Protokoll junimötet 2011 Protokoll från 1-2 juni 2011

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE 11–12 JUNI 2011

Tid: Lördag 11 juni - Söndag 12 juni
Plats: Ljunglöfska Slottet, Bromma
Ordförande: Sofia Halth
Vice mötesordförande: Michael Falk
Justerare: Karin Armgren

Närvarande

Ledamöter
Karin Armgren
Christer Arnrup
Andreas Bokerud
Maria Eklund
Michael Falk
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Anton Lidström
Gustaf Löfgren

Elisabeth Löfgren (personalrepresentant)
Tora Törnquist
Maja Åberg (personalrepresentant)


Sekretariatet
Lise Bergh

Annica Blidegård (§ 31-39)
Miriam Isaksson (§ 30-39)
Fredrik Kron (§ 30-39)
Hannah Laustiola


§ 11 Mötet öppnas

Mötet öppnas av Sofia Halth.


§ 12 Fastställande av dagordningen

Punkt 4.1 och 4.3 byter plats. Tillägg av en övrig fråga om flytt av septembermötet.

Beslut

att med dessa justeringar fastställa dagordningen.


§ 13 Val av justerare och vice mötesordförande för kommande styrelsemöten

Gustaf Löfgren och Andreas Bokerud byter plats som justerare för september- respektive oktobermötet.

Beslut

att med denna förändring anta förslaget på vice mötesordförande och justerare för styrelseåret 2011/12.


§ 14 Protokoll från möte med sektionens styrelse den 5-6 maj samt 8 maj 2011

Gustaf undrar om man kan se utvärderingen av styrelsens diskussioner under §170 Utvärdering av styrelseåret. Det finns ingen formell dokumentation av den däremot en informell sammanställning av utvärderingen som Christer Arnrup tidigare skickat ut till de medlemmar i styrelsen som var med under förra året.


Beslut

att uppdra åt Christer Arnrup att skicka ut den skriftliga sammanfattning som finns av styrelsens utvärdering av styrelseåret 2010/11 till styrelsen,

att lägga protokollen från styrelsemötet den 5-6 maj och 8 maj till handlingarna.


§ 15 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade.


§ 16 Rapport om per capsulam-beslut

20 maj

Beslut

att anta förslaget till möteskalender för 2011/2012.


2011

8 maj – Konstituerande möte

10-12 juni – styrelsemöte inklusive utbildningsdag på sekretariatet den 10 juni

24-25 september – styrelsemöte, DO-möte, budget- och verksamhetsmöte

29-30 oktober – Styrelsemöte (en dag möte, andra dagen Aktivistseminarium)

10-11 december – Styrelsemöte (ena dagen beslut om budget och handlingsplan, andra dagen utbildning)


2012

4-5 februari – Styrelsemöte

17-18 mars – Styrelsemöte (årsredovisning, motioner och förslag till årsmötet)

3-4 maj – Styrelsemöte (två halvdagar)

4-6 maj – Årsmöte



9 juni

Beslut

att nominera Hanna Roberts till International Nominations Committee (INC) för de kommande fyra åren.


§ 17 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh inleder med att berätta hur sekretariatet är organiserat och var personalen finns representerad i olika internationella kommittéer. Lisbeth Kohls efterfrågar en förteckning över detta till styrelsen.

Därefter lyfter hon en del höjdpunkter ur rapporten. I korthet kan nämnas att det har startats en ny studiecirkel för att stärka specialgrupperna i deras arbete med Fattigdomskampanjen, det har varit mycket media kring händelserna i Mellanöstern och Nordafrika och det nya skolprojektet är nu i full gång. Tyvärr är den internationella kommunikationsplattformen inte klar än varför även lanseringen av den svenska motsvarigheten dröjer. Sekretariatet noterar att avhoppen har planat ut efter krisen med utbetalningar till Khan och Gilmore och nu är tillbaka på den tidigare låga och plana avhoppsfrekvensen. Reaktioner på den text som styrelsen publicerade om utbetalningarna i senaste numret av Amnesty Press uteblev.

Maria Eklund undrar hur läget är med Turkietprojektet inför 2012. Lise Bergh berättar att projektet legat nere ett tag på grund av att den person i turkiska sektionen som ansvarade för projektet slutade. En ny person är anställd men det är svårt att säga i dagsläget hur projektet kommer fortgå under 2012.


§ 18 Rapport från styrelsemedlemmar

Styrelseledamöterna går igenom vad de har gjort sedan senaste mötet.


§ 19 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté

Robert Tolonen har sammanställt en rapport om AIK:s arbete sedan majmötet som bifogats underlagen till mötet. Till detta möte har AIK även bidragit med ett underlag med kommentarer på ICM-resolutionerna.


§ 20 Rapport från Amnestyfonden

Christer Arnrup fortsätter att vara styrelsens kontaktperson för Amnestyfonden och han berättar att Martin Johansson har utsetts till ny kontaktperson från Amnestyfondens sida. Amnestyfonden har inte haft något möte sedan styrelsens majmöte utan håller sitt första möte med den nya styrelsen samtidigt som sektionssstyrelsens möte denna helg.


§ 21 Rapport från nordiskt ICM-möte

Anton Lidström och Sofia Halth deltog den 15-16 april på ett nordiskt möte inför ICM. Mötet gästades även av den internationella ordföranden Peter Pack. En av de stora frågorna som togs upp på mötet var tillväxten inom rörelsen. Den internationella styrelsen, IEC, anser att ökad tillväxt är den viktigaste frågan just nu. Ett annat område som diskuterades var IS planer på ”moving closer to the ground”, d.v.s. den utlokalisering av IS som innebär att Amnesty ska jobba närmare det som händer ”på marken” för att bli mer relevanta lokalt. Vidare berättades på mötet om det pilotprojekt som har sitt ursprung i ett tidigare omdebatterat förslag från IEC och innebär att nationella sektionsstyrelser har en styrelsemedlem från den internationella rörelsen. Pilotprojektet testas för närvarande i några sektioner.


§ 22 Rapport från IFM

Maria Eklund rapporterar från det internationella finansmötet i London 21-22 maj. Diskussionerna handlade i hög grad om One Financial Amnesty (1FA). Den internationella generalsekreteraren Salil Shetty gästade mötet och talade mycket om utlokaliseringen av IS med de ca tio stycken nya regionkontor som snart ska vara på plats runtom i världen. I och med det kommer IS i London att minska i storlek.

Vidare berättar Maria Eklund om den debatt som förts internationellt angående den del av One Financial Amnesty som tidigare benämndes ”distribution” och som nu kallas för ”resource allocation mechanism”. En del större sektioner har haft problem med den omställning det innebär att ge ett en större del av sina intäkter till den internationella rörelsen och i IEC:s modifierade förslag som presenterades på IFM blir omställningsperioden längre och i fler etapper. Det innebär att det största sektionerna nu får respit så att processen först är fullbordad till 2021 istället för till 2016.

Ett annat viktigt förslag som diskuterades på IFM gällde det avdrag för fundraisingkostnader som idag är tillåtet inom rörelsen men som IEC har föreslagit ska tas bort. Den svenska sektionen stödjer IEC:s förslag.


§ 23 Utvärdering av årsmötet

Hannah Laustiola föredrar. En preliminär utvärdering av årsmötet i Göteborg 2011 presenteras för styrelsen vid sittande bord. Då den inte har hunnit färdigställas i tid inför mötet kan styrelsen endast ta del av årets siffror och kommentarer men inte se det jämförande perspektivet.

Med anledning av att arrangörerna i Göteborg, årsmötesgruppen, har skickat en utvärdering till styrelsen diskuteras lämplig uppföljning av den, samt att styrelsen bör se närmare på frågan om ansvarsfördelning mellan sekretariat och distrikt gällande arrangerande av årsmöten. Det framhålls angående det förra att en uppföljning av årsmötesgruppens kommentarer är mycket viktig och om det senare att årsmötet är svårt att förhålla sig till då det i hög grad är både operativt och strategiskt.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att snarast återkomma i styrelseforum med en rapport om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av årsmötesgruppens utvärdering,

att uppdra till SG1 att eventuellt föreslå vidare uppdrag mot bakgrund av sekretariatets rapport i styrelseforum,

att uppdra åt sekretariatet att återkomma snarast med en sammanfattning och analys av deltagarnas årsmötesutvärdering.


-Diskrimineringsombudens rapport

Diskrimineringsombuden har på eget initiativ skickat en kortare rapport till styrelsen om årsmötet. Rekommendationerna inför kommande år innefattade att sträva efter att hörselslinga och mikrofoner finns i alla lokaler under årsmötet.


§ 24 Uppföljning av årsmötesbeslut

Lise Bergh föredrar sekretariatets förslag till åtgärder som uppföljning av de beslut som fattades på årsmötet.


Årsmötesbeslut § 47 Förslag från styrelsen om tillsättande av uppdragsgrupp som utreder demokratin inom Amnesty

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med SG1 ta fram förslag till direktiv för uppdraget till styrelsens septembermöte 2011 och därefter utse uppdragsgruppen. I direktiven ska det ingå att medlemmarna ska konsulteras under processen.


Årsmötesbeslut § 48 Motion om stöd till samordningar och specialgrupper

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att inom ramen för arbetet med handlingsplanen 2012-2013 utveckla och förstärka stödet till samordningar och specialgrupper och rapportera till styrelsen i samband med att den nya planen presenteras på februarimötet 2012, samt att i tertialrapporteringen ta upp hur arbetet organiseras och fortgår.


Årsmötesbeslut § 49 Motion om arbetet för samvetsfångar

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att återkomma till styrelsens decembermöte återkomma med en rapport kring hur arbetet med samordningar fungerar nationellt och internationellt.


Årsmötesbeslut § 52 Motion om att stärka grupperna inom Amnesty

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att inom ramen för handlingsplanen för 2012-2013 ange att antalet grupper ska öka fram till 2016 som ett mål och hur vi ska arbeta med det. Rapportering sker löpande till styrelsen i tertialrapporteringen,

att uppdra åt sekretariatet att till novembermötet 2011 redogöra för de rutiner finns som säkerställer att grupperna informeras och blir tillfrågade om de vill vara med att planera/genomföra centralt initierade aktiviteter inom deras geografiska område.


Årsmötesbeslut § 53 Motion om utveckling av de lokala grupperna


Beslut

att uppdra åt sekretariatet att presentera förslag till direktiv för en uppdragsgrupp på styrelsens septembermöte 2011 och att därefter utse gruppen. Rapportering av gruppens arbete bör ske första gången till styrelsen vid februarimötet 2012.


Årsmötesbeslut § 54 Motion om information om tillfälliga lokala arrangemang

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens septembermöte 2011 redogöra för de rutiner som finns för att säkerställa att de som engageras i face-to-face får information om vilka lokala grupper som finns samt att grupperna informeras om lokala face-to-face-aktioner samt om eventuella besök på orten av representanter för centrala Amnesty.


Årsmötesbeslut § 55 Motion om tillgång till interna data

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta fram uppgifter om sektionernas storlek, delegaternas fördelning vid rådsmötet och den aktuella strukturen och arbetsfördelningen vid internationella sekretariatet samt gör dem tillgängliga på den svenska interna hemsidan på svenska, senast i november 2011 och återrapportera när så har skett i styrelseforum.


Årsmötesbeslut § 56 Motion om tolkning på årsmöten

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta fram riktlinjer för tolkning av anföranden på andra språk än svenska på sektionens årsmöten till styrelsens decembermöte 2011.


Årsmötesbeslut § 57 Motion om ändring av medlemsdefinitionen i distriktens standardstadgar

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att föra in ändringen i distriktens standardstadgar och kommunicera ändringen till distrikten.


Årsmötesbeslut § 59 Förslag från styrelsen om resolution till ICM om statliga medel

Beslut

att uppdra åt sektionens ICM-delegation att på ICM 2011 verka för att Amnesty International i framtiden inte tar emot offentliga medel.


Årsmötesbeslut § 60 Förslag från styrelsen om förändring av Granskningskommitténs direktiv och budgetmötet

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att efter ICM, vid det första styrelsemöte då beslut om rapporteringssystem för sektionerna föreligger, lämna förslag till styrelsen på en uppdatering av GK:s direktiv angående rapportering,


att arrangera ett verksamhetsmöte med start hösten 2011.


Årsmötesbeslut § 61 Förslag från styrelsen om förändrad roll för diskrimineringsombuden

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att föra in stadgeändringen samt att till styrelsens novembermöte 2011 presentera det nya det nya stycket i årsmöteshandboken om diskrimineringsombudens roll i enlighet med årsmötesbeslutet.

- GK:s rekommendationer

Styrelsen diskuterar Granskningskommitténs (GK) rekommendationer till styrelsen i deras rapport till årsmötet 2011.

Gällande det första stycket, om aktivismen, anser styrelsen att sektionen redan idag gör det som efterfrågas, vilket också var det svar som gavs från styrelsen i en bilaga till GK:s rapport. Även det som beskrivs i det andra stycket, om förbättrad digital kommunikation, pågår redan. Det finns t.ex. upptaget inom ramen för ett uppdrag som ligger på SG1. I båda fallen finns det också med genom mål i planen, under de s.k. sektionsportföljer som kallas ”stödja aktivismen” samt ”strategier för digital kommunikation”. Det framhålls även att det inte finns något forum på den internationella interna hemsidan med pågående internationella diskussioner, som GK efterfrågat att den svenska sektionen skulle länka till på våra medlemssidor.

Beslut

att uppdra åt SG1 att i det pågående arbetet med att föra en dialog om medlemskommunikationen med sekretariatet, ta hänsyn till GK:s kommentarer.


§ 25 Styrelsens arbetsformer

Michael Falk berättar om styrelsens arbetsformer samt om rutinerna för utvärdering och feedback.


§ 26 Arbetsordningen

Styrelsen går igenom arbetsordningen och diskuterar behovet av uppdateringar.

Karin Armgren anser att det vore bra att förtydliga punkt 17 med vad som gäller för gästers roll på styrelsemöten och hur det förhåller sig till exempelvis adjungerade ledamöter. Hon får medhåll från övriga i styrelsen.

Styrelsen är eniga om att alla skrivningar av ”SFI” eller ”Stiftelsen för svensk insamlingskontroll” bör korrigeras till ”Svensk insamlingskontroll” som stiftelsen numera heter.

Punkten om kontakten mellan styrelsen och Amnestyfonden diskuteras. Christer Arnrup som är styrelsens kontaktperson för Amnestyfonden menar att det som står i arbetsordningen inte motsvarar det som sker i praktiken, beskrivningen är för detaljerad.

En annan fråga som lyfts upp är vad som gäller för suppleanter när per capsulam-beslut (PC-beslut) ska fattas. Oklarhet råder kring när en ordinarie ledamot ska betraktas som frånvarande från styrelsens internetforum och en suppleant kan träda in för att bifalla eller avslå ett PC-beslut samt hur man ska hantera om en suppleant vill reservera sig mot ett PC-beslut.

Michael Falk presenterar ett förslag om att uppdatera punkt 29 om diskriminering och konflikter i enlighet med de nya riktlinjer för fall av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som styrelsen antog i mars i år.

Beslut

att uppdra åt SG1 i uppdrag att till februarimötet se över formuleringarna i arbetsordningen gällande uppdrag till sekretariatet och gäster på styrelsemöten,

att uppdra åt Christer Arnrup att återkomma i styrelseforum senast till februarimötet med ett förslag på hur informationsutbytet mellan sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse ska konkretiseras i arbetsordningen.

att uppdra åt SG1 i uppdrag att till februarimötet se över suppleanternas roll och hur de reserverar sig vid fattandet av per capsulam-beslut.

att revidera arbetsordningen i enlighet med den förda diskussionen.


§ 27 Jäv

I enlighet med styrelsens arbetsordning ska styrelseledamöterna årligen vid junimötet redogöra för sina andra anknytningar utanför Amnesty, som potentiellt skulle kunna orsaka att jäv eller jävsliknande situationer uppstår. Dessa ska föras till protokollet.

Michael Falk – driver PR-byrån Agera PR. Har ett antal uppdragsgivare som hypotetiskt skulle kunna vara föremål för Amnestys intresse. Sektionens revisorer jobbar på ett företag som är kunder till Agera PR. Styrelsen har nyligen utrett om det kunde innebära jäv och kommit fram till att om det mot förmodan skulle uppstå en fråga som handlar om revisorerna ska Michael Falk inte delta i beslutet.

Anton Lidström – sitter med i Global Governance Taskforce, en internationell Amnestykommitté, ska representera både dem och styrelen.

Maria Eklund – arbetar på Vatten och miljöbyrån AB, (börjar om fyra veckor, vid tiden för mötet anställd vid Helsinge Vatten.) Inga andra uppdrag.

Andreas Bokerud – jobbar på SACO, är även medlem i ett politiskt parti men har inga förtroendeuppdrag inom partiet.

Elisabeth Löfgren (personalrepresentant) – Inga uppdrag eller dyl. utanför jobbet som pressekreterare på Amnesty.

Tora Törnquist – sitter i fullmäktige i Juridiska Föreningen i Lund, en stundentkår.

Lisbeth Kohls – deltidspensionär, inte anställd, har bildat eget bolag, Lisbeth Kohls´Advice AB, som jobbar med att stödja företag i CR-frågor. Med i Konsumentverkets insynsråd, och har ett uppdrag som lekmannarevisor för Svensk Handel samt ett styrelseuppdrag i Bertegruppen. Ser inga potentiella intressekonflikter i dessa uppdrag.

Christer Arnrup – pensionär, medlem i en Amnestygrupp, gör förvarsbesök i Röda Korsets regi samt är kassör i en butik i Ängelholm. Ser inga potentiella intressekonflikter i dessa uppdrag.

Karin Armgren – arbetar på barnrättsorganisationen Bryggan och sitter i Byrån mot diskriminerings styrelse men ser ingen potentiell intressekonflikt där.

Gustaf Löfgren – jobbar som konsult på Enact Sustainable Strategies. Skulle hypotetiskt kunna genomföra konsultprojekt för en klient som i sin tur skulle kunna bli föremål för Amnestys uppmärksamhet, eller ibland uppdrag för andra frivilligorganisationer men ser det som osannolikt att intressekonflikt skulle uppstå.

Sofia Halth – arbetar på Folkuniversitet som kan sägas vara en konkurrent till Sensus som Amnesty samarbetar med gällande Amnestyakademin, men ser det som osannolikt att en intressekonflikt skulle uppstå.

Maja Åberg (personalrepresentant) – sitter i Svenska Freds valberedning men ser ingen intressekonflikt i det.

Viss diskussion uppstår om hur sektionen ska se på politiskt aktivism hos kandiderande eller faktiska styrelseledamöter kontra uppdraget som förtroendevald i styrelsen. Diskussionen utmynnar dock inte i några konkreta förslag.


§ 28 Ansvarsområden inom styrelsen

Sofia Halth presenterar förslaget till ansvarsfördelning och strategigrupper (SG) inom styrelsen. Förslaget har stämts av enskilt med alla ledamöter innan mötet.

Maria Eklund påpekar att det under SG3 står att de ansvarar för budgetmötet, men enligt ett årsmötesbeslut från i år heter det verksamhetsmöte numera.

Förslag till indelning i strategigrupper: Sammankallande markerade med understrykning.

Strategigrupp 1 - Demokrati och kommunikation:
Lisbeth Kohls , Michael Falk och Andreas Bokerud

Strategigrupp 2: Aktivism och organisation:
Christer Arnrup , Anton Lidström och Tora Törnquist

Strategigrupp 3: Ekonomi och tillväxt
Maria Eklund , Gustaf Löfgren och Karin Armgren

Beslut

att styrelsen under arbetsåret 2011-2012 arbetar i tre strategigrupper,

att anta förslaget på strategigrupper och ansvarsfördelning enligt ovan,

att styrelsens representanter i AIK utöver ordförande är Anton Lidström och Lisbeth Kohls. I deras ansvar ingår även årlig tillsättning av AIK.


§ 29 Distriktsansvar

Sofia Halth presenterar förslaget på kontaktpersoner till distrikten.

Andreas Bokerud undrar om det finns någon gemensam lista eller dylikt som beskriver vad ledamöterna bör ta upp när de besöker distrikten. Sofia Halth berättar att det som i underlaget kallas för ”Organisationsdialogen” är ett exempel på det, en sorts gemensam agenda. Någon sådan finns inte klubbad för i år än men tanken är att styrelsen ska återkomma till den på septembermötet.

Distriktsansvar i styrelsen 2011-2012

Göteborg & Älvsborg/Bohuslän Tora Törnquist
Gästrikland/Dalarna & Södra Norrland Maria Eklund
Skaraborg & Stockholm Michael Falk
Kalmar/Kronoberg & Skåne/Blekinge Christer Arnrup
Gotland & Värmland/Dalsland Andreas Bokerud
Norrbotten & Västerbotten Anton Lidström
Jönköping & Mälardalen Lisbeth Kohls
Halland & Örebro Gustaf Löfgren
Uppsala & Östergötland/Sörmland Karin Armgren

Beslut

att anta förslaget på distriktsansvar enligt ovan.

att uppdra åt sekretariatet att på lämpligt ställe på medlemssidorna lägga ut information om styrelsens kontaktpersoner för distrikten.

§ 30 Inför ICM


Anton Lidström ger en introduktion till den internationella Amnestyrörelsen. Då styrelsen inte har möjlighet att diskutera samtliga inskickade resolutioner till det internationella rådsmötet (ICM) 2011, väljs några av de viktigaste ut för diskussion.

Resolution 4.01: IEC:s förslag om 1FA är en fortsättning på det förslag som framfördes på ICM 2009 och handlar om hur omställningen till att betala en större IS-avgift ska gå till för sektionerna. IEC har nyligen föreslagit en modifiering av förslaget så att sektioner i inkomstband 5, de med högst inkomster, får förlängd tid på sig att ställa om till att betala en större andel av sina inkomster till IS. Istället för att 50% av deras årliga intäkter ska gå till den internationella rörelsen senast 2016, får de åren mellan 2012-15 på sig för att betala 42% av inkomsterna till internationella rörelsen och åren mellan 2016-21 på sig att nå upp till 48% av intäkterna. Detta förslag, som innebär en försvagning gentemot ursprungsförslaget, är helt nytt från den internationella kassören och är ännu inte beslutat om av IEC men har stöd av IS. Resolutionen kommer att diskuteras på IEC:s möte nästa helg.

Maria Eklund påminner om målet som ställdes upp i Svenska Amnesty 2016 som antogs av årsmötet 2010. Svenska sektionen har fastslagit att 35% av sektionens intäkter ska gå till den internationella rörelsen 2016, och om möjligt mer. Sektionens mål och strävan går alltså redan i den riktningen och därför föreslår hon att styrelsen går med på IEC:s förslag.

En annan resolution som hänger ihop med denna är USA:s resolution 4.03 som går i motsatt riktning och handlar om att sektioner inte ska behöva skära ned på sin verksamhet på grund av omställningen. Maria Eklund tycker att styrelsen ska avslå den resolutionen eftersom sektionen i Svenska Amnesty 2016 uttyckt att vi är beredda att göra nedskärningar i vår sektion om det är det som är mest effektivt för att nå våra MR-mål – i linje med huvudtanken i Ett Amnesty.

Omfattande diskussion tar vid om de båda resolutionerna samt vilket av IEC:s förslag som är bäst att stödja, det nyare eller det gamla (som finns i resolutionshäftet). Styrelsen diskuterar även den oro och i vissa fall misstro som verkar finnas bland en del sektioner när omfördelningen nu ska sättas i verket. Detta trots att rörelsen redan på ICM 09 kom överens om det på den principiella nivån, och då i en större skala än vad som nu föreslås.

Lise Bergh förklarar att många sektioner anser att denna fråga inte enbart är operativ och att beslut om denna mekanism, eller i vart fall huvuddragen i den, bör tas i samband med att vi fattar beslut om 1FA. Maja Åberg påpekar att det kan ha att göra med att det ännu är osäkert om minskad aktivitet på kampanjsidan, till förmån för ökad fundraising, i förlängningen kan leda till minskade intäkter. I så fall blir effekten av reformen kontraproduktiv, men det går inte att avgöra hur det kommer att påverka sektionerna förrän det är genomfört.

Anton Lidström tycker att det vore önskvärt att de medelstora sektionerna tog ett större ansvar för omfördelningen av resurser för att nå det uppsatta målet. Som det är nu ska de största sektionerna redan betala så mycket mer att det blir en stor börda för dem medan de små inte kan betala mer. Han konstaterar dock att många av de lite större sektionerna är rädda för att skära ner i verksamheten men missar att medel kan komma tillbaka till dem om man kommer fram till att det är där pengarna gör störst nytta. Vidare tror han att det är bra att se hur det kommer att gå till med distributionen men viktigt att resultatet på ICM inte blir för operativt och tekniskt. Elisabeth Löfgren tillägger att de som finns i det låga bandet ofta är f.d. strukturer som nyligen blivit sektioner och därmed har haft svårt att komma på fötter, vilket antagligen är skälet till att en mindre börda läggs på dem. Andreas Bokerud framhåller dock att det är oklart vem som ska avgöra ”var pengarna gör mest nytta”.

Maria Eklund undrar hur styrelsen ställer sig till den del av IEC:s förslag, som AI USA också motsätter sig, om utfasningen av avdrag för fundraisingkostnader. Själv är hon för det, liksom sekretariatet, och hon menar att det handlar om att bidra till rörelsen.

Lise Bergh framhåller att IEC:s förslag har manglats mycket och att nya förslag i det här läget troligen skulle skapa kaos i rörelsen. Hon förordar därför att styrelsen stödjer IEC:s förslag och avslår USA:s.

Sammanfattningsvis vill styrelsen stödja IEC:s nya förslag men kan också tänka sig att stödja ursprungsförslaget om en snävare tidsram för omställningen om det är det som hamnar på bordet. Styrelsen kommer överens om att det viktigaste är att IEC:s förslag, oavsett tappning, går igenom nu än att det inte blir något beslut alls på ICM i år.


Resolution 4.06: Svenska sektionen skrev en resolution till ICM 09 om att utreda möjligheten att arvodera den internationella styrelsen som inte gick igenom. Nu föreslår IEC själva ett system för kompensation jämförbart med det system den svenska sektionen har. Förslaget är uppbyggt i tre nivåer: 1) ersättning för direkta utlägg, 2) för indirekta utlägg och 3) för förlorad arbetsinkomst.

Ingen diskussion uppstår om nivå ett och två men gällande nivå tre anser styrelsen att det finns en del tveksamheter i utformningen av förslaget. Bland annat är styrelsen skeptiska till de bitar som har att göra med hur och vilka som ska fatta beslut om en ledamots rätt till ersättning, liksom att ledamoten enligt förslaget ska meddela om han/hon ansöker om ersättning för förlorad arbetsinkomst redan inför valen på ICM. Sofia Halth ska besöka IEC:s styrelsemöte nästa helg och ska då ta upp frågan. Sammanfattningsvis är styrelsen positiv till förslaget men efterfrågar en del klargöranden innan man kan ställa sig bakom helt.


Resolution 3.07: Handlar om att ta fram riktlinjer för valberedningens (INC) arbete, finns just nu en interrim valberedning efter ett beslut på ICM 2009. Den ena stora frågan gäller om INC ska kunna nominera kandidater, tidigare har de bara tagit fram en kompetensprofil över olika personer som velat nominera sig, men inte satt ihop förslag på team. Den andra stora frågan handlar om när nomineringsstoppet ska vara, 24 h innan valen eller två veckor innan.

Styrelsen är för att INC ska få nominera men väger för och emot gällande de olika tidsgränserna för nomineringar. Det råder en del oklarheter kring om valberedningen själva skulle komma att presentera ett helhetsförslag före det nomineringsstopp som sedan skulle gälla för övriga nomineringar, eller om det stopp som föreslagits skulle gälla också för valberedningens kandidater. För en tidigare tidsgräns framförs att det är viktigt att alla får en chans att läsa på om kandidaterna före valen för att de ska bli så demokratiska som möjligt. Mot en tidigare tidsgräns och för en 24-timmarsgräns framförs att det är viktigt att ha möjlighet att nominera kandidater sent av olika skäl, exempelvis som en väg för ansvarsutkrävande i de fall rådsmötet är missnöjt med sittande IEC-ledamöter.

Slutligen lämnar styrelsen beslutet öppet till ICM-delegationen med ett medsskick om ett bifall från styrelsen som dock är beroende av hur processen kommer att se ut. Det understryks att det är viktigt att information om de nominerade ges i god tid men att möjligheten till sena nomineringar på plats samtidigt kvarstår.

Beslut

att uppdra åt Anton Lidström att snarast möjligt lägga ut fler ICM-resolutioner för diskussion i styrelseforum.


§ 31 Ungdomsrådet

Fredrik Kron föredrar. Inga ansökningar har inkommit till ungdomsrådet i år och delvis på grund av detta föreslår sekretariatet efter diskussioner med styrelsen ett antal förändringar gällande rådets roll och hur det ska hanteras inom sektionen. Den största förändringen mot idag föreslås bli att ungdomsrådet ska bestå av fler personer än i dagsläget samt att sekretariatet tillsätter rådet istället för styrelsen. I och med det antar rådet snarare formen av ett nätverk. Det har förekommit diskussion om representativiteten i ungdomsrådet som minskar i någon mån om förslaget går igenom samtidigt som rådet redan idag inte ingår i den demokratiska strukturen på samma sätt som exempelvis distrikten.

Styrelsen diskuterar huruvida beslutet ska innefatta att ungdomars demokratiska inflytande är något som specifikt ska tas upp i den kommande demokratiutredningen eller om det bör hänskjutas till en strategigrupp under tiden. Vissa menar att det är synd att föregripa vilka frågor utredningen ska ta upp innan direktiven är skrivna, liksom att ungdomars demokratiska inflytande inte behöver särskiljas och prioriteras mer än andra gruppers inflytande. Andra menar att det är viktigt att inte ungdomars demokratiska inflytande tappas bort i och med beslutet om ungdomsrådets förändrade roll och att det därför kan vara värt att lyfta fram speciellt. Det skulle signalera ett mer aktivt ställningstagande än vad strategigruppernas regelmässiga bevakning av frågorna under deras ansvarsområde innebär. Styrelsen kommer överens om att gå på det ursprungliga förslaget om att inkludera frågan i demokratiutredningen.

Beslut

att ungdomsrådets ansvarsområden fortsatt ska vara:
- att ha en pådrivande och initiativtagande roll vad gäller utveckling av ungdomsarbetet i den svenska sektionen,
- att stödja och mobilisera sektionens ungdomsgrupper,
- att planera och leda de nationella ungdomsträffarna i samråd med ungdomssamordnaren,
- att vara delaktiga i arbetet med de lokala ungdomsträffarna i samråd med ungdomspraktikanterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,

att sekretariatet ansvarar för ungdomsrådets utformning och tillsättning, samt samordning och stöd till rådet,

att sekretariatet rapporterar tillbaka till styrelsens junimöte 2012 om ungdomsrådets utveckling,

att ungdomars demokratiska inflytande och delaktighet ska beaktas av den demokratiutredningsgrupp som kommer att tillsättas under 2011.


§ 32 Rapport plan 2010-2011, 1:a tertialet 2011

Lise Bergh föredrar. Några höjdpunkter under perioden är att ungdomsaktivismen ökar. Som exempel kan nämnas att det har hållits en nationell ungdomsträff, utbildningar och ett antalet ungdomsgrupper ökat. Under portföljen Säkerhet och mänskliga rättigheter föll det på svenska sektionens lott att få Filippinerna att ratificera Romstadgan, vilket de nu har aviserat att de ska göra. Tyvärr kommer sektionen däremot med största sannolikhet inte att uppnå mål 3 under samma portfölj, om att Sverige ska ta emot Guantánamofångar, då ingen förändring har kunnat noteras i den svenska inställningen i frågan och relativt kort tid kvarstår. Under tertialperioden har det varit mycket media och träffar på hemsidan, något som till viss del kan förmodas bero på händelserna kring den arabiska våren. Arbetet med ledarskap- och projektledarutbildningen går väldigt bra och vi kan glädjande notera att de sprids till andra sektioner. Under våren har två utbildningstillfällen i projektledning hållits för den slovenska sektionen och en förfrågan har inkommit från den lettiska sektionen om att hålla en projektledarutbildning också där. Nytt är också att Amnestyfonden stödjer kampanjverksamheten genom sina bidrag. Samarbetet mellan Amnestyfonden och sektionen är mer integrerat nu än tidigare samt är ett uttalat mål, vilket redan syns i resultaten.

Portföljerna i verksamhetsplanen gås igenom var för sig av de ansvariga cheferna och styrelsen ges möjlighet att ställa frågor efter varje.

Sofia Halth lämnar ett medskick inför höstens framtagande av nästa plan att det varit svårt att utvärdera Amnestyakademins verksamhet. Benchmarking i förhållande till liknande verksamheter vore bra för att ge styrelsen en bättre uppfattning om vad man kan vänta sig för resultat gällande den här typen av utbildningar.

Lisbeth Kohls undrar om sekretariatet kan säga något mer om tidsplanen för CRM-systemet, eftersom det är sektionens största investering i nuläget. Hon menar att det är strategiskt viktigt för processen med insyn från olika håll. Miriam Isaksson meddelar att en förstudie ska vara klar i slutet av året som tar fram en kravspecifikation över vilket system som behövs samt en kartläggning av marknaden. Förhoppningen är att sektionen därefter kan köpa och implementera ett system under 2012. Styrelsen kommer att bli underrättade om utvecklingen och inblandade specifikt när det kommer till att avgöra vad kostnaderna för ett sådant system får hamna.


§ 33 Riskanalys av sektionens verksamhet och intäkter

Lise Bergh föredrar. En testanalys enligt den nya modellen gjordes till styrelsens decembermöte 2010 men detta är den första ordentliga presentationen av den nya modellen. Huvudområdena i analysen är hämtade från den internationella rörelsen medan underområdena kan vara specifika för den svenska sektionen. Underområdena kan tillkomma och falla bort i det ständigt pågående arbetet.

Styrelsen diskuterar de områden som kräver en åtgärdsplan eller vidare bevakning.

Miriam Isaksson föredrar den del av riskanalysen, den så kallade intäktscykeln, som behandlar sektionens intäkter.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet i samråd med SG3 att återkomma till styrelsens februarimöte 2012 med ett diskussionsunderlag om redovisningsgruppers insamling utanför 90-kontot.


§ 34 Arbete med MR-kris och aktioner

Fredrik Kron berättar att det har uppstått ett behov av tydligare riktlinjer kring hanteringen av människorättskriser (MR-kriser). Syftet med underlaget är att presentera för styrelsen hur sekretariatet avser att jobba med detta område framöver och även hur arbetet med olika aktioner prioriteras.

Anton Lidström undrar om det är många aktioner som i dagsläget ligger utanför det som är beslutat om i GPS (Global Priorities Statement). Han undrar även om sektionen väljer aktioner att jobba med i förhållande till vad de andra sektionerna gör samt hur det nuvarande systemet fungerar jämfört med tidigare system.

Fredrik Kron svarar att tanken är att alla aktioner ska falla inom ramen för den globala handlingsplanen och väljer någon sektion aktioner utanför den måste de ha goda skäl. Vidare förklarar han att IS i de flesta fall gör en bedömning av vilka sektioner som är bäst lämpade att jobba med vilka aktioner. Han anser att systemet fungerar bättre nu men att de enskilda sektionerna är för dåliga på att återrapportera till IS. I allmänhet fungerar det arbetet bättre gällande större kampanjer, men fortfarande är det många sektioner som bedriver arbete utanför det som är prioriterat i GPS.


§ 35 Kommande strategier

Lise Bergh föredrar. Från början var underlaget beslutsgrundande men efter diskussioner mellan sekretariatet och styrelsen är det nu ändrat till ett diskussionsunderlag. Under den förra handlingsplaneperioden fanns det ett antal strategier som nu har löpt ut. Idag har sektionen istället en internationell plan, ISP och Svenska Amnesty 2016. Det har blivit dags att ta fram nya strategier för perioden 2010-16 som anger en färdriktning och svarar på frågan om hur sektionen ska jobba med olika frågor för att uppnå våra mål, dvs olika vägval.

Fredrik Kron förklarar att de frågor där sekretariatet söker styrelsens vägledning gäller: Om sektionen behöver strategier överhuvudtaget eller om det är tillräckligt med GPS:en. Sekretariatet tror att det finns ett behov av två mer heltäckande strategier. Den ena om tillväxt, och då inte bara ur ett strikt fundraisingperspektiv utan även i form av medlemmar och aktivism. Den andra skulle handla om kommunikation och påverkan. Förslaget innebär även att frågan om mångfald och jämställdhet som tidigare haft separata strategier, nu istället ska genomsyra allt och därför inte tas upp i separata strategier.

Diskussion följer om vad styrelsens roll är och bör vara när det kommer till strategier, som till sin natur ofta balanserar mellan att vara operativa och strategiska, samt hur de två strategierna förhåller sig till andra policys och riktlinjer som finns inom rörelsen såväl nationellt som internationellt.

Sammanfattningsvis efterfrågar styrelsen ett kompletterande underlag som förtydligar det ovannämnda men har inga starka invändningar mot att det blir ett färre antal strategier och inte heller mot temat för de två föreslagna strategierna.

Beslut

att uppdra åt sekretariat att i samråd med SG3 till septembermötet ta fram ett dokument som klargör begrepp och definitioner gällande strategier och andra styrdokument och vart dessa finns i planeringsdokumentshierarkin,

att uppdra till sekretariatet till septembermötet ta fram ett förslag på vilka strategier svenska sektionen behöver för de kommande åren för att nå ISP och Svenska Amnesty 2016.


§ 36 Tertialrapport t o m april 2011

Ingen diskussion förs på denna punkt som föredrogs under utbildningsdagen. Styrelsens frågor och synpunkter tas istället på följande punkter om ekonomin.


§ 37 Beslut om disponibla delar 2011

Annica Blidegård föredrar. Som tidigare meddelats styrelsen har Postkodlotteriet (PKL) ändrat tidpunkten för sina utbetalningar till förmånsorganisationerna på grund av lagstiftning enligt vilken vinsten måste utbetalas påföljande år. Årsutfallet påverkas dock inte mycket av detta tack vare det stora arv sektionen fick utbetalat tidigare i år.

Styrelsen har därmed att ta ställning till huruvida man önskar skänka det föreslagna extra bidraget till IS och då, enligt den uppdaterade prognosen efter PKL-beskedet, riskera att årsutfallet slutar på -300 tkr; eller skära ned på det extra bidraget till IS och då eventuellt få ett större överskott. Sektionen kommer att nå kraven från Svensk insamlingskontroll oavsett.

Kassör Maria Eklund förordar att styrelsen går på sekretariatets ursprungliga förslag eftersom det, med hänvisning till sektionens försiktiga budgeteringsprincip, troligen blir ett överskott ändå samt eftersom den summa sektionen riskerar att gå back med i sammanhanget trots allt inte är särskilt stor.

Tora Törnquist undrar om styrelsen kan välja att skära ned på andra områden än de som är uppe för beslut. Maria Eklund förklarar att styrelsen har möjlighet att dra in på vilka områden man finner lämpligast. Sektionen har däremot redan betalat den obligatoriska IS-avgiften och det som nu diskuteras är det extra bidraget till IS om 1,5 mkr eftersom det är den enda nedskärning som inte skulle påverka den svenska sektionens verksamhet. Anton Lidström tillägger att det på grund av att det är ett extra bidrag inte heller är något som IS har budgeterat för och att det följdaktligen inte påverkar deras planerade verksamhet om de inte skulle få bidraget.

Styrelsen är överens om att stå fast vid det ursprungliga förslaget om ett extra bidrag till IS.

Beslut

att juni månads disponibla del antas enligt sekretariatets förslag.


§ 38 Direktiv för budgetarbetet 2012

Annica Blidegård föredrar. Den prognos som presenteras är en första intäktsprognos för kommande år och har därmed ingen kostnadssida. Inriktningsbeslutet för nästa år gäller bland annat om budgeten ska vara balanserad samt om några verksamheter som styrelsen redan nu måste fatta beslut om inför budgetåret 2012. Dessa är: en minimiupplaga om fyra nummer per år för Amnesty Press, sektionens medlemsavgift till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar samt sektionens avgift till Amnestys EU-förening.

Viss diskussion uppstår om huruvida budgeten ska vara balanserad eller inte. Trots vissa ledamöters funderingar kring att i framtiden eventuellt ompröva normen med en balanserad budget och en mer försiktig budgeteringsprincip, är styrelsen ense om att det på grund av en del oklarheter, både avseende PKL och det nya internationella redovisningssystemet, inför 2012 är klokast att fortsätta med en balanserad budget.

Beslut

att budgeten tillsvidare ska omsluta omkring 91,4 Mkr,

att budgeten tillsvidare ska vara balanserad,

att arbetet bedrivs enligt den föreslagna tidsplanen och sektionens verksamhetsmål,

att verksamheter för år 2012 enligt ovan godkänns.


§ 39 Övriga frågor

- Möte i London och flytt av septembermötet

Sofia Halth föreslår styrelsen att decembermötet förläggs till det internationella sekretariatet i London. Då blir utbildningsdagen som styrelsen har i anslutning till decembermötet istället ett studiebesök på IS för att få tillfälle att träffa personal, få fördjupade kunskaper om hur arbetet på IS bedrivs etc. Om styrelsen bifaller förslaget måste utbildningsdagen flyttas till fredagen dagen före mötet då personalen är på plats.

Ytterligare en ledamot har anmält förhinder till septembermötet sedan möteskalendern klubbades och Sofia Halth anser att det är för många frånvarande för att mötet ska kunna hållas det planerade datumet. Efter samtal med sekretariatet har det planerade Distriktsombudsmötet som sammanfaller med styrelsens septembermöte och det verksamhetsmöte som styrelsen håller tillsammans med DO, flyttats. Mötet i september borde därmed också tidigareläggas med en vecka till den 17-18 september.

Beslut

att i möteskalendern flytta septembermötet och verksamhetsmötet till 17-18 september,

att förlägga decembermötet till det internationella sekretariatet i London och därmed ändra datumet till 9-10 december.


§ 40 Mötet avslutas

Mötet avslutas av Michael Falk.




Sofia Halth
Ordförande




Michael Falk
Vice mötesordförande




Hannah Laustiola
Sekreterare




Karin Armgren
Justerare




Förklaringar:
1FA – One Financial Amnesty, Ett finansiellt Amnesty
AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
CRM – Customer Relations Management, ny medlemsdatabas
DO – distriktsombud
GK – Granskningskommittén
GPS – Global Priorities Statement
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
IEC – International Executive Committee, den internationella styrelsen
IFM – International Finance Meeting, årligt möte för alla kassörer
INC – International Nominations Committee, den internationella valberedningen
IS – Internationella Sekretariatet
ISP – (Integrated Strategic Plan) den internationella strategiska planen som omfattar en period på sex år
Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på hemsidan
PKL – Postkodlotteriet
SG – Strategigrupp