med sektionens styrelse 25-26 september 2010

Beslut

att lägga protokollet till handlingarna.


§ 92 Protokoll från möte med sektionens styrelse 6 november 2010

Marie Norling framhåller att beslutet under § 83 innehöll att förslaget under första att-satsen skulle presenteras till februarimötet . Lisbeth Kohls förtydligar även att strategigruppen valt att kalla sitt underlag ”Amnesty och demokratifrågan” för att poängtera att det inte enbart handlade om representativ demokrati, vilket protokollets rubrik antyder.

Beslut

att med dessa förtydliganden lägga protokollet till handlingarna.


§ 93 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade. Anna Nilsdotter framhåller att det är bra om styrelsen har i åtanke att i möjligaste mån tidssätta alla beslut så att det blir tydligare när de ska återrapporteras.


§ 94 Utvärdering av styrelsemötet 6 november 2010

Styrelsen går igenom utvärderingen från föregående mötet.


§ 95 Rapport om per capsulambeslut

Beslut fattade per capsulam sedan styrelsens novembermöte

13 november

att uppdra åt sekretariatet att till januarimötet 2011 ta fram förslag på riktlinjer som reglerar hur vi hanterar diskriminering, upplevd diskriminering och kränkande behandling i medlemsorganisationen. Rutinerna bör inkludera förslag om ”whistleblower”-funktion, ansvarsfördelning mellan styrelse och sekretariat samt diskrimineringsombudens framtida roll,

att se över existerande riktlinjer gällande vad aktiva medlemmar får uttrycka och inte uttrycka i Amnestys namn, i relation till vårt åtagande, och återkomma till styrelsen med en rapport eller förslag till beslut.

Dan Grundin förtydligar att det styrelsemöte som tidigare brukade äga rum i januari numera är framskjutet till februari och att det därför är februarimötet 2011 som avses i den första att-satsen.


§ 96 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh föredrar. Anna Nilsdotter tar upp en artikel i Sydsvenska Dagbladet där Amnesty uttalat sig kritiskt om företaget Axis försäljning av övervakningskameror till Kina. Hon undrar om Amnestys har en policy om företagsansvar även gällande produktanvändning och hur långt den i så fall sträcker sig, med tanke på att gränsdragningarna är svåra. Lise Bergh klargör att Amnesty inte säger att man aldrig får sälja övervakningssystem eller liknande produkter till andra länder, men att alla företag måste göra en riskanalys av vad produkten kommer att användas till och det finns det en policy om. Michael Falk nämner dock att statusen för denna policy är oklar. Det som utmärkte det här fallet var i vilket fall att Axis hade fått tydlig information om hur produkten skulle användas och det fanns en överhängande risk att mänskliga rättigheter skulle komma att kränkas.

Lise Bergh återrapporterar om skolstrategin och redogör för de ändringar som gjorts efter styrelsens synpunkter. Hon redogör även för hur samarbetet med sektionen i Sierra Leone (AI SL) fortskrider. Lise Bergh är nyligen hemkommen därifrån och nu i december åker ytterligare två personer från sekretariatet ner tillsammans med Sofia Halth från styrelsen. Det har nyligen har startats en sida på webben där löpande rapportering läggs ut: amnesty.se/partnerskap.



§ 97 Rapport från styrelsemedlemmar

Styrelseledamöterna går igenom vad de gjort sedan senaste mötet.


§ 98 Rapport från Amnestys internationella kommitté (AIK)

Anton Lidström meddelar att AIK jobbar med ett utkast till svar på Global Governance-dokumentet samt tagit fram det abortunderlag som styrelsen diskuterar under detta möte.


§ 99 Rapport från Amnestyfonden

Christer Arnrup har varit i kontakt med Amnestyfonden och berättar att de bland annat har beviljat bidrag till en romsk organisation som kartlägger och dokumenterar kränkningar av romers rättigheter i Rumänien och till en organisation i Mexiko som arbetar med skyddsboende för migrantarbetare. Amnestyfonden har även gjort en uppföljningsresa till Bangladesh för att besöka en organisation som arbetar mot våld mot kvinnor och flickor. Dessutom har Amnestyfondens ordförande och sekreterare besökt det internationella sekretariatet (IS) för informationsutbyte och för att lära sig mer om hur IS jobbar med bistånd.


§ 100 Öronmärkta bidrag och statligt stöd för MR-utbildning

Dan Grundin föredrar. Statliga bidrag är en del av öronmärkta bidrag, vilket inte betyder att alla öronmärkta bidrag per automatik är statliga medel. Dessa två är viktiga att skilja åt trots att de här behandlas i samma underlag. Lise Bergh redogör kort för de svar hon fått in efter att ha skickat ut en informell förfrågan till de andra sektionernas generalsekreterare om hur de har hanterat frågorna. Diskussionen struktureras därefter i två delar, först behandlar styrelsen frågan om öronmärkta bidrag och därefter den om statligt stöd för MR-utbildning.

Öronmärkta bidrag

Många i styrelsen är positiva och intresserade av att utforska möjligheterna på detta område vidare men vill dock att det ska ske med en fortsatt restriktiv hållning och alltid inom ramarna för fastlagda planer så som ISP, GPS och den svenska sektionens plan. Sekretariatet bekräftar att det enbart är med hänsyn till dessa styrdokument som öronmärkta bidrag är aktuella.

På svar om en fråga om möjligheten för privatpersoner att öronmärka bidrag svarar sekretariatet att nuvarande riktlinjer inte tillåter det. Ett problem när privatpersoner öronmärker bidrag är att det ofta leder till att behjärtansvärda projekt får mer pengar. Följden blir att arbetet begränsas och att vi därmed blir styrda. Problem kan även uppstå om vi skulle vilja lägga ned ett projekt som någon specifikt har öronmärkt medel för. Sekretariatet menar att vissa fonder och stiftelser, det vill säga stora donatorer, är mer intressanta i det avseendet. När det gäller öronmärkningen är det viktiga vem som styr så att vi alltid behåller kontrollen över pengarna och projekten och inte blir styrda av bidragsgivarna. Dessutom påpekar sekretariatet att det finns en maxgräns för bidrag från enskilda gåvogivare på 25% av sektionens intäkter.

Sofia Halth undrar hur de prioriteringar som görs inom ISP:n påverkas i praktiken av öronmärkta bidrag. Miriam Isaksson förklarar att det självklart kan hända att man med en specifik insamling får in mer pengar på ett område än på ett annat och därmed riskerar viss snedfördelning. Men troligen skulle inte det bli ett stort problem för just oss eftersom vi inte har den typen av katastrofinsamlingar som många andra organisationer har. Lise Bergh framhåller att det är bra att komma ihåg att öronmärkta intäkter ofta är kortsiktiga eftersom de är avsedda för specifika projekt. När de tar slut behövs strategier för att avsluta projekten på ett annat sätt jämfört med våra regelbundna givare. I övrigt påpekar sekretariatet att testamenten är en annan viktig inkomstkälla där pengarna som skänks ofta öronmärks.

Sekretariatet vill även lyfta fram att det är viktigt för styrelsen att ha i åtanke att det finns öronmärkta bidrag av olika slag och att styrelsen behöver förhålla sig till dessa olika sorters bidrag. Dels de som gäller pengar som söks i Sverige för att användas till projekt i den svenska sektionen. Dels de som avser pengar som den svenska sektionen söker i Sverige till andra sektioners verksamhet, som till exempel det pågående Turkietprojektet. Viktigt att fundera över då är om syftet med de bidrag vi eventuellt skulle söka är att öka vår egen tillväxttakt eller om de syftar till att inbringa mer medel till rörelsen.

Eftersom det underlag som presenterats inför styrelsemötet är ett diskussionsunderlag, undrar några i styrelsen vad det är för sorts beslut sekretariat efterfrågar av styrelsen. Sekretariatet svarar att det för det första är en fråga om huruvida styrelsen är nöjd med nuvarande policy för öronmärkta bidrag och för det andra om styrelsen vill att sekretariatet aktivt ska börja jobba med frågan, något som i dagsläget inte görs. Svenska sektionen har hittills varit restriktiv men diskussionen visar att styrelsen ställer sig försiktigt positiv till att utöka arbetet gällande öronmärkta bidrag. Styrelsen kommer dock fram till att man vill avvakta tills ICM nästa år som väntas beröra frågan i och med det uppdaterade förslaget till One Financial Amnesty, 1FA (tidigare omnämnt A2D, From Assessment to Distribution).


Statliga medel för MR-utbildning

Sammanfattningsvis är en överväldigande majoritet av styrelsen starkt negativ till att ta emot direkta statliga medel i alla avseenden, inklusive för MR-utbildning.

Christer Arnrup börjar med att fråga i vilken utsträckning Sverige har använt sig av öronmärkta bidrag tidigare, om det är riktigt att det gällt Turkietprojektet och bidrag från Allmänna arvsfonden. Lise Bergh svarar ja och berättar att sekretariatet nyligen har avböjt propåer från IS att söka pengar från SIDA för ett utbildningsprojekt i Mellanöstern och Nordafrika, delvis eftersom uppfattningen var att vi inte tar emot statliga bidrag för MR-utbildning heller. Anna Nilsdotter undrar vad som i det avseendet skiljer Turkietprojektet från det här fallet. Sara Ångström svarar att det dels är en skillnad på Olof Palmes Center (som delvis finansieras av statliga medel) och på SIDA (som är en statlig myndighet). Fredrik Kron tillägger att Turkietprojektet initierades av vår egen sektions Turkietsamordning medan det fall där vi tackade nej handlar om en yttre aktör som enbart ser oss som finansiär till ett projekt som vi inte själva har någon koppling till.

Lisbeth Kohls anser att styrelsen inte enbart borde fokusera på de dåliga exemplen. Hon lyfter fram att det finns positiva ändamål som pengarna kan användas till, om Amnesty exempelvis skulle kunna bygga upp MR-kompetensen i andra delar av världen. Då kanske det finns lämpliga sätt att utforma det och dra nytta av dåliga erfarenheter för att göra det bättre. Lisbeth Kohls undrar även hur det kommer sig att de som arbetar inom fundraising enligt underlaget ofta är negativa till statliga medel för MR-utbildning. Sara Ångström menar att det har att göra med att det försvårar i kommunikationen utåt, där det faktum att vi inte tar emot statliga medel ofta lyfts fram starkt. Vidare är det svårt att dra en klar skiljelinje mellan kampanjarbete och MR-utbildning eftersom områdena ofta går ihop. Michael Falk är mycket negativ till att ta emot statliga medel men undrar liksom Lisbeth Kohls om det går att hitta former för att få det att fungera, t.ex. genom samarbeten med andra parter som accepterar statliga medel, så att inte Amnestys varumärke riskerar att skadas.

Anna Nilsdotter menar istället att det är en principfråga att inte ta emot statliga medel och att det därför saknar betydelse om vi utför projekten på ett bra eller dåligt sätt. Hon anser att det faktum att Amnesty inte tar emot statliga medel är vår starkaste tillgång i förhållande till andra. Sofia Halth ger henne medhåll och poängterar att det är en stark varumärkesfråga. Hon lyfter också att det finns en risk i att bestämma sig för att acceptera statliga medel på ett område men inte på andra, gränserna kan lätt börja glida tror hon. Madelaine Siedlitz ger ytterligare stöd för den synen när hon tillägger att flera i personalen är starkt kritiska till att ta emot statliga medel eftersom det påverkar Amnestys trovärdighet starkt negativt, även gällande utbildning. Detta eftersom utbildningssatsningar då riskerar drivas i projektform istället för att permanentas som en del av kärnverksamheten. Dessutom anser Madelaine Seidlitz att det kan diskuteras om det överhuvudtaget råder en brist på pengar inom rörelsen med tanke på att många sektioner idag sitter på stora reserver. I och med One Amnesty ska ju en resursomfördelning inom rörelsen också ske.

Anton Lidström framhåller, att såvida styrelsen enas om att man är mot statliga medel, är det viktigt att driva frågan internationellt också. Detta för att undvika dubbelmoral och potentiell skada för hela rörelsen i händelse av en skandal kring statliga medel i någon annan sektion. Resten av styrelsen instämmer liksom sekretariatet. Madelaine Seidlitz tillägger att många i personalen ansåg att frågan bör tas upp både på ett årsmöte och sedan drivas vidare internationellt. Michael Falk föreslår att det kanske går att utforma ett förslag på ICM som innebär att de sektioner som är beroende av att söka statliga medel får någon sorts ersättning inom ramen för 1FA. Styrelsen enas om att det är viktigt att driva frågan vidare internationellt med målet att få till stånd ett totalförbud mot att ta emot direkta statliga medel.

Beslut

att uppdra åt strategigrupp 3 att skriva förslag på ICM-resolution om statligt stöd och återkomma till styrelseforum för per capsulam-beslut.


§ 101 Revidering av verksamhetsplan 2010-2011

Lise Bergh föredrar. Främst handlar revideringarna i planen om de aktiviteter och indikatorer sektionen satt upp för 2011 men några nya mål har tillkommit. Den största förändringen är att samarbetet med sektionen i Sierra Leone blivit en egen ”portfölj”.

Styrelsen kommer överens om att då många av de föreslagna förändringarna är av operativ karaktär är det viktigaste för styrelsens del att godkänna de nytillkomna målen. Styrelsen har dock det övergripande ansvaret för planen i dess helhet, varför även förtydliganden i förhållanden till aktiviteter och indikatorer kan vara relevanta att diskutera.

Sofia Halth frågar varför bara vissa grupper finns specifikt omnämnda i planen och undrar hur vi synliggör de lokala gruppernas arbete. Fredrik Kron meddelar att det kan ses som en miniminivå att åtminstone den omnämnda gruppen gör en viss aktivitet, vilket inte utesluter att vi gör mer än så. Lise Bergh tillägger även att gruppernas verksamhet synliggörs i t.ex. årsredovisningen genom deras verksamhetsberättelser. Sedan är tanken att alla grupper i högsta möjliga mån ska haka på de aktiviteter vi planerar. Anna Nilsdotter föreslår att styrelsen lyfter frågan igen inför framtagandet av nästa tvåårsplan.

Angående den nya portföljen om samarbetet med AI i Sierra Leone lyfter Anna Nilsdotter det faktum att vi har betonat att det ska vara ett ömsesidigt samarbete. Hon anser att det inte riktigt framgår i den nya portföljen. Lise Bergh svarar att punkterna 3.2, 3.3. och 3.4 alla tar upp aspekter av det. Maria Eklund frågar vilken sektions intäkter som avses under aktivitet nr. 4 och Lise Bergh svarar att det är den svenska sektionens. Maria Eklund framför att det kanske kan tydliggöras.

Beslut

att godkänna de av sekretariatet föreslagna revideringarna avseende 2011 i verksamhetsplanen 2010-2011.


§ 102 Årsmötet 2011

Dan Grundin föredrar. Både kallelse och dagordning för årsmötet är utformade utan några större förändringar jämfört med förra årsmötet. Nytt för i år är att arrangörerna önskar att lägga in en extern manifestation på fredagskvällen på samma sätt som under årsmötet i Linköping 2007. Vidare föreslås att beredning av motioner och förslag sker i beredningsgrupper men det är inget som hindrar att styrelsen lägger andra förslag för metoder av beredning. Eventuella andra förslag måste däremot ställas mot lokalernas lämplighet.

Sofia Halth undrar om förslaget på en extern manifestation innebär att det blir mindre utrymme för seminarier än tidigare. Dan Grundin anser att det inte blir det, skillnaden är att seminarierna måste läggas vid andra tidpunkter än tidigare eftersom både fredag och lördag kväll går bort. Christer Arnrup poängterar att det tidigare givits en uttalad möjlighet i dagordningen för samordnare och specialgrupper att mötas. Han undrar om det finns tid för det i detta förslag. Anna Nilsdotter undrar om inte sådana möten skulle kunna hållas samtidigt som nybörjarmötet. Dan Grundin meddelar att det är möjligt och kan läggas till dagordningen. Anton Lidström skickar med att det vore bra om det förtydligades i kallelsen vad man får ersättning för i resebidraget.

Styrelsen diskuterar vidare eventuella förslag till årsmötet vilket hänger ihop med om styrelsen beslutar att lägga fram resolutioner till ICM eller inte. Deadline för resolutioner till ICM är 14 januari 2011, så eventuella resolutioner måste läggas fram före det men kan justeras senare. Diskussionen fortsätter i styrelseforum och på februarimötet.

Beslut

att tillsvidare anta förslaget till innehåll i kallelsen till årsmötet 2011,

att tillsvidare anta dagordningen för årsmötet i Göteborg 2011.


§ 103 ICM 2011

Abortfrågan

Sofia Halth redogör kort för hur abortfrågan har hanterats de senaste åren. Det styrelsen ska diskutera idag är huruvida en resolution för utvidgat arbete i abortfrågan ska läggas till ICM 2011 eller inte. Om styrelsen väljer att inte göra det blir följdfrågan även hur man bäst går vidare. (För en mer detaljerad diskussion om argumenten för och emot, se underlaget.)

Styrelsen diskuterar representativiteten i svaren på den enkät som skickats ut till de andra sektionerna. Även om det bara är spekulationer, verkar det troligt att det bland de svarande sektionerna främst återfinns de som är starkast för och och starkast emot.

Lars Olsson ifrågasätter att Tyskland i sitt svar anger att det skulle kunna skapa juridiska problem för en del sektioner i syd att gå längre än nationell lagstiftning. Han menar att det kanske snarare är för vissa sektioner i norr problemen skulle kunna uppstå. Styrelsen konstaterar att man hittills inte hört någon sådan synpunkt föras fram från sektionerna i syd. Sofia Halth påpekar att det finns många sydsektioner som ser de negativa konsekvenserna av abortförbudet och just därför vill jobba med att utvidga Amnestys åtagande i frågan.

Efter viss diskussion framkommer att en majoritet av styrelsen är emot att lägga fram en resolution till ICM 2011. De argument som förs fram är att resolutionen troligen inte går igenom och att det därför förmodligen blir svårt att under överskådlig tid lägga fram en liknande resolution igen samt att det finns en eventuell risk för ett bakslag om nuvarande kompromiss rivs upp. Utöver det finns det sektioner där en utvidgad policy skulle leda till stora problem i verksamheten. Det lobbyarbete som idag genomförs är mycket bra och torde på sikt kunna ge resultat i form av ökat stöd för den svenska ståndpunkten. Vidare behöver styrelsen ta hänsyn till den utvärdering av den nuvarande abortpolicyn som IS lovat göra. Vissa ledamöter tycker den bör inväntas. Om den kommer fram till att nuvarande policy är för restriktiv och därmed leder till problem i arbetet, skulle det vara ett kraftigt argument för den svenska hållningen, som skulle bli svårt för andra sektioner att ignorera. Det är dock tydligt att styrelsen aktivt måste söka samarbete med andra sektioner för att driva frågan vidare, till exempel genom att fler sektioner ställer sig bakom nyhetsbrevet.

Bland argumenten för att lägga en resolution framförs att det rätta tillfället troligen aldrig infinner sig. Styrelsen har haft med sig detta årsmötesbeslut sedan fem år tillbaka och det kan vara värt att lägga en resolution oavsett möjligheten att få igenom den, för att visa medlemmarna att styrelsen agerar i frågan på det sätt som medlemmarna önskat. Beslutet kan annars komma att hänga över styrelsen under mycket lång tid framöver. Det kan även vara ett bra sätt för svenska sektionen att tydliggöra sin position internationellt. Frågan har för övrigt beretts mer än många andra frågor styrelsen har velat driva internationellt. Dessutom verkar det inte troligt att utvärderingen från IS blir av eftersom den redan är försenad och IS själva meddelat att man i nuläget inte har för avsikt att genomföra den. Att lägga en resolution skulle visa att den svenska sektionen är enträgen och inte ger sig i frågan förrän inställningen i övriga rörelsen förändras.

Trots att de flesta i styrelsen är för att driva frågan om en utökad abortpolicy i sig, anser en stark majoritet att det av taktiska skäl är bättre att inte lägga fram en resolution till ICM 2011. Istället ska styrelsen fortsätta ett intensivt lobbyarbete gentemot övriga rörelsen i syfte att nå ett bättre utgångsläge för att eventuellt lägga fram en resolution till ICM 2013. Sekretariatet bör även verka för att en utvärdering av nuvarande abortpolicy görs av IS, exempelvis i samband med utvärderingen av kampanjarbetet mot mödradödlighet.

Övriga ICM-belsut:

Anton Lidström ger en översikt över de frågor som kan tänkas komma upp på ICM 2011 samt en tillbakablick över de resolutioner som svenska sektionen lämnat in de senaste åren. Anton Lidström påpekar att svenska sektionen två gånger tidigare lagt resolutioner tillsammans med sektionen i Sierra Leone. Detta var före samarbetet mellan våra sektioner och när samarbetet nu påbörjats föreslår han att styrelsen ska höra efter om det finns något de önskar driva som svenska sektionen skulle kunna ställa sig bakom. Styrelsen är enig om att detta är en mycket bra idé.

Beslut

att uppdra åt strategigrupp 2 att i samråd med abortnätverket uppdatera och utveckla planen för hur vi arbetar med abortfrågan fram till ICM 2013 och återkomma till styrelsen för beslut senast till marsmötet 2011,

att uppdra åt Sofia Halth att diskutera en eventuell gemensam resolution med Amnesty International Sierra Leone och återkomma till styrelseforum.


§ 104 Beslut om budget 2011

Resultatrapport oktober och november 2010

Dan Grundin informerar om att det är osäkert om det stora arv som ska utbetalas hinner komma in 2010 men beslutet från novembermötet om hanteringen av överskott ligger kvar. Eventuellt kommer en del av de utbetalningarna att göras först nästa år.

Förslag till budget 2011

Dan Grundin meddelar att förslaget till budget nu är balanserat enligt styrelsens önskemål. Anton Lidström undrar i vilken utsträckning verksamhets- och budgetmötet påverkade budgeten och om själva mötet idag hålls i en bra form, om processen ger medlemmarna inflytande etc. Sekretariatet redogör för några av de anpassningar som gjorts efter verksamhets- och budgetmötets förslag. I stort sett är allt utom förslaget på ett alumninätverk tillgodosett i nuvarande förslag till budget. Sekretariatet instämmer i att mötets utformning kan ses över inför nästa år. Dan Grundin lyfter frågan om att Granskningskommitténs roll borde inkluderas eftersom den är något oklar i dagsläget. Maria Eklund påminner om att det är viktigt att ta med deras uppdrag ifall riktlinjerna i samband med eventuella ändringar måste uppdateras.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att se över utformningen av och syftet med verksamhets- och budgetmötet och återkomma till styrelsen senast till marsmötet 2011,

att budgeten för 2011 antas.


§ 105 Riskanalys

Dan Grundin föredrar. Den analys som nu läggs fram till styrelsen utgår från den modell som presenterades och godkändes av styrelsen på junimötet. Enligt det beslut som fattades på junimötet ska en årlig rapport presenteras i juni varje år men en första rapport läggs alltså fram till detta möte.

Anton Lidström undrar vilket tidsperspektiv riskanalysen har. Dan Grundin svarar att riskerna och sannolikheten bedöms i ettårsperspektiv eftersom rapporterna ska presenteras årligen. Michael Falk anser att det vore bra om tidsperspektivet kunde förtydligas något i kommande rapporter.

Diskussion uppstår om lämpligheten i att lägga ut riskanalysen på medlemssidorna på internet. Det råder delade meningar inom styrelsen där vissa menar att det innebär en risk i sig i att lägga ut vår samlade bedömning om potentiella hot mot vår verksamhet, något som gör oss mycket sårbara. Sådan information skulle mycket lätt kunna utnyttjas om någon/några vill skada Amnesty. Vidare är riskanalysen ett levande arbetsdokument som riskerar att ”självcensureras” av de som gör analysen om de vet att informationen kommer att finnas tillgänglig på nätet för alla Amnestys medlemmar. Det finns heller inte något egenvärde i att lägga ut sådan känslig information och man kan ifrågasätta vad medlemmarnas intresse av att ta del av informationen skulle bestå i.

De i styrelsen som argumenterar för att riskanalysen borde ligga tillgänglig på medlemssidorna menar att informationen är av sådant generellt slag att det som tas upp knappast kan utgöra en ökad risk för Amnesty. Dessutom visar vi våra medlemmar att vi tar de risker som finns på allvar och arbetar med att minimera dem. Vidare finns det idag en rad andra dokument, exempelvis olika policydokument rörande pågående processer, som också läggs ut på medlemssidorna och som skulle kunna betraktas som betydligt mer känsliga. Om styrelsen beslutar att inte lägga ut riskanalysen kanske man också skulle ta ställning till all hantering av underlag till styrelsemötena. Då styrelsen inte kan enas om ett beslut blir det omröstning och beslut fattas med röstsiffrorna fem för och tre emot.

Beslut

att inte lägga ut riskanalysen på medlemssidorna.


§ 106 Övriga frågor

Material

För att förenkla inläsning av underlag inför styrelsemötena kan de ledamöter som önskar få materialet utskrivet och hemskickat kontakta sekretariatet. Sekretariatet ska även se över möjligheten att samla alla underlag i en pdf-fil för att underlätta för utskrift.

Örebrodistriktet

Maria Eklund meddelar att Örebrodistriktet fortfarande inte har lämnat in ekonomisk redovisning för 2009 trots upprepade påtryckningar från såväl sekretariat som deras kontaktperson i styrelsen, Lars Olsson. Dan Grundin förklarar att det enligt de riktlinjer vi har är svårt att ta bort insamlingsrätten för ett distrikt. Istället kan distriktet omvandlas till ett vilande distrikt. Sekretariatet bedömer att möjligheterna att få in en redovisning är uttömda. Styrelsen diskuterar olika lösningar och kommer fram till att sekretariatet får lyfta frågan i styrelseforum med förslag på hur styrelsen kan gå vidare.

Styrelsen avslutar dagen med en styrelseintern feedbackövning.


§ 107 Mötet avslutas

Anna Nilsdotter avslutar mötet.






Anna Nilsdotter
ordförande






Maria Eklund
Vice mötesordförande






Hannah Laustiola
sekreterare






Michael Falk
justerare








Förklaringar:
1FA- One Financial Amnesty (tidigare omnämnt A2D, From Assessment to Distribution)
AIK- Amnestys Internationella Kommitté
AI SL- Amnesty International Sierra Leone
GPS- Global Priorities Statement
ICM- International Council Meeting (det internationella rådsmötet)
IS- Internationella sekretariatet
ISP- International Strategic Plan (den internationella verksamhetsplanen)
Per Capsulam-beslut – beslut som fattas mellan styrelsens möten i det webbaserade styrelseforumet