Utvärdering av etappmålen i den svenska sektionens handlingsplan Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2005

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 22 november 2005

Utvärdering av etappmålen i den svenska sektionens handlingsplan

Bakgrund
Styrelsen uppdrog i september 2005 åt sekretariatet att göra en utvärdering av etappmålen i handlingsplanen till decembermötet 2005. Styrelsens strategigrupp 2 gav följande direktiv till sekretariatet:

1. En redogörelse för vad sektionen gjort under punkterna 5.1-5.7 (etappmål för perioden 2004-2006).
2. Ett resonemang om hur vi kan sägas ha uppfyllt målen i 5.1-5.7.
3. En diskussion om vad "vi har kvar" att göra av målen under avsnitt 2, 3 och 4.

I utvärderingen nedan har vi behandlat punkt 1. och 2., d v s etappmålen, i avsnitt I. och de långsiktiga målen (punkt 3. ovan) i avsnitt II. Observera att utvärderingen sträcker sig fram t o m hösten 2005. När det gäller tidsperioden för handlingsplanen, som styrs av årsmötet, ligger vi ständigt något ur fas jämfört med både vårt och den internationella rörelsens räkenskaps- och verksamhetsår.

Vad gäller arbetet för kvinnors rättigheter i s m kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor bifogas den preliminära utvärderingen av kampanjen, en utvärdering som beräknas vara slutförd i början av 2006.

Allmänt om etappmålen
Man kan urskilja åtminstone tre typer av mål bland etappmålen; internationella mål, sektionsmål samt sektionsinterna mål. Internationella mål är de som också återfinns i ISPns Human Rights Strategy och/eller ISOP1, t ex avskaffande av dödsstraffet för minderåriga, och är naturligtvis ytterst en fråga för de internationella utvärderingar som främst IS gör. Sektionsmål är sådana som ska ses i en helt svensk kontext, t ex processen att ersätta Utlänningsnämnden med överprövning i domstol. De sektionsinterna slutligen handlar om organisationsinterna mål för sektionen, t ex antalet medlemmar.

Eftersom etappmålen är en blandning av de tre typerna av mål, blir en beskrivning av måluppfyllelsen lätt en blandning av aktiviteter, resultat och effekter. Det behöver i sig inte vara ett problem, bara man är medveten om att man arbetar med olika typer av målsättningar.

Hur mäter man påverkansarbete?
En svårighet när man beskriver arbetet med de olika etappmålen är att vi inte har några fastslagna metoder för att mäta effekterna av vårt påverkansarbete. Generellt tänker vi väl att Amnestys arbete med kampanjer och aktioner utgör vårt påverkansarbete, men då bör vi tänka i termer av hela "kampanjpaletten", d v s att kampanjarbetet även omfattar t ex lobbyarbete, blixtaktioner och mr-utbildning. Information inom i stort sett alla Amnestys arbetsområden läggs löpande ut på webben, dessutom bedriver vi ett omfattande media- och fundraisingarbete som anknyter till våra pågående kampanjer och aktioner. Mediaarbetet skildras utförligare under etappmål 5.6 nedan. Vad gäller fundraisingarbetet följer här ett exempel. Det gäller vårt arbete mot dödsstraffet som helt eller delvis utgjorde temat i följande fundraisingaktiviteter 2004-2005:

2004
Påminnelse till medlemmar för att förnya sitt medlemskap
Givarbrevet i november
Profilannonser togs fram på temat och har varit med i flertalet tidningar
I utskick till personer som anmält intresse för medlemskap
Återvärvningskampanj för att få avhoppade medlemmar att komma tillbaka
Aviseringen
Medlem-värvar-medlemskampanj

2005
Utskick angående månadsgåvan
Givarbrevet juli
Delvis i påminnelse
Studentvärvningskampanj med universitetsgrupperna
Restaurangvykort 60 000 ex runt hela landet
Humanfondsutskick
Profilannonserna har fortsatt, bland annat hela säsongen (maj-sep) på sista sidan i Fritidsresors resetidning och i Bokningsbolagets Konferenstidning.
Vykort för att värva SMS-aktivister (blixtaktioner)
Pluggannonser för SMS-aktivist som delvis har temat dödsstraff

Även om det främsta syftet med aktiviteterna varit att värva medlemmar och/eller samla in pengar innebär de naturligtvis även ett omfattande informations- och opinionsbildningsarbete, både internt och externt.

Vad återstår att göra?
Vad som återstår att göra hänger naturligtvis samman med våra prioriteringar, vi kan inte göra allt. Prioriteringarna kan bygga på olika strategiska överväganden. Här följer två aktuella exempel:

Arbetet mot dödsstraffet har inneburit betydande framsteg de senaste åren och det är möjligt, enligt somliga t o m troligt, att vi står inför en historisk chans att ta de avgörande stegen mot ett totalt avskaffande. Argumentet för att fortsatt prioritera arbetet mot dödsstraffet skulle då vara att vi har framgång och kan uppnå påtagliga resultat.

Situationen för flyktingar och asylsökande, å andra sidan, har snarare förvärrats under senare tid, både i Sverige och inom EU. Ett uppenbart argument för att prioritera detta arbete fortsättningsvis skulle vara att Amnesty behövs mer än någonsin för att bromsa den negativa utvecklingen, "vi kan göra skillnad", för att prata svengelska.

I ISOP1 har IS ställt upp ett antal kriterier för prioriteringar (inkl nedprioriteringar) som skulle kunna vara användbara i arbetet med de nya etappmålen eller tjäna som inspiration för att ta fram egna sektionsspecifika kriterier.

ISOP2 och den svenska handlingsplanen
ISOP2 innehåller mål och prioriteringar som vi återfinner i den svenska handlingsplanen:

Mål 2: Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet, inkl "kriget mot terrorismen"
Mål 3: Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet, särskilt dödstraffet (dess mest diskriminerande aspekter) och tortyr i s m "kriget mot terrorismen"
Mål 5: Skydda "uprooted people", innefattar flyktingar, men även migranter och trafficking
Mål 6: Slå vakt om kvinnors och flickors rättigheter
Mål 7: Stärk ESK-rättigheterna

Men även mål som inte återfinns i vår egen handlingsplan, och som sektionen måsta ta ställning till:

Mål 1: Arbete mot diskriminering
Mål 3: Arbete mot mr-kränkningar i väpnade konflikter (innehåller också någon form av fortsättning på Control Arms-kampanjen)

ISOP2 bygger även på ett antal "cross-cutting strategies", som rör särkilt viktiga "målgrupper" i arbetet:

- Ekonomiska aktörer
- Väpnade grupper
- IGO, mellanstatliga organisationer
- MR-försvarare
- Särskilt utsatta individer, "Individuals at risk"

Inom området företag och mänskliga rättigheter bedriver sektionen ett omfattande arbete genom Amnesty Business Group. Styrelsen bör fundera på hur det arbetet kan synliggöras i de kommande etappmålen. Detsamma gäller Amnestyfondens arbete för MR-försvarare och "individuals at risk". I handlingsplanen beskrivs både ABGs och Amnestyfondens arbete mycket summariskt som "arbete utanför prioriterade områden" (punkt 2.5) och "metoder" (punkt 3).

I. Handlingsplanens etappmål 2004-2006

(Handlingsplanens text i fetstil , sekretariatets kommentarer i normal text, samt kursivt understruket )


5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Under perioden 2004-2006 är arbetet mot dödsstraff prioriterat i den internationella operativa planen. Svenska sektionen har alltid ansett arbetet mot dödstraffet viktigt och arbetet kommer att prioriteras under 2004-2006. Sektionens mål har stöd i de internationella målen.

Svenska sektionens mål för 2004-2006 är:

- Vi ska bidra till genomförandet av den internationella strategin så att moratorier för dödsstraff har införts 2006.

Antalet länder som avskaffar dödsstraffet eller inför moratorier blir allt fler. Under 2005 avskaffade ytterligare sex stater dödsstraffet.

Arbetet mot dödsstraffet har löpt som en röd tråd under hela perioden primärt via arbete utfört av Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD). Under 2004 arrangerade sektionen två internationella besök som genererade stor uppmärksamhet både från allmänhet och media. Det var dels Nick Yarris, Ray Krone och William Nieves som suttit 22, 10 resp 6 år som oskyldigt dömda på death row i USA, dels organisationen "Mödrar mot dödsstraff" från Uzbekistan.

Under 2005 prioriterade sektionen att arbeta med den internationella dagen mot dödsstraffet, 10 oktober. Resultatet blev över 30 aktiviteter i 27 svenska städer den 10 oktober och dagarna runt detta datum. En ny informationsfolder mot dödsstraffet producerades till dagen. Som vanligt i samband med större kampanjaktiviteter lyftes aktiviteterna fram via en speciell webbkampanj. Dagen samordnades med World Coalition Against the Death Penalty och aktiviteter skedde samtidigt över hela världen.

Amnestys arbete mot dödsstraffet uppmärksammas regelbundet i media. Främst gäller det USA och Kina, men även den årliga rapporten med statistik över antalet dödsdomar och avrättningar får generellt god spridning. Den internationella kritiken mot den kinesiska regimens bruk av s k mobila avrättningsenheter ledde till vissa löften mot slutet av etappmålsperioden från regimens sida att utöka möjligheterna för dödsdömda att överklaga sina domar. Dödsstraffet är också ett vanligt återkommande ämne i insändare som skrivs av aktivister.

- Dödsstraffet för minderåriga ska ha avskaffats till år 2006.

Genom beslutet i maj 2005 i USAs högsta domstol är nu dödstraffet avskaffat för minderåriga i hela världen, tyvärr efterföljs förbudet inte av alla länder i praktiken .

Under 2004-2005 har dödsstraffet mot minderåriga särskilt uppmärksammats i media. Där är det framför allt det stora antalet avrättningar av minderåriga i Iran och det positiva beskedet från USA:s högsta domstol som har fått mycket publicitet.

Sektionens etappmål under 5.1 måste anses vara uppfyllda, även om det rör sig om internationella mål. En brasklapp i sammanhanget är förstås att antalet dödsdomar och avrättningar kan öka, även om antalet länder som har kvar dödsstraffet minskar, samt att förbudet mot att avrätta minderåriga inte efterlevs.


5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Att stoppa våldet mot kvinnor är ett prioriterat område i den internationella tvåårsplanen, och under 2004-2006 kommer sektionen att delta i den internationella kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor.

Svenska sektionens mål för 2004-2006 är:

- Vi ska arbeta för att uppnå de internationella målen för kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor.
- De brister som under kampanjen påtalats när det gäller svenska statens ansvar att förebygga, utreda och bestraffa våld mot kvinnor ska ha åtgärdats.
- Kvinnor som riskerar att utsättas för våld ska erbjudas ett fullvärdigt skydd, genom bl a skyddat boende, oavsett var i Sverige de bor.
- Vi ska arbeta för att svenska myndigheter under asylprocessen inklusive vid asylbedömningarna ska beakta eventuella psykologiska konsekvenser av sexuellt våld samt tolka FNs flyktingkonvention i enlighet med UNHCRs riktlinjer så att kvinnor som riskerar könsbaserat våld eller allvarlig diskriminering får ett effektivt och varaktigt skydd i Sverige.
- Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om att psykiskt, fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor är ett grovt människorättsbrott i hela världen och att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem även i Sverige.

Vad gäller detta arbete se separat utvärdering av kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, där även resonemang om graden av måluppfyllelse förs.


5.3 Skydda flyktingars rättigheter

Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är:

- Sektionens medlemmar har kunskap om hur sektionens arbete för stöd till flyktingar och asylsökande bedrivs och var mer information kan inhämtas.

Vid flyktingombudsmöten har flyktingombuden och sekretariatet gemensamt diskuterat och planerat hur informationen skall föras ut. Flyktingombuden har sedan i sina respektive distrikt påbörjat informationsmöten för grupper och övriga medlemmar. Vid nästa flyktingombudsmöte, i början av år 2006, ska vi inventera vad som kvarstår att göra och hur det kvarvarande arbetet ska utföras.

Flyktinghandboken har uppdaterats och även lagts ut på de interna hemsidorna, således tillgänglig för alla medlemmar.

Alla medlemmar har möjlighet att delta i såväl grundutbildningar som fördjupningar i asylrätt och Amnestys flyktingarbete, inkluderande även aktuella frågor. Utbildningarna ges regelbundet.

- Alla asylsökande ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess, i enlighet med Amnestys grundläggande krav. Amnesty ska som en del i detta arbete aktivt driva på riksdagens beslut att ersätta överprövningen i utlänningsnämnden med överprövning i domstol.

Vad gäller en rättssäker asylprocess, är arbetet fortsatt pågående och i princip dagligt. Mycket kvarstår att göra och målet är dessvärre inte realistiskt. Snarare går det i helt motsatt riktning, delvis, men inte enbart beroende på harmoniseringsarbetet inom EU. Vi fortsätter att påtala bristerna i våra kontakter med myndigheterna och regeringen och intervenerar även i enskilda ärenden där en asylsökande exempelvis inte har erhållit ett offentligt biträde och/eller där ansökan felaktigt bedöms som så kallat uppenbart ogrundad. Både generalsekreteraren och flyktinghandläggaren har hållit informationsmöten och utbildningar åt Migrationsverkets och Utlänningsnämndens personal. Utbildningarna har fokuserat på internationell flyktingrätt och den internationella konventionen mot tortyr.

Utlänningsnämnden kommer att läggas ned per den 31 mars 2006 och överklagandena prövas av länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö med Kammarrätten i Stockholm som högsta instans (Migrationsöverdomstol). Många frågetecken och mycket arbete kvarstår för att tillse att processen blir rättssäker. En stor fråga är tillgången till och analysen av landinformation, där domstolarna inte själv kommer ha sådan kunskap utan ta till sig de uppgifter som framkommer från parterna.

- Sverige och övriga stater inom EU ska, i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitik, respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter.

Inte heller här kan det sägas gå i rätt riktning, de spanska enklaverna i Nordafrika, Ceuta och Melilla, är två flagranta exempel. Vi arbetar mycket aktivt med denna del och är här i rätt stor utsträckning beroende av det material som kommer från EU-kontoret och IS. Vi får ofta snabba och mycket bra sammanställningar från främst EU-kontoret.

Sektionens etappmål under 5.3 kan inte anses vara uppfyllda. Vi bedömer i dagsläget endast det första sektionsinterna målet som möjligt att uppnå.


5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är:

- Vi ska se till att många fler länder har ratificerat Romstadgan och därmed förbundit sig att samarbeta med den internationella brottsmålsdomstolen i dess kamp mot folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Vi ska också agera för att hindra att fler länder ingår separata avtal som ger vissa medborgare immunitet mot domstolens verksamhet.

Arbetet gällande Internationella brottmålsdomstolen (ICC) sköts till den allra största delen av sektionens juristgrupp med visst stöd från sekretariatet genom generalsekreteraren och lobbyansvarig. Dessutom uppmärksammas frågan mediamässigt på olika sätt av pressekreteraren och redaktören för Amnestys Press. ICC-gruppen inom juristgruppen har regelbundna kontakter med relevanta personer på utrikesdepartementet och har också löpande kontakt med lobbyansvarig på sekretariatet. De har även tagit fram ett svenskt dokument med bakgrundsfakta rörande ICC.

Under 2005 har man förutom kontakterna med svenska utrikesdepartementet även tillsammans med sekretariatet fått till stånd ambassadbesök på bl a Thailands och Filippinernas ambassader (november 2005) för att försöka påverka dessa länder att ratificera Romstadgan. Dessa länder har fallit på svenska sektionens lott i det internationella lobbyarbete som görs. Amnesty Press marsnummer 2005 tog upp frågan om ICC och de första fallen (nyligen meddelades att arresteringsorder utfärdats för Joseph Kony, ledaren för Lord's Resistance Army i Uganda, och några av hans närmaste män). Pressmeddelanden och övrigt mediaarbete på temat rättvisa och straffrihet är ett löpande högprioriterat område.

- Rättsskyddet för mänskliga rättigheter ska respekteras och får inte urholkas under förevändning av "kriget mot terrorism".

Generalsekreteraren och lobbyansvarig har haft regelbundna kontakter med utrikesdepartementet. Frågorna under denna rubrik, framför allt tortyr och "kriget mot terrorism" och frågan om straffrihet, är centrala i alla Amnestys kontakter, vare sig det gäller länder eller temafrågor. Speciellt fokus har frågorna fått i samband med FN:s människorättskommission våren 2005 och FN:s generalförsamlings 3:dje utskott på hösten 2005.

Värt att nämna är att Colombiautredaren från IS, Peter Drury besökte svenska UD tillsammans med samordnare Rose-Marie Asker i september 2005 för att diskutera den akuta frågan om straffrihet och demobiliseringsprocessen i Colombia. Generalsekreteraren besökte USAs ambassad i juni 2005 tillsammans med Anna Massarsch, ordförande i juristgruppen, för att diskutera dessa frågor, bl a tog man upp Guantanámo och ICC. En grupp inom juristgruppen arbetar specifikt med Guantanámoproblematiken. I början av etappmålsperioden släpptes den svenske medborgaren Mehdi Ghezali fri efter att ha suttit fängslad i två och ett halvt år vid Guantanámo. Generalsekreteraren, lobbyansvarig och medlemmar av juristgruppen hade regelbundet uppvaktat utrikesministern för att förmå svenska regeringen att agera i fallet.

Vad gäller den internationella s k taktiska kampanjen mot tortyr är flera specialgrupper involverade, bl a arbetsgruppen mot tortyr, Hälso- och sjukvårdsgruppen samt juristgruppen. Denna kampanj blir även fokus för MR-dagen 10 december 2005 med planerade aktiviteter i över 20 städer, samt var tema för kampanjutbildning i oktober 2005.

Sektionens etappmål under 5.4 måste anses vara sådana som kräver internationell samverkan för att uppfyllas. Ambitionsnivån inom detta område är hög inom sektionen och framförallt tortyr är en fråga som traditionellt setts som en av sektionens "kärnområden".


5.5 Utbildning inom ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

- Vi ska utbilda aktivister om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och om allvarliga kränkningar av dessa rättigheter.

I enlighet med detta mål gav sektionen redan hösten 2004 den första centralt arrangerade utbildningen i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Utbildningen ägde rum i Stockholm. Samma utbildning gavs även i Göteborg våren 2005. När det sedan blev klart att nästa globala kampanj inte börjar förrän tidigast 2007, gjordes omprioriteringar i utbildningsutbudet. Fler ESK-utbildningar kommer att anordnas fr o m hösten 2006/våren 2007 (då inom ramen för Amnestyakademin). När vi vet vilken/vilka ESK-rättigheter kampanjen kommer att omfatta, blir det också lättare att utformar relevanta utbildningar. Det intressanta var att den första ESK-utbildningen nästan uteslutande lockade till sig dem som är aktiva inom Amnesty Business Group.

Sektionens etappmål under 5.5 måste anses vara uppfyllt.


5.6 Skapa en dynamisk organisation

Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är:

- Vi ska senast 2005 ha en strategi för arbetet för mångfald och jämställdhet inom sektionen.

Den på årsmötets uppdrag tillsatta gruppen som arbetat med mångfald och jämställdhet i sektionen lade fram sin rapport för styrelsen i mars 2005. Rapporten omfattar 22 rekommendationer. Årsmötet antog i maj 2005 en mångfaldspolicy för sektionen. I september 2005 anlitades en extern konsult för att kartlägga mångfaldsarbetet på sekretariatet.

- Vi ska utveckla bättre metoder för hur vi ska behålla våra aktiva medlemmar.

I september 2005 antog styrelsen en långsiktig strategi för att öka aktivismen. Att behålla våra aktiva medlemmar är ett av målen i strategin som omfattar följande områden:

- förstärka våra distriktcenter i Göteborg och Malmö, samt undersöka möjligheten att starta ett tredje distriktscenter
- utöka stödet till våra aktivister och de lokala strukturerna
- satsa på ungdomsarbetet
- utöka frivilligledarskapsprogrammet
- varje höst arrangera ett nationellt aktivistseminarium
- erbjuda hela medlemskåren utbildning i Amnestyakademin
- utveckla och erbjuda nya arbetsmetoder
- förbättra kommunikationen
- öka möjligheten till specialisering för våra aktivister
- öka mångfalden
- bli bättre på att mäta aktivismen

- För att förbättra våra arbetsmetoder ska vi senast 2006 ha tagit fram nya strategier för arbetet med

- kampanjer och aktioner
- landprogram (CAP, Country Action Programs) och landsamordnare
- kommunikation
- media
- informationshantering och webben
- MR- och medlemsutbildning

Kampanjer och aktioner

Under 2006 ska en övergripande kampanjstrategi tas fram vilken bl a tar hänsyn till nedanstående erfarenheter från 2004-2005:

- Ett mycket starkt fokus har lagts på arbetet med den första globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor .

- Den interna organisationen kring kampanjarbetet har förändrats i syfte attt åstadkomma starkare teamöverskridande samarbete samt "mainstreama" kampanjarbetet på sekretariatet. Det teamöverskripande arbetssättet har redan fött fram flera nya projekt och metoder bl a sms-aktivist, d v s blixtaktioner som skickas via mobiltelefon.

- Beträffande metoder har arbetet med utåtriktade manifestationer och events prioriterats, liksom arbete med webben/media och samverkan med andra organisationer.

- Intern utbildning har integrerats som en absolut förutsättning för ett framgångsrikt kampanjarbete, ett utryck för detta är att det bara under 2004 arrangerades fem stycken utbildningar inom kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor med sammanlagt 132 deltagare.

- Under handlingsplaneperioden har försök gjorts att tydligt planera, avgränsa samt samordna arbetet kring vissa nyckeldatum då arbetet sker massivt. Exempel på detta är 25 november 2004 (internationella dagen för avskaffande av allt våld mot kvinnor) med aktivitet i över 20 svenska städer och ett betydande medialt genomslag (över 400 pressklipp) och den internationella dagen mot dödstraffet, 10 oktober 2005, med aktivitet i 27 svenska städer.

- Intern samverkan och samordning har varit betydelsefullt i syfte att ge styrka och skapa genomslagskraft för kampanjarbetet, t ex sker en betydande samverkan mellan ansvariga för kampanj och ansvariga för frivilligledarskapsprogrammet och utbildningsprojektet Rätt ska va rätt .

- Arbetet på eget land är nytt för sektionen, men har gått över förväntan. Kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor har haft stor inrikespolitisk betydelse och sektionen behöver överväga om detta arbete ska fortsätta i samband med nästa globala kampanj. En viktig förutsättning för det framgångsrika arbete på eget land har varit den tidiga planeringen samt involverandet av relevanta specialgrupper i förberedelsearbetet.

Landprogram (CAP, Country Action Programs) och landsamordnare

Riktlinjer för arbetet med landprogrammen togs fram och godkändes av styrelsen i december 2004. I början av 2005 gick det ut till aktivisterna via Grupptrycket och Turkiet var det första landprogrammet som startades. Sedan startade följande landprogram under våren 2005: Colombia, Nigeria, USA, Israel/OT och Kina. I november 2005 tillkommer Zimbabwe. Detta gör att under 2005 kommer 7 landprogram att vara igång. Sannolikt kommer Indien, Nordafrika, Indonesien, Balkan och Afghanistan att starta under början av 2006.

De landprogram som har startats har alla fått grupper som anmält sig, men lite olika antal. Det landprogram som har flest är Kina med 30 grupper och minst antal grupper har Israel/OT med 4 grupper. I slutet av oktober 2005 var det totalt ca 80 grupper som har anmält sig till ett eller två landprogram.

En förutsättning för att starta ett landprogram har varit förekomsten av en fungerande landprogramsgrupp bestående av 3-4 samordnare. Tack vare att vi lade ut en annons på vår hemsida och i Amnesty Press om att vi sökte nya landsamordnare har vi fått in ett stort antal nya samordnare under 2005. Dessa har vi i hög grad försökt att styra in på landprogrammen. I slutet av oktober 2005 bestod samtliga landprogramsgrupper av 3-7 samordnare. Av samtliga 73 samordnare var i november 2005 55 st del av en landprogramsgrupp.

Under 2005 har två träffar för landprogramsansvariga hållits, en på våren 2005 och en på hösten 2005. Ambitionen är att hålla två träffar årligen i Stockholm.

Mycket av arbetet under 2005 har bestått i att få det praktiska arbetet kring landprogrammen att fungera. Initialt var det mycket tekniska problem kring tillgången till intranätet, men det har löst sig i de flesta fall. Ännu är det dock många rutiner som inte fungerar som de ska, men det förbättras hela tiden.

Även om det är mycket tidigt att utvärdera och arbetet är under utveckling, kan vi redan se klara fördelar med detta nya sätt att arbeta. Det har blivit en tydligare koppling mellan grupperna och samordnaren och arbetet kring enkilda länder samordnas betydligt bättre än förut. Gällande flera länder har också ambitionsnivån höjts på arbetet, t ex Colombia och Nigeria. Landprogrammen är också tydligt prioriterade både gällande budget och personalens tjänsteutrymme inom kampanjområdet.

Flera landprogram som t ex Nigeria, Colombia, Afghanistan och Indien har också varit ett stort stöd för kampanjgruppen i arbetet med främst kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor , och har utarbetat material till flera aktioner. Vi ser också ett framväxande kontinuerligt samarbete mellan flera landprogram och olika specialgrupper, som t ex USA-landprogrammets samarbete med AMD och juristgruppen.

Kommunikation

Arbetet med nya strategier inom området kommunikation (kommunikativ plattform, kommunikationspolicy) påbörjas hösten 2005 genom ett samarbete med extern byrå.

Media

Arbete med att ta fram en ny mediastrategi under 2006 är nära knutet till arbetet med kommunikationen ovan.

Under 2004-2005 har stöd till det lokala massmediaarbetet funnits med som en prioritet i bl a kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor och arbetet mot dödsstraffet. Det gäller bland annat insändarförslag i utskick till grupperna, men också en uppbackning i samband med olika kampanjaktiviter (hjälp med formuleringar av lokala pressmeddelande o d). Under hösten 2005 har hittills två mediautbildningar hållits för aktivister, en tredje genomförs i november.

Varje månad får sekretariatet statistik över pressklipp från de senaste tolv månaderna. För att kunna göra en jämförelse finns uppgifter från de senaste tre åren presenterade nedan.

De klipp som dagligen skickas till sekretariatet är kategoriserade i sex regioner: storstadspress i Stockholm, Göteborg och Malmö, regionala och lokala tidningar i Norrland, Svealand och Götaland.

Av statistiken kan man uttyda en rejäl höjning över hela landet under 2004 främst beroende på kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor , Abu Ghraib och årsrapporten. En viss tillbakagång i storstäderna under 2005, mycket beroende på "tsunami-effekten"*, medan regional- och lokalpressen i Norrland och Götaland, d v s alla tidningar förutom storstadspress har en fortsatt ökning och Svealand står på ungefär samma nivå.

Skälet till den höga nivån i lokalpress är främst vår "Kommunrapport", som innebar att vi fick ett stort antal klipp från hela landet, både vad gäller gruppernas aktiviteter, "events" och insändare, men också tidningarnas egna artiklar om läget i respektive kommun. En annan fråga som har lyfts upp mycket, i bland annat insändare, är dödsstraffet. Även årsrapporten 2005 uppmärksammades stort i press över hela landet.

*januari 2005 var den "sämsta" pressklippsmånaden på flera år med 69 klipp, att jämföra med maj 2004 (Abu Ghraib och årsrapporten) då vi hade 623 klipp och november 2004 då vi släppte rapporten "Har ej prioriterat frågan", 594 klipp.

Statistik vad gäller pressklipp

September 2002-2003 September 2003-2004 September 2004-2005

Stockholm 282 406 360

Göteborg 78 151 120

Malmö 115 211 181

Norrland 217 340 382

Svealand 234 448 446

Götaland 451 771 926

Informationshantering och webben

Sektionens externa hemsida gjordes om under våren 2005. Arbete med att göra om medlemssidorna på webben har lagts in i budget 2006. Vad gäller en strategi för informationshantering och webben kommer denna att tas fram under 2006 och är delvis beroende av IT-utvecklingen på IS.

MR- och medlemsutbildning

Under 2005 har en tvärgrupp poå sekretariatet arbetat med en MR- och medlemsstrategi. Strategin kommer preliminärt att presenteras för styrelsen i mars 2006. Strategin omfattar bl a Amnestyakademin, som fr o m 2007 ska samla våra utbildningar under ett paraply. Förutom utbildning rymmer strategin också delar av sektionens MR-informationsverksamhet.

Sektionens etappmål under 5.6 måste anses vara på god väg att bli uppfyllda, i synnerhet som handlingsplanens fokus här ligger på framtagande av strategier.


5.7 Växa

Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är:

- Vi ska under 2004 ha tagit fram en långsiktig fundraisingstrategi för sektionen i syfte att vända den negativa medlemsutvecklingen, öka intäkterna från bidragsgivare, förbättra medlems- och givarvården, samt utveckla nya insamlingsområden.

Ett förslag till fundraisingstrategi 2004-2010 för svenska sektionen presenterades vid styrelsens oktobermöte 2004. Efter diskussioner främst rörande tillväxt och efter vissa tillägg antogs den av styrelsen i maj 2005. Fundraisingstrategin fokuserar på tre huvudområden; basområden (nyrekrytering och regelbundet givande), utvecklingsområden (samarbeten och stora gåvor) samt stödområden (kommunikation/varumärkesvård i fundraisingsyfte och internet/teknikutveckling) samt innehåller en tidsplan. Strategin sätter prioriteringarna och fungerar som ett mycket viktigt verktyg för sektionens fundraisingarbete då den styr planeringen av aktiviteter .

- Antalet medlemmar ska 2006 vara minst lika många som år 2003, d v s minst 57 000.

Vid månadskiftet september/oktober 2005 hade Amnesty 56 575 medlemmar och vi hade således redan tre månader före årskiftet passerat det antal medlemmar Amnesty hade i december 2004 (55 998 st). För första gången på nio år uppvisar Amnesty en positiv medlemsutveckling, vilket betyder att vi äntligen lyckats vända den negativa trenden. Per den 31 december 2005 kommer vi både ha uppnått, och troligen överträffat, etappmålet i handlingsplanen på 57 000 medlemmar. Enligt budget 2006 är målet satt till 59 000 medlemmar den 31 december 2006.

I oktober 2005 betalade 58 % av medlemmarna sitt medlemskap via autogiro. Av dessa ger 19 991 medlemmar (61% av de på autogiro) dessutom en extra gåva på i snitt 75 kr per månad. För hela basen ligger medelbidraget per person på 44 kr (inkl medlemsavgift). Under hösten 2005 och under 2006 sker satsningar på att föra över ännu fler medlemmar till autogiro vilket innebär att vi räknar med att 65 % av medlemmarna betalar via autogiro i slutet av 2006.

Sektionens etappmål under 5.7 måste anses vara uppfyllda.


II. Handlingsplanens långsiktiga mål 2004-2010 (mål 2-4)

(Sekretariatets kommentarer i kursivt .)

2.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Detta tema motsvarar stora delar av vårt tidigare åtagande. Det omfattar bland annat arbetet för samvetsfångars frigivning, skydd åt människorättsförsvarare, dödsstraffets avskaffande samt att politiska mord, "försvinnanden", tortyr eller annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning skall upphöra.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet ska ha minskat jämfört med 2003.

Internationellt mål, omöjligt att mäta på sektionsnivå, krävs övergripande utvärdering av IS.


2.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Under den tidigare handlingsplaneperioden såg vi ett växande intresse inom sektionen för att arbeta mot övergrepp som specifikt drabbar kvinnor och vi fick också en ökad kunskap om könsbaserade människorättskränkningar. Därför vill vi nu fortsätta att utveckla vår kompetens och vår styrka inom det här området. Under de två första åren i perioden kommer sektionen att delta i den internationella kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor och därefter ska arbetet mot könsrelaterat våld och könsdiskriminering vara en integrerad del av svenska Amnestys arbete.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Vi ska välja ut några typer av systematiska kränkningar som drabbar kvinnor och arbeta för att dessa kränkningar ska ha minskat till 2010.
- Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten och omfattningen av könsbaserade kränkningar och övergrepp som särkilt drabbar kvinnor.

Osäkert om det första målet avser eget land (WOOC) eller sektionsprioriteringar inom den internationella SVAW-kampanjen. Det andra målet är en del av kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, och måste anses vara på väg att uppfyllas.


2.3 Skydda flyktingars rättigheter

Arbetet för flyktingars rättigheter fanns med i sektionens tidigare handlingsplan. Arbetet har i den internationella långsiktsplanen vidgats och omfattar nu flyktingar, asylsökande, internflyktingar och migranter.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Sverige och övriga stater inom EU ska, i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitik, respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter.
- Svenska myndigheter ska tolka flyktingkonventionen generöst och korrekt i enlighet med UNHCRs handbok och andra vägledande dokument.

Ej uppnått, utvecklingen snarast åt motsatt håll, kräver utökat sektionssamarbete bl a inom ramen för EU-föreningen.


2.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

”Kriget mot terrorism” innebär ett hot mot mänskliga rättigheter. Under förevändning av nationell säkerhet inskränks yttrandefrihet och andra rättigheter. Det finns också många områden i världen där bristfälliga rättssystem råder. Amnesty arbetar sedan länge för snara och korrekta rättegångar för alla och ska givetvis alltid fortsätta att göra det.

Amnestys uppfattning är att de som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska ställas till svars. Den internationella brottmålsdomstolen, som bildades 2003, ger nya möjligheter att bekämpa straffrihet, men motarbetas av en del av det internationella samfundet.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Den internationella brottmålsdomstolen ska vara etablerad som ett kraftfullt verktyg i kampen mot straffrihet.
- Antalet människor, som är frihetsberövade utan att ha fått en korrekt rättegång, ska ha minskat kraftigt jämfört med 2003.
- Vi ska aktivt motverka att det i många länder förekommer utbredda problem med korruption och straffrihet för övergrepp utförda av poliser eller personal inom andra rättsvårdande myndigheter eller av sådana myndigheter använd extern personal. Vi ska också ha ökat den svenska allmänhetens medvetenhet om dessa problem.

Första målet se etappmål 5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet. Andra målet är en sak för en internationell utvärdering/IS att visa på. Vad gäller tredje målet kommer arbetet att behöva fortsätta inom ramen för vårt kampanj- och mediaarbete.


2.5 Arbete utanför prioriterade områden

Inom sektionen finns intresse, kunskap och erfarenheter även inom andra områden. Vi ska fortsätta vårt arbete inom dessa områden. Exempel på sådant arbete är:

- Skydd för "samhällsaktivister", vilket är en utvidgning av ”människorättsförsvarare”, eftersom begreppet inkluderar miljöaktivister, personer som arbetar mot fattigdom och för social rättvisa, för ursprungsbefolkningars rättigheter, HBT-aktivister (HBT = homosexuella, bisexuella och transpersoner) och andra ”gräsrotsaktivister”, undersökande journalister med flera.
- Arbete för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.
- Arbete mot handel med vapen och varor - t ex diamanter - och militärt samarbete som driver på väpnade konflikter.

Arbetet mot kränkningar av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är ett område, som svenska sektionens medlemmar har liten erfarenhet att arbeta med. För att aktivt kunna arbeta mot kränkningar av även dessa rättigheter måste vi lära oss mer om de typer av övergrepp som är förknippade med dem och hur sådana övergrepp kan motarbetas.

Svenska sektionens utvecklingsmål fram till 2010 är:

- Att aktivisterna ska ha tillräckliga kunskaper om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Beror delvis på vår utbildningsverksamhet, men främst på vilka prioriteringar sektionen kommer att göra i s m nästa globala kampanj.


3 Metoder

För att genomföra vårt utåtriktade arbete för mänskliga rättigheter ska svenska sektionen

- genom sin stora aktivistorganisation bedriva kampanjarbete mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Kampanjarbetet utgörs av bl a kampanjprojekt, aktioner, aktionsfall, landprogram och blixtaktioner.
- kommunicera Amnestys budskap effektivt och enhetligt, bl a via en förbättrad hemsida.
- informera och utbilda om mänskliga rättigheter.
- påverka beslutsfattare.
- förmedla strategiskt ekonomiskt stöd via Amnestyfonden.
- genomföra egna utredningar, vilket är en nyhet för sektionerna (sker under överinseende av det internationella sekretariatet).

Se aktiviststrategin samt redogörelse för olika strategier som ska tas fram under etappmål 5.6 Skapa en dynamisk organisation.


4 Organisatoriska mål

4.1 Öka aktivismen

Detta motsvarar den internationella långsiktsplanens mål "Mobilisera människor". Det är nödvändigt för svenska sektionen att arbetsgrupper, distrikt, specialgrupper etc. kan ta sitt ansvar för sektionens fortlevnad.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Att utveckla nya former av aktivism för att vid handlingsplaneperiodens slut vara fler aktiva än idag.
- Att ta fram en långsiktig integrerad strategi för vårt arbete med MR- och medlemsutbildning.
- Att öka aktivismen genom att möjliggöra fler distriktscenter i de delar av Sverige där intresse och möjligheter finns.

Första målet kräver en fortsatt mätning av de nyckeltal som använts under förra HP 2000-2004, men också utvecklandet av nya, förbättrade mätmetoder (ingår i aktiviststrategin). Andra målet förverkligas 2006. Tredje målet, liksom det första, en del av aktiviststrategin.


4.2 Skapa en dynamisk organisation

För att göra ett så kraftfullt arbete som möjligt behövs dynamiska strukturer, vilket också anges i den internationella långsiktsplanen. Det mesta av Amnestys arbete utförs av arbetsgrupper (inkl ungdomsgrupper), specialgrupper, samordningar och lokala organisationer (distrikt/distriktscenter). Arbete avseende företag görs av Amnesty Business Group och den fackliga specialgruppen. Dessutom finns sekretariatet med sitt arbete och sin stödjande verksamhet till olika strukturer.

Amnestyfonden har en speciell ställning, eftersom den är en stiftelse vars styrelse väljs av årsmötet. Den ger strategiskt ekonomiskt stöd inom ramen för åtagandet.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Vi ska effektivisera befintliga och utveckla nya organisationsformer inom sektionen.
- Vi ska utveckla vår elektroniska informationshantering i syfte att stärka den interna kommunikationen och organisationsdialogen.
- Vi ska öka medlemmarnas deltagande i sektionens beslutsprocesser och stärka ansvarstagandet för Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen.
- Vi ska öka samarbetet med den internationella rörelsen och deltagandet i den internationella beslutsprocessen.
- Vi ska stärka ledarskapet på alla nivåer inom sektionen.

Mål 1: Har inte påbörjats på ett systematiskt sätt, kräver en omfattande analys och utredning av vår nuvarande organisation och konkreta förslag på förändringar. Osäkert vem som äger frågan.
Mål 2: Har lyfts upp av styrelsen i direktiv till sekretariatet och getts utrymme i budget 2006.
Mål 3: Har inte påbörjats på ett systematiskt sätt. Osäkert vem som äger frågan.
Mål 4: Påbörjades redan under den förra handlingsplanen, men fastslagen strategi för detta saknas. Värt att notera är att vi genom Amnestyfonden och ABG utför ett arbete som internationellt sett har en hög profil. Amnestyfonden är t ex den enskilt största biståndsenheten inom Amnesty International.
Mål 5: Frivilligledarskapsprogrammet startade under den förra handlingsplanen, i övrigt har detta arbete inte utvecklats.


4.3 Växa

Det internationella rådsmötet 2003 beslutade att alla sektioner ska sträva efter att öka rörelsens ekonomiska styrka. Svenska sektionen måste arbeta för att skapa resurser för sitt eget och den internationella rörelsens arbete. Grupperna har ett stort ansvar för sektionens ekonomi.

Det finns flera skäl till att sektionen behöver många medlemmar. Vi behöver personella och ekonomiska resurser för att kunna genomföra vårt globala, utåtriktade arbete för mänskliga rättigheter. För det arbetet behövs aktivister liksom medlemmar och givare som bidrar ekonomiskt. Vi måste ha ökade resurser för att expandera vårt arbete, till nya områden liksom inom traditionella områden. Ett ytterligare skäl är den ökade tyngd våra påtryckningar får med fler medlemmar. Som stor sektion har vi också ett större inflytande på besluten i den internationella Amnestyrörelsen.

Av dessa skäl måste vi anstränga oss för att behålla våra medlemmar och givare. Vi måste ständigt slå vakt om vårt förtroende hos allmänheten och vara uppmärksamma på hur det vi gjort eller inte gjort påverkar förtroendet för Amnesty. Vi måste värva nya medlemmar och ägna oss åt insamling från medlemmar och givare. Vi kan bedriva insamlingsarbete gentemot företag och fonder och ägna oss åt försäljning t. ex. i second-hand-butiker. Målet för perioden är att skapa ekonomisk tillväxt för att kunna bibehålla och på sikt höja vår nuvarande verksamhetsnivå.

Under handlingsplaneperioden ska sådana aktiviteter prioriteras som på effektivaste sätt leder till uppfyllande av nedanstående mål.

Svenska sektionens mål fram till 2010 är:

- Sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden ska ha ökat från 33 miljoner år 2003 till 40 miljoner år 2010, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning om 3 %.
- Grupperna och distrikten ska fram till 2010 bidra med minst 12 % av sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden.
- Antalet medlemmar ska 2010 vara minst 60 000.
- Vi ska 2010 ha utvecklat och genomfört ett program för medlems- och givarvård så att andelen medlemmar som inte förnyar sitt medlemskap ska ha sjunkit från 13 % år 2003 till 10% år 2010.
- Den svenska sektionen av Amnesty ska tillhandahålla information på andra språk än svenska för att på detta sätt bredda mångfalden och göra Amnesty tillgängligt för fler grupper.

Mål 1: I oktober 2005 gjordes prognoser över framtida intäkter som visar att sektionens intäkter exkl Humanfonden 2010 landar någonstans mellan 39,6 och 51,5 mkr, beroende på utvecklingen. En "neutral" prognos uppskattar intäkterna till 50,6 mkr.
Mål 2: Prognosen andra kvartalet 2005 förespår intäkter 2005 på 36 260 tkr exkl Humanfonden, varav grupper och distrikt bidrar med 3 010 tkr eller 8,3%. I budget 2006 beräknas intäkterna bli 38 848 tkr exkl Humanfonden och bidragen från grupper och distrikt 3 020 tkr, vilket innebär 7,8%. Om denna siffra ska öka krävs att fler grupper och distrikt bidrar till sektionens insamlingsarbete.
Mål 3: Antalet medlemmar per 31 december 2006 beräknas bli 59 000. Motsvarande siffra för 2004 var 56 000 och för 2005 förväntas den bli drygt 57 000. Antalet medlemmar 2010 beror på hur mycket som satsas på medlemsrekrytering, men med nuvarande värvningstakt kommer vi att överträffa 60 000 medlemmar år 2010.
Mål 4: Att beräkna framtida bortfall är mer komplicerat än det kan låta, eftersom olika medlemsrekryteringsmetoder har olika bortfallsfrekvens. Dessutom är det oftast stor skillnad på bortfallet år ett resp år två, t ex anser IS att man inte ska börja räkna bortfall på F2F-medlemmar förrän år två. Vi ser en tydlig tendens att bortfallet generellt minskar i takt med att antalet medlemmar på autogiro ökar, men det är svårt att förutsäga om vi kan komma ner till ett bortfall på 10%.
Mål 5: Ingår även i mångfaldsgruppens rekommendationer. Detta abete har inte påbörjats.