Protokoll junimötet 2013 Protokoll från 1-2 juni 2013

PROTOKOLL FÖR STYRELSEMÖTE 8–9 JUNI 2013
SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL

Tid: Lördag 8 juni - Söndag 9 juni
Plats: Ljunglöfska Slottet, Bromma
Ordförande: Sofia Halth
Vice mötesordförande: Karin Armgren
Justerare: Elisabet Stålhane

Närvarande

Ledamöter
Karin Armgren
Andreas Bokerud
Maria Eklund
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Natasja Persson
Elisabet Stålhane
Tora Törnquist

Sekretariatet
Lise Bergh
Annica Blidegård (§ 23-24)
Dan Grundin (§ 23-24)
Hannah Laustiola
Elisabeth Lundgren (§ 23-26)
Mikael Willborg (§ 23-24)

Frånvarande
Andreas Boström, personalrepresentant
Michael Falk
Pär Sköld
Eva Strömberg, personalrepresentant

§ 11 Mötet öppnas

Karin Armgren öppnar mötet.


§ 12 Fastställande av dagordningen

Beslut

att fastställa dagordningen .


§ 13 Val av justerare och vice mötesordförande för kommande styrelsemöten

Förslag på vice mötesordförande och justerare under styrelseåret 2013/14:

Beslut

att anta förslaget på vice mötesordförande och justerare under styrelseåret 2013/14.


§ 14 Protokoll från möten med sektionens styrelse 2-3 maj samt 5 maj 2013

Beslut

att lägga protokollet från 2-3 maj till handlingarna,

att lägga protokollet från 5 maj till handlingarna.


§ 15 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.


§ 16 Utvärdering föregående styrelsemöte

Karin Armgren går igenom utvärderingen och konstaterar att svarsfrekvensen är fortsatt låg. Hon och Sofia Halth föreslår att formatet för utvärderingen ses över. Diskussion kommer att startas i styrelsens webbforum.


§ 17 Rapport om per capsulam-beslut

Inga beslut har fattats per capsulam sedan senaste mötet.


§ 18 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh föredrar. På området mödrahälsa finns goda nyheter, Amnestys aktion har tillsammans med övriga påtryckningar för att rädda en kvinna i El Salvador gett resultat då kvinnan till sist medgavs en abort, vilken räddade hennes liv. En annan god nyhet är att EU ska använda sig av diskrimineringsdirektivet för att stämma länder som diskriminerar romer. Gällande vapenhandel har Sverige nu signerat ATT, det nya internationella vapenhandelsavtalet.

Inom svenska sektionen är arbetet med att ta fram en testamentesfolder klart och även arbetet med stora gåvor fortskrider. Så kallade cases for support har tagits fram, det vill säga öronmärkta projekt inom ramen för vår plan, som vi hoppas att större stiftelser och fonder ska vilja stödja. Inläggen på facebook når fler nu, bland annat genom ökad annonsering. I media har det varit stor täckning på Amnestys rapport om Eiritrea och kring flyktingar därifrån som kidnappats och förts till Sinaiöknen i Egypten. När det gäller MR i skolan var årets Angeläget-festival en succé med rekord i både antal inskickade filmer, besökare och mediatäckning. Sektionens mål om att bidra med kompetens internationellt uppfylls för närvarande genom att en anställd ingår i en arbetsgrupp om kampanjen ”Skriv för frihet” och en annan anställd i en arbetsgrupp om kampanjen ”My Body My Rights”.

Sektionen har också träffat ett avtal med Etos International om whistle-blowing, vilket styrelsen kommer få en närmare dragning om vid septembermötet.

Rapporten läggs till handlingarna.


§ 19 Rapport från styrelsemedlemmar

Ledamöterna går igenom vad de har arbetat med sedan senaste mötet.


§ 20 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

Till mötet har AIK inlämnat en skriftlig rapport över vad de har jobbat med det senaste året. De har givit sina synpunkter till styrelsen på de internationella dokument som gått ut i rörelsen för konsultation, bland annat "Core Standards", "New Forms of Presence", ”Global Transition Programme - The relationships between the sections and the hubs” samt några av de ICM-resolutioner som inkommit inför årets ICM. Det nyligen utkomna "Keeping Human Rights Impact at the Heart of the Global Transition Programme" kommer de att jobba med under juni månad.

Karin Armgren meddelar att hon och Lisbeth Kohls diskuterade att uppdatera AIK:s direktiv redan förra året samt att detta i och med en fråga från Granskningskommittén (GK) nu återigen aktualiserats. Lisbeth Kohls har bett sammankallande i AIK att gå igenom direktiven för att se om de anser att det finns behov av uppdatering. Sofia Halth framhåller att direktiven uppdaterades så sent som 2009 men instämmer i att det kan finnas inaktuella bitar. Styrelsen diskuterade även hur AIK:s konsultationssvar ska kunna göras mer synliga på de nya medlemssidorna.


§ 21 Rapport från Amnestyfonden

Andreas Bokerud rapporterar att diskussion påbörjats med Amnestyfonden angående de frågor som sekretariatet lyfte vid föregående möte, bland annat gällande avtalet mellan Fonden och sektionen. Styrelsen
kommer återkomma till frågan framöver. Andreas Bokerud och Sofia Halth sköter hanteringen tillsvidare.


§ 22 Rapport internationella frågor

Lise Bergh rapporterar från European Directors Forum (EDF). EDF håller två möten per år och vid det senaste mötet diskuterades framför allt de kommande globala kampanjerna ”My Body My Rights” och kampanjen mot tortyr, samt ”Skriv för frihet”.


§ 23 Kvartalsrapport 1 2013

Annica Blidegård föredrar den ekonomiska kvartalsrapporten för januari-mars 2013. Rapporten presenterar endast utfall jämfört med helårsbudget då det är för tidigt på året för att göra en helårsprognos.

Intäkterna till och med mars uppgår till knappt 32 mkr, 31 % av budget. Resultatet är bättre jämfört med samma kvartal ifjol, vilket bland annat beror på att det regelbundna givande har ökat med 11 % tack vare att face-to-face kom igång tidigt och har gått bra samt utbetalningen från Postkodlotteriet (PKL) på 13 mkr. Det planerade door-to-door-projektet blir inte av i år men resurserna kommer att omfördelas till face-to-face-turnén. Telefundraising kommer däremot inte nå till målen på grund av brist på telefonnummer att ringa till.

Kostnaderna uppgår till ca 27 mkr, 27 % av budget. Även det utfallet är högre än motsvarande period föregående år och anledningen till detta är det frivilliga extra bidrag om 9 mkr som sektionen betalat ut till IS under perioden. Räknas det bort hamnar sektionen på ungefär samma nivå som förra året.

Maria Eklund frågar hur det kommer sig att specialprojektet om mödradödlighet som PKL sponsrat inte syns i rapporten. Annica Blidegård förklarar att av de åtta miljonerna som projektet beviljats kommer enbart ca 800 000 kr att användas i Sverige för att sprida information om projektet, då resten av projektet administreras av det internationella sekretariatet. Därför intäktsförs inte pengarna när vi får dem utan bokförs istället som en skuld och avförs först när kostnaderna uppstått.

Diskussion om terminologin i rapporten uppstår. Det står klart att terminologin fortfarande leder till förvirring och gör rapporterna svårlästa. Samtidigt menar sekretariatet att det är omöjligt att översätta de uppskattningsvis kring tusen olika termerna i Cocoa som dessutom uppdateras kontinuerligt. Utöver det behövs de engelska termerna för att kunna göra de jämförelser internationellt som var en grundbult i att införa ett gemensamt redovisningssystem, samt för att kunna ”korsläsa” kommentarerna till det ekonomiska utfallet mot själva kvartalsrapporterna. Även ur transparenssynpunkt, för att kunna granska och följa upp på ett bra sätt, är det viktigt med en gemensam terminologi.

Sekretariatet instämmer dock i att det kan vara både möjligt och önskvärt att ta fram en ordlista för några av de vanligare termerna eller på annat sätt beskriva dem mer utförligt i texten. Sekretariatet tar med sig det som ett medskick inför nästa rapport.


§ 24 Riskhantering

Mikael Willborg föredrar resultatet av de två metoderna för riskanalys som sekretariatet genomfört, dels den gällande sektionens verksamhet och dels den gällande sektionens intäkter. Han uppmärksammar även styrelsen på att den del av riskanalysen som avser intäkterna kommer att göras annorlunda nästa år. Även delar av riskanalysen av verksamheten kommer att uppdateras, framför allt genom en starkare koppling till finansiell risk framöver.

Efter diskussion kring de båda underlagen gör styrelsen följande medskick till sekretariatet:
- Ett kortare underlag om riskerna med One financial Amnesty (1FA) bör tas fram i samband med budget, en koppling till hela processen med Global Transition Programme (GTP) kan med fördel ingå.
- Riskanalysen av verksamheten bör uppdateras med en bedömning av risker kring aktivism, utifrån ett aktivistperspektiv, t ex kring känslan av delaktighet.
- Inför nästa års riskanalys bör ett resonemang föras kring transparensen gällande själva underlaget.
- När den nya modellen för riskanalys gällande intäkter är antagen bör den skickas ut till styrelsen i god tid före det att nästa års riskanalys görs, förslagsvis i samband med att budget antas.


§ 25 Resultat aktivistenkäten

Elisabeth Lundgren föredrar resultatet av den enkät som skickats ut till de medlemmar som är aktiva inom en grupp, ett distrikt eller en samordning (benämnda ”kärnaktivister” i underlaget och i texten nedan). Sammanfattningsvis kan sägas att: Aktivisterna är nöjda med det stöd de får, fem år är en kritisk gräns för aktivism då en del slutar vara aktiva medan de som stannar över 5-årsgränsen verkar vara kvar ”för livet”. Landsamordnare och specialgrupper står lite vid sidan av i jämförelse med övriga svarande och har i viss mån andra behov. Sekretariatet ämnar se över det stöd som riktas till dem. En majoritet av de svarande uppger att de inte har så stor insyn i hur styrelsen jobbar, men då det inte finns några kommentarer kring den frågan kan svaret också tolkas som att man inte heller ser behov av mer insyn. Medlemssidorna fick undersökningens sämsta betyg men håller för närvarande på att göras om.

Styrelsen konstaterar att det var ett övervägande mycket positivt resultat men att det finns flera områden som vore intressant att fördjupa sig i för att kunna dra bättre slutsatser, exempelvis genom följdfrågor kommande år. Frågorna gällande styrelsen är ett sådant exempel medan möjligheten att påverka internationellt är ett annat område som vore intressant att fördjupa till nästa gång. Styrelsen frågar hur sekretariatet tänker kring resultaten och hur man avser möta utmaningen kring att inte tappa aktivister efter fem år.

Elisabeth Lundgren förklarar att sekretariatet ännu inte hunnit göra en grundlig analys av resultaten eller hur de ska följas upp men framhåller att det kommer att analyseras vidare. Det kommer dock bli lättare att göra en kvalitativ undersökning i högre utsträckning när CRM-systemet väl är på plats. Sekretariatet överväger att använda telephone fundraising-avdelningen för att nå en bredare målgrupp och förhöja svarsfrekvensen i framtida undersökningar. När det gäller utmaningen kring 5-årsgränsen är det viktigt att se kopplingen mellan olika utbildningssatsningar, t ex ledarskapsprogrammet och den övriga MR-utbildningen som vi har att erbjuda och hur det kan samverka.

Elisabet Stålhane lyfter upp att det i de fria svarsalternativen finns kommentarer kring vad som upplevs som en klyfta mellan professionalism och medlemsaktivism. Diskussion förs kring detta och Karin Armgren menar att den aspekten säkerligen kommer att återkomma inom ramen för den diskussion om medlemskapet som styrelsen ska föra framöver. Sofia Halth framhåller också att frågan varit upp ett flertal gånger förut inom styrelsen. Bland annat fördes en omfattande diskussion om aktivism för några år sedan men det utesluter inte att mer dialog kring detta måste föras mellan styrelsen och sekretariatet för att öka samsynen kring värdet av aktivismen också för demokratin inom organisationen. Förslag förs fram om att ägna tid åt denna fråga igen på styrelsens oktobermöte eller i ett möte med aktivisterna, kanske till och med som tema för nästa årsmöte.

Styrelsen diskuterar även om och med vilken intervall undersökningen ska göras om framöver. Alla är överens om att den bör genomföras igen men det finns viss osäkerhet kring huruvida det bör ske varje år eller vartannat. Tillsvidare bestämmer sig styrelsen för att den bör genomföras nästa år igen för att ha mer att gå på. Därefter kan styrelsen återkomma till frågan om hur ofta undersökningen bör genomföras.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet och SG Röd att ta fram en fördjupad aktivistenkät att skicka ut under 2014.


§ 26 Slutrapport från grupputredningen

Styrelsen diskuterar den korta slutrapport från grupputredningsgruppen som presenteras till mötet.
Sekretariatet meddelar att gruppens arbete gick ner på sparlåga efter den delrapport som lämnades till styrelsen i september ifjol och uppmanar därför styrelsen att se till helheten i gruppens arbete.

Diskussion följer kring hur styrelsen ska följa upp rapporten och speciellt den satsning på distrikten som utredningen föreslår. Sekretariatet understryker att stödet till distrikten är viktigt och att formerna för hur stödet till landsortsdistrikten ser ut är en fortsatt fråga att diskutera. Det finns flera förslag på hur frågan ska hanteras samt på vilken nivå distrikten och stödet till dem bör diskuteras, på en organisationsnivå med mer praktiskt fokus, eller på en mer genomgripande ideologisk nivå. Frågan bordläggs för behandling under punkten Övriga frågor.


§ 27 Jäv

I enlighet med styrelsens arbetsordning ska vid junimötet ”en genomgång ske där var och en av ledamöterna redogör för de anknytningar man har till verksamhet eller personer i yrkeslivet eller ideellt vilka eventuellt kan innebära jäv eller uppfattas som jäv. Uppgifterna ska protokollföras.”

Karin Armgren: Arbetar med idéburen sektor på jobbet på Linköpings kommun, men svårt att se att jävssituation kan uppstå.

Andreas Bokerud: Jobbar på Utbildningsdepartementet, tror inte intressekonflikt kan uppstå. Också medlem i politiskt parti men innehar inga förtroendeuppdrag. Känner inte folk på sekretariatet, och har inga större aktieinnehav.

Sofia Halth: Jobbar på Folkuniversitet, en konkurrent till Sensus som Amnestyakademin samarbetar med, men borde inte uppstå någon jävssituation där. Sitter i styrelsen för Lunds Universitet men ser inget potentiellt jäv.

Lisbeth Kohls: Har eget konsultföretag samt innehar en del styrelseuppdrag men ser inget jävsförhållande i något av dem. Dessa uppdrag är som ledamot i det privata bolaget Bertegruppensstyrelse, i Myrornas styrelse, samt i det statliga Konsumentverkets insynsråd. Är även förtroendevald revisor inom Svensk handel.

Maria Eklund : Jobbar på Vatten- och miljöbyrån AB och är inte förtroendevald på annat håll. Kan inte se potentiell jävssituation uppstå.

Tora Törnquist : Ordförande för Lunds universitets studentkår i en månad till, sitter därefter kvar i den styrelsen och ingår därmed i styrelsen för Lunds universitet. Till hösten student igen. Ser ingen jävssituation.

Elisabet Stålhane: Pensionär, inte förtroendevald på annat håll. Har även uppdrag som god man och har i och med det en del med Migrationsverket och sociala myndigheter att göra men ser ingen jävssituation i det.

Natasja Persson: Jobbar på Skolverket och har inga andra ideella uppdrag. Ser ingen potentiell jävssituation.

Vid septembermötet ska även eventuellt jäv gällande de frånvarande ledamöterna Michael Falk, Pär Sköld, Eva Strömberg och Andreas Boström protokollföras.


§ 28 Regionansvar

På fråga om vad regionansvaret innebär meddelar Sofia Halth att det inte finns något tvång för ledamöterna att besöka sina regioner, men i den mån man har möjlighet är det bra att göra. I övrigt bör man som ledamot kontakta sin/a region/er och meddela att man är kontaktperson från styrelsen.

Beslut

att anta förslaget på regionansvaret för 2013/14.


§ 29 Arbetsordningen och styrelsens arbetsformer

Styrelsen går igenom sina arbetsformer i enlighet med arbetsordningen . En del uppdateringar bör göras i arbetsordningen för att den ska stämma överens med de krav som ställs i den förändrade FRII-koden som kommer att antas inom kort. Sekretariatet kan inför februarimötet 2014, då arbetsordningen ska gås igenom nästa gång, se över på vilka punkter uppdateringar behöver göras. Lise Bergh tillägger att arbetsordningen även kan komma att behöva uppdateras i samband med att Core Standards antas vid årets ICM och att det med fördel kan inkluderas i uppdraget.

Punkt 25 i arbetsordningen, om hantering av inkommande korrespondens, diskuteras kort. Ordförande och styrelsesekreteraren har haft en diskussion kring detta tidigare då det finns många problematiska aspekter i den nuvarande ordningen kring hur brev bör hanteras. Det har fått till följd att punkt 25 inte har följts under senaste året. Ordförande och styrelsesekreteraren ska avsluta diskussionen om detta och återkomma med förslag på lösning. Karin Armgren föreslår att även GK kopplas in i diskussionen.

Vid årets konstituerande möte uppstod frågetecken kring hur val av vice ordförande ska genomföras i de fall det finns fler än 1-2 kandidater. Frågan hänskjuts till februarimötet då ett färdigt förslag bör presenteras.

Då praxis har förändrats något gällande de årliga rapporterna kring gruppernas redovisning och vilande distrikt, bör punkt 32 justeras något så att det framgår att dessa rapporter numer avläggs vid majmötet och inte i samband med årsredovisningen i mars.

Vid styrelsens septembermöte förra året beslutades införandet av en ny punkt 23 i arbetsordningen som beskriver styrelsens principer för hantering av känslig information. Punkten fördes inte in i arbetsordningen då men bör föras in i år istället, i enlighet med förslaget nedan. Efterföljande punkter bör numreras om.

23. Principer för transparens och hantering av känslig information

Öppenhet och transparens utgör vägledande principer för svenska sektionen, vilket bland annat framgår av årsmötesbeslut. Inom sektionen hanteras dock en del känslig information som av olika skäl är olämplig att spridas utanför en begränsad krets. Det kan till exempel vara av hänsyn till enskilds personliga integritet eller röra information om organisationens kampanjstrategier eller sårbarhet.

Inom svenska sektionen hanteras information av extern, Amnestyintern, sekretariats- samt styrelseintern natur. Extern information är sådan information som är tillgänglig för alla som efterfrågar den, oavsett om de är medlemmar i Amnesty eller inte. Amnestyintern information är endast tillgänglig för medlemmar i Amnesty. Sekretariatsintern information är endast tillgänglig för anställda och frivilliga på sektionens sekretariat samt för styrelsen vid förfrågan. Styrelseintern information är normalt endast tillgänglig för medlemmar i styrelsen och eventuella personer adjungerade till styrelsen och kan bland annat röra styrelsen i egenskap av arbetsgivare. Styrelsen kan vid behov utsträcka behörigheten att ta del av intern information av olika slag till andra personer eller kommittéer, så som Granskningskommittén eller Amnestys internationella kommitté.

Medlemmar i styrelsen får inte förmedla information enligt ovan till obehörig. Känslig information får inte heller förmedlas till obehörig efter att förtroendeuppdraget inom Amnesty avslutats.

Beslut

att anta arbetsordningen enligt förd diskussion samt att tillägga en punkt 23 till arbetsordningen enligt ovan och omnumrera efterföljande punkter,

att uppdra åt sekretariatet att senast till februarimötet gå igenom arbetsordningen med avseende på FRII:s kvalitetskod och Core Standards och komma med förslag på förändringar.


§ 30 Utvärdering och feedback

Ordförande går igenom rutinerna för utvärdering av styrelsemöten.


§ 31 Utvärdering av årsmötet i Sunne 2013

Hannah Laustiola föredrar årsmötesutvärderingen som har fått genomgående positiva svar. Omdömena ”mycket bra” och ”bra” var högre för påverkanstorget jämfört med de tidigare beredningsgrupperna. Anmärkningsvärt var att årsmötet upplevdes som än mer kontaktskapande än förut, det var betydligt fler som pratat med personer de inte kände sedan tidigare samt en överväldigande majoritet som var nöjda med mötet. Utvärderingarna från det arrangerande distriktet och diskrimineringsombuden har ännu inte inkommit.

Lise Bergh föredrar den särskilda utvärderingen om påverkanstorget . Förberedelserna har fått bra omdömen men det behövs mer utbildning av samtalsledare och rollerna på själva torget för de olika personerna behöver klargöras ytterligare. Ljudnivån och hanteringen av tilläggsförslag är också något som behöver diskuteras vidare i det fall styrelsen önskar fortsätta med Påverkanstorg som beredningsform.

Styrelsen går ”laget runt” med reflektioner och kommentarer kring resultatet av de utvärderingar som inkommit hittills. Samtliga ledamöter är överlag mycket nöjda med hur årsmötet föll ut och ställer sig positiva till att fortsätta med påverkanstorg som beredningsform också 2014. Samtidigt konstaterar de att det finns områden som behöver förbättras för att göra påverkanstorget och årsmötet ännu bättre. Ett sådant område är tydliggörandet av olika roller på torget och styrelsens eget agerande samt åtgärder för ljudnivån, vilket också pekades ut som förbättringsområden i utvärderingarna.

Ett par ledamöter menar att påverkanstorget gjorde att årsmötet tyngdes av formaliafrågor och ledde till mindre debatt än vanligt, framför allt i plenum. Ibland medförde det svårigheter för en del personer att göra sig hörda då vissa fick mycket utrymme. Övriga ledamöter anser att en del av problematiken borde kunna avhjälpas genom de förbättringsförslag som finns och genom att man prövar sig fram i metoden och låter den ”sätta sig lite” med tiden. En majoritet vill se att metoden genomförs på i huvudsak samma sätt som i år och utesluter därmed någon typ av blandform med påverkanstorg i kombination med beredningsgrupp eller med mer debatt i plenum.

Ett antal konkreta förbättringsförslag diskuteras även och sekretariatet tar med sig dessa i planeringen av nästa års årsmöte. Sekretariatet påpekar också att styrelsen i god tid inför nästa årsmöte bör ta upp frågan om vilka typer av personer, aktivister, anställda, praktikanter etc., som kan agera samtalsledare, då sekretariatet behöver vägledning i den frågan.

Beslut

att uppdra till sekretariatet att i samband med planeringen av 2014-års årsmöte berätta hur utvärderingar och styrelsens synpunkter på 2013-års årsmöte har tagits hänsyn till,

att använda påverkanstorg som beredningsform för årsmötet 2014.


§ 32 Årsmötesort

Hannah Laustiola föredrar underlaget från sekretariatet med förslaget att Malmö blir värd för årsmötet 2014.

Sofia Halth påtalar att det finns ett gammalt styrelsebeslut om att årsmötet ska hållas på orter dit bra kommunikation finns men att vi i år valde att frångå den principen. Flera i styrelsen, liksom många av årsmötesdeltagarna, upplevde det som positivt att årsmöteslokalerna i år möjliggjorde för deltagarna att bo och äta på samma ställe. Styrelsen önskar, i den mån det är möjligt med hänsyn till kostnader och att det faktum att det är en större stad i år, att sekretariatet strävar efter ett liknande arrangemang i Malmö.

Beslut

att årsmötet 2014 hålls i Malmö.


§ 33 Uppföljning av årsmötesbeslut

Styrelsen går igenom de årsmötesbeslut som kräver uppföljning . De stadgeändringar och ändringar av riktlinjer som årsmötet fattat beslut om har redan uppdaterats av sekretariatet i enlighet med årsmötesbesluten och framgår därför inte av redogörelsen nedan.

§ 34 Motion Förslag till motionsberedning inför årsmöte

Styrelsen diskuterar olika sätt att hantera frågan. Ett förslag som uppkommer är att tillsätta en uppdragsgrupp för att lösa de större frågorna, som förväntas leda till förslag på stadgeändringar till årsmötet 2014. Samtidigt uttrycker många ledamöter en önskan om att inte behöva vänta till inför årsmötet 2015 förrän sådana förändringar kan träda i kraft. En del åtgärder som enbart kräver mindre förändringar kan dock åstadkommas av sekretariatet redan till nästa år.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta fram direktiv till en uppdragsgrupp, som ska ta fram ett förslag på hur motioner kan bearbetas inför årsmötet, för beslut per capsulam,

att uppdra åt SG Röd att i samråd med sekretariatet, till oktobermötet komma med ett förslag på hur motioner kan bearbetas mer inför årsmötet 2014.


§ 36 Motion om Granskningskommitténs roll och funktion

Sofia Halth föreslår att styrelsen instiftar en kontaktperson gentemot GK på samma sätt som styrelsen har kontaktpersoner gentemot valberedningen, Fonden och AIK. Förslaget tas emot väl och styrelsen bestämmer sig för att återkomma till vem som blir den personen vid senare tillfälle.

Beslut

att uppdra åt styrelsens kontaktperson gentemot Granskningskommittén att kontakta Granskningskommittén för att i samråd med sekretariatet utarbeta ett förslag på uppdaterade riktlinjer för Granskningskommittén, med hänsyn till årsmötesbeslut 36:2013, senast till decembermötet.


§ 41 Förslag från styrelsen angående onlineval av förtroendevalda

Styrelsen diskuterar om det bör framgå av beslutssatsen att årsmötesbeslutet avsåg ett stadgeändringsförslag, men kommer fram till att det inte behövs då det istället ingår i det efterföljande steget, när förslaget till årsmötet 2014 formuleras. Sekretariatet och strategigruppen kommer ändå ha årsmötesbeslutet som grund att rätta sig efter. Vidare är den typ av förändring som avses svårgenomförbar utan att samtidigt föreslå stadgeändringar.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med strategigrupp röd och valberedningen, senast till decembermötet, ta fram ett konkret förslag på hur onlineval av styrelsen och eventuellt andra förtroendevalda kan genomföras.


§ 42 Förslag från styrelsen om resolution till ICM om Amnestys kärnvärden

Ingen diskussion förekommer.

Beslut

att uppdra åt ICM-delegationen att på International Council Meeting 2013 verka för att Amnestyrörelsen vidtar åtgärder som syftar till att säkerställa respekten för Amnestys kärnvärden inom hela rörelsen, samt

att utöver de kärnvärden som nämns i resolutionen även lyfta värdet av medlemsstyrning och medlemsdemokrati.


§ 52 Motion Inför arvoderad styrelse och § 60 Val av kommitté för utredning av styrelsearvodering

Styrelsen diskuterar lämpligt sätt att följa upp frågan på, men då uppdraget givits av årsmötet direkt till tre namngivna personer, anser styrelsen att inga vidare åtgärder krävs från deras sida. Karin Armgren i styrelsen åtar sig dock att kontakta den utsedda gruppen för att meddela hur styrelsen resonerat och be om möjlighet att föra in beslutet i styrelsens lista över öppna beslut så att uppföljning ändå säkerställs. Hon kommer då även be dem titta på frågan om ersättningsnivån vid ersättning för förlorad arbetsinkomst.


§ 56 Förslag om resolution till ICM om analys av MR-bistånd

Ingen diskussion förekommer.

Beslut

att uppdra åt ICM-delegationen att på International Council Meeting 2013 ställa sig bakom Amnesty International Schweiz resolution om säkerställande av MR-bistånd som verktyg inom ramen för Amnestys internationella strategiska planer.


§ 57 Motion Utred formerna för hur förslag till valberedning tas fram

Precis som i fallet med motionskommitté önskar styrelsen se förändringar så snart som möjligt på detta område då det finns en stor frustration bland medlemmarna kring hur det hittills fungerat. Då valet av valberedningens valberedning sker redan i september lämnar styrelsen som medskick till sekretariatet att redan i år försöka stärka upp processen för valet på de sätt som är möjliga utan att det kräver styrelsebeslut, exempelvis genom att förbereda de närvarande på distriktsmötet bättre och i god tid och göra reklam för uppdraget.

Den större frågan kring hur valet ska lösas framöver hänskjuts däremot till en strategigrupp att lösa i samråd med sekretariatet, då det är styrelsen som har ansvaret för de demokratiska funktionerna och därmed bör äga frågan.

Beslut

att uppdra åt strategigrupp röd att i samråd med sekretariatet till styrelsens oktobermöte komma med förslag på hur kandidater till valberedningen ska tas fram, som säkerställer kvaliteten i processen.


§ 34 Uppföljning av Granskningskommitténs rapport till årsmötet

Styrelsen går igenom Granskningskommitténs rapport (GK) till årsmötet 2013, rekommendation för rekommendation.

- Rekommendation om begränsning av antalet mål i plan, prioriteringar samt om att ta in konsulttjänster för utförande av mål i plan då resurser inte räcker till

Angående prioriteringar i planen är såväl styrelsen om sekretariatet överens om att antalet mål bör minskas i kommande verksamhetsplan och det arbetet är redan i full gång på sekretariatet. Andreas Bokerud framhåller dock att antalet mål inte i sig säger något om ambitionsnivån på målen och han menar att det är fullt möjligt att ha färre mål med lika hög ambition. Att minska antalet mål är den väg styrelsen vill gå snarare än att prioritera mellan olika mål. Däremot är det viktigt att sekretariatet fortsätter att stärka tydligheten i vad som händer när mål inte uppfylls fullt ut, varför de inte kan uppfyllas och vilka prioriteringsalternativ som då finns för styrelsen (exempelvis ta bort målet eller istället öka fokus på målet.) Vidare anser styrelsen att beslut om att köpa in konsulttjänster är en fråga som bäst sköts på operativ nivå av sekretariatet.

- Rekommendation kring ekonomi och terminologin kring Cocoa
Sofia Halth påpekar att styrelsen har lyft frågan vid ett antal tillfällen förut, senast under den ekonomiska kvartalsrapporten vid detta möte. Hon konstaterar att det kan vara läge att fatta beslut i frågan nu.

Förslag förs fram om att lyfta frågan internationellt då det rimligen bör finnas många andra sektioner och strukturer som kämpar med samma översättningsproblematik. Kan vara värt att höra hur andra har hanterat frågan för att se om det i ett senare skede behövs någon gemensam åtgärd för att lösa svårigheten att kommunicera kring Cocoa.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta upp frågan internationellt om svårtillgängligheten i Cocoas terminologi.

- Rekommendation om utrymmet för demokratisk påverkan
Utöver den modell som förklarar internationella beslutsprocesser och hur man ska gå till väga som medlem för att motionera på ett framgångsrikt sätt, är styrelsen överens om att tydligt kommunicera ut att man delar GK:s ståndpunkt och arbetar vidare med frågan.

- Rekommendation om tillgänglighet till information
Styrelsen konstaterar att det finns ett pågående utvecklingsarbete kring medlemssidorna vilket bör kommuniceras ut bättre.

GK:s förslag om att införa länkar i protokollen från styrelsemötena till underlag och tidigare protokoll, ställer sig styrelsen positiv till.

Beslut

att uppdra till sekretariatet att i styrelseprotokollen inkludera länkar till styrelseunderlag och tidigare protokoll.

- Rekommendation om uppföljning av årsmötesbeslut

Guantánamo
Här råder delade meningar om hur ambitionen att ta emot alla kvarvarande Guantánamofångar i enlighet med årsmötesbeslutet från 2012, bör formuleras i verksamhetsplanen. Några menar att det sätt styrelsen tidigare resonerat på bör gälla även fortsättningsvis, det vill säga att målen ska vara realistiska och mätbara i planen och att det inte står i motsats till långsiktiga mål som är mer omfattande. Någon menar att det fortfarande blir mätbart även om det står att sektionen ska ta emot alla kvarvarande fångar, och att det är en viktig signal till både GK och årsmötet att formulera målet så att det har samma lydelse som årsmötesbeslutet.

Nästa plan kommer att ha en annan struktur och målkedjan kommer med sannolikhet att se annorlunda ut, varför sekretariatet får i medskick att se över målet igen i samband med framtagandet av nästa plan.

Beslut

att uppdra till sekretariatet att se över målet om Guantánamofångarna i samband med framtagandet av verksamhetsplanen 2014.

Årsmötesbeslut om kontanthanteringen
Arbetet pågår och sekretariatet uppmanas lämna en rapport i styrelseforum så snart det finns något att berätta om utvecklingen efter möten med storbanker etc.

Årsmötesbeslutet om IT- integritet och webben
Styrelsen har fört en diskussion om eventuell adjungering av en ledamot med IT-kompetens och menar att den diskussionen kan kommuniceras ut.

Hannah Laustiola framför att en anledning till den kritik GK framför kan vara att det arbetsdokument som listar öppna beslut som styrelsen går igenom vid varje styrelsemöte inte protokollförs. Det kan ha medfört att den information som muntligt avhandlats på möten kring olika beslut och utvecklingen på olika områden inte har kommit vare sig GK eller medlemmarna tillkänna.

Sofia Halth poängterar dock att det kan vara problematiskt att protokollföra ett sådant mer informellt arbetsdokument av olika skäl men föreslår att ordförande, vice ordförande och styrelsesekreteraren för ett fortsatt resonemang i frågan.


§ 35 Inför ICM 2013

Då styrelsen inte har möjlighet att gå igenom samtliga resolutioner till ICM 2013 , väljs några ut för diskussion och vägledning till delegationen.

Resolution 1.09, Puerto Rico
AI Puerto Rico föreslår att en studie utförs i syfte att utvärdera mekanismer som behandlar IEC-medlemmarnas socioekonomiska behov. Utmaningen ligger i att hitta en mekanism som även tar hänsyn till exempelvis studenters och egenföretagares villkor, de arrangemang de tvingas vidta gällande sina studier eller drivandet av sitt företag.

Styrelsen är principiellt för resolutionen men ser inte behov av att driva på i frågan. Vidare anser styrelsen att beslutssatsen måste omformuleras så att den blir tydligare.

Resolution 2.01, Kanada, franska avdelningen
AI Kanada föreslår att ICM hålls vart tredje år istället för vartannat, med start först efter nästa ICM 2015.

Styrelsen diskuterar förslaget och åsikter såväl för som emot förekommer. För nämns främst resursaspekten då ICM tar stora resurser i anspråk både tidsmässigt och kostnadsmässigt, resurser som annars skulle kunna läggas på MR-arbetet. En annan aspekt är att det demokratiskt är svårt för mindre sektioner/strukturer att förbereda sig inför ICM och skicka delegater när det är vartannat år, en 3-årsintervall skulle kunna underlätta för dem. Att det kan stärka IEC:s mandat i mellanåren är ett annat argument som förs fram.

Samma argument, att IEC och indirekt IS ges mer makt i mellanåren, lyfts även som ett motargument då det kan upplevas ännu svårare för sektionernas medlemmar att påverka rörelsen. I en orolig tid internationellt med många förändringar är timingen inte heller optimal. Detta förslag kan dessutom uppfattas stå i kontrast till det uppdrag svenska årsmötet gett styrelsen att särskilt lyfta vikten av att värna medlemsdemokratin inom rörelsen. När rörelsen nu flyttar ut i världen på ett annat sätt än tidigare kan ICM också vara ett bra forum att samlas gemensamt kring.

De som är för förslaget kan tänka sig att avvakta med införandet till längre fram i tiden. Styrelsen enas dock om att det viktigaste är att demokratiperspektivet med medlemsinflytandet sätts i första rummet men är med det i åtanke ändå öppna för olika lösningar.

Resolution 2.03, Norge
Förslaget innebär att ICM ska direktvälja en ordförande till IEC i ett separat val, istället för att denne utses internt inom styrelsen. Ordföranden ska föreslås av den internationella valberedningen (INC) utifrån sektioners/strukturers nomineringar. Det föreslås även att en specifikation utvecklas för vad som krävs av en ordförande för IEC. Valet avser en tvåårsperiod med två återvalsmöjligheter (sex år totalt).

Styrelsen är överlag positiv till förslaget men anser att detaljerna kring hur det utformas är viktiga och menar att man behöver se dessa före det går att ta slutgiltig ställning. Sofia Halth och Tora Törnquist ska även delta i nordiskt ICM-förberedande möte där de kan lyfta frågan.

Resolution 2.12, IEC
IEC vill, utöver några mer tekniska förändringar, ha möjlighet att adjungera tre personer med samma rättigheter som en ordinarie ledamot, det vill säga inklusive rösträtt, vilket skiljer sig från dagens möjlighet att adjungera ledamöter utan rösträtt.

Styrelsen anser samstämmigt att det strider mot de demokratiska principerna att ge IEC möjlighet att adjungera så många som tre personer med möjlighet att delta fullt ut i arbetet samtidigt som medlemsrörelsen inte har någon möjlighet att ställa dessa till svars eller rösta bort dem i det fall det skulle behövas. Adjungering i sig är styrelsen dock inte emot, liksom övriga delar av förslaget som styrelsen inte ser några problem i.

Resolution 2.13, IEC
Förslaget innebär några strykningar i § 55 av stadgarna, skälen till detta är dock inte helt tydliga. Bland annat föreslår IEC en strykning av nuvarande formulering om att revisorerna ska lämna en rapport årligen som blir en del av årsredovisningen. I och med förslaget skulle det istället endast avläggas rapporter från IEC till ICM.

Styrelsen anser att delegationen bör fråga IEC om orsaken till detta samt ta upp det på nordiska ICM-mötet.

Resolution 3.01, Japan
AI Japan vill att Amnesty utreder vilka effekter kärnkraftsolyckor har på mänskliga rättigheter, i syfte att undersöka om och hur AI kan agera i detta sammanhang i framtiden. De rättigheter som lyfts fram är rätten till information samt rätten till hälsa.

Styrelsen diskuterar frågan utifrån olika aspekter. Trots till viss del olika inställning till huruvida miljöfrågor bör inkluderas mer i Amnestys arbete eller inte, tycks de flesta överens om att de policyer Amnesty redan har i nuläget räcker långt för att kunna jobba på de konsekvenser, i form av MR-kränkningar, som miljökatastrofer och andra kriser ger upphov till. En majoritet ser det inte som prioriterat att satsa mer resurser på att utöka mandatet till nya policyområden men ingen är heller starkt emot och styrelsen kan därmed också vara öppna för den debatt som förs på mötet.

Resolution 3.02, Grekland
AI Grekland vill att AI ska arbeta mot attacker på och blockader av humanitär hjälp. AI ska även arbeta förebyggande genom att kampanja mot attacker/blockader när det finns tillräckliga skäl att befara att sådana kommer att inträffa.

Styrelsen delar AIK:s uppfattning i frågan, det vill säga att den del av resolutionen som syftar till att understryka att AI bör förhålla sig opartiskt bör stödjas medan den del som syftar till att satsa på och därmed prioritera preventivt arbete av detta slag, bör avslås.

Resolution 3.04, Tyskland
Bakgrunden till resolutionen är att ingen som tagits till fånga av USA har fått sin sak prövad inför en civil domstol utan är hänvisade till militära tribunaler eller kommissioner. AI Tyskland vill att ICM ska bekräfta vikten av att alla som är anklagade för terroristbrott och som riskerar att ställas inför rätta inför militära tribunaler eller kommissioner förs över till kompetenta civila domstolar som följer internationella regler om rättvisa rättegångar och inte utdömer dödsstraff. AI bör också inkludera frågan i kommande ISP.

Sekretariatet menar att Amnesty redan gör det som sägs i resolutionen och att det mer handlar om att bekräfta det arbetet. Styrelsen har med hänsyn till det ingen stark åsikt i frågan.

Resolution 3.12, Schweiz
AI Schweiz vill att IEC ska uppdras att göra en analys av hur AI:s arbete med rätten till mat och vatten som ett viktigt tema kan stärkas inom nästa ISP. Analysen vill man ska visa hur AI kan bidra till utrotandet av hunger och säkra tillgången till vatten genom att angripa problem från ett rättighetsperspektiv.

Styrelsen konstaterar att Amnesty redan jobbar med rätten till vatten men att rätten till mat är ett utökat område som skulle innebära en stor utvidgning då hungerproblematiken är ett enormt område som kräver stora resurser. Styrelsen har i övrigt inga starka åsikter för eller emot resolutionen.

Resolution 4.07, Irland
AI Irland vill att IEC ska utvärdera hur skiftet i resursfördelning och MR-arbete från Globala Nord till Globala Syd och Öst i samband med One Financial Amnesty (1FA) har påverkat den finansiella situationen och arbetet för MR i de sektioner som står för merparten av AI:s inkomster. Syftet är att säkerställa att dessa sektioner har rätt resurser och kan fortsätta sitt MR-arbete.

Styrelsen är överlag positiv till att utvärdera 1FA men delar sekretariatets uppfattning om att det ännu är för tidigt. Vidare understryker styrelsen vikten av att det inte blir en fråga om att backa från överenskommelsen om 1FA, då sektionen sedan tidigare valt att kraftfullt stödja det. Samtidigt är det viktigt att de sektioner som driver in mycket pengar har utrymme för eget MR-arbete, inte minst för att kunna fortsätta sitt fundraisingarbete.

Resolution 1.01, IEC; Resolution 1.04, Storbritannien; Resolution 1.08, Danmark
Alla tre resolutionerna handlar om effekterna av One Financial Amnesty (1FA) och förslag på hur man kan komma tillrätta med några av de negativa sidoeffekter som uppstått.

Det finns olika för- och nackdelar med respektive förslag men styrelsen är generellt sett positiv till de förslag som förs fram. Vilket som är det bästa av dem kvarstår dock att se, det fattas detaljer och både sekretariatet och kassören önskar se hur förslagen modifieras i den andra och tredje vändan av resolutionerna som kommer publiceras under sommaren, samt avvakta de diskussioner som kommer föras i förberedande möten och diskussioner, innan den svenska delegationens position fastställs.


§ 36 Övriga frågor

- Uppföljning av rapport grupputredningsgruppen

Styrelsen återupptar frågan från gårdagen angående den rekommendation grupputredningsgruppen lämnade i sin slutrapport om distrikten.

Beslut

att uppdra åt SG blå att se över om något i distriktens arbetsformer och uppgifter behöver lyftas för vidare diskussion i styrelsen under året och återkomma i styrelseforum senast i oktober.

- Kontaktpersoner och ansvarsfördelning inom styrelsen

Styrelsen återkommer till den fråga om intern ansvarsfördelning och kontaktpersoner som diskuterats informellt under helgen.

Sofia Halth meddelar även att hon själv och Karin Armgren kommer jobba vidare på den frågan som styrelsen diskuterat informellt om adjungering av ledamot till styrelsen och återkomma längre fram.

Beslut

att uppdra åt ordförande och vice ordförande att arbeta vidare på förslaget till arbetsfördelning i styrelsen, inklusive förslag på kontaktpersoner och återkomma i styrelseforum senast 1 juli.

- Beslut om ny generalsekreterare

Beslutet om att utse ny generalsekreterare skulle ha fattats vid detta möte men har fått skjutas fram till ett extrainsatt styrelsemöte den 19 juni på grund av praktiska skäl.


§ 37 Mötet avslutas

Mötet avslutas av Sofia Halth.




Sofia Halth
Ordförande




Karin Armgren
Vice mötesordförande



Hannah Laustiola
Sekreterare




Maria Eklund
Justerare





Förkortningar:
1FA – One Financial Amnesty, global överenskommelse inom Amnesty på ekonomiområdet
AI – Amnesty International
AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
ATT – Arms Trade Treaty, Ett internationellt bindande vapenhandelsavtalet
CRM-system – en mer avancerad form av medlemsdatabas
EDF – European Directors Forum, möte för alla sektioners och strukturers generalsekreterare
FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
GK – Granskningskommittén
GPS – Global Priority Statement, globala tvåårsplaner för hela rörelsen
GS – Generalsekreterare
GTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
IEC – International Executive Committee, den internationella styrelsen
IS – Internationella Sekretariatet
ISP - International Strategic Plan, den internationella sexåriga verksamhetsplanen
MR – mänskliga rättigheter
Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet
PKL – Postkodlotteriet
SG – Strategigrupp