- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Möte med sektionens styrelse den 22-23 september 2001 Protokoll från 1-2 september 2001
-
amnesty international
PROTOKOLL NR 3/2001/2002
Möte med sektionens styrelse den 22-23 september 2001
| Ledamöter | Närvarande |
| Hanna Roberts | X, mötesordförande § 42 - § 58 |
| Christian Gräslund | X |
| Binnie Kristal-Andersson | X, ej § 59 - § 67 |
| Maria Eklund | X |
| David Langlet | X |
| Tina Lundh | X |
| Lotta Reimers | X |
| Maria Ros | anmält förhinder |
| Henrik Zetterquist | X |
| Suppleanter | |
| Carina Gröschner | X |
| Katarina Hellström | X, ej § 58 - § 59 |
| Magnus Öhman | X |
| Sekretariatet | |
| Tessi Fickendey | X, sekreterare |
| Dan Grundin | X |
| Jörgen Persson | X, endast § 62 - § 64 |
| Carl Söderbergh | X |
| Övriga | |
| Gull-Britt Johnsson | X, endast § 66 |
|
Ulf Karlberg
Magnus Larsson Bo Lindblom |
X, endast § 56
X, endast § 66 X, endast § 66 |
| Maria Lindgren | X, endast § 66 |
| Vivianne Steinmark | X, endast § 66 |
Ordförande Hanna Roberts hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.
§ 43 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket
Beslut
att utse Christian Gräslund till rapportör till Grupptrycket samt till
att , jämte ordförandena, justera protokollet.
§ 44 Val av ordförandereserv till nästa möte
Beslut
att välja Henrik Zetterquist till ordförandereserv för nästa möte.
§ 45 Fastställande av dagordning
Beslut
att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.
§ 46 Protokoll från styrelsens möte den 9-10 juni 2001
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 47 Protokoll från arbetsutskottets möte den 9 september 2001
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 48 Rapport om per capsulambeslut
Hanna Roberts redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:
10 juli 2001
att nominera Hanna Roberts till det internationella utskottet rörande organisation och utveckling (Standing Committee of Organization and Development).
31 augusti 2001
att tillsätta ett ungdomsråd bestående av Linda Davidsson (Uppsala), Janine Österman (Karlstad), Evin Khaffaf (Stockholm), Ida Sundberg (Göteborg) och Johanna Lindblad (Malmö),
att ungdomsrådet inom sig utser sammankallande,
att ungdomsrådet inkommer med en rapport om sin planerade verksamhet till styrelsens januarimöte samt
att ett nytt ungdomsråd tillsätts av styrelsen i september 2002.
§ 49 Rapport från sekretariatet
Hanna Roberts meddelar att det av AU efterfrågade underlaget gällande medlemsvärvning via direktdialog ingår i den elektroniskt utskickade sekretariatsrapporten. Carl Söderbergh kompletterar sekretariatsrapporten med följande tillägg:
- Tillsammans med Indiensamordnaren besökte Carl Söderbergh den indiska ambassaden. Mötet fokuserade på rapporten mot tortyr och då främst på daliternas situation i Indien.
- Terrordåden i USA: Sektionen skickade kondoleansbrev den 12 september till den amerikanska ambassaden och till AIUSA. Ett pressmeddelande den 13 september underströk vikten av att de ansvariga ska gripas med hjälp av internationell solidaritet baserat på samarbete inom ramen för vad lagen tillåter och inte hämnd. Sekretariatets Crisis Response team tillsattes den 14 september och träffas dagligen. I ett brev till FN:s säkerhetsråd uttrycker Amnesty International genom sin generalsekreterare stor oro för civilas säkerhet inför en kommande amerikansk vedergällning. Ett antal sektioner har tillsammans med andra organisationer anordnat manifestationer under parollen "Justice - not revenge".
- Carl Söderbergh och Lars Stålberg (Amnesty Business Group) tog på sekretariatet emot Lundin Oils mr-ansvarige och press/mediaperson. Lundin Oil har inte gjort några nämnbara framsteg inom mr-området och Carl Söderbergh uttrycker besvikelse över att 18 månaders dialog med oljebolaget inte gett några resultat. Amnesty tar inte ställning till Lundin Oils vara eller inte vara i Sudan utan vill mer konkret se att t ex mr-utbildning erbjuds de anställda i landet och att en mr-klausul skrivs in i avtalet med den sudanesiska militären.
- Carl Söderbergh ledde under vecka 38 ett utbildningspass på Migrationsverket. I dagsläget har 360 handläggare i omgångar utbildats i intervjuteknik inriktad på kvinnliga asylsökande och tortyröverlevande.
Styrelsen ställer frågor till Carl Söderbergh och Dan Grundin och diskuterar hur terrordåden i USA eventuellt kan påverka Amnestys globala arbete.
§ 50 Rapport från utskotten
Christian Gräslund meddelar att A-utskottet hade sitt första möte den 8 september och att en rapport delgavs AU. Christian Gräslund informerar styrelsen att Anders Mårtensson tagit över uppdraget om indirekt statligt stöd från en tidspressad Stefan Johansson.
Maria Eklund redogör för B-utskottets möte den 8 september. Utskottet fördjupade sig i diskussioner kring ICM-relaterade frågor, ungdomssatsningen, styrelsens utbildningshelg, medlemsutbildningsfrågor, MSP, mr-konferensen 2002, gruppbildargruppen samt mr-frågor i det kommande riksdagsvalet.
Tina Lundh rapporterar att C-utskottet höll sitt första möte den 1 september. Tolkningssvårigheter av årsmötesbeslut 62 föranledde AU att uppdra åt C-utskottet att för styrelsen presentera ett underlag i frågan. Beslutet från årsmötet i Visby innebär, att årsmötet gett styrelsen i uppdrag att slutföra arbetet med att se över sektionens strukturer och deras roller i sektionen, något som ledamöter i C- respektive D-utskottet (CDU) redan påbörjat. Utskottet ställer sig frågande till om beslutet inbegriper en ny, av styrelsen tillsatt parallellöversynsgrupp, eller om CDU-gruppens slutförande av arbetet avses. Tina Lundh redogör för underlaget utskottet tagit fram på AU:s begäran, i viket CDU-gruppen föreslås slutföra sitt arbete med att se över distriktsstrukturen. Styrelsen diskuterar tolkning av begreppet "slutföra arbetet" varpå Dan Grundin ger bakgrundsinformation till den tillsatta CDU-gruppens mandat. Styrelsen anser att årsmötesbeslut 62 (2001) ska tolkas så att den pågående översynen av sektionens distriktsstruktur ska slutföras.
Henrik Zetterquist meddelar att Gabi Björsson har för avsikt att lämna D-utskottet, men ämnar slutföra det pågående arbetet i CDU-gruppen. En ny medlem behöver rekryteras till utskottet, som håller sitt första möte i oktober.
§ 51 Rapport från Amnestyfonden
David Langlet rapporterar från Amnestyfondens möte den 25 augusti:
- En utredningsresa till Nepal och Indien är inplanerad till månadsskiftet oktober-november.
- Ett första utkast till en uppgraderingsprodukt har tagits fram av konsulten Katinka Lindholm.
- Amnestyfonden har i samarbete med sekretariatets flyktingavdelning givit ut en informationsfolder om svenska Amnestys flyktingarbete.
Amnestyfonden håller sitt nästa styrelsemöte den 6-7 oktober.
§ 52 Sekretariatets lokaler
Dan Grundin redogör för den pågående renoveringen av sekretariatets lokaler på Sveavägen 163. Hyreskontraktet går ut den sista september 2002 med uppsägning 12 månader före hyrestidens utgång, d v s den 30 september i år. Hyran efter ombyggnaden beräknas enligt hyresvärden att fördubblas. Dan Grundin bedömer att sekretariatet kan klara sig med mindre utrymme än dagens 1 371 kvadratmeter och att behoven dessutom måste anpassas till de rådande marknadsvärdena i Stockholm. Stockholmsdistriktet lämnar sina lokaler på Söder i månadsskiftet september-oktober och en eventuell lösning vore att dela nya lokaler med dem. Dan Grundin berättar att den nuvarande hyresvärden kostnadsfritt har ställt en mäklare till sektionens förfogande samt erbjudit sig att betala en del av flyttkostnaden. Som omomsade hyresgäster har Amnesty dock något svårare att finna lämpliga lokaler på marknaden. Dan Grundin redogör för storlek, kostnad och läge för två av de sju lokaler man hitintills funnit lämpliga.
Styrelsen diskuterar de kostnader sektionen belastas med i samband med en flytt. Styrelsen finner det oundvikligt att de fördubblade hyreskostnaderna på Sveavägen 163 leder till annat än uppsägning av det nuvarande hyreskontraktet.
Beslut
att ge sekretariatet i uppdrag att hitta lokaler med en årshyra första året på högst 2 000 000 kr och
att uppdra åt sekretariatet att säga upp nuvarande hyresavtal.
§ 53 Inför styrelsens utbildningshelg
Maria Eklund går igenom B-utskottets förslag till dagordning till styrelsens utbildningshelg i Stockholm den 13-14 oktober.
Styrelsen diskuterar de föreslagna passen; IT-strategi, rekrytering och medlemsvård, kostnadstäckning för mr-information, Amnestyfonden samt ICM. Förutom övergripande strukturella diskussioner med Amnestyfonden bör även samverkansgruppens mandat behandlas. Dan Grundin meddelar att Torbjörn Söderbergs underlag i frågan om IT-strategi inte har kommit sekretariatet tillhanda. Enligt styrelsebeslut i maj skulle sekretariatet utifrån det nämnda underlaget sammanställa ett diskussionsunderlag kring IT-frågan till utbildningshelgen. Sekretariatet uppmanas att kontakta Torbjörn Söderbergh i ärendet.
Till följd av terrordåden i USA förespråkar Binnie Kristal-Andersson att samordnare för berörda länder i Asien och eventuellt Mellanöstern inbjuds till utbildningshelgen. Styrelsen ställer sig positiv till förslaget att på utbildningshelgens dagordning inkludera samordnare för Afghanistan, Pakistan och Syrien.
I avvaktan på A-utskottets utredning gällande statligt och indirekt statligt stöd samt B-utskottets uppföljning av den svenska sektionens strategi för undervisning och information om mänskliga rättigheter, ställer sig styrelsen mycket tveksam till att inkludera temat mr- information och kostnadstäckning.
Magnus Öhman och Binnie Kristal-Andersson meddelar att de av personliga skäl inte kan närvara under utbildningshelgen.
Beslut
att frågor kring mr-information och kostnadstäckning lyfts ur utbildningshelgens program,
att uppdra åt B-utskottet att presentera ett underlag om mr-information och kostnadstäckning till marsmötet,
att utbildningshelgen innehåller följande punkter: IT-strategi, rekrytering och medlemsvård, ICM, Amnestyfonden och landinformation för Afghanistan, Pakistan och Syrien samt
att uppdra åt sekretariatet att kontakta de berörda samordnarna.
§ 54 Övrig fråga: Samordnare
David Langlet väcker, som kontaktperson för specialgrupperna, frågan om hur en integrering av samordnare och specialgrupper i Amnestys verksamhet kan se ut. Styrelsen har vid ett flertal tillfällen efterlyst en bättre dialog med samordnare och specialgrupper och David Langlet föreslår att styrelsen vid två tillfällen per år sätter upp möte med samordnare/specialgrupper på dagordningen. Aktuella, globala händelser bör påverka och avgöra valet av samordnare eller specialgrupp.
Styrelsen ställer sig positiv till förslaget och Hanna Roberts föreslår att en del av den årliga utbildningshelgen nyttjas åt att berika styrelsen med land- eller specialkunskap. Styrelsens möte i mars föreslås utgöra det andra tillfället.
Beslut
att uppdra åt David Langlet att till styrelsens januarimöte föreslå en samordnare eller specialgrupp som inbjuds till styrelsens marsmöte.
§ 55 Amnesty Business Group
Carl Söderbergh inleder med att förklara att frågor gällande Amnesty Business Groups ambitionsnivå samt budget och tjänsteutrymme uppstått vid diskussioner på sekretariatet kring specialgruppens verksamhet. Till följd av dessa vägvalsfrågor har sekretariatet sammanställt ett underlag som ligger till grund för dagens diskussioner. Carl Söderbergh beskriver specialgruppens framgångsrika halvår och betonar att underlaget inte ska ses som ett ifrågasättande av Amnesty Business Groups arbete utan är att betrakta som relevanta frågeställningar även för andra specialgrupper i sektionen.
Carl Söderbergh förklarar att specialgruppens höga ambitionsnivå föranleder ett ställningstagande till bl a frågor om anställning av personal kopplade till Amnesty Business Group , samordning av det utåtriktade arbetet med sekretariatets fundraisingteam, fördelning av insamlingsverksamhet inom sektionen, ersättning för mr-information samt klara riktlinjer för hur svenska Amnesty ska samarbeta med näringslivet.
Henrik Zetterquist poängterar att Amnesty Business Group är ett typexempel på det samarbete med näringslivet som den internationella handlingsplanen har som ett prioriterat område. Med det i åtanke bör oklarheter i specialgruppens grundstruktur snarast tydliggöras för att den bättre ska kunna integreras i svenska Amnestys arbete. Henrik Zetterquist ber Ulf Karlberg klargöra begreppet partnerföretag, den service som de facto erbjuds vid en anslutning till Amnesty Business Group samt de arbetsuppgifter som tilldelats medlemmar i den sittande s k advisory board.
Christian Gräslund understryker att Amnesty Business Group redan är en integrerad del av sektionen och betonar att samtliga insamlade medel tillfaller och tillhör svenska Amnesty. Dessutom styrs Amnesty Business Group av de strukturer som redan finns i sektionen gällande annonsering och mediabearbetning. Tina Lundh drar paralleller mellan Amnestyfondens insamlingsarbete och de följdfrågor som nu väcks genom Amnesty Business Groups verksamhet och varnar för att skapa ytterligare en struktur av sådan karaktär.
Styrelsen fortsätter med diskussioner om de följder som ICM-beslutet om bojkotter kan få på ett anslutet sponsorföretag. Carl Söderbergh ger exempel på hypotetiska scenarier och det certifieringsdilemma sektionen kan hamna i. En arbetsgrupp föreslås tillsättas med uppgift att se hur Amnesty Business Groups och sektionens insamlingsverksamhet från företag kan anpassas till idag befintliga riktlinjer.
Ulf Karlberg, ordförande i Amnesty Business Group , återger några av de kommunikationsproblem som uppstått i arbetsprocessen mellan specialgruppen och sekretariatet och välkomnar förslaget om en arbetsgrupp. En reviderad version av Amnesty Business Groups verksamhetsberättelse delas ut till styrelsen.
Hanna Roberts sammanfattar diskussionen och tackar Ulf Karlberg för hans inlägg.
Beslut
att tillsätta en grupp bestående av representanter från styrelsen, sekretariatet och Amnesty Business Group som får i uppdrag att dels ta fram en skriftlig uppgörelse mellan Amnesty Business Group och sektionen där det regleras hur Amnesty Business Group ska bedriva fundraising, annonsering och marknadsföring i förhållande till sektionen och där frågor kring Amnesty Business Groups ställning i sektionen regleras. I detta arbete kan gruppen också ge rekommendationer i förhållande till "Riktlinjer för specialgrupper", "Sektionens arbetsordning" och "Riktlinjer för svenska Amnestys samarbete med näringslivet" samt
att lägga Amnesty Business Groups verksamhetsplan II till handlingarna.
§ 56 Inför årsmötet 2002
Magnus Öhman redogör för den tillsatta planeringsgruppens löpande arbete och ber styrelsen utöka planeringsgruppen med en person. Temat för årsmötet 2002 i Ljungskile föreslås bli "Aktivism och mänskliga rättigheter" med fokus på främst tre områden; Amnestys nya åtagande, kvinnors och flyktingars rättigheter samt aktivism i en föränderlig värld. Magnus Öhman föreslår att sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter samt sanktioner och bojkotter lyfts fram och behandlas som två specialteman.
Styrelsen går igenom en preliminär dagordning för aktivistkonferensdelen som består av en serie parallella seminarier och föredrag. Förslag på talare och seminarieledare har specificerats inom de tre seminariepassen "Public Action", "MR i en ny värld" samt "Medlemmar". Planeringsgruppen har dessutom kommit med förslag på en stegvis planering av sektionens bästa manifestation geom tiderna. Styrelsen ställer sig mycket positiv till planeringsgruppens ambitiösa förslag och inleder diskussioner om potentiella målgrupper för aktivistkonferensen. Styrelsen anser att mr-konferensen enbart bör fokusera kring och rikta sig till amnestymedlemmar. David Langlet föreslår att den traditionella manifestationen avskaffas och ersätts med ett socialt arrangemang. Alternativa aktiviteter diskuteras och förslag på en webb-manifestation väcks.
Hanna Roberts går igenom den föreliggande tidsplan för styrelsens förberedelser inför årsmötet 2002. Styrelsen ställer frågor kring fastställandet av sektionens respektive distriktets budget för årsmötet och ber sekretariatet tydliggöra skillnaden i underlaget.
Beslut
att årsmötet 2002 i Ljungskile äger rum den 3-5 maj 2002,
att med vissa revideringar fastställa den presenterade tidsplan för styrelsens förberedelser inför årsmötet 2002,
att komplettera den av styrelsen tillsatta planeringsgruppen med ytterligare en person,
att en manifestation utgår ur årsmötet 2002:s program samt
att uppdra åt sekretariatet att undersöka möjligheten att tekniskt genomföra en webb-manifestation.
§ 57 Möte med distriktsombuden
Hanna Roberts inleder det gemensamma passet med distriktsombuden med information kring en inbjudan till det polska årsmötet i Lublin den 20-21 oktober. Styrelsen avser inte skicka någon representant men Hanna Roberts uppmanar distriktsombuden att med egen finansiering delta. Vidare meddelar Hanna Roberts att distriktet Södra Norrland bjudit in styrelsen till den planerade visionshelgen i januari 2002.
Magnus Öhman informerar distriktsombuden om den grundläggande tanken och temat kring årsmötet 2002 i Ljungskile och går igenom den preliminära aktivistkonferensens dagordning.
Henrik Zetterquist presenterar därefter sekretariatets förslag till budget 2001 och distriktsombuden ges tillfälle att ställa frågor.
Styrelsens fyra ICM-delegater Hanna Roberts, Christian Gräslund, Henrik Zetterquist och Maria Eklund går igenom 2001 års ICM-beslut gällande åtagandet, metoder, beslutsfattande, finansiering och Amnestys närvaro i världen. De föreslagna förändringarna skapar diskussioner och frågeställningar bland distriktsombuden. ICM-delegaterna noterar kommentarerna, vilka beaktas i det fortsatta arbetet med framtagning av utbildningsmaterial.
§ 58 Arbetsgivarfrågor
Endast av årsmötet valda ledamöter deltar under denna paragraf. Inga beslut fattas.
§ 59 Samverkansgruppens roll i organisationen
David Langlet redogör för det föreliggande underlaget gällande samordning mellan sektionen och fonden. David Langlet tillägger att den i juni 2000 tillsatta samverkansgruppen, med uppgift att arbeta med övergripande strategiska frågor som rör samarbete och avtal mellan sektionen och Amnestyfonden, är att betrakta som icke-existerande.
Styrelsens två representanter i samverkansgruppen, Christian Gräslund och Tina Lundh, förklarar att tolkningsskillnader av styrelsebeslut hämmat arbetet. Christian Gräslund föreslår att gruppen upplöses och att de aktuella organisatoriska och ekonomiska frågorna behandlas av de båda styrelsernas C- respektive D-utskott. Tina Lundh vill dock poängtera att positiva stunder i samverkansgruppen har lett till ökad samarbetsvilja och att det nu är önskvärt att finna lämpliga former för det fortsatta operativa samordningsarbetet. Ett idémöte, där frågor kring det långsiktiga samarbetet mellan fonden och sektionen behandlas, har föreslagits av Amnestyfonden.
Styrelsen diskuterar olika alternativ till samverkansgruppen. Representanter från Amnestyfonden föreslås medverka under styrelsens utbildningshelg för fortsatta diskussioner om dagordning och lämplig tidpunkt för idémötet. Hanna Roberts menar att i avvaktan på idémötets förslag bör samverkansgruppen inte upplösas men betraktas som vilande.
Beslut
att bjuda in intresserade personer från Amnestyfonden till styrelsens utbildningshelg för vidare diskussioner kring idémötet,
att idémötet äger rum i november samt
att bordlägga frågan om samverkansgruppens roll i organisationen till styrelsens decembermöte.
§ 60 ICM 2001
Hanna Roberts delar ut en sammanfattning av de beslut som fattats under ICM i Senegal och informerar styrelsen om ICM-delegationens fortlöpande arbete. Delegationen kommer till styrelsens decembermöte att ta fram ett underlag av vilket det ska framgå hur besluten påverkar den svenska sektionen. Tillsammans med sekretariatet kommer ICM-delegationen att utarbeta kompletterande utbildningsunderlag under hösten.
§ 61 Budget 2001
- Ekonomisk rapport
Ekonomiansvarige Jörgen Persson presenterar den ekonomiska rapporten t o m andra tertialet 2001 och går igenom de största förändringarna i utfallet per augusti månad.
Jörgen Persson förklarar att kostnadsbudgeten om totalt 44 000 tkr underskrids med 1 500 tkr, då främst personalkostnader och kostnader för insamlingsarbete blir lägre än budgeterat. Intäkterna beräknas bli 4 700 tkr mindre än budgeterat, till följd av minskade medlemsavgifter, gåvor och bidrag samt Human- och Hjälpfondens sjunkande värde. Jörgen Persson påpekar att den fallande aktiemarknaden, trots försiktig budgetering med 70% av föregående års aprilutfall, förmodligen i år resulterar i ett negativt resultat för sektionen. Det prognosticerade resultatet beräknas bli - 3 100 tkr.
Jörgen Persson redogör för det egna kapitalet och reservens storlek. Den s k överreserven kommer med stor sannolikhet att tas i bruk för att täcka 2001 års underskott. Därutöver kommer även 1 mkr av den fria reserven att användas.
Styrelsen diskuterar tertialrapporten och ställer insamlingsrelaterade frågor till sekretariatet. Carl Söderbergh förklarar att hela verksamheten kring givarbrev ska ses över, då metoden kanske är att betrakta som en förlegad insamlingsaktion. I dagsläget försöker man hitta och förmedla nya former av insamlingsaktioner och Carl Söderbergh ger direkt dialog (värvning på stan med professionella värvare), fundraisingkurser och testamentesfolder som exempel.
Christian Gräslund väcker av budgetmässiga skäl frågan om aktivistcentret i Skåne/Blekinge och det arv som tilldelats Lundagrupperna. Christian Gräslund uppdras av styrelsen att kontakta distriktet för att undersöka framtagandet av en realistisk tidsplan för projektet.
Styrelsen ber Jörgen Persson klargöra sektionens reserver, som anses tillräckligt stora för att klara underskottet i år. Styrelsen fortsätter diskussioner kring sektionens reserver under punkten Förslag till budget 200 2.
- Disponibelt för beslut i september
Jörgen Persson förklarar att vissa delar av verksamheten i de disponibla delarna ej kommer att genomföras eller genomföras till en lägre kostnad. Därtill kommer att vissa verksamheter tagits ur budgeten p g a den ekonomiska situationen. Ytterligare neddragningar skulle drabba registerhantering, insamlingsarbete samt Amnesty Press 6:e nummer. Dan Grundin informerar om de följder som en neddragning av Amnesty Press skulle innebära i form av kontraktsbrott, prenumerationer, frilansjobb etc.
Styrelsen diskuterar och går igenom de disponibla delarna som ligger för beslut.
Beslut
att september månads disponibla del 1 på 424 tkr antas enligt sekretariatets förslag och
att september månads disponibla del 2 på 320 tkr antas enligt sekretariatets förslag.
§ 62 Förslag till budget 2002
Jörgen Persson presenterar sekretariatets förslag till 2002 års balanserade budget om 40 000 tkr. En mindre optimistisk intäktsbudget har lagts för 2002 med fortsatt satsning på autogiro och direkt dialog. I stort sett alla program har fått lägre budget 2002 jämfört med 2001. Jörgen Persson går igenom den efter AU reviderade kostnadsbudgeten, i vilken de största besparingarna drabbar Amnesty Press, personalkostnader, ADB, frivilligprojektet i Göteborg samt fundraising.
Styrelsen går igenom den ekonomiska verksamhetsplanen och kommenterar de föreslagna besparingarna. Neddragning av ett nummer av Amnesty Press, anses mycket olyckligt och bör få högsta prioritet i ett förändrat ekonomiskt läge.
Styrelsen väcker frågan om sekretariatet framöver bör budgetera mer realistiskt. Dan Grundin förklarar att budgeten och sekretariatets verksamhetsplan är baserade på målen i sektionens handlingsplan samt de prioriteringar som styrelsen beslutat om. Sekretariatet har således en 5% medlemsökning som målsättning vid budgetarbetet, vilket i sig lyfter frågan om handlingsplanens mål är orealistiska? Carl Söderbergh uttrycker en förhoppning om att 2001 är ett mellanår med bättre resultat att vänta från de nya intäktskällorna 2002-2003. Hanna Roberts föreslår att en översyn av handlingsplanens mål sätts upp på januarimötets dagordning.
Jörgen Persson ombeds redogöra för reservernas minskade storlek om intäkterna 2002 blir lika låga som de beräknas bli 2001. Överreserven kommer att användas 2001 och 2002 för att täcka Amnestys underskott. Dessutom kommer en del av den fria reserven att användas 2002. Jörgen Persson poängterar att årets börsnedgång innebär att inga medel överförs till humanfondsreserven för upplösning 2003. Styrelsen uttrycker stor oro inför det aktuella ekonomiska läget och diskuterar eventuella neddragningar i de fasta kostnaderna för 2003. Riktlinjer för budgetarbetet 2003 bör snarast fastslås med fokus på kostnadssidan och sekretariatet ombeds att tillsammans med Henrik Zetterquist se över de disponibla delarna i budget 2002 samt de fasta kostnaderna för 2003.
Styrelsen diskuterar alternativa tillvägagångssätt med att till distrikten förmedla det kollektiva ansvar som sektionens ekonomi utgör. De traditionella insamlingsaktiviteterna går allt sämre och Maria Eklund föreslår att samtliga distriktsombud utbildas i rutinerna kring direkt dialog. Hanna Roberts förslår att styrelsen avvaktar budgetmötets kommentarer innan distrikten kontaktas.
Beslut
att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna intäktsbudgeten 2002 på 40 000 tkr,
att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna kostnadsbudgeten 2002 på 40 000 tkr,
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens decembermöte inkomma med förslag på ytterligare verksamhet inom budget 2002 i den händelse ekonomin har utvecklats positivit,
att uppdra åt sekretariatet att tillsammans med kassören dels se över de disponibla delarna i budget 2002 och att se över de fasta kostnaderna för 2003 samt
att gruppen återkommer till styrelsens möte i december 2001 och senast juni 2002 med eventuella rekommendationer.
§ 63 Förberedelser inför budgetmötet
Jörgen Persson informerar styrelsen om förberedelser inför budgetmötet den 10 november 2001. Hanna Roberts meddelar att hon förmodligen, av personliga skäl, inte kommer att närvara. Christian Gräslund föreslår att begreppet "sammankallande i D-utskottet" ersätts med "sektionens kassör" i den första beslutssatsen.
Beslut
att förberedelserna sker i samarbete mellan sekretariatet och sektionens kassör samt
att samtliga utskott är representerade vid mötet.
§ 64 Utvärdering insamlingsprojekt region Väst
Dan Grundin förklarar inledningsvis bakgrunden till den försenade utvärderingen av det ettåriga insamlingsprojektet i region Väst. Detaljinformation om de olika aktiviteterna som bedrivits inom projektets ram saknas och till följd av detta kan heller ingen analys göras. Den nu i efterhand utförda externa utvärderingen av projektet uppvisar inga mätbara effekter inom insamlingsområdet. Företagsstödet i regionen har inte ökat och aktivitetsnivån mätt i antalet grupper har inte påverkats. Projektet hade dock en positiv effekt på frivilligverksamheten på regionkontoret vilket resulterade i ett i dagsläget pågående frivilligprojekt.
Dan Grundin sammanfattar tre lärdomar som sektionen tar med sig från insamligsprojekt region Väst: 1) Det var centralt initierat och dåligt förankrat i regionen, 2) detaljerad projektbeskrivning med utvärdering saknades samt 3) att uppdraget med gemensam insamling för regionen och sektionen var alltför diffust formulerat.
Styrelsen diskuterar och ställer bl a frågor om befintliga rutiner kring projektutvärdering på sekretariatet. Dan Grundin förklarar att det finns rutiner för utvärdering men att ett standardiserat uppföljningsdokument inte är framtaget. Hanna Roberts avslutar diskussionen med att förtydliga att inga projektbeslut framöver bör fattas om en utvärdering och uppföljning saknas i projektplanen.
§ 65 Möte med valberedningen
David Langlet välkomnar valberedningens representanter Maria Lindgren, Bo Lindblom, Gull-Britt Johnsson, Vivianne Steinmark och Magnus Larsson till det första gemensamma mötet med styrelsen.
Maria Lindgren informerar att årsmötet i Ljungskile ska välja sju ledamöter, inklusive ordförande, till sektionsstyrelsen och ber de till omval aktuella styrelsemedlemmarna att inkomma med svar senast nyår. Bo Lindblom understryker att kontinuitet alltid bör eftersträvas och är av stor vikt inom en fungerande styrelse. Sittande ledamöter ombeds fundera på omval. Valberedningen frågar om styrelsen efterlyser någon speciell professionell kompetens.
Styrelsen och valberedningen diskuterar slutligen vem som formellt bör anta riktlinjerna för valberedningens arbete. Christian Gräslund påpekade att det hittills varit styrelsen som fastslagit riktlinjerna. Han framhöll vidare vikten av att valberedningen alltid agerar formellt.
§ 66 Mötet avslutas
Mötesordförande, David Langlet, tackar de närvarande och avslutar mötet.
| Hanna Roberts | David Langlet |
| Mötesordförande | Mötesordförande |
| Tessi Fickendey | Christian Gräslund |
| Sekreterare | Justerare |