Sekretariatets arbete med aktivism Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2010

Till: styrelsen
Från: sekretariatet
Datum: 17 september 2010

SEKRETARIATETS ARBETE MED AKTIVISM


BAKGRUND
- Organisationsöversynen väckte många viktiga frågor men innebar små organisatoriska förändringar. Samtidig finns ett behov av tydlighet om vilket stöd sekretariatet kan ge till aktiviststrukturer.

- Påverkansarbetet  och vårt arbete med aktivism är i förändring. Mer av arbetet planeras via sekretariatet som är i stort behov av en livaktig aktivism för att kunna genomföra mycket av det planerade samt nationellt och internationellt prioriterade.

- Det behöver skapas en dräglig arbetssituation för de som arbetar med aktivism där arbetet är fokuserat kring ett par avgränsade områden och där stödet till aktivister sker utifrån det som är prioriterat.

- Aktivism är en central del av Vision 2016 exempelvis vad beträffar satsning på ungdomar, icke medlemmar samt långsiktiga medlemsstrukturer.

- Det finns ett behov av att fastlägga en långsiktig färdriktning för aktivismen.


CENTRALA IAKTTAGELSER
Aktivism
- Ordet aktivism är det ord vi använder då det korresponderar till internationella strategier samt inbegriper såväl medlemmar som icke medlemmar. Aktivister är de personer som agerar till förmån för våra mål.

- Aktivism bygger på frivillighet och möjligheten att skapa mening och förändring i samarbete med andra. Aktivism ska vara lustfylld och är inget som kommenderas fram.

Öka volymen
- Vi behöver utveckla arbetet med aktivister som inte är medlemmar samt använda hela medlemskåren inte bara de aktiva medlemmarna.
För att få volym i vårt påverkansarbete måste fler personer som inte är medlemmar mobiliseras, arbetet på facebook är uttryck för detta men det finns fler kanaler och metoder. Dagens mobilisering sker dessutom i hög grad bland de aktiva medlemmarna, en framtida aktivism måste bearbeta och erbjuda hela medlemskåren samt icke medlemmar meningsfulla, roliga och politiskt relevanta arbetsuppgifter. Därutöver finns en efterfrågan att engagera sig inom Amnesty kortsiktigt och på en lägre engagemangsnivå än gruppdeltagande.

Prioritera verksamhet och inte organisation
Mycket av arbete inom distrikt och grupper tenderar att fokusera på administration och organisation. Ett viss mått av administration måste alltid finnas i en demokratiskt uppbyggd organisation men fokus måste ligga på verksamheten och inte organisationen. Övergång till sektionsgrupper, standardstadgar och möjligheten att äska verksamhetsstöd direkt från sekretariatet är ett uttryck för detta.

Ett holistiskt perspektiv på aktivism är en nödvändighet
Idag börjar vi skönja en röd tråd mellan rekryteringsmöten, projektledarutbildning, ledarskapsprogram och aktivism, eller mellan kampanjutbildningar, aktivistseminarium och aktionsdagar/kampanjer. Sannolikt bör fler program etableras för att få in fler personer i systemet som därefter kan fungerar som distriktsombud, gruppsekreterare, lokala kampanjsamordnare, flykting- och migrationssamordnare m.m. Detta utgår ifrån att sekretariatet erbjuder en rad utbildningar och program utifrån våra prioriteringar, en form av proaktivt stöd istället för reaktivt. Utbildningarna och programmen blir också ett sätt att mejsla fram en stark kärna av aktivister som på olika sätt kan agera i vårt kampanj- och påverksansarbete.

Frivilliga initiativ och sekretariatsledd aktivis m
Påverkansarbetet styrs från sekretariatet utifrån prioriteringar i handlingsplanen. För att skapa volym och kvalitet i påverkansarbetet erbjuds aktivisterna ett smörgåsbord av utbildningar, möten och program. Gruppers egen aktivitet står inte motsatsförhållande till detta men kan inte räkna med stöd från sekretariat om verksamhet sker utanför det prioriterade. Trenden är mer av erbjudanden om seminarier, utbildningar och program mindre av direkt gruppstöd. Samtidigt kan det ske initiativ på lokal nivå som lyfts upp till nationella kampanjer och projekt, Sneställt är ett exempel på detta.

Grupperna minskar men aktiviteten ökar.
Årets val-och sommarkampanj kommer att slå alla rekord vad gäller volym och aktivism. Sedan flera år har vi lämnat aktiviståret i form av  höst- och vårtermin genom ett flertal sommarkampanjer vilket innebär att påverkansarbete inte tar paus under sommaren som tidigare var fallet.


ÅTGÄRDSOMRÅDEN

1. Effektivare mobilisering
Vi behöver mobilisera fler personer (medlemmar och icke medlemmar) att bli aktivister dvs att agera till förmån för våra mål. Detta kräver bättre system (tekniska och personella) och organisation för säkerställa att mobiliseringen inte är lika personbunden som den är idag. Ett specifikt mobiliseringsprojekt är därför planerat till 2011.

Utveckling av fungerande CRM-system är en förutsättning för att detta arbete ska bli fruktbart. Ett viktigt åtgärdsområde är kunna mobilisera snabbt och effektivt i samband med MR-kris.

2. Fortsatt prioritering av ungdomar
Vi ska fortsätta prioritera ungdomar och bygga upp beständiga strukturer för deras aktivism såväl inom som utanför organisationen (t.ex på gymnasieskolor). Detta kräver nära samverkan med projektet att på sikt bygga upp specifika “MR-skolor”.

3. Bygga nätverk samtidigt som långsiktiga medlemsstrukturer bibehålls
Vi ska arbeta för att upprätthålla de långsiktiga medlemsstrukturerna (t.ex grupper, distriktsombud ) parallellt med nätverksbyggen och fler utbildningsprogram för aktivister för att därmed kunna skapa en  försörjningsbas för Amnestys långsiktiga medlemsstrukturer och ökad aktivism. En satsning på att utveckla arbetet med olika former av utbildningsprogram kommer bli centralt för att trygga försörjning till de långsiktiga medlemsstrukturerna. Exempelvis kan det finnas behov av att utveckla ett alumniprogram för f.d styrelseledamöter, samordnare, gruppledare vars kompetens idag går förlorad.

4. Ny aktiviststrategi
Utifrån resonemangen i detta idépapper ska en ny aktiviststrategi tas fram  antingen som egen strategi eller som ingående i  t.ex.  i en kommande kampanj- och påverkansstrategi.