Brev till styrelsen Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2005

Till: Styrelsen
Från: Grupp 71
Datum: 11 november 2005

Brev till styrelsen

För en mer rättvis svensk flyktingpolitik.

” Jag skäms över att vara svensk”. Så säger många svenska medborgare i dag och syftar på den inhumana svenska flyktingpolitiken. Det förekommer att Migrationsverket, Utlänningsnämnden och Sveriges regering bryter mot flyktinglagstiftningen och mot flera internationella konventioner som Sveriges riksdag har ratificerat och som därför ska gälla som svensk lag. Av de nationer som har ratificerat Tortyrkonventionen är Sverige den nation som flest gånger har blivit fälld av FN:s tortyrkommitté för brott mot konventionen när det gäller asylsökande som skall avvisas till nationer där personen riskerar att utsättas för tortyr. Ibland får allmänheten kännedom om ett fall genom media. Ett fall som fått mycket publicitet är de två egyptier som överlämnades till Egypten med hjälp av amerikansk säkerhetspersonal och redan på Bromma flygplats behandlades mycket illa.

Vår grupp tycker att den svenska flyktingpolitiken under de senaste ca 20 åren kontinuerligt försämrats. Samtliga ansvariga svenska migrationsministrar har emellertid hävdat att vi har en generös flyktingpolitik och att alla asylansökningar bedöms individuellt och rättssäkert. Vår egen upplevelse är den motsatta. När Sveriges nuvarande migrationsminister, Barbro Holmberg, säger att det vore en humanitär katastrof att låta de apatiska barnen få permanent uppehållstillstånd, då lever vi i olika världar med olika språk. Tankarna går till 30-talets Tyskland där fred betydde krig och frihet ockupation.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg skrev i Vestmanlands Läns Tidning: ”Torsdag den 17 februari fattade riksdagens socialförsäkringsutskott genom sin majoritet av socialdemokrater och moderater ett av de skamligaste besluten i det svenska demokratiska välfärdssamhällets historia. Man sade nej till att låta de apatiska flyktingbarnen och deras familjer få asyl hos oss av humanitära skäl.” Generalsekreteraren för Kyrkornas Världsråd, Samuel Kobia, sade: ”Sverige har tidigare varit ett generöst land som välkomnat flyktingar och immigranter. Så är det inte längre och det bekymrar mig…”. Han uppmanade den svenska regeringen att ompröva sin ”extrema praxis” när det gäller de apatiska barnen.

De apatiska barnen är ett extremt exempel på inhuman tolkning av gällande bestämmelser, men i dag finns tusentals människor, som fått avslag på sina asylansökningar och som av fruktan för det som skulle hända om de skickades tillbaka till de länder de flytt från gömmer sig. Den sant humana flyktingpolitiken bedrivs istället av vanliga svenska medborgare, som med stora personliga uppoffringar hjälper dessa flyktingar att undkomma de inhumana svenska myndigheterna.

Som människorättsorganisation måste vi göra allt för att tvinga svenska myndigheter att tillämpa flyktinglagstiftningen på det sätt de alltid påstått sig göra. I vår kamp för mänskliga rättigheter arbetar vi ofta med att försöka påverka myndigheter i olika länder. Kritiken riktar sig vanligtvis mot andra länders myndigheter, men för att åter kunna känna sig stolt över att vara svensk måste vi nu angripa även våra egna myndigheter.

Vi föreslår att den svenska sektionen av Amnesty International årligen ska dela ut en utmärkelse, ett pris, till en organisation eller person som gjort stora insatser för en mer human svensk flyktingpolitik eller för enskilda flyktingar. Utdelningen av priset skulle kunna generera stor uppmärksamhet i media och leda till en samhällsdebatt som tvingar myndigheterna att rätta till sin inhumana praxis.

Förslag till mottagare av priset kan samlas in och förberedas för styrelsebeslut av vår flyktinghandläggare. Utmärkelsen bör delas ut vid Amnestys årsmöte, och skulle kunna delas ut för första gången våren 2006, då ju flyktingar och asyl är temat för årsmötet.

Priset/utmärkelsen skulle få ännu större tyngd om alla grupper/medlemmar samlade in pengar under en speciell dag. Pengarna skulle kunna gå till utmärkelsens mottagare eller/och till Rådgivningsbyrån för asylsökande.

För grupp 71

Bertil Ottoson