Verksamhetsberättelse för 1998. Tillägg Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1999

(DELAS UT I PAPPERSFORM VID MÖTET, INKL. BILAGA MED EXEMPEL PÅ EKONOMISK REDOVISNING)

Till styrelsen
Från sekretariatet
Datum 5 mars 1999





Verksamhetsberättelse 1998

Styrelsen fattade på sitt möte 5-6 december 1998 beslut om att förändra utformningen av sektionens verksamhetsberättelse. Beslutet innebär att den version som presenteras för samtliga medlemmar i Amnesty Press förkortas, dels för att göra informationen mer lätttillgänglig för läsarna, dels för att minska kostnaden för tryckning och distribution. Ytterligare en anledning är att ge Amnesty Press en jämnare utgivningsplan (se underlag till styrelsens decembermöte 1998).

Sektionens verksamhetsberättelse 1998 kommer i sin helhet att uppta 8 sidor i Amnesty Press varav Amnestyfonden disponerar två sidor och Radiohjälpskampanjen presenteras särskilt på en sida. Radiohjälpskampanjen omnämns därför endast helt kort i förslagstexten.

Sekretariatet föreslår att verksamhetsberättelsen innhåller ungefär den information som presenteras i bifogat förslag. Den ekonomiska redovisningen kommer att uppta två sidor med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse samt tabeller och diagram enligt bifogat exempel. Därutöver föreslås en kort inledning om mr-året 1998, förslagsvis författat och undertecknat av ordföranden.

Den fullständiga verksamhetsberättelsen och de separata verksamhetsberättelserna från samordnare, specialgrupper och distrikt kommer att kunna beställas från sekretariatet.

Förslag till beslut att godkänna den fullständiga verksamhetsberättelsen 1998,

att uppdra åt sekretariatet att färdigställa verksamhetsberättelsen i Amnesty Press i enlighet med förslaget.




Kampanjarbetet under 1998 präglades till stor del av "Fria & Lika-kampanjen" som uppmärksammade FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som antogs för 50 år sedan. Amnestys arbete under kampanjen fokuserade på människorättsförsvarare som själva utsatts för övergrepp på grund av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Inom ramen för Fria & Lika-kampanjen genomfördes både årets fackliga aktion och årets kvinnoaktion. Kampanjen avslutades i anslutning till den 10 december, dagen då FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs. I Göteborg arrangerades en gala på Lorensbergsteatern och en manifestation då den allmänna förklaringen delades ut till allmänheten. I Stockholm besöktes den kroatiska ambassaden och drygt 11 000 vykort, med vädjanden för Mirijana Galo, som samlats in genom ett samarbete med The Body Shop överlämnades. Fria & Lika-kampanjen utgjorde även ramen för Amnestyfondens samarbete med Radiohjälpen i kampanjen "Ordets makt" som presenteras närmare längre fram.

Ett flertal andra aktioner pågick under året varav en var en reaktion på det upptrappade våldet i Kosovo och civilbefolkningens utsatthet. Under aktionen uppmärksammades de utomrättsliga avrättningarna, tortyr, misshandel och andra allvarliga övergrepp som begåtts. Andra länder som uppmärksammades i aktioner var Kenya, Bosnien, Mellanöstern och Nordafrika.

Sedan den 6 oktober arbetar cirka 130 grupper med USA-kampanjen som kommer att pågå till slutet av september 1999. USA-kampanjen fick ett försiktigt mottagande i media, men tidigare under året ägnade både tidningar och etermedia mycket utrymme åt dödsstraffet i USA med anledning av avrättningen av Karla Faye Tucker den 4 februari. Under våren genomförde svenska sektionen en uppmärksammad aktion mot dödsstraffet. Över hundra grupper, ungdomsgrupper och distrikt deltog i aktionen som avslutades i början av april med manifestationer runt om i landet, bl a på Sergels torg i Stockholm. I december fick vi återigen anledning att uppmärksamma USA och dödsstraffet i och med att den 500 avrättningen i USA ägde rum sedan bruket av dödsstraff återinfördes 1976. En manifestation genomfördes i Humlegården i Stockholm, med tal av Thomas Hammarberg och uppläsning av namnen på alla de personer som avrättats i USA sedan avrättningarna återupptogs. Grupper runt om i landet genomförde liknande manifestationer.

Inför både "Fria och Lika" och USA-kampanjen hölls utbildningar riktade till informatörer, utbildare, kampanjansvariga, och andra aktiva medlemmar. Utbildningarna gav ökad kunskap om kampanjinnehållet och gav tillfälle att planera och diskutera kampanjupplägg och förslag till aktiviteter.

Inom sektionens grupper och distrikt arbetades det oavbrutet för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter och informera om Amnesty. Informatörerna hade ett hektiskt år då Amnestys tjänster varit mycket efterfrågade i samband med 50-års firandet av FN's allmänna förklaring. På Göteborgskontoret bjöds både amnestymedlemmar och allmänhet varje vecka in till föreläsningar om mänskliga rättigheter. Under sommaren deltog Amnesty tillsammans med andra frivilligorganisationer i festivalen "Musik vid Siljan" i Rättvik som hade temat "...födda fria och lika i värde...".

Massmedia kontaktade dagligen sekretariatet rörande olika mr-frågor. Företrädare för Amnesty, styrelsemedlemmar, samordnare och sekretariatspersonal deltog i radio- och tv-inslag samt gav intervjuer för tidningsartiklar. Även i samband med generalsekreterare Ann-Marie Orlers avgång var trycket från media stort. Årsrapporten 1998, som gavs ut i nytt tvådelat format där tematiska frågor och landinformation behandlas separat, lanserades i juni på en mycket välbesökt presskonferens. Rapporten väckte stor uppmärksamhet eftersom Sverige omnämndes i samband med Osmo Vallos fall.

Arbetet med Amnestys hemsida - www.amnesty.se - utvecklades. Allt fler journalister, studenter och andra använde regelbundet sidan vilket ökade spridningen av landinformation, blixtaktioner, årsrapporten och annan amnesty-information som uppdaterades flera gånger om dagen. Det totala antalet besök på hemsidan var cirka 150 000, en tredubbling jämfört med året innan.

Skolorna visade ett växande intresse för Amnesty, temadagar om mänskliga rättigheter arrangerades och många uppmärksammade skolmaterialet "Födda Fria" som ofta används av Amnestys informatörer ute i skolorna. Amnestys engagemang i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte både på regional och central nivå vilket innebar bl a medverkan både vid en lärarutbildarkonferens och vid Ungdomsforum för gymnasieelever.

Amnestygrupperna i landet arbetade under 1998 med 300 aktionsfall . Under året förmedlade internationella sekretariatet över 400 blixtaktioner i olika former och nästan lika många uppföljningar. 465 personer och grupper tog regelbundet emot blixtaktioner, ett sextiotal fler än föregående år. Även antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer ökade till närmare 70 mottagare.

Sekretariatet besvarade förfrågningar och gav service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter och flyktingombud. De tjugo flyktingombud som var verksamma runt om i distrikten försågs fortlöpande med information om situationen i olika länder, ny lagstiftning och aktuella flyktingärenden. Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Kyrkan och Caritas. Amnesty påbörjade ett samarbete med Statens Invandrarverk för att kunna förmedla landinformation direkt till verkets nyskapade databas.

Under året gjordes fyra vädjanden för enskilda asylsökanden från Irak och Syrien. Dessutom gjordes i ett antal frågor skriftliga uppvaktningar av regeringen, immigrationsmyndigheter och FN:s flyktingkommissariat. Svenska sektionen var även remissinstans i samband med Sveriges ratificerande av Amsterdamfördraget.

Svenska sektionen var representerad i Amnestys delegation till FNs kommission för de mänskliga rättigheterna och mycket av vårens lobbyarbete ägnades åt kommissionen. Dessutom följdes arbetet för de mänskliga rättigheterna inom internationella organisationer. Svenska EU-parlamentariker försågs löpande med information om situationen i olika länder och sektionen deltog i Amnestys EU-förenings aktioner. Flera aktioner gentemot departement och regeringsrepresentanter genomfördes, många i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. Amnestys samarbete med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I gruppen ingår medlemmar från samtliga riksdagspartier.

Liksom tidigare år deltog Amnesty i Försvarshögskolans utbildning "Exercise Georgeland", en internationell övning i fredsbevarande insatser. I samarbete med andra frivilligorganisationer utbildade Amnesty drygt 2000 soldater från sju länder i mänskliga rättigheter och humanitär rätt under höstens stora militärövning "Nordic Peace".

Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna under året. Två gruppsekreterarkurser, en informatörsutbildning, en grundutbildning för utbildare, en grundutbildning för flyktingombud, och en utbildning om Amnestys åtagande. Region väst genomförde utbildningar kopplade till kampanjer och en utbildningsdag om Amnesty, FN och lobbyarbete. Regionen arrangerade också introduktionskurser för nya medlemmar vid fem tillfällen. Särskilda utbildningar för ungdomar har under året hållits i Umeå, Stockholm och Stenungsund. Cirka 180 personer deltog i centrala kurser under 1998. Dessutom har många utbildningar genomförts i distrikten av lokala utbildare och på regionkontoret i Göteborg.

Både insamling och medlemsvärvning skedde under året till stor del mot bakgrund av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 50 år vilket var temat för almanackan 1998. Foldern "Kvinnor och barn först" användes för utskick inom ramen för Fria och lika-kampanjen. Medlemsvärvningen gick sämre under 1998 än tidigare. Per den sista december 1998 hade Amnesty 69 230 medlemmar, att jämföra med 73 320 medlemmar vid samma tidpunkt 1997. Insamlingsverksamheten däremot gick bättre än någonsin, inklusive Amnestyfonden och Radiohjälpskampanjen samlade sektionen in drygt 60 miljoner under året. Utöver detta erhölls omfattande stöd i form av t ex gratis annonsutrymme i media och arbete utfört av reklambyråer. Sektionen har aktivt deltagit i diskussionen om statligt ekonomiskt stöd som pågår inom den internationella rörelsen.

Försäljningsverksamhet inom sektionen sköttes av grupperna i Lund som beslutade att ta över postorderförsäljningen då Amnestybutiken i Malmö lades ner.

Amnestys kontakter med näringslivet utvecklades. Under sommaren slöts ett tvåårigt sponsoringsavtal med SCA Fine Paper vilket garanterar svenska sektionen ett bidrag på minst 250 000 kr per år i form av både papper och pengar. I slutet av året intensifierades arbetet för att värva företag som bidragsgivare till Amnesty, s k AmnestySupporter, genom både annonsering, utskick och mässdeltagande. En annan sida av samarbetet med näringslivet är de många förfrågningar som kommit från företag och organisationer gällande etik och mänskliga rättigheter i näringslivet och sektionen har deltagit i seminarier och genomfört utbildningar.

För att underlätta informationsspridning och öka öppenheten inom rörelsen upprättades under året en intern hemsida.

Diskussionen om sektionens problem att behålla sina arbetsgrupper fortsatte. 1998 fanns 255 arbetsgrupper, under året lades sjutton grupper ned och sju nya startades. Siffrorna är bättre än 1997, men innebär ändå en minskning av antalet grupper. I augusti ägde ett intersektionellt möte om grupper och aktionsfall rum i Paris. Två representanter från den svenska sektionen deltog och på mötet diskuterades gruppernas framtid, möjligheter och utmaningar. Sektionen kunde fortlöpande glädjas åt frukterna av ungdomskampanjen som genomfördes under 1997, vid årets slut fanns 42 registrerade ungdomsgrupper. Under sommaren genomfördes ett tre dagar långt ungdomsläger i Mariefred där ett tjugotal ungdomar deltog. Under flera år har enskilda aktivisters roll diskuterats inom sektionen och under året inleddes försöksverksamhet i ett par distrikt. 18 distrikt var verksamma under 1998.

Inom sektionen fanns 30 samordningsgrupper som bevakade 130 länder och bistod både sekretariat och grupper med information. I början av oktober stod svenska sektionen värd för ett intersektionellt samordnarmöte om östra Medelhavsområdet. Mötet gästades bl a av personal från det internationella sekretariatet i London. Deltagarna diskuterade under tre dagar övergripande strategier och utveckling av sektioner samt det löpande arbetet mer praktiskt. Sektionens samordnare var representerade vid en rad internationella möten, bl a ett intersektionellt samordnarmöte i Hong Kong om Kina och ett internationellt möte i Turkiet om mänskliga rättigheter. Under hösten stod svenska sektionen värd för ett tvådagars möte med de nordiska sektionernas handläggare för samordnare, grupper, aktionsfall och RAN.

Sektionens nio specialgrupper samlade specialistkunskap och medverkade i aktioner inom olika områden såsom barn, hälso- och sjukvård, homosexfrågor, dödsstraffet och tortyr och fackliga rättigheter. Juristgruppen var uppdelad i fyra avdelningar i Lund, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Policygruppen gav bl a ut AmnestyDebatt, sektionens interna debatt-tidskrift. Översättargruppens huvuduppgift var att översätta Årsrapport 1998.

Under 1998 deltog svenska amnestymedlemmar i arbetet inom den internationella rörelsen, bl a genom representation i kommittén för sektioners utveckling, internationella överklagandekommittén och "Decision-Making and Accountability Working Group". Sektionen var representerad vid en rad årligen återkommande internationella Amnesty-möten , generalsekreterarmötet i Israel i januari, Amnestys EU-förenings årsmöte i Dublin i maj och kassörsmötet, som hölls i november i London. Dessutom var svenska sektionen representerad vid det internationella insamlingsseminariumet i oktober. Den svenska sektionen har av den internationella rörelsen fått i uppdrag att stödja uppbyggnad av lobbyarbetet i Polen varför svenska sektionen fanns representerad vid deras årsmöte i Gdansk i november för att hålla ett seminarium.

Amnesty Open University
Under tolv dagar i maj reste en grupp på fyra personer, däribland en representant från den svenska sektionen runt i Kroatien och Bosnien. Syftet med resan var att informera om FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och att berätta om Amnestys verksamhet. Gruppen höll föreläsningar på universitet för studenter och lärare, träffade representanter från MR-organisationer, besökte barn och ungdomar på olika ungdomscenter.

Omkring 300 medlemmar deltog i årsmötet som hölls i Växjö 8-10 maj. Årsmötet gästades av Cejko och Rasida Kahteran som flytt från Bosnien, Mirjana och Igor Galo från Kroatien där de arbetar för mänskliga rättigheter, samt Laura Jordán de Conte, från en organisation som arbetar för barn till offer för "försvinnanden" i Argentina. Som vanligt var de flesta nordiska sektionerna av Amnesty representerade vid årsmötet. Media visade stort intresse för årsmötet och i synnerhet valet av ny ordförande. Årsmötet beslutade att fortsättningsvis kommer årsmöte för behandling av motioner hållas vartannat år, vartannat år kommer en konferens om mänskliga rättigheter att arrangeras. Val kommer att förrättas varje år, liksom diskussion av verksamhetsberättelse och bokslut.



Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott vars uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse. För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1998)
Ordinarie ledamöter:
Jesús Alcalá, Tomelilla (ordförande)
Christian Gräslund, Sollentuna
Robert Hårdh, Karlstad
Cecilia Kaijser, Stockholm (personalrepresentant)
Susann Olsson, Växjö
Hanna Roberts, Lund
Eric Ericson, Stockholm (kassör) - avgick ur styrelsen i juni 1998
Jesper Hansén, Uppsala - avgick ur styrelsen i juni 1998
Johanna Strandh, Stockholm - avgick ur styrelsen i juni 1998
Suppleanter:
Åsa Fahlbeck, Linköping - avgick ur styrelsen i juni 1998
Jenny Wessblad, Lund (gick in som ersättare för Jesper Hansén och Johanna Strandh)
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)
Sektionens generalsekreterare Ann-Marie Orler var adjungerad till styrelse och arbetsutskott och sedan Ann-Marie Orler slutat, trädde t f generalsekreterare Dan Grundin in som adjungerad.

Sekretariatet på Sveavägen i Stockholm hade per 31 december 1998 25 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 31 personer. Dessutom hade sekretariatet 1,50 projekttjänster för Radiohjälpsinsamlingen samt Ungdomskampanjen. Cirka 50 personer arbetade ideellt, dessutom arbetade 15 personer ideellt med ett telemarketingprojekt kring Radiohjälpsinsamlingen. På regionkontoret i Göteborg fanns två anställda (1,5 tjänst) och cirka 10 personer arbetade ideellt. Ann-Marie Orler som anställdes som generalsekreterare i december 1997 sade upp sin anställning i juni 1998 och Dan Grundin ersatte henne som tillförordnad generalsekreterare.