Protokoll septembermötet 2010 Protokoll från 1-2 september 2010

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SVENSKA SEKTIONENS STYRELSE

Tid: 25-26 september 2010
Plats: Ersta Konferens, Stockholm
Ordförande: Anna Nilsdotter
Vice mötesordförande: Marie Norling
Justerare: Magnus Leivik

Närvarande

Ledamöter
Christer Arnrup
Maria Eklund
Michael Falk
Sofia Halth
Lisbeth Kohls § 55-63
Magnus Leivik
Anton Lidström
Anna Nilsdotter, mötesordförande § 50-63
Marie Norling, mötesordförande § 39-49
Lars Olsson
Madelaine Seidlitz (personalrepresentant)
Sara Ångström (personalrepresentant)

Sekretariatet
Lise Bergh
Dan Grundin § 48-50, § 55-63
Miriam Isaksson § 48-50, § 55-58
Fredrik Kron § 48-63
Fredrik Mattsson

Övriga
Öjar Janhager § 50-51
Stig Johnell § 53
Nina Virkkala § 50, § 53
Gill Widell § 50-51
Cirka 20 distriktsombud § 50

§ 39 Mötet öppnas

Marie Norling öppnar mötet.


§ 40 Fastställande av dagordningen

Att lägga till en punkt på dagordningen om Sverigedemokraterna, under övriga frågor.

Beslut

att med denna ändring godkänna dagordningen.


§ 41 Protokoll från möte med sektionens styrelse den 12-13 juni 2010

Michael Falk önskar göra ett förtydligande under § 31. Nuvarande lydelse: "Michael Falk: Driver den egna pr-byrån Agera PR, skulle potentiellt kunna vara leverantör åt Amnesty."

Den nya lydelsen ska vara: "Michael Falk uppger att han avstår från att vara leverantör till Amnesty. Däremot kan det finnas risk för jäv i fråga om Agera PR:s kunder, som är företag som skulle kunna bli relevanta för Amnestys arbete, även om det är osannolikt."

Beslut

att med detta förtydligande lägga protokollet från den 12-13 juni 2010 till handlingarna.


§ 42 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som redan är åtgärdade.

I § 65 från mötet 12-13 september 2009 framgår det att diskussionen om språkanvändning ska ske under novembermötet 2010. Detta ska ändras till decembermötet 2010.


§ 43 Rapport om per capsulam-beslut

15 juli 2010

att ge sekretariatet i uppdrag att språkligt revidera Svenska Amnesty 2016 och återkomma till styrelsen för per capsulam-beslut senast i augusti.

15 juli 2010

att godkänna de omarbetade direktiven för distriktens roll och ansvar. (se bilaga)

2 augusti 2010

att nominera Tora Törnquist till International Youth Advisory Body, IYAB.

15 augusti 2010

att nominera Jörgen Qwist till AI Charity Ltd.


§ 44 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh går igenom rapporten.

Sara Ångström påpekar ett fel i rapporten. I avsnittet om kommunikation är följande formulering felaktig: "Den svenska sektionen av Amnesty International förser IS med material för att kunna skriva ett manus som berättar Amnestys historia.”

Den korrekta lydelsen ska vara: IS förser den svenska sektionen av Amnesty International med material för att vi ska kunna skriva ett manus som berättar om svenska Amnestys historia. Även eget svenskt material kommer att vävas in.”

Diskussioner förs kring huruvida lokala Amnestygrupper får information om att F2F-verksamhet planeras för deras ort. Lise Bergh svarar att sekretariatet går ut med information varje gång en F2F-kampanj ska starta men att vi ska försöka bli ännu bättre på att kommunicera det till grupperna.

Madelaine Seidlitz informerar om det pågående arbetet med att motverka avvisningar till Grekland.


§ 45 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

Anton Lidström informerar om AIK:s arbete där de för närvarande arbetar med att gå igenom IS utkast till Growth Strategy.

Vidare informerar Antion Lidström om att han själv och Sofia Halth inom kort ska inkomma med ett förslag på årets sammansättning av AIK, och därför gärna mottar förslag på lämpliga personer.


§ 46 Rapport från styrelsemedlemmar

Ledamöterna informerar om sitt arbete sedan föregående styrelsemöte, och redogör bland annat för sina kontakter med distrikten.


§ 47 Rapport från Amnestyfonden

Christer Arnrup har varit i kontakt med Anna Massarsch i Amnestyfondens styrelse. Fonden har under perioden bland annat beviljat medel till rättshjälp för anhöriga till försvunna i Colombia, och kommer eventuellt att genomföra en uppföljningsresa till ett projekt i Bangladesh. Funderingar finns också att eventuellt anställa en till person på sekretariatet.

Marie Norling meddelar att planering pågår om en gemensam utbildningsdag för sektionsstyrelsen och Fondstyrelsen i samband med decembermötet. Frågan ska diskuteras vidare i styrelseforumet.


§ 48 Övriga frågor

Styrelsen beslutar att ta punkten Övriga frågor här.

- Soliditetskontroll
Fredrik Mattsson informerar om att den, utifrån SFI:s riktlinjer, årliga soliditetskontrollen av nya ledamöter nu har genomförts. Styrelsen ställer frågor kring vilka regler som egentligen gäller, varför till exempel bara nya ledamöter kontrolleras och vill att sekretariatet återkommer med mer information.

- Sverigedemokraterna
Med hänsyn till resultatet från riksdagsvalet informerar Lise Bergh om att sekretariatet inom kort kommer att gå ut med frågor och svar på hemsidan angående migranters och asylsökandes rättigheter. Även ett pressmeddelande planeras. F2F-värvarna har informerats med tanke på eventuella frågor från allmänheten.

Miriam Isaksson informerar om att man redan nu har noterat en större efterfrågan av MR-utbildning i skolorna efter SD:s intåg i riksdagen, och tillägger att den danska sektionen fick fler medlemmar när de i Danmark fick in ett främlingsfientligt parti i sin riksdag.


§ 49 Sekretariatets utveckling 2010-2016

Lise Bergh redogör för diskussionsunderlaget som ger generalsekreterarens syn på den utveckling som bör ske på sekretariatet, för att kunna leva upp till det av årsmötet antagna dokumentet "Amnesty 2016". De områden som tas upp i rapporten är organisation, kommunikation, insamling, aktivism och aktivt deltagande, demokrati, MR-utbildning samt en kort analys av konsekvenser vid utebliven tillväxt.

Lise Bergh sammanfattar att tillväxten (både i intäkter, aktivitet, och kunskap) är det som är det som måste vara det drivande och att vi måste bli bättre på att arbeta gentemot olika målgrupper. Det är är viktigt att One Amnesty genomförs och att alla arbetar gemensamt för det.

Även om tillväxtprognosen ser positiv ut vill sekretariatet inte öka antalet kontor i Sverige, bland annat för att det är dyrt och för att man vill undvika risken för ensamarbete.

Madelaine Seidlitz rapporterar om att personalgruppen saknar ett avsnitt i underlaget som handlar om hur Amnesty ska bli en ännu attraktivare arbetsgivare. Lise Bergh meddelar att den frågan kommer att tas upp separat vid styrelsens decembermöte.

Styrelsen delar in sig i smågrupper och diskuterar underlaget. Vid återsamlingen rapporterades bland annat följande:
- När vi i den svenska sektionen blir inblandade i ett internationellt projekt - hur påverkar det?
- Vi behöver nå ut till fler människor i samhället.
- Mer individanpassad information ger högre relevans.
- Hur skapar man energi i en organisation?

Marie Norling undrar om den svenska sektionen går mot en ökad professionalism. Christer Arnrup menar att utvecklingen ska ses som ett stöd för aktivisterna.

Anna Nilsdotter sammanfattar diskussionerna och konstaterar att inga stora invändningar framförts. Så långt tycker styrelsen alltså att detta övergripande dokument ser bra ut, och sedan kommer styrelsen att återkomma till mer detaljer i de olika frågorna.


§ 50 Budget och verksamhetsmöte med distriktsombuden

Punkten ersätter det tidigare budgetmötet och sker gemensamt med cirka 20 närvarande distriktsombud. Den största förändringen jämfört med tidigare är att diskussionen nu ska handla mer om inriktningen på verksamheten än om rena siffror. Synpunkter och frågor från diskussionerna ska sedan tas med i budgetprocessen.

Punkten inleds av Anna Nilsdotter som berättar om svenska sektionens roll i det globala Amnesty, One Amnesty, där den svenska sektionen framöver kommer att behöva bidra med mer pengar till den internationella rörelsen.

Maria Eklund ger därefter en dragning från det internationella finansmötet som hölls i London nyligen. Mötet handlade bland annat om hur den höjda IS-avgiften, som ska finansiera utvecklingsarbetet i globala syd, ska beräknas för respektive sektion, samt hur det gemensamma redovisningssystemet ska se ut när man genomför One Financial Amnesty. Maria Eklund berättar också att den ekonomiska krisen har drabbat USA:s sektion särskilt hårt. De sektioner som har vuxit procentuellt mest är Grekland och Finland. Angående arbetet på de prioriterade BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika), fanns inga direkta nyheter att få då IS för tillfället avvaktar tills den nya internationella generalsekreteraren har installerat sig.

Lise Bergh berättar om sektionens positiva ekonomiska utveckling. Bland annat har sektionen fått ett stort arv på cirka 10 miljoner kronor. För närvarande ser 2011 års budget att landa på 80,7 miljoner kronor, så tillväxtmässigt ser det ljust ut. Samtidigt finns det många områden där den svenska sektionen kan utvecklas ytterligare, till exempel borde vi arbeta mer målgruppsinriktat. Ett annat viktigt område är MR-utbildning i skolorna.

Mötet delar in sig i fem smågrupper utifrån följande fyra teman: Tillväxt och medlemsvärvning, Kommunikation och trovärdighet, Aktivism, aktivt deltagande och partnerskap, samt Demokrati och organisationsutveckling.

Vid återsamlingen redogör grupperna för sina diskussioner. Flera av de önskemål och förslag som kommer upp handlar om förbättrad och utvecklad kommunikation, med fokus på webben. Till exempel:

- Förbättrad och enklare struktur på webben
- Ta fram ett "kit" för insamling och presentation av Amnesty
- Stöd med översättning till olika språk
- Utökad resurspool för framtagande av enklare trycksaker
- En FAQ-guide för att kunna bemöta frågor om till exempel Sverigedemokraterna
- Förteckning över stödpersoner/sakkunniga på sekretariatet
- Göra styrelsen mer personlig på hemsidan med foton och ansvarsområden


§ 51 Uppföljning av Granskningskommitténs rapport

Gill Widell och Öjar Janhager från Granskningskommittén närvarar vid punkten.

Maria Eklund inleder med att rapportera från sitt telefonmöte med Granskningskommittén, där hon mottog en önskan om att Granskningskommittén även ges tillgång till de styrelseunderlag som inte länkas till dagordningen. Maria Eklund förmedlade även styrelsens förslag om att få tillgång till Granskningskommitténs rapport innan årsmötet.

Öjar Janhager håller med om att det är en bra idé att de skickar rapporten till styrelsen innan den publiceras för att eventuella missförstånd ska undvikas.

Styrelsen går därefter igenom de rekommendationer som Granskningskommittén föreslår i rapporten, och anser att många av punkterna redan är genomförda samt att en av dem är alltför operativ till sin karaktär.

Lise Bergh meddelar att sekretariatet kommer att se över medlemsregistret.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att, inom ramen för moderniseringen av medlemsregistret, undersöka om det går att skapa ett meningsfullt system för att mäta antalet aktiva medlemmar.


§ 52 Möte med valberedningen

Stig Johnell och Nina Virkkala från valberedningen presenterar sig själva och berättar om valberedningens arbete. Tora Törnquist och Maria Lindgren är styrelsens kontaktpersoner i valberedningen.

En diskussion förs angående vilka kompetensområden och erfarenheter som efterfrågas i styrelsen.

Valberedningen kommer även att närvara vid styrelsens decembermöte och vill då träffa alla ledamöter enskilt.

Anna Nilsdotter berättar att hon har talat med valberedningen om vikten av att personer som nomineras till styrelsen informeras om att en soliditetsundersökning kommer att genomföras, utifrån SFI:s regelverk, för att Amnesty ska kunna försäkra sig om att inga betalningsanmärkningar finns. Det är viktigt att det finns en rutin som säkerställer detta även för kandidater utanför valberedningens förslag.

Valberedningen nås på [email protected].


§ 53 Årsmötet 2011

Fredrik Mattsson informerar om att årsmötet kommer att ske den 6-8 maj 2011 på Handelshögskolan i Göteborg. Amnesty får liksom vid årsmötet 2006 tillgång till lokalerna i stort sett utan kostnad, vilket är mycket positivt. Det arrangerande Göteborgsdistriktet är redan igång med förberedelserna och har meddelat att de planerar för en stor fest under lördagskvällen på en extern restaurang.

Fredrik Mattsson och Dan Grundin kommer att träffa det arrangerande distriktet den 26 oktober i Göteborg.


§ 54 European Regional Space (ERS)

Lise informerar om Amnestys nya Europasamarbete som startade 2009 och som har ersatt det tidigare EU-samarbetet. Eurpean Regional Space (ERS) innebär att anslutna sektioner, företrädesvis de som ligger inom Europa, gemensamt planerar aktiviteter för arbete i Europa. Alla aktiviteter ska vara koordinerade med den internationella strategiska planen (ISP) och GPS (våra överenskomna globala prioriteringar). ERS har som tidigare en egen budget och ett eget kontor, European Institutes Office, EIO, vars arbete nu täcker hela Europa och därmed även inkluderar Europarådet och dess medlemsstater. Högsta beslutande organ är European Directors Forum, EDF, som fattar beslut om handlingsplaner och budget. ERS har en styrelse och en styrkommitté. Innan EDF fattar beslut om handlingsplan och budget ska sektionsstyrelser konsulteras och godkänna förslagen. EDF möts två gånger om året, i maj och oktober.

Lise Bergh fortsätter med att berätta om att budgeten innehåller tre alternativ och att sekretariatet anser att alla tre alternativ ryms inom sektionens långsiktiga budgetplanering. Det högsta alternativet innebär en ökning av avgiften 2011 till Europaarbetet på ca 100 000 kr för den svenska sektionen jämfört med 2010.

Beslut

att styrelsen ger generalsekreteraren mandat att på European Directors Forum godkänna förslag till handlingsplan och budget inom ramarna för de tre förslag som presenterats.


§ 55 Rapport från International Finance Meeting (IFM)

Maria Eklund rapporterar från årets International Finance Meeting som genomfördes i London den 11-12 september. Utöver Maria Eklund deltog också Annica Blidegård (ekonomiansvarig på sekretariatet) på mötet.

Maria Eklund fortsätter sin dragning för styrelsen som inleddes under den gemensamma punkten med distriktsombuden, se § 49 i detta protokoll, och går igenom lite mer ingående vad som sades vid IFM. Den stora frågan för den svenska sektionen är hur den framtida höjda IS-avgiften kommer att påverka. Eftersom avgiften föreslås beräknas progressivt så ökar den procentuella avgiften till IS ju större tillväxt en sektion visar, samtidigt som man måste uppfylla den internationella handlingsplanen högt ställda mål vad gäller ökad tillväxt. Den svenska sektionen som är en av de sektioner som tillväxtmässigt går bäst i dag, riskerar i och med de diskuterade procenttalen för IS-avgiften som för Sveriges del kan komma att överskrida 40% av de samlade intäkterna, att på längre sikt få svårt att genomföra framtida investeringar i syfte att öka just tillväxten. Tanken med det progressiva avgiftssystemet är att "rika sektioner" ska bidra ekonomiskt i än större utsträckning än vad som redan nu sker till förmån för de mindre sektionerna, framför allt i globala syd.

Dan Grundin informerar om att den svenska sektionen senast den 6 oktober ska inkomma med feedback på IFM:s första rapport.

Nästa IFM-möte kommer att ske i maj 2011.


§ 56 Global Fundraising Strategy

Sara Ångström går igenom den globala fundraisingstrategin för 2010-2011 där målsättningen bland annat är att öka antalet givare med 7 %, öka de totala intäkterna med 12,6 %, samt bredda fundraisingmixen. I strategin nämns bland annat följande potentiella utvecklingsområden: Fonder och stiftelser, Stora gåvor, Testamenten och Utbildningsprojekt, samt att det behöver göras investeringar för att hitta nya insamlingsmetoder.

Marie Norling undrar om det finns någon global policy för penningplacering inom Amnesty. Dan Grundin svarar att det inte gör det.

Lisbeth Kohls saknar i texten en kort sammanfattning av nuvarande regler för fundraising, så att man förstår de begränsningar som finns, t.ex. vad gäller samarbeten med företag. Att Amnestys insamlingspotential därför inte rakt av kan jämföras med andra organisationer som inte behöver ta samma hänsyn till vilka man väljer att samarbeta med. Sara Ångström håller med om att detta påverkar insamlingsarbetet, men anser inte att det bör ingå i den globala fundrasingstrategin. Däremot behöver man samla ihop alla internationella policydokument. Lisbeth Kohls tycker att de bra restriktioner av samarbeten som Amnesty har är bra och att man måste ha dem i stark åtanke när man diskuterar den höjda IS-avgiften.

Anna Nilsdotter undrar hur den globala fundrasingstrategin påverkar den svenska sektionen. Miriam Isaksson svarar att vi redan svarar upp bra mot många av målen men måste bli bättre inom vissa områden, till exempel har vi för låg nivå på medelgåvorna. Dessutom behöver vi utveckla vissa områden som till exempel stora gåvor och stiftelser/fonder.

Anna Nilsdotter informerar om att styrelsen på decembermötet kommer att diskutera frågor vi vill lyfta i samband med det internationella årsmötet (ICM) 2011, och att det här kan vara en sådan.


§ 57 Sekretessförbindelse

Dan Grundin presenterar ett förslag till sekretessavtal för styrelsens ledamöter som utgår från det klassificeringssystem som används av IS. I avtalet specificeras fyra kategorier av information: Extern information, Amnestyintern information, Sekretariatsintern information, samt Styrelseintern information.

Lars Olsson föreslår att stycket som avser styrelseintern information formuleras enligt följande: "Styrelseintern information är endast tillgänglig för medlemmar i styrelsen och eventuella personer adjungerade till styrelsen och kan bland annat röra styrelsen i egenskap av arbetsgivare."

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att införa Lars Olssons formulering enligt ovan, och därefter återkomma till styrelsen på novembermötet 2010 med den uppdaterade versionen,

att förbereda liknande avtal avseende Granskningskommittén och valberedningen i samband med styrelsens novembermöte 2010.


§ 58 Hantering av överskott

Dan Grundin och Lise Bergh föredrar underlaget där prognosen från tertial 1 i år pekar på ett överskott på ca 11,6 Mkr, beroende på ett stort arv som beräknas betalas ut under hösten. I underlaget föreslår sekretariatet att den svenska sektionen undersöker möjligheterna att ge den interna rörelsen ett extra bidrag på minst 5,3 Mkr samt meddelar att det avser den svenska sektionens bidrag 2010 och 2011. Sekretariatet föreslår vidare att vissa planerade kostnader för utvecklingen av digitala plattformar tas 2010.

Maria Eklund presenterar sitt förslag som handlar om att undersöka möjligheten att använda en del av överskottet till att stötta den amerikanska sektionen i deras arbete mot dödsstraff. Sektionen har drabbats hårt av den ekonomiska krisen.

Anna Nilsdotter efterfrågar om Rådgivningsbyrån för asylsökande flyktingar (RGB) är i behov av extra stöd. Madelaine Seidlitz svarar att behovet finns.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att undersöka möjligheten att 2010 ge ett extra bidrag till den internationella rörelsen innebärande att sektionen totalt skänker ett frivilligt bidrag på minst 5% av sektionens prognostiserade intäkter 2010 och 2011,

att uppdra åt sekretariatet att undersöka möjligheten att 2010 ge ett frivilligt bidrag till BRICS Human Rights Initiative för 2011,

att uppdra åt sekretariatet att, vid behov, under 2010 ta kostnader utanför den i juni fastslagna budgeten i anspråk för investeringar i sektionens digitala plattformar

att uppdra till sekretariatet att undersöka möjligheten att ekonomiskt stödja den amerikanska sektionens arbete mot dödsstraff 2010-2011 och återkomma med ett underlag till styrelsens möte i november,

att uppdra åt sekretariatet att undersöka möjligheten att ge RGB ett extra ekonomiskt bidrag 2010, samt föra en dialog med Rådgivningsbyrån om deras framtida finansiering.


§ 59 Diskussion om aktivism

Fredrik Kron inleder punkten med att förtydliga att underlaget inte är ett förslag till ny aktiviststrategi utan ska ses som ett idépapper. Fredrik Kron presenterar de grundläggande dragen vad gäller sekretariatets planer för de kommande åren.

Sekretariatsledd aktivism är nödvändig och stödet måste vara proaktivt. Amnesty erbjuder idag sina aktivister ett smörgåsbord av aktiviteter bland annat på webben där den aktive medlemmen själv kan välja att delta i aktioner eller aktiviteter efter intresse. Aktivismen ska kännas meningsfull och lustfylld.

En nyhet är att man i vissa kampanjer nu även inbegriper icke-medlemmar. Amnesty har sedan en tid en gilla-sida på Facebook där icke-medlemmar kan delta och sidan har idag högre siffror än flera svenska politikers sidor.

En tydlig trend är att antalet traditionella grupper minskar medan andra former av aktivism ökar.

Fredrik Kron nämner fyra åtgärdsområden som sekretariatet vill fokusera på framöver:

1. Effektivare mobilisering
2. Fortsatt prioritering av ungdomar
3. Bygga nätverk samtidigt som långsiktiga medlemsstrukturer bibehålls
4. Ny aktiviststrategi

Fredrik Kron sammanfattar sin dragning med att konstatera att det finns ett behov av en ny aktiviststrategi men att den bör tas fram efter att kommunikationsplattformen är klar.

Styrelsen identifierar ett antal centrala områden att diskutera vidare, se nedan.

Långsiktiga medlemsstrukturer
Styrelsen för en längre diskussion om gårdagens, dagens och morgondagens aktivism. Anna Nilsdotter ber Fredrik Kron förtydliga vad sekretariaret ska sluta att göra, med anledning av sekretatiatets ökade betoning på sekretariatsledd aktivism. Fredrik Kron svarar att vi inte kan fortsätta att ge stöd åt enskilda medlemmar eller grupper utanför våra prioriterade områden i handlingsplanen och menar att vi behöver få upp volymen i vår mobilisering. Men självklart är en enskild medlem eller grupp alltid välkommen att höra av sig. Lars Olsson undrar om aktivism på områden som inte är prioriterade kan kallas för aktivism. Fredrik Kron svarar att det absolut också är aktivism, men att sekretariatet inte har möjlighet att lägga tid och resurser på det.

Anna Nilsdotter och Lars Olsson lyfter frågor kring det långsiktiga arbetet. Anna Nilsdotter menar att vi inte bör följa Danmarks exempel, det vill säga satsa mycket på att rekrytera unga och lättstyrda medlemmar, vilka sedan blir kortlivade i organisationen.

Dan Grundin konstaterar att en viss typ av traditionella grupper håller på att försvinna. Han menar att det är viktigt att leta efter energin i organisationen och att vi måste omdefiniera betydelsen av en modern grupp år 2010. Är det en grupp med 10 medlemmar, eller en grupp med 5000 medlemmar på Facebook? Anna Nilsdotter föreslår en handuppräckning i rummet kring hur många som delar Dan Grundins syn. I stort sett samtliga personer räcker upp handen. Lisbeth Kohls påpekar att det finns en risk när medlemmar som likt hon själv varit med väldigt länge i Amnesty inte ser helheten i de olika engagemangsformer som sekretariatet kanske har den bästa överblicken över. Hon menar också att vi måste vara öppna för att vissa arbetsformer kanske börjat spela ut sin roll.

Maria Eklund tycker att det är ett jätteproblem med tendensen att distrikt dör ut. Ett annat problem är att vår nuvarande distriktsstruktur inte är anpassad för nya möjliga former av aktivism, t.ex. webb-baserade grupper där gruppmedlemmarna bor på olika håll men inte tillhör något distrikt.

Utbildning
Styrelsen diskuterar synen på lokal och central utbildningsverksamhet. Christer Arnrup frågar om sekretariatet avser att fortsättningsvis ge Amnestygrupper stöd att ordna lokala utbildningar. Fredrik Kron svarar att det är en resursfråga och att man inte har möjlighet att besöka enskilda grupper. Om ett större intresse finns kan man ordna utbildningar för dem. Flera personer underströk betydelsen av tillgänglig utbildning och konstaterade att detta är något vi behöver fundera vidare på vid framtagandet av strategin, med tanke på diskussionen på årsmötet, där just tillgänglighet lades till i dokumentet Svenska Amnesty 2016.

Lise Bergh poängterar att Amnestys uppdrag är att vara så effektiva som möjligt i vårt arbete för de mänskliga rättigheterna, och att sekretariatet därför till exempel inte kan åka ut på varje utbildningsförfrågan som kommer in. Flera personer i styrelsen påpekar att det inte är så enkelt att fastslå vad som är effektivt för mänskliga rättigheter, eftersom vi är beroende av våra aktivister för ett långsiktigt effektivt arbete och vi därför inte kan fokusera ensidigt på centralt fastslagna mål utan också måste ta hänsyn till de dimensioner som handlar om lust, engagemang och motivation.

Externa intressenter
Lars Olsson påminner om att sekretariatet under framtagandet av strategin bör reflektera över den ökande betydelsen av externa intressenter och fundera över om/hur dessa kan inkluderas i strategin.

Språkanvändning och trovärdighet
Lars Olsson lyfter frågan om aktivismen på Facebook och våra krav på trovärdighet, utifrån formuleringarna i dokumentet Svenska Amnesty 2016, där vi understryker att trovärdigheten är fortsatt mycket viktig för oss. Fredrik Kron håller med och menar att sekretariatet fortsätter att ställa höga krav på trovärdigheten även när språket förenklas.

Kommunikation
Styrelsen för en längre diskussion om vikten av att förbättra kommunikationen kring aktivismen, exempelvis om våra mål och resultat. När den nya strategin tagits fram behöver sekretariatet kommunicera tydligare till medlemmarna och visa på hur aktivismen ökar – och hur aktivismen har förändrats. Det finns flera missförstånd i medlemskåren kring hur vi arbetar och vi har inte på ett bra sätt lyckats förmedla de goda resultaten från de senaste åren.

Alumnikompetens
Flera idéer om nya aktivistformer för att fånga in kompetensen i tidigare styrelser, valberedningar m.m. diskuteras. Här finns mycket kunskap och erfarenhet som idag delvis går förlorad.


§ 60 Insamlingstillstånd för grupper

Dan Grundin redogör för underlaget.

På styrelsemötet i maj 2010 fråntogs sammanlagt 18 grupper/enheter rätten att bedriva insamling i Amnestys namn som en följd av att de inte inkommit med redovisning för räkenskapsåret 2009. Av dessa har några valt att bli sektionsgrupper utan egen ekonomi, andra har upphört att existera.

Fem grupper har i efterhand inkommit med redovisningar och uttryckt en önskan att få tillbaka rätten att bedriva insamling i Amnestys namn och kunna fortsätta som redovisningsgrupp. Dessa grupper är nr 75, 133, 145, 236 samt 294.

Sekretariatet gör bedömningen att dessa grupper i fortsättningen kommer att kunna klara av sina åtaganden och därför bör återfå rätten att bedriva insamling i Amnestys namn.

Beslut

att grupperna 75, 133, 145, 236 samt 294 återfår rätten att bedriva insamling i Amnestys namn,

att förklara punkten omedelbart justerad.


§ 61 Kostnadsersättning för styrelsen

Beslut

att bordlägga frågan till styrelsemötet den 6 november 2010.


§ 62 Styrelsens kommunikation med medlemmarna

Beslut

att bordlägga frågan till styrelsemötet den 6 november 2010.


§ 63 Mötet avslutas

Mötet avslutas av Anna Nilsdotter.



Anna Nilsdotter
Ordförande



Marie Norling
Vice mötesordförande



Fredrik Mattsson
Sekreterare



Magnus Leivik
Justerare



Förklaringar:
AI@50 - Amnestys 50-årsjubileum
AIK - Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
CF- Chairs Forum
CSR - Corporate Social Responsibility, ung. företagsansvar för mänskliga rättigheter
EDF - European Directors Forum
EIO - European Institutes Office
ERS - Eurpean Regional Space
GK - Granskningskommittén
GMT - Global Management Team
GPS - Global Priorities StatementIS – Internationella Sekretariatet
ISOP - (International Secretariat Operational Plan) Internationella sekretariatets operativa plan
ISP - (Integrated Strategic Plan) den Internationella strategiska planen som omfattar en period på sex år
Per Capsulam-beslut - tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på hemsidan
RGB - Rådgivningsbyrån för asylsökande flyktingar

Bilaga: Distriktens roll och uppdrag i svenska sektionen av Amnesty International

Syftet med detta dokument, som antogs av styrelsen i juli 2010, är att fastslå vilken roll distrikten ska ha och att tydliggöra vilka förväntningar svenska sektionen har på distrikten. Förhoppningen är att det kan fungera som ett stöd för distrikten i deras arbete med att utveckla sin verksamhet.

Organisation
Den svenska sektionen är geografiskt indelad i 18 distrikt. Distrikten har vitt skilda förutsättningar och behov, och det är därför naturligt att verksamhet och organisation skiljer sig åt i olika distrikt.

Distrikten består av flera olika organisatoriska enheter: Distriktens styrelser och kontaktpersoner (distriktsombud), grupperingar/funktioner på distriktsnivå, lokala grupper/ungdomsgrupper, medlemmar och personer/resurser/kompetens som står till distriktets förfogande.

Distriktens formella struktur
Distrikten är egna juridiska personer, vars formella struktur tydliggörs i dokumentet: Standardstadgar för distrikt.

Distriktsmötet är distriktens högsta beslutande organ. Distriktsmötet utser en distriktsstyrelse som ansvarar för den löpande verksamheten.

Distriktets verksamhet finansieras av egen insamlingsverksamhet, eventuella avgifter för distriktets grupper (dock ej s.k. sektionsgrupper, som inte förfogar över en egen ekonomi) och via aktivitetsbidrag från sektionen.

Alla distrikt ska ha en fungerande ekonomisk bokföring, redovisning och revision, och årligen rapportera om sin verksamhet enligt sektionens instruktioner.

Distriktens roll och uppdrag
Distrikten är i första hand en arbetsnivå som i grunden har samma grundläggande uppgifter som andra arbetsstrukturer inom Amnesty, alltså att verka för mänskliga rättigheter genom att utöva påtryckningar på makthavare, informera och skapa opinion, rekrytera medlemmar och samla in pengar. Distriktens funktion i förhållande till övriga grupper och medlemmar kan beskrivas i sex punkter:

* Initiativ till egen verksamhet
Arbetsområden som exempelvis informatörsarbete, mediaarbete, marknadsföring, flyktingarbete, medlemsvärvning, insamling och rekrytering av nya medlemmar och grupper är genomgående lämpliga att initiera och organisera på distriktsnivå. Distrikten har en viktig uppgift att skapa kontinuitet och rutiner i arbetet, och att systematiskt ta initiativ gentemot medlemmar och grupper för att göra dem delaktiga i det gemensamma arbetet.

* Samordning och samarbete mellan medlemmar och grupper
Distrikten bör verka för att grupper och medlemmar med likartade arbetsuppgifter får förutsättningar att arbeta tillsammans, dra nytta av varandras kompetens och resurser och samordna sin verksamhet. Till exempel genom att skapa mötesplatser och se till att det finns samordnande funktioner.

* Utbildning och stöd
Distrikten ska kunna ge utbildning och stöd till sina grupper och medlemmar, i synnerhet till dem som är nya inom Amnesty. Distrikten kan även ta initiativ och avsätta resurser för medlemmars deltagande i centralt organiserade utbildningar, träffar och möten.

* Bidra till gemenskap, sammanhållning och tillhörighet
Sociala faktorer har stor påverkan på medlemmars vilja/lust till ideellt arbete. Distrikten bör se som sin uppgift att skapa positiva relationer inom rörelsen och bidra till att medlemmar känner sig delaktiga och bekräftade.

* Medlemsutveckling
Distrikten bör sträva efter en kontinuerlig utveckling av sin organisation, sin verksamhet och sina medlemmar. Intresserade medlemmar ska få aktivt stöd att hitta nya och utvecklande arbetsuppgifter och att ta på sig nya funktioner i sektionen. I längden är detta en förutsättning för att våra medlemmar ska stanna kvar och uppfatta sitt engagemang som stimulerande och meningsfullt.

* Demokratisk funktion i sektionen
I vissa fall används distrikten som demokratisk funktion inom sektionen. Distrikten inbjuds till exempel att skicka representanter till sektionens budgetmöte, och distriktsombuden utser varje år en valberedning för valberedningen inför sektionens årsmöte. Distrikten - i synnerhet distriktsmötena - används därtill i många fall för konsultation och förankring av aktuella frågor inom rörelsen.

Förändringar av distriktens geografiska förutsättningar
Distrikten är en nivå för samordning mellan medlemmar och grupper, och sektionen ser positivt på initiativ till förändringar som syftar till att förbättra och underlätta kontakt och samarbete mellan distrikt och grupper. Beslut om förändringar av distriktsstrukturen fattas av sektionsstyrelsen, efter samråd med berörda distrikt och grupper.

"Vilande" distrikt
I perioder kan enskilda distrikts verksamhet ligga nere, främst p.g.a. problem att hitta personer som vill ta på sig ansvar för verksamheten. Frånvaron av stödjande, utvecklande och initiativtagande funktioner får allvarliga konsekvenser för verksamheten på sikt, och såväl berörda grupper som sektionens styrelse och sekretariat har ett ansvar att rekrytera intresserade medlemmar som kan bygga upp verksamheten på nytt. Ett distrikt betraktas som "vilande" om det under ett verksamhetsår inte genomfört något årsmöte, och verksamheten därmed inte lever upp till de formella krav som ställs i stadgarna. Svenska sektionens styrelse ansvarar i en sådan situation för att distriktets ekonomi och formella strukturer avvecklas. Styrelsen ska årligen redovisa vilka distrikt som är vilande, samt vilka åtgärder som satts in för att bygga upp verksamheten i dessa distrikt.