Verksamhetsberättelse för 1998 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1999

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1998 FÖR STYRELSEN FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL

( Fullständig, version för godkännande av styrelsen 6-7 mars 1999 )

1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Styrelsen ska
* ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika
utbildningsprogram
* definiera nyckelgrupper som vi ska påverka
* utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer
* föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella
människorättsdagar.

Detta mål gavs hög prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

Fokus för sektionens utbildningsaktiviteter ligger på skolungdom. Skolorna har visat ett växande intresse för Amnesty och många har uppmärksammat skolmaterialet "Födda Fria"* som ofta används av Amnestys informatörer ute i skolorna. Både medlemsutbildare och informatörer deltog i tema-dagar om mänskliga rättigheter, arrangerade av skolor runt om i landet.

Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte både på regional och central nivå. Amnesty var med som arrangör av SAMFI:s Lärarutbildarkonferensen 8-10 oktober samt Ungdomsforum för gymnasieelever 16-18 oktober.

I region väst fortsatte man arrangemanget "veckans Amnestykväll" med föreläsningar om mänskliga rättigheter. Under året hölls 22 föreläsningar som var öppna för allmänheten och samlade ett stort antal åhörare.

FN-dagen den 24 oktober och dagen då FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs, den 10 december, uppmärksammades av grupper och distrikt runt om i landet, bl a arrangerade regionkontoret i Göteborg en gala på Lorensbergsteatern och en manifestation då den allmänna förklaringen delades ut till allmänheten.

Tack vare att Radiohjälpens insamlingskampanj 1998 tilldelades Amnestyfonden spreds information om mänskliga rättigheter via annonsering och genom ökat intresse från media.

*"Födda Fria" är ett metodmaterial för arbete med mänskliga rättigheter i klassrum med utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Materialet är en samproduktion mellan Amnesty, MOD (Mångfald och Dialog), Röda korset och Utbildningsradion.

2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas.

Styrelsen ska
* skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att
delta aktivt
* förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser
samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen
* utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla
medlemmar
* framhäva det aktiva arbetet i medlemsvärvningen
* fortsätta att bredda medlemsbasen
* betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under
insamlingar och i andra sammanhang.

Detta mål gavs hög prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

Medlemsvärvning
Medlemsvärvningen för 1998 inleddes i september 1997 i samband med starten av Ungdomskampanjen, som pågick 15 september -15 december 1997. Temat för Ungdomskampanjen var "Världen är sjuk men du kan förändra den". Det särskilt framtagna materialet för marknadsföring och medlemsvärvning användes även för andra målgrupper via annonsering i dagspress, fackpress och utomhustavlor samt reklamspotar i radio och TV som fortsatte även efter kampanjens slut.

I samband med kampanjen "Fria och lika" producerades en folder för medlemsvärvning och insamling på temat "Kvinnor och barn först". Foldern användes för medlemsvärvning genom ibladning i ett flertal olika tidningar under perioden november 1997 - maj 1998, bl a VI, Vi föräldrar, Sveriges Natur, ICA-Kuriren, Amelia, Vecko Revyn och GP.

I november 1997 gjordes ett utskick till drygt 110 000 köpta adresser. Urvalet för adresserna var kvinnor med högre inkomst i storstad och temat för utskicket var även här "Kvinnor och barn först". Resultaten av utskicken analyserades och en bedömning av responsen hos urvalsgruppen gjordes.

I februari gjordes ett utskick till givare i medlemsregistret, ca 13 000 personer. Utskicket som hade temat "Alla människor är födda fria och lika i värde" var kopplat till Fria och lika-kampanjen. Inom ramen för denna kampanj genomfördes även ett samarbete med Body Shop vilket innebar att Amnestys medlemsvärvningsfolder bifogades i ett utskick i maj till 120 000 av Body Shops kunder i Sverige.

Höstens utåtriktade aktiviteter dominerades helt av insamlingskampanjen för Radiohjälpen som 1998 tilldelats Amnestyfonden. Med anledning av Radiohjälpskampanjen ändrades brytpunkten för medlemsåret 1999 till den 21 september 1998. Under perioden då Radiohjälpskampanjen pågick fick inte någon medlemsvärvning för Amnesty ske för att inte störa insamlingen på Radiohjälpens postgirokonto. I samband med Radiohjälpskampanjen släpptes även en CD, "För Amnesty", som flera av Sveriges stora artister spelade in till förmån för Amnesty. I skivkonvolutet till "För Amnesty" fanns en kupong för att bli medlem, dessutom placerades ställ med medlemsvärvningfoldrar hos de flesta skivhandlarna som sålde CD:n.

Under året skedde även löpande medlemsrekrytering via bl a spontana intresseanmälningar, grupper, Amnestys automatiska telefontjänst och Amnestys hemsida på Internet. Informationskuvert skickades till drygt 9000 personer som visat intresse för Amnesty. I slutet av året startades en butik på Internet med möjlighet att bli medlem och betala direkt över nätet. I december 1998 genomfördes en personnummersättning av medlems- och givarregistret för att ge större kunskap om medlemskåren och bättre kunna selektera utskick.

De traditionella aktiviteterna för att värva medlemmar har gått sämre under 1998 än tidigare.Under medlemsåret har 7 042 nya medlemmar värvats till organisationen. Per den sista december 1998 hade Amnesty 69 230 medlemmar, att jämföra med 73 320 medlemmar vid samma tidpunkt 1997. Amnesty hade således 4 090 färre medlemmar 1998 jämfört med året innan. Bortfallet var 16,2%, vilket är ovanligt högt. Liksom tidigare får Amnestymedlemmen i sitt medlemskap sex nummer av AmnestyPress, Amnestys årliga almanacka samt ett medlemskort.

Insamling
Temat för 1998 års almanacka var FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 50 år. Almanackan skickades ut till alla medlemmar i november 1997.

Under året skickades sex givarbrev till sektionens bidragsgivare, men endast fem av dessa gav direkta intäkter till sektionen. Detta berodde på att septembers givarbrev anknöt till Radiohjälpskampanjen och intäkterna tillföll Radiohjälpen. I syfte att värva fler regelbundna bidragsgivare skickades givarbrevet i juli även till samtliga medlemmar.

Foldern "Kvinnor och barn först" användes i insamlingsyfte för ibladning i tidningarna Ica-Kuriren, Vi Föräldrar och Sveriges Natur under våren, samt Vi och tidningen HÄLSA i november. Ytterligare 110 000 adresser med samma urval som för medlemsvärvningen köptes och tillsändes foldern "Kvinnor och barn först" för insamling.

Humanfonden marknadsfördes för att öka antalet sparare till Amnesty genom annonsering i AmnestyPress och genom aktiviteter i samband med Alla Hjärtans dag i februari då Amnestygrupper runt om i landet spred 30 000 foldrar om Humanfonden. I december gjordes en ibladning av foldern för Humanfonden i AmnestyPress.

Sektionens arbete med sponsring ledde till ökad produktsponsring under 1998. Under sommaren slöts ett tvåårigt sponsoringsavtal med SCA Fine Paper och sju europeiska sektioner av Amnesty International. Avtalet garanterar svenska sektionen ett bidrag på minst 250 000 kr per år, baserat på försäljningen av pappersserien "Wifsta Office". 50% av bidraget ges i form av papper och 50% i form av pengar. Eftersom avtalet skrevs på under andra halvan av året betalades 1998 halva garantisumman ut, d v s 125 000 kr, vilka användes för papper till 1999 års almanacka samt för skivkonvolut till CD:n "För Amnesty".

Under sommaren deltog Amnesty i musikfestivalen "Musik vid Siljan" i Rättvik. Festivalen pågick 28 juni-5 juli och fokuserade med årets tema "...födda fria och lika i värde..." de mänskliga rättigheterna. Deltagande ideella organisationer var Amnesty, Lutherhjälpen, Rädda Barnen och Röda Korset. Musik vid Siljan gav Amnesty en chans att synas samt ett ekonomiskt tillskott på 100 000 kr.

En ny folder för AmnestyGiro producerades och skickades ut till samtliga medlemmar i samband med medlemsaviseringen i december.

I slutet av året påbörjades ett flertal värvningsaktiviteter för att värva företag som bidragsgivare till Amnesty, s k AmnestySupporter. En broschyr, plugganonnser och diplom togs fram. I december skickades ca 5 000 broschyrer ut som medskick i Advokatsamfundets eget utskick samt till affärsföretag. Pluggannonser samt broschyrer skickades till ett stort antal tidningar, såväl dagspress som specialtidningar.

Utöver insamlade medel erhöll sektionen omfattande stöd i form av t ex gratis annonsutrymme i media och arbete utfört av reklambyråer.

Samarbetet med Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII) fortsatte.

Försäljningsverksamhet
Svenska sektionen beslutade under 1997 att lägga ner sin affär i Malmö. Lundaavdelningen (som är en del av Skåne- Blekinge distriktet) beslutade då att ta över postorderförsäljningen. I mars 1998 tecknades ett avtal med sektionen, som bl. a. innebar att Lundaavdelningen fick överta överblivna varor och utrustning från affären i Malmö, samt att sektionen gav ett startbidrag om 50.000:- och ett lån om lika mycket. Annonser för verksamheten har förts in i tre nummer av Amnesty Press, en katalog har tryckts och distribuerats till sektionens arbetsgrupper. En annonsbyrå arbetar också med att lägga ut produkterna på Internet, vilket förväntas bli klart i februari 1999.

AmnestyPress
Sektionens medlemstidning utkom med sex nummer. Den genomsnittliga upplagan var drygt 70 000. Antal prenumeranter var 750.

3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Styrelsen ska
* utveckla massmediestrategier
* utveckla kontakter med opinionsbildare och använda
effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap.

Detta mål gavs hög prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

Massmedia
De frågor som fick mest täckning i medierna var framförallt högtidlighållandet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i och med dess 50-års jubileum, gripandet av Augusto Pinochet i London där Amnestys synpunkter efterfrågades både gällande fallet och i kampen mot straffrihet i allmänhet, samt dödsstraffet. Även den fortsatta utredningen i fallet Osmo Vallo fick stor uppmärksamhet.

Pressekreteraren kontaktades dagligen av journalister rörande olika frågor. Antalet pressklipp uppgick till 3000. Företrädare för Amnesty, såväl styrelsemedlemmar, samordnare och sekretariatspersonal, deltog i radio- och tv-inslag samt gav intervjuer för tidningsartiklar. Under året gjordes 28 pressmeddelanden som med den nya tekniken distribuerades till fler redaktioner än någonsin tidigare.

Amnestys USA-kampanj fick ett försiktigt mottagande i media, men tidigare under året ägnade både tidningar och etermedia mycket utrymme åt dödsstraffet i USA med anledning av den planerade, och sedermera genomförda avrättningen av Karla Faye Tucker den 4 februari. I december aktualiserades kampanjen i samband med den 500:e avrättningen sedan dödsstraffet återinfördes i USA. Övergreppen mot barn i amerikanska fängelser togs upp i pressen i form av ledarkommentarer och insändare från Amnestygrupper.

Dödsstraffet uppmärksammades även av media i samband med vårens svenska aktion mot dödsstraffet som kulminerade den 4 april med aktiviteter runt om i landet, bl a en manifestation på Sergels Torg i Stockholm.

Kontaktnätet bestående av journalister i dags-, vecko- och fackpress samt etermedia utökades påtagligt, inte minst som en följd av Radiohjälpskampanjen som medförde stort intresse från media. I samband med att skivan "För Amnesty" släpptes hölls en mycket välbesökt presskonferens.

Kontakterna ökade även med andra opinionsbildare, främst från andra frivilligorganisationer. T ex inledde sektionen ett samarbete den chilenska anhörigorganisationen i Sverige under processen mot Pinochet i London.

Arbetet med Amnestys hemsida - www.amnesty.se - utvecklades och intensifierades, och fortfarande var den svenska sektionen ledande i Amnestyrörelsen med att snabbt lägga ut allt externt material, med uppdatering flera gånger om dagen. Allt fler redaktioner använde regelbundet sidan och kompletterade ofta med förfrågningar till pressekreteraren. Antalet träffar på hemsidan under året var omkring 150 000, vilket betyder en tredubbling jämfört med 1997. Antalet besökare på första sidan pendlade mellan 200 och 1 600 per dag (som mest under Radiohjälpskampanjen). Nyhetsnotiser på svenska lades ut dagligen på hemsidan och sändes även via e-post till drygt 100 prenumeranter.

Årsrapporten 1998 lanserades i juni i en ny tvådelad utformning på en mycket välbesökt presskonferens som fokuserade på Osmo Vallo-fallet, vilket även dominerade rapporteringen i media .

Media visade stort intresse för sektionens årsmöte i Växjö och då i synnerhet valet av ny ordförande. Även i samband med generalsekreterare Ann-Marie Orlers avgång var trycket från media stort.

Arbetet med att utveckla en ny mediestrategi sköts på framtiden.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Den svenska sektionen var representerad i Amnestys delegation till FNs kommission för de mänskliga rättigheterna och mycket av vårens lobbyarbete ägnades åt kommissionen. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet, bl. a. frågor som gäller dödsstraffets avskaffande, inrättandet av en permanent internationell brottmålsdomstol (ICC) och olika landkampanjer. Arbetet med EU fortsatte och sektionen deltog i ett stort antal aktioner som skickades ut av Amnestys EU-förening. Svenska EU-parlamentariker försågs löpande med information om situationen i olika länder.

Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. Amnestys samarbete med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I gruppen ingår medlemmar från samtliga riksdagspartier. Gruppen engagerar sig främst i fall som rör parlamentariker eller oppositionspolitiker som utsatts för övergrepp, men man tar också upp andra fall och engagerar sig starkt i arbetet mot dödsstraffet. Under 1998 skickade gruppen 74 brev till 39 länder.

4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Styrelsen ska
* utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när
omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna
inträffar
* verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade
aktiviteter
* analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering
* verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer
* verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP
* utveckla samarbetet med andra organisationer
* utveckla lobbyarbetet
* utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna
* verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten.

Detta mål gavs hög prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

Kampanjer och aktioner
Den 10 december 1997 inleddes "Fria & Lika kampanjen". Kampanjen uppmärksammade FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och att det var 50 år sedan förklaringen antogs. Amnestys arbete fokuserade på människorättsförsvarare som själva utsatts för övergrepp på grund av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Under Fria & Lika kampanjen samarbetade sektionen med Body Shop. Vykort med vädjanden för kroatiskan Mirijana Galo fanns utplacerade i Body Shops samtliga butiker under några veckors tid och drygt 11 000 undertecknade vykort samlades in. Kampanjen avslutades den 11 december 1998 i och med ett besök vid den kroatiska ambassaden. Tf generalsekreterare Dan Grundin och Cecilia Hartzell från Body Shop fick träffa ambassadören och överlämnade vykorten som samlats in. Inom ramen för Fria&Lika -kampanjen genomfördes den fackliga aktion vars mål var att sprida kunskap bland fackligt aktiva om rättigheterna i den allmänna förklaringen och andra internationella dokument. Årets kvinnoaktion var också den kopplad till kampanjen "Fria och Lika". Målet var att uppmärksamma diskriminering och övergrepp mot kvinnor.

Den Bosnienaktion som startade hösten 1997 fortsatte under våren 1998. Amnesty krävde att minoritetsbosnier inte ska sändas tillbaka förrän Bosnien kan garantera deras säkerhet.

Kenyaaktionen startade hösten 1997 pågick under våren 1998. Målet var att ge den än så länge svaga demokratirörelsen stöd och bidra till att rikta världens ögon mot de övergrepp som förekommer i allt större omfattning i Kenya.

Kosovoaktionen som startade i slutet av juni och pågick under resten av 1998 var en reaktion på det upptrappade våldet i Kosovo och landets myndigheters ovilja och oförmåga att skydda civilbefolkningen. Under aktionen uppmärksammades de utomrättsliga avrättningarna, tortyr, misshandel och andra allvarliga övergrepp som begåtts.

Den 16 april startades en tre månader lång kampanj där det krävdes att länderna i Mellanöstern och Nordafrika ska leva upp till de internationella normer som finns för att säkra åtalades rätt till en korrekt rättegång.

Under våren genomförde svenska sektionen en aktion mot dödsstraffet. Över hundra grupper, ungdomsgrupper och distrikt anmälde sig till aktionen. Aktionens höjdpunkt var den 4 april då manifestationer genomfördes i ett flertal städer.

Den 6 oktober 1998 startade USA-kampanjen. Den kommer att pågå till slutet av september 1999. Kampanjen är mycket omfattande med många delaktioner gällande olika kränkningar av mänskliga rättigheter. Ca 130 grupper har anmält sig. I december hölls en manifestation i Humlegården i Stockholm i samband med den 500:e avrättningen i USA sedan man återinförde dödsstraffet 1976. Grupper runt om i landet genomförde också manifestationer.

Vid årsskiftet arbetade grupperna med sammanlagt ca 300 aktionsfall, vilket är betydligt färre än 1997. Flera grupper har också väntat länge på nya fall. Anledningen är att IS under framför allt hösten har prioriterat andra uppgifter. IS kommer under våren 1999 att försöka förbättra situationen.

Övrigt
Sekretariatet och Kinasamordningen tog i november emot en delegation kinesiska polischefer och forskare för utbildning om Amnesty och mänskliga rättigheter. Besöket var ett led i det sedan några år tillbaka påbörjade samarbetet med Raoul Wallenberginstitutet i Lund.

Radiohjälpskampanjen
Radiohjälpens höstinsamling tilldelades 1998 Amnestyfonden. Kampanjen pågick 21 september-31 oktober 1998. Under denna period koncentrerades en stor del av sekretariatets arbete på kampanjen och sektionen som helhet engagerades i kampanjen. Kampanjen bestod av en omfattande reklamkampanj som kulminerade i en direktsänd TV-gala. Kampanjen belyste mänskliga rättigheter, ofta utan direkt koppling till Amnesty som organisation. Temat för kampanjen var "Ordets makt". Inför galan sändes en rad dokumentärer i Sveriges television, vilka uppmärksammade olika aspekter av mänskliga rättigheter. Även Radiohjälpens insamlingsprogram handlade om mänskliga rättigheter och en serie inslag, t ex "Kvinnorna i Guatemala", producerades särskilt för kampanjen. Amnestys ambition var att kombinera insamling och informationsspridning och mycket arbete lades ner på att förmedla Amnestys budskap, vilket inte var helt lätt, i synnerhet i relationen till Sveriges television och under planeringen av galan.

Kampanjen kopplades till till Fria & lika kampanjen. Grupper och distrikt fick fortlöpande information och aktivitetstips från sekretariatet, där grupptjänsten förstärkts för att ge grupperna ökat stöd. Många grupper arbetade aktivt både med insamling och informationsspridning.

Radiohjälpskampanjen sammanföll på ett lyckosamt sätt med att ett antal svenska artister spelade in skivan "För Amnesty", till förmån för Amnestyfonden. Skivan innebar omfattande marknadsföringsaktiviteter och mycket uppmärksamhet från media, inte minst i samband med den mycket välbesökta presskonferens där ett flertal av de medverkande artisterna deltog. Skivan hade vid årsskiftet sålts i nära 40 000 exemplar.

MEK-MSP
Liksom tidigare år deltog Amnesty i Försvarshögskolans utbildning "Exercise Georgeland", en internationell övning i fredsbevarande insatser. Under september - oktober genomfördes den stora militärövningen "Nordic Peace". I samarbete med andra frivilligorganisationer utbildade Amnesty drygt 2 000 soldater från sju länder i mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Under året har många förfrågningar kommit från företag och organisationer gällande etik och mänskliga rättigheter i näringslivet. Sektionen har deltagit i seminarier och genomfört utbildningar. Under tiden specialgruppen för MEK/MSP är vilande handläggs dessa frågor av sekretariatet (se vidare under rubrik "samordningsgrupper och specialgrupper").

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var vid årets slut 20 st. Flera distrikt saknade flyktingombud. Flyktingombuden försågs fortlöpande med information om situationen i olika länder, ny lagstiftning och aktuella flyktingärenden. Under året upprättades en ny databas för att på ett bättre sätt hantera olika ärenden samt för att redogöra statistiskt för de förfrågningar som handläggs på sekretariatet.

Under året gjordes fyra vädjanden för enskilda asylsökanden från Irak och Syrien. Utöver detta gjordes ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl samt skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor bl. a. avseende avvisning av irakier till Jordanien, EU:s handlingsplan angående irakiska flyktingar, tillfälligt skydd för flyktingar och Österrikes strategidokument om migrations- och asylpolitik inom EU. Dessutom har FN:s flyktingkommissariat erhållit skriftlig uppvaktning angående norra Irak. Svenska sektionen var även remissinstans i samband med Sveriges ratificerande av Amsterdamfördraget.

Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade inga ärenden under året.

Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Kyrkan och Caritas. Pga Rådgivningsbyråns ekonomiska problem gav Amnesty ett utökat bidrag under 1998.

Under året togs initiativ till att få till stånd ett bättre samarbete med Statens Invandrarverk, tanken är att sektionen ska förmedla information direkt till deras nyskapade databas med bl.a. landinformation, LIFOS, för att på så sätt öka deras användning av vår information. Sektionen deltog även i diskussioner med andra frivilligorganisationer om landinformation.

Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings Working Group on Refugees. Under december var sektionen även medarrangör till två seminarium; ett om Dublinkonventionen samt ett om tortyskadade flyktingars beteende. Det sistnämnda utgjorde en del i en serie av seminarium som kommer att anordnas för Invandrarverket och Utlänningsnämnden handläggare och beslutsfattare.

Blixtaktioner
Under 1998 förmedlades från det internationella sekretariatet, 321 blixtaktioner, 104 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action) samt 389 uppföljningar. Vädjanden skickades till 94 olika länder. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes sex gånger under året. Antalet BA-mottagare per post ökade från 405 till 465, utöver dessa fick ett fåtal mottagare BA via e-post. Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer har ökat från 55 till 67 mottagare. Information om Junior Urgent Actions ingår i det informationsmaterial för skolor och om barn, som sammanställs på sekretariatet.

Ett allt större antal personer hämtade BA direkt från sektionens hemsida. Med början i april lades även ett BA-vädjande ut varje vecka på hemsidan under rubriken "Veckans vädjande" med länkar till BA-sidan och årsrapporten.

MR-information
Amnestys landrapporter skickades löpande till prenumeranter, främst skolor. Antalet prenumeranter minskade under året då påminnelse för 1998 skickades ut först i augusti. Allt fler hämtar även informationen på egen hand via internet.

Publikationer
Pådraget utkom under 1998 med åtta nummer och innehöll 27 fall från 24 länder samt brevförslag. Temanummer i samband med kvinnoaktionen och den fackliga aktionen. Antalet betalande prenumeranter var vid årsskiftet 822 enskilda prenumeranter och 79 grupper. Pådraget skickades även till Finland för översättning och produktion av de två finska utgåvorna, dels på svenska dels på finska. Sista numret av Pådraget utkom i december månad och under 1999 läggs Pådraget ned under det att en översyn av det externa informationsmaterialet genomförs.

Kortkampanjen utkom med elva nummer. Antalet prenumeranter var 2882 enskilda personer och 132 grupper.

5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet.

Styrelsen ska
* ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet
* utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för
styrelsens uppdrag
* ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd
som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet
* verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig
inom områden som har betydelse för sektionens arbete.

Detta mål gavs lägre prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna under året. Två gruppsekreterarkurser, en informatörsutbildning, en grundutbildning för utbildare, en grundutbildning för flyktingombud, och en utbildning om Amnestys åtagande. Flertalet av dessa utbildningar gavs på Röda Korsets kursgård i Mariefred, några hölls i amnestydistrikt i landet. Region väst genomförde utbildningar kopplade till kampanjer och en utbildningsdag om Amnesty, FN och lobbyarbete. Regionen arrangerade också introduktionskurser för nya medlemmar vid fem tillfällen. Särskilda utbildningar för ungdomar har under året hållits i Umeå, Stockholm och Stenungsund, med sammanlagt 70 deltagare. Cirka 180 personer deltog i centrala kurser under 1998.

Inför årets två stora kampanjer, "Fria och Lika" och USA-kampanjen hölls också utbildningar. Dessa kurser riktade sig till informatörer, utbildare, kampanjansvariga, och andra aktiva medlemmar. Utbildningen inför "Fria och Lika" var uppdelad i två parallella grupper, en för informatörer/utbildare, (inriktad på utbildning i skolmaterialet "Födda Fria-om våra mänskliga rättigheter") och en för kampanjansvariga i grupper och distrikt. Utbildningen inför USA-kampanjen var inriktad på att ge en fördjupad kunskap om USA. Under båda utbildningarna planerades och diskuterades dessutom kampanjupplägg och förslag till aktiviteter. Ett 30-tal personer deltog i "Fria och Lika"-utbildningen och cirka 15 i USA-kampanjutbildningen.

Både utbildar- och informatörsnätverken fortsatte att utvecklas. Många av utbildarna är engagerade lokalt i främst introduktionsutbildning för nya medlemmar. Dessutom har många utbildningar genomförts i distrikten av de lokala utbildarna, t.ex. informatörsutbildningar och utbildningar inför kampanjer. För informatörerna har det varit ett hektiskt år då våra tjänster varit mycket efterfrågade i samband med 50-års firandet av FN:s allmänna förklaring.

Det årliga mötet för samordnare och specialgrupper som ägde rum i mars samlade ett 40-tal samordnare, medlemmar ur specialgrupperna samt inbjudna gäster från bland annat IS. Under de två dagar som mötet ägde rum fick deltagarna utbildning i och information om IT, mediafrågor, lobbyarbete, insamling samt tillfälle att diskutera strategifrågor.

Under året erbjöds flyktingombud vid två tillfällen grund- och vidareutbildning enligt de riktlinjer för Amnestys flyktingarbete som antogs vid årsmötena 1995 och 1997. Dock hölls endast en grundutbildning då antalet anmälda till vidareutbildningen var för få. Till grundutbildningen inbjöds även medlemmar att delta.

Sektionsstyrelsen fick introduktionsutbildning för styrelsearbetet i samband med sitt möte i juni.

6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Styrelsen ska
* utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering
* stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin
* analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter
* bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten
* verka för att samordna och sprida den kunskap som olika
utvärderingar ger
* verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete.

Detta mål gavs hög prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

1998 var första året man tillämpade den nya planerings- och budgetprocessen. Budgeten utformas som en långsiktig ekonomisk plan och tydliggör vilka prioriteringar som görs. Budgeten har en tydlig koppling till handlingsplanen. Under året beslutade man hur den fasta verksamheten ska definieras.

7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation.

Styrelsen ska
* se över sektionens organisation på alla nivåer
* besöka alla distriktsmöten
* stimulera till diskussioner i aktuella frågor
* skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen
* utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av
information och kunskap.

Detta mål gavs lägre prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

För att underlätta informationsspridning inom rörelsen upprättades under året en intern hemsida.

Distrikten
Sektionen har under året haft 18 verksamma distrikt. Distrikt Södra Älvsborg upplöstes vid årsskiftet och grupperna fördelades på tre närliggande distrikt. Många distrikt har sett över och utvecklat sina formella strukturer under året. Distrikten har också tagit ett ökat ansvar för den decentraliserade verksamheten i sektionen. Som exempel kan nämnas att Lundagrupperna har tagit över sektionens försäljningsverksamhet, samt att en mängd utbildningar har arrangerats i distriktens regi.

Samordningsgrupper och specialgrupper
Vid året slut fanns 30 samordningsgrupper som tillsammans bevakar ca 130 länder. Sex nya samordnare rekryterades och introducerades i arbetet under året. Under året har fler samordnare än vanligt lämnat sina uppdrag och för närvarande saknas samordnare för ett antal länder. En inventering av behov av utbildning eller annat stöd samt en översyn av behovet av samordnare påbörjades under året.

Det fanns vid årets slut nio specialgrupper, Aktionsgruppen för barn, Hälso- och sjukvårdsgruppen, Aktionsgruppen mot dödsstraff, Aktionsgruppen mot tortyr, Fackliga gruppen, Amnestygruppen för homosexuella frågor, Policygruppen, Översättargruppen samt Juristgruppen som är uppdelad i fyra lokala grupper. Specialgruppen för frågor om militärt, polisiärt och ekonomiskt utbyte (MEK/MSP) lade ner verksamheten och en arbetsgrupp för att se över arbetet med MEK/MSP-frågor bildades under hösten. Beslut fattades om en uppdelning av arbetsområdet, med två separata grupper som arbetar med militär och polis respektive näringsliv och ekonomi. Arbetet med riktlinjer för specialgrupper slutfördes under året och riktlinjerna fastställdes på styrelsens möte i mars.

Amnestygrupper
Den 31 december 1998 hade svenska sektionen 255 arbetsgrupper och 42 ungdomsgrupper. Under året lades 17 arbetsgrupper ned och 7 startades. Siffrorna är något bättre än 1997, men innebär fortfarande en minskning av antalet grupper. Under året påbörjades en utredning för att se över detta problem.

Ungdomsarbetet
Under 1998 registrerades 35 nya ungdomsgrupper. En grupp lades ner. Ytterligare ett dussintal grupper har under året börjat arbeta i liten skala, men är ännu inte att betrakta som färdiga grupper. Ett tre dagar långt ungdomsläger genomfördes under sommaren i Mariefred med 22 deltagare, varav en från Norge och en från Danmark. Under våren planerades ett större läger i samarbete med den norska sektionen, men detta fick ställas in p.g.a. för få anmälningar. Ungdomsrådet gav under våren ut tre nummer av tidningen Pennfajtarn, som riktade sig till unga aktiva amnestymedlemmar. Under hösten upplöstes det gamla ungdomsrådet och ett nytt ungdomsråd tillsattes av styrelsen i december.

Årsmötet
Omkring 300 medlemmar deltog i årsmötet 8-10 maj, som arrangerades av grupperna i Växjö i samarbete med sekretariatet. I anslutning till årsmötet anordnades informella möten med gäster, samordnare och specialgrupper. Årsmötet gästades av Cejko och Rasida Kahteran, flyktingar från Bosnien, Mirjana och Igor Galo, människorättsaktivister från Kroatien, samt Laura Jordán de Conte, från organisationen CELS som arbetar för barn till offer för "försvinnanden" i Argentina. Norska sektionen representerades av Eyvind Björndal och Sven-Egil Böe, den danska sektionen av Bitten Eskisen och den finländska sektionen av Hanna Vuokila och Tapio Puurunen.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 21 november. I mötet deltog representanter från 12 distrikt, sekretariatet, styrelsen och Granskningskommittén. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 1999 samt tog del av Granskningskommitténs rapport.

8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter.

Styrelsen ska
* utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner
* vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen
* medverka till genomförandet av internationella möten
* stärka sektionens profil internationellt
* utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av
Amnestyrörelsen
* öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen
och med andra sektioner och grupper
* stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger
i andra länder
* utveckla arbetet med Amnestys EU-förening**.

Detta mål gavs lägre prioritet 1998 av styrelsen i juni 1997.

Internationella utskott och kommittéer
Under 1998 deltog svenska amnestymedlemmar i permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Anita Klum. Bo Lindblom var ledamot i den internationella överklagandekommittén och Ingrid Pettersson ingick i Decision-Making and Accountability Working Group (DAWG).

Internationellt kontaktnät
Sektionen var representerad på de finländska och norska sektionernas årsmöten. Sektionen deltog i det internationella generalsekreterarmötet i Israel i januari. Två representanter för sektionen deltog i Amnestys internationella kassörsmöte i november i London. Två personer deltog i EU-föreningens** årsmöte i Dublin i maj.

I början av oktober stod svenska sektionen värd för ett intersektionellt samordnarmöte om Östra Medelhavsområdet (Syrien, Israel inkl. de ockuperade områden och Palestinska myndigheten, Libanon och Jordanien). Mötet organiserades av Syrien-samordningen i samarbete med sekretariatet. Sammanlagt deltog närmare 30 personer i mötet, inklusive hela research teamet från IS, som under tre dagar diskuterade övergripande strategier och utveckling av sektioner samt det löpande arbetet mer praktiskt. Under hösten stod svenska sektionen värd för ett tvådagars möte med de nordiska sektionernas handläggare för samordnare, grupper, aktionsfall och RAN.

Sektionens samordnare var representerade vid bl a ett intersektionellt samordnarmöte i Hong Kong om Kina och ett internationellt möte i Turkiet om mänskliga rättigheter.

I augusti ägde ett intersektionellt möte om grupper och aktionsfall rum i Paris. Två representanter från sektionen deltog och på mötet diskuterades gruppernas framtid, möjligheter och utmaningar. Dessutom diskuterades frågor med anknytning till aktionsfallen.

Sektionen var representerad vid två internationella insamlingsseminarier, både på handläggarnivå och ledning/styrelsenivå. Mötena hölls i London och diskuterade bl a riktlinjer för Amnestys insamlingsarbete.

Under året har arbetet med de två country linking projekten - Ryssland och Indonesien - där svenska sektionen deltar, påbörjats. Bland annat deltog sektionen i ett internationellt planeringsmöte i Helsingfors om country linking för Ryssland.

Den svenska sektionen har, av den internationella rörelsen, fått i uppdrag att stödja uppbyggnaden av lobbyarbetet i Polen. I samband med deras årsmöte, i Gdansk, i november hölls ett seminarium om Amnestys arbete med mellanstatliga organisationer (främst FN, Europarådet och OSSE) och möjligheterna att utveckla Amnestys kontakter med den polska regeringen och parlamentet.

Amnesty Open University
Under tolv dagar i maj reste en grupp på fyra personer, däribland en representant från den svenska sektionen runt i Kroatien och Bosnien. Man besökte bl. a Zagreb, Osijek och Zadar i Kroatien, och Tuzla, Sarajevo och Vuzuca i Bosnien. Syftet med resan var att informera om FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och att berätta om Amnestys verksamhet. Gruppen höll föreläsningar på universitet för studenter och lärare, hade möten med olika MR-organisationer, besökte barn och ungdomar på olika ungdomscenter och hade en hel del mediakontakter. Bl.a. gjordes en heltimmes TV-intervju i Sarajevo.

** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna



Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1998 och årsskiftet hade styrelsen åtta protokollförda möten, samt ett telefonmöte där minnesanteckningar finns. Fram till årsmötet 1999 kommer ytterligare tre styrelsemöten att ha ägt rum.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi. För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med den internationella mandatkommitténs rapport och svenska sektionens inställning till denna. Arbetet med den internationella strategiska planen (ISP) följdes upp och sektionens svar förbereddes. Frågor om statliga pengar i ett internationellt perspektiv och folkrättens genomslag bereddes. Utskottet bevakade även arbetet med flyktingfrågor inom sektionen samt arbetade för att sprida kunskap om åtagandet. EU-föreningens arbete följdes liksom den den internationella handläggningen av beslut från ICM 1997, som ett led i detta arrangerades ett möte med Barngruppen om barns medverkan i väpnade konflikter.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) arbetade under året med att utreda verksamheten kring enskilda aktivister och påbörjade ett samarbete med ett par distrikt för att genomföra försöksverksamhet. En undersökning om det minskande antalet grupper resulterade i en analys av distriktombudens och samordnarnas funktioner. Frågan om IT mot tortyr utreddes och detta arbetet kommer att intensifieras inom sektionen. En utredning om MEK/MSP-arbetet i sektionen slutfördes, men utskottet arbetar vidare med hur arbetet skall utformas. Uppföljning av Blixtaktioner gjordes i samarbete med en arbetsgrupp baserat på de erfarenheter de har av detta.

C saknas!!! påminnelse gått ut!!!

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) avslutade under året arbetet med regler för reservens storlek och för hur Humanfonden ska budgeteras. Dessutom har en utredning om redovisningsprinciper gjorts. Utskottet påbörjade bl a ett arbete med att se över den ekonomiska rapporteringen till styrelsen, att göra en uppföljning av den nya budgetmodellen samt att se över hur man kan bredda den finansiella basen.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1998)

Ordinarie ledamöter:
Jesús Alcalá, Tomelilla (ordförande)
Christian Gräslund, Sollentuna
Robert Hårdh, Karlstad
Cecilia Kaijser, Stockholm (personalrepresentant)
Susann Olsson, Växjö
Hanna Roberts, Lund
Eric Ericson, Stockholm (kassör) - avgick ur styrelsen i juni 1998
Jesper Hansén, Uppsala - avgick ur styrelsen i juni 1998
Johanna Strandh, Stockholm - avgick ur styrelsen i juni 1998

Suppleanter:
Åsa Fahlbeck, Linköping - avgick ur styrelsen i juni 1998
Jenny Wessblad, Lund (gick in som ersättare för Jesper Hansén och Johanna Strandh)
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)

Sektionens generalsekreterare Ann-Marie Orler var adjungerad till styrelse och arbetsutskott och sedan Ann-Marie Orler slutat, trädde t f generalsekreterare Dan Grundin in som adjungerad.

Sekretariatet
Sekretariatet hade per 31 december 1998 26,50 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 31 personer. Under 1998 har sekretariatet således minskat med 0,75 tjänster. Av dessa personer var sju vikariatsanställda p g a tjänstledigheter och föräldraledigheter. Dessutom hade sekretariatet 1,50 projekttjänster för Radiohjälpsinsamlingen samt Ungdomskampanjen. På sekretariatet arbetade under 1998 cirka 6 personer extra på korttidsvikariat och/eller timanställning. 25 tjänster var förlagda till sekretariatet på Sveavägen i Stockholm och 1,5 tjänst till regionkontoret i Göteborg. Ann-Marie Orler som anställdes som generalsekreterare i december 1997 sade upp sin anställning i juni 1998 och Dan Grundin ersatte henne som tillförordnad generalsekreterare.

Antalet ideellt arbetande personer på sekretariatet minskade under 1998. Per den 31 december 1998 arbetade cirka 50 personer i Stockholm ideellt med bl a distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering. Anledningen till att antal frivilliga minskade är att frivilligverksamheten på onsdagkvällar lades ned efter våren. Under året hade sekretariatet även ca 15 praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor. Dessutom arbetade ca 15 personer ideellt med ett telemarketingprojekt kring Radiohjälpsinsamlingen. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 10 personer ideellt.

Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut

Kunskap om åtagandet (43)
Beslut att i enlighet med rådsmötesbeslut från 1997, uppdra åt styrelsen att under 1999 lägga tyngdpunkten på åtagandet i alla centrala utbildningar.
Förutom att öka kunskapsnivån är syftet att utforska nya arbetssätt inom åtagandet,

att vidare uppdra åt styrelsen att förbättra möjligheterna för sektionens aktiva medlemmar att följa och delta i de diskussioner om åtagandet som förs internationellt,

att vidare uppdra åt styrelsen att se över och uppdatera de texter vi använder för att presentera Amnestys åtagande, så att de bättre reflektera vårt
arbete för mänskliga rättigheter samt

att uppdra åt distrikten att ta ett större ansvar för utbildning lokalt och löpande föra diskussioner om åtagandet med grupperna, samt att utöka sina
ansträngningar att följa och delta i de diskussioner som förs internationellt.

Åtgärd I de kurser som arrangerats centralt har åtagande-utbildning fått mer utrymme än tidigare. Policygruppen har fortlöpande hållt utbildningar runt om i landet. A-utskottet genomförde i början av 1999 en workshop om åtagandet. AmnestyDebatts första nummer 1999 innehöll en översättning av "Inside the Mandate" som även distribuerats till distriktsombuden.

Statligt stöd (44)
Beslut att svenska sektionen framöver tonar ner påståendet att Amnesty International verkar helt utan statligt stöd.

Åtgärd Sekretariatet beaktar beslutet vid produktion av externa material i enlighet med beslutet. Sektionen har under året aktivt deltagit i diskussionen om statligt stöd som pågår inom den internationella rörelsen.

Svenska sektionens arbete för asylsökande (45)
Beslut att styrelsen gör en redovisning tillgänglig beträffande flyktingarbetets omfattning, med uppgift om antal upptagna fall, fördelade på länder, vad
svenska sektionen av AI gjort, samt vad som hänt.

Åtgärd Sammanställning och rapportering till styrelsens decembermöte utförd av sekretariatet enligt beslutet. Rapport kommer att presenteras för årsmötet.

Folkrättens genomslag (46)
Beslut att sektionen framgent i informations- och undervisningsmaterial, utåtriktad verksamhet och i dialogen med andra organisationer och statliga organ i
Sverige och utomlands inte okritiskt accepterar dualism och liknande konstruktioner utan alltid hävdar folkrättens överhöghet när frågan kommer
på tal samt

att styrelsen ges i uppgift att utreda om det är lämpligt att föreslå den internationella rörelsen att ta upp frågan som kampanjfråga antingen enskilt
eller t. ex. i samband med frågan om permanent internationell brottmålsdomstol.

Åtgärd Då Amnesty International anser de mänskliga rättigheterna vara universella och stå över nationell lagstiftning, konstaterar styrelsen att det inte spelar någon roll, om och i så fall hur traktat integreras i en stats nationella lagstiftning. Styrelsen beslutade att den internationella rörelsen inte föreslås ta upp frågan som kampanjfråga antingen enskilt eller t ex i samband med frågan om permanent internationell brottmålsdomstol.

IT mot tortyr (47)
Beslut att uppdra åt den svenska sektionens styrelse att åstadkomma ett fullt utbyggt preventivt nätverk till årsmötet år 2000. Med fullt utbyggt menas att varje arbetsgrupp i den svenska sektionen erbjudits att bli fadder åt åtminstone en person och

att en rapport om arbetets fortskridande bör lämnas vid årsmötet 1999.

Åtgärd Ärendet utreds och diskuteras i ett samarbete mellan sekretariatet och B-utskottet. Rapportering sker vid årsmötet 1999.

Uppföljning av blixtaktioner (49)
Beslut att omedelbart låta utarbeta riktlinjer och tips för uppföljning av blixtaktioner utifrån dessa aktivisters erfarenheter och kunskap,

att så snart detta är gjort introducera denna arbetsmetod för sektionens samtliga arbetsgrupper samt IS samt

att detta beslut ersätter tidigare årsmötesbeslut i frågan.

Åtgärd De amnestymedlemmar (i Laholm) som har praktisk erfarenhet av uppföljningsarbete på blixtaktioner har kontaktats och dessa kommer att utarbeta förslag till riktlinjer och tips.

Henry Berglunds avsättning som samordnare (51)
Beslut Motionärerna drar tillbaka sina motioner efter överenskommelse med styrelsen om ett möte i ärendet.

Åtgärd Henry Berglund bjöds in till och närvarade under den för ärendet relevanta delen av styrelsemötet i september 1998.

Amnestymedverkan i polisutbildning (55)
Beslut att verka för att den svenska polisen fortsättningsvis i sin utbildning får grundliga kunskaper om de mänskliga rättigheterna,

att verka för att den svenska polisen kontinuerligt får fortbildning om de mänskliga rättigheterna samt

att styrelsen verkar för att Amnesty internationellt inleder en kampanj/aktion för att påverka länder att införa undervisning om de mänskliga
rättigheterna vid polisutbildning, och där undervisning redan förekommer, uppmana respektive regering att försäkra sig om att de mänskliga
rättigheterna även i praktiken respekteras.

Åtgärd I februari 1998 hölls ett möte mellan Amnesty och representanter för Polishögskolan för diskussioner om samarbete beträffande utbildning i MR
för poliser. Ett omfattande material skickades till Polishögskolan för att användas i deras utbildning. Det påbörjade samarbetet avbröts dock under
försommaren 1998. Amnestys Hälso- och Sjukvårdgrupp uppvaktade rikspolischefen Sten Heckscher med ett erbjudande om att utbilda poliser i
de medicinska aspekterna av omhändertagandet av drogpåverkade personer. På grund av att MEK/MSP-gruppens arbete ligger nere har vidare kontakter inte tagits med Polishögskolan.

Enskilda aktivister (56)
Beslut att en tidsbegränsad försöksverksamhet inleds med enskilda aktivister varav hälften skall ha tidigare erfarenhet av arbete i en grupp,

att styrelsen tillsätter en mindre projektgrupp med deltagande från sekretariat, aktiva och styrelsen med uppgift att:

a) föreslå formerna för antagande och löpande kontakt med enskilda aktivister
b) samordna de enskilda aktivisterna under försöksperioden
c) utvärdera verksamheten vid försöksperiodens slut samt då också
d) föreslå formerna för fortsatt verksamhet eller avveckling eller

- årsmötet
- budgetmötet
- sektionens stadgar - framför allt de delar som har inverkan på demokratin
- sektionens arbetsordning
- distrikten och deras roll i sektionen
- arbetsgruppernas demokratiska status i förhållande till andra strukturer
- sektionsstyrelsens sammansättning och arbetssätt
- personalens roll i den demokratiska processen
- röstförfarande och rösträtt
- gruppers, distrikts och enskilda medlemmars roll i processen mellan årsmöten,