ABGs framtida finansiering – diskussionsunderlag Underlag till styrelsemöte 1-2 oktober 2005

Till: Styrelsen
Från: Amnesty Business Group
Datum: 7 oktober 2005


ABGs framtida finansiering – diskussionsunderlag till svenska sektionens styrelsemöte den 15 oktober 2005.


BAKGRUND

Inom Amnesty Business Group (”ABG”) har under det gångna året förts diskussioner om en förändrad finansieringslösning. Orsaken härtill är framförallt det förhållandet att ABG tvingats till för stor fokusering på den egna finansieringen och att nuvarande finansieringsmodell försvårat arbetet med att få svenska företag att främja mänskliga rättigheter. ABG har i sin företagsdialog tvingats diskutera ett medlemskap i Business Forum (”BF”) i stället för att kunna prioritera en dialog helt inriktad på att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Det har också visat sig att ett beslut om medlemskap i BF av företagen ses som en strategisk fråga som måste behandlas på ledningsnivå vilket har försenat/försvårat dialogen mellan företagen och ABG. Sammantaget har detta har gått ut över ABGs dagliga verksamhet. ABG önskar därför finna en alternativ lösning i avsikt att förstärka ABGs påverkansmöjlighet.

På grund av svenska och internationella riktlinjer från Amnesty utformades ABGs försörjning genom att bolag som ingår i Business forum betalar en avgift. ABG får inte sälja en tjänst, ej heller ta emot ett bolag som "medlem", eller en direkt gåva från ett bolag. Det gör att för bolagen blir det väldigt otydligt vilken sorts transaktion detta egentligen är fråga om, med påföljande problem kring momshantering. Det är också en väldigt svår produkt att sälja. Det tar orimligt mycket tid från ABG att finansiera sig via BF, eftersom det är svårsålt. Det påverkar ABGs påverkan på bolagens MR beteende negativt.

I dagsläget är ABG en egen ekonomisk förening med egen årsbudget. Alltsedan starten av ABG år 2000 har dock Amnesty svenska sektionen (”Amnesty”) arbetsgivaransvaret för de tjänstemän som arbetar inom ABG. Idag omfattas Filippa Bergin och Emma Ihre av detta ansvar. När det gäller fundraising finns - för att undvika att företagen bearbetas från flera håll - en överenskommelse mellan Amnesty och ABGatt Amnesty inte skall vända sig till de företag som finns listade i en separat sammanställning (vilken inte bifogas här).

Den nuvarande ordningen gör också att svenska sektionens möjligheter att arbeta med fundraising från svenska bolag begränsas, istället råder en icke produktiv ”inre” konkurrens mellan ABG och svenska sektionen i förhållande till bolagen. Reducerar vi konkurrensen kommer den totala mängden insamlade medel att öka.

Det pågår en diskussion – både inom Amnesty International och Amnesty – om hur organisationen skall förhålla sig till stöd/gåva/sponsring från företag och hur fundraising skall kunna äga rum i framtiden.

I avvaktan på att dessa diskussioner är avslutade har Amnesty meddelat ABG att ABG är fria att ta emot gåvor från företag (dock med restriktioner för hur företagen får använda Amnestys namn m m)

ABG äger vidare rätt att sälja utbildningar till företag och erbjuda företag medlemskap i BF. ABG har idag 12 medlemsföretag i BF.


FÖRSLAG TILL NY FINANSIERINGSLÖSNING

ABG är av den bestämda uppfattningen att om ABG gemensamt med Amnesty arbetar med fundraising, kommer vi sammantaget att få in mer pengar än om ABG respektive Amnesty bedriver självständig fundraising. Amnesty kan dra nytta av ABGs naturliga kontaktyta mot företagen samtidigt som det är en stor fördel om den konstlade uppdelningen mellan parterna av vem som får bearbeta vilka företag kunde upphöra.

Nedan ges ett förslag till hur en alternativ lösning med ett nära samarbete skulle kunna fungera:

1. Rent organisatoriskt föreslår ABG att det inrättas en styrgrupp med representanter för Amnesty och ABG. Syftet med styrgruppen är att gemensamt lägga upp en plan för det gemensamma fundraisingarbetet.

2. Styrgruppens fundraisingplan skall godkännas och avrapporteras i Amnestys respektive ABGs styrelse. Planen skall också omfatta den tänkta arbetsfördelningen för fundraisingarbetet mellan Amnesty respektive ABG.

3. Såväl Amnesty som ABG skall gemensamt eller var för sig i sitt fundraisingarbete äga rätt att ta direktkontakter med företag inom ramen för den lagda planen. Någon ”exklusiv” företagslista skall inte längre finnas.

4. Amnesty kvarstår med sitt arbetsgivaransvar för ABGs tjänstemän men ABG åtar sig att (liksom hittills) tillse att erforderliga medel till täckande av ABGs kostnadsbudget kommer att inflyta på grund av ABGs fundraisingsåtgärder.

5. ABG har hittills haft ”specialtillstånd” från IS när det gäller medlemsavgifterna i BF med innebörd att dessa inte har ingått i underlaget för belopp som skall tillgodoföras IS. ABG föreslår att detta ”specialtillstånd” förlängs så att de medel som krävs för att täcka ABGs totala kostnader enligt styrelsens verksamhetsplan inte skall ingå i underlaget till IS. Därutöver föreslås ABG också få möjlighet att - på rullande årsbasis - fondera medel motsvarande minst ett års ABG-verksamhet. Först när så har skett skall avräkning – på överskjutande belopp – ske med den aktuella procentsats för vilket belopp skall tillgodoföras Amnesty International. Bakgrunden till dessa förslag är att ABG vill öka sannolikheten för att åtagandet gentemot Amnesty alltid skall kunna uppfyllas.

6. Det hittillsvarande systemet att tio procent av BFavgifterna går till Amnesty som gåva från ABG upphör av naturliga skäl men det gemensamma fundraisingarbetet förutses leda till betydligt mer pengar för Amnesty än de tio procenten har utgjort.

7.Styrgruppen får ansvaret för att lägga upp det praktiska fundraisingarbetet. Mot bakgrund av ABGs åtagande skall dock allokering av influtna medel – där ABG varit initiativtagare eller där det går att fastställa att medlen influtit på grund av direkt arbete/påverkan från ABG – ske på så sätt att ABGs totala kostnader enligt styrelsens verksamhetsplan och för ett års fondering först täcks.

8. För att möjliggöra tillräcklig framförhållning skall avstämning av ABGs åtagande ske senast sex månader efter utgången av varje kalenderår. Om ABG under ett kalenderår, ej levt upp till finansieringsåtagandet enligt ovan, föreslås Amnesty ha rätt att med sex månaders uppsägning säga upp det mellan ABG och Amnesty träffade avtalet. Denna konstruktion skulle ge Amnesty tillräckligt rådrum under förutsättning att medel motsvarande ett års ABG-verksamhet finns fonderade.


Diskussionspunkter

- ABG fortsätter att vara en egen ekonomisk förening med egen årsbudget men till skillnad mot idag kommer ABGs budget att ingå i som en del i Amnestys budget. Konsekvenser?

- Följderna för Amnesty av ett närmare fundraisingsamarbete. Konsekvenser?

- Styrgruppens ansvar, befogenheter och sammansättning



Stockholm den 7 oktober 2005



Kajsa Lindståhl Michael Karlsson