Arbete med kampanjer-aktioner samt MR-kris Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2011

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 1 juni 2011

Arbete med kampanjer-aktioner samt MR-kris

Bakgrund
Svenska sektionen arbetar idag med en mängd olika kampanjer och aktioner. Det är dels globalt prioriterade kampanjer som t ex Fattigdom - en rättighetsfråga, Säkerhet och mänskliga rättigheter och Avskaffa dödsstraffet. Inom varje global kampanj kommer en mängd olika aktioner. Utöver det kommer det inom ramen för landprogrammen aktioner som i första hand samordnarna och grupperna arbetar med. Det här utgör stommen i vårt långsiktiga kampanjarbete som planeras med relativt god framförhållning.

För att svenska sektionen ska kunna göra ett bra arbete med kampanjer och aktioner och även vara relevanta i dagsdebatten om mänskliga rättigheter är det viktigt att vi har en bra grund för hur vi väljer ut vilka kampanjer och aktioner vi ska arbeta med vilket sker via kriterier för urval av aktioner.

Utöver detta arbetar vi också med krisaktioner. Ofta handlar det om ett reaktivt arbete som orsakas av att MR-situationen i ett land dramatiskt försämras. Krisarbete är per definition inget vi kan planera i förväg, däremot kan vi säkerställa att vi har en fungerande beredskap för att snabbt lägga om vårt arbete då sådana kriser uppstår. Under senare år har svenska sektionen arbetat med krisaktioner gällande Burma (2007), Gaza (2008-2009) samt Mellanöstern/Nordafrika (2011).

Slutligen har sektionen beslutat att delta i ytterligare en form av aktioner som benämns som Rapid Response (RR). Dessa aktioner är av preventiv karaktär och syftar till att förhindra en specifik typ av MR-kränkningar, tvångsvräkningar. RR är en del av det arbete som Amnesty bedriver på slum/tvångsvräkningar inom ramen för Fattigdom - en rättighetsfråga och Diskrimineringskampanjen (romers rättigheter).

Detta dokument utgör en beskrivning av hur vi arbetar och ska arbeta med:
1. Urvalet av aktioner
2. MR-kriser
3. Rapid Response to Forced Evictions


1. Urvalskriterier för kampanjer och aktioner
Verktyget för urval av aktioner är en databas som finns på IS intranät, Project Database (PDB). Där listas de kampanjer och aktioner som Amnesty kommer att arbeta med under handlingsplaneperioden. Projektdatabasen innehåller idag ca 200 projekt (kampanjer och aktioner). Uppdateringar rörande de olika aktionerna sker via det veckovisa Campaign Coordinators e-mail (CC-email) och den svenska sektionen har en nationell bas som korrelerar till den internationella basen.

Som sektion har vi att välja vilka och hur många av dessa vi ska arbeta med under perioden. Kriterier för urval av aktioner diskuteras löpande av en grupp inom Avd 1 (CC-emailgruppen) och de vi har att ta under övervägande för urval finns nedan. Kriterierna är utan inbördes rangordning.

- Trovärdighet: det måste tillföra något att vi agerar (added value) och för att vi ska agera måste det finnas en tydlig MR-aspekt.
- Geografisk balans: rimlig fördelning på regioner och världsdelar.
- Bortglömda länder: finns det skäl att lyfta något enskilt land och försöka skapa opinion
- Antal aktioner: hur många aktioner har vi resurser att arbeta med, finns det skäl att arbeta bättre med färre
- Genusperspektiv: uppmärksamma hur och att detta återspeglas i kampanjer och aktioner
- Nätverk: finns det organisationer/individer att kontakta eller samarbeta med både externt/internt t ex landprogram, specialgrupper, arbetsgrupper, NGO:s.
- Handlingsplan och GPS: aktionerna bör i huvudsak falla inom de prioriteringar som finns i ISP och GPS
- God kunskap om landet/problematiken i sektionen
- Strategiska skäl: Sveriges betydelse för landet och vice versa. I det ligger Sveriges möjligheter att påverka.


2. MR-Krisarbete
När en MR-kris uppstår någonstans i världen måste det finnas en vilja och beredskap hos Amnesty att agera. Vi behöver därför ha en tydlig plan för hur vi hanterar en kris då arbetet idag till viss mån sker på ad-hocbasis och vi inte har bra satta rutiner. En kris utifrån ett Amnestyperspektiv är till exempel när vi ser:
- en kraftig ökning av MR-kränkningar i ett land eller region
- en MR-kris i samband med väpnad konflikt/krigssituation (t ex Gaza)
- ett snabbt händelseförlopp med akuta MR-aspekter (t ex Mellanöstern/Nordafrika)

Hur krisarbetet initieras beror lite på hur krisen ser ut. Mellanöstern/Nordafrika-krisen (MENA) inleddes i januari med pressmeddelanden och blixtaktioner om Tunisien och sedan följde händelserna i Egypten och övriga regionen. I början av februari 2011 upprättade IS en sk base-camp för MENA-krisen, dvs en databas som ansvariga för krisarbete får tillgång till, där all information som kommer om krisen läggs upp och där man har möjlighet att kommunicera både med teamet i London och andra sektioner.

I början av februari upprättade vi en särskild sida på hemsidan med rapportering om händelseutvecklingen och möjligheter att agera. Vi har också rapporterat om krisen i Insats och via medlemssidorna. De som framförallt varit inblandade i arbetet är handläggaren för samordnare och specialgrupper, pressekreteraren, och handläggaren för digital kommunikation.

Planering av krisarbete
Alla kriser ser olika ut och det är svårt att fastslå en absolut plan för hur de ska hanteras. Det är dock viktigt att vi har en god beredskap för att hantera dem så att vi kan styra om vårt planerade arbetet och agera snabbt.

Beslut om krisläge initieras från IS. Tidigare skedde det genom att generalsekreteraren förklarade krisläge och ett meddelande gick ut till alla sektioner som då förväntades delta i arbetet. Det fanns också en lista med länder som löpte risk för att kris skulle uppstå och där strategiskt viktiga sektioner ombads att lista sig för vilka länder man hade beredskap att jobba med. Mekanismen som fanns för krisarbetet skulle ses över och en ny strategi tas fram, då man inte tyckte att det fungerade helt tillfredsställande. Översynen har genomförts men någon ny strategi har till dags dato inte tagits fram.

Under de senaste kriserna har krisläget vuxit fram, d v s det har inte direkt uttalats från högre ort att det är krisläge men mejl har gått ut till sektionerna med förfrågan om i vilken grad man har beredskap för att arbeta med krisen och information har kommit från IS nästan dagligen.

Även om krisläge för det mesta initieras av IS bör sektionen också själv kunna ta beslut om krisaktion, t ex i händelse av en massutvisning från Sverige eller annat akut läge.

Initiering av krisläge och organisation
Vid krisläge kan annat arbete behöva läggas åt sidan och inblandade personer bör få tydliga besked från ledningsgrupen om omprioritering. Det måste finnas flexibilitet på hemsidan med möjlighet till särskild krisblogg. Pressekreteraren blir i ett krisläge mycket belastad och det bör finnas backup.

A. Krisläge initieras, antingen från IS eller sektionen. Krisansvarig (ligger idag på samordnarhandläggaren), pressekreterare, AC1, AC2, informatör och GS samråder om hantering av krisen.

B. GS förklarar krisläge vilket tydligt bör markeras.

C. En kärnkrisgrupp sätts ihop som bör bestå av pressekretare, krisansvarig, AC1 och informatör.

D. Kärnkrisgruppen beslutar om nivåer på arbetet och stämmer av med GS.

E. När det mest akuta läget är över stämmer kärnkrisgruppen av med GS när krisläget bör hävas och hur vi följer upp med eventuellt fortsatt arbete.

Åtgärder vid kris
De olika punkterna nedan är utan inbördes rangordning och kärnkrisgruppen beslutar i samråd med GS utifrån det material som finns att tillgå och beroende på tidsramar och resurser vad som ska göras.

- information till personalen på måndagsmöte eller via ett mejlutskick (GS/krisansvarig)
- information till medlemmarna via medlemssidorna/Insats (krisansvarig)
- uttalande och/eller ett pressmeddelande. (pressekr., GS)
- upprätta särskild krissida på amnesty.se (webbgruppen)
- uppdateringar av krissidan med nyheter, aktioner mm (krisansvarig/informatör)
- F2F och TM informeras och kan ta upp kris vid värvning och ringning (informatör/samo).
- ambassadbesök (lobby)
- aktionsutskick via E-nytt, e-postlista, Facebook, Twitter
- blogg för sammanfattningar och annan info, pressnotiser (webbgrupp/informatör)
- lobby på riksdags/regeringsnivå (lobby)
- mobilisering av grupper. Samråd med Aktivistklustret
- samarbete med andra organisationer: (GS; press, samo, informatör, aktivistklustret)
Detta kan gälla att delta som talare i demonstrationer som anordnas av andra, manifestationer vi själva ordnar och bjuder in andra att vara medarrangörer till, debattartiklar osv.
- utvärdering

Tidsramar:
- Inom 24 tim: lobby på egen och målregering
- Inom 2 - 24 tim: pressnotiser, aktiviteter på webb, t ex aktioner för aktivister
- Inom en vecka: massmobilisering, strategi för t ex aktionsdag
- Inom en vecka: överväga ev. fundraising

3. Rapid Response (RR) to Forced Evictions
Amnesty bör arbeta aktivt både för att förhindra och reagera mot människorättskränkningar. I januari 2010 kom ett förslag om hur snabba aktioner för att förhindra tvångsvräkningar ska samordnas som ett led i arbetet på slum/tvångsvräkningar inom Dignitykampanjen. I flera av de aktuella länderna är risken för nya vräkningar överhängande och eftersom vi nu samarbetar med lokala organisationer kan man anta att de förväntar sig en effektiv respons från Amnesty i sådana situationer. Organisationerna kan i sin tur snabbt förmedla aktuell information om förestående tvångsvräkningar till Amnesty.

RR omfattar i dagsläget fem länder (Angola, Italien, Kambodja, Kenya och Nigeria). Sektionerna anger i förhand vilka länder man avser att arbeta med samt på vilken nivå man vill lägga sitt arbete på varje enskilt land. De aktiviteter som omfattas är:
- utåtriktad aktion utanför ambassad eller annan plats inom 48 timmar
- starta en petition och/eller e-mailaktion, brevskrivning inom 72 timmar
- lobby
- mediearbete
- bidra med finansiella medel för annonsering
- bidra med finansiella medel för fotografi/videofilm

Sektionens arbete med RR - omfattning och begränsningar
Sektionen har beslutat att begränsa arbetet till tre länder: Italien (romer), Kenya (tvångsvräkningar i slummen) samt Nigeria om inga särskilda skäl anges för att påtryckningar från just Sverige är av särskild vikt gällande andra länder. Skälet till urvalet är att vi redan bedriver kampanjarbete på dessa länder inom ramen för Fattigdom - en rättighetsfråga. Vi kommer inte i dagsläget bidra med finansiella medel utöver våra årliga obligatoriska och frivilliga bidrag.

Till skillnad mot större MR-kriser är Amnesty bland svenska organisationer troligtvis ensam om att uppmärksamma den här typen av MR-kränkningar. Frågan om samarbete med andra blir därför mindre relevant: vi kommer inte att få förfrågningar från andra organisationer/grupper om att medverka vid demonstrationer och liknande. Det finns inte heller tid att involvera andra utanför Amnesty eftersom hela idén med RR är att snabbt agera och sätta tryck på myndigheterna i ett land att inte genomföra tvångsvräkningar som kränker människors rättigheter.

Huvudfokus kommer att ligga på namninsamling och lobby. Arbetet med fysisk mobilisering av aktivister är tidskrävande och måste bedrivas med god framförhållning. Vi bör ändå undersöka möjligheten och intresset bland våra aktivister. Slutligen ser vi att det blir en utmaning att väcka intresse medialt.

Kommande åtgärder för att förbättra arbetet med RR

Organisation och ansvar:
- En person på sekretariatet utses som huvudansvarig. Personen tar emot info från det internationella RR-teamet och samordnar insatserna i sektionen, samt rapporterar tillbaka till RR-teamet och till CC-email gruppen.
- I en inledningsfas har personen i uppgift att kommunicera ut till medlemmarna att projektet startar upp och vad aktivister och grupper kan göra.
- Backup inom CC-email gruppen bör finnas i fall huvudansvarig inte kan lägga åt sidan sina arbetsuppgifter för att samordna insatserna eller är borta.

Petition/namninsamling:
-Samordna arbetet gällande befintliga kanaler för petition/namninsamling, däribland webbaktion på hemsidan, Amnestys Facebooksida, e-post utskick. Arbetet samordnas med webbgruppen

Mediaarbete:
- Kommunicera direkt med pressekreteraren och se om det finns en möjlighet att få ut pressnotis/pressmeddelande.

Lobby:
- Kommunicera direkt med lobbyhandläggaren kring de lobbyinsatser som RR-teamet begär, däribland ambassadbesök.

Mobilisering/demonstrationer:
- Se över möjligheten att aktivera ESK specialgrupperna/landprogramgrupper
- Se över möjligheten att mobilisera och få människor att agera inom ramen för det pågående mobiliseringsprojektet