Sekretariatets kommentarer till ICM-resolutioner 2013 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2013

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 28 maj 2013

Sekretariatets kommentarer till ICM-resolutionerna 2013

Vänligen observera att kommentarerna avser "First Batch of Resolutions" (ORG 90/006/2013) och att det kommer komma andra och tredje versioner av dessa resolutioner. De framförda synpunkterna kan således komma att förändras.

WORKING PARTY 1 - FINANCE

1.01 - IEC Resolution: Finance

Sekretariatets sammanfattning:
IEC har sett över beslutet från ICM 2011 om One Financial Amnesty och utvärderat dess inverkan på alla Amnesty enheter och IS budget och lämnar en rad utvecklingsförslag som sammanfattas nedan:

Finansiell rapportering
- Alla enheter ska ingå i den globala redovisningen fr o m 2015.
- Alla enheter ska informera SG innan byte av extern revisor.
- Alla enheter ska implementera Global Reserves Guidlines och tillse att IS får enhetens; reservnivåberäkning, riskanalys, uppgift om lägsta resp högsta reservnivå samt en årlig rapport om hur reserverna förhåller sig till önskvärd nivå.

IS-avgifter
- Enheternas avgiftsgrundande inkomst ska inkludera alla legala strukturer inom sektionen och då även lokala grupper. Undantag kan göras i de fall en extern revisor anser att intäkterna är marginella.
- I de fall sektioner får villkorade bidrag som överförs till IS är det IS som ska tillgodoräkna sig inkomsten efter överenskomna avdrag för insamlingskostnader.
- Medel som har samlats in till en annan AI enhet är inte avdragsgilla vid beräkningen av IS-avgift (om inte annat har beviljats av SG)
- Beräkningen av IS-avgifter sker genom genomsnittlig kursberäkning.
- Efter beräkningen av IS-avgifterna tar IS alla kursrisker förutom några undantag.

Övergångsbestämmelser
Beslut om målnivån för de extra frivilliga bidragen (AVC) för perioden 2014-2015 ska tas 30 juni 2013.

Lån och bidrag
IEC ska vara beslutsfattande i frågor som rör lån och bidrag över en viss nivå som ska fastställas. Beslut om lån och bidrag under den fastställda nivån ska fattas av SG.

Resolutionen avslutas med bakgrund och förklaringar till kompletteringarna.

Kommentar:
Det är utomordentligt viktigt att vi står fast vid de beslut som har fattats angående One Financial Amnesty. För svenska sektionen kan förtydligandet av beslutet om att alla strukturers intäkter ska inkluderas i sektionens intäkter få betydelse. I dagsläget ingår varken gruppernas eller Amnestyfonden intäkter i sektionens avgiftsgrundande inkomst. Om dessa intäkter ska ingå ökar underlaget för avgiftsberäkningen. Det betyder att vi får en högre avgift och när det gäller Fonden är det sektionen som i nuläget får stå för den kostnaden.

Även förtydligandet om att villkorade medel insamlade av sektioner till IS budget ska intäktsredovisas av IS, och inte av den insamlade sektionen, har betydelse eftersom sådana intäkter enligt den nya redovisningsstandarden (K3) ska intäktsredovisas av svenska sektionen. IS redovisningsregler godkänner att vi följer svensk lagstiftning och att de ingår i vår nationella redovisning men de kommer att frånräknas vår redovisning till IS med den konsekvensen att de inte kommer att räknas med i vår tillväxt. Detta kan innebära att vi i den internationella rapporteringen inte når upp till de internationella tillväxtmålen på 5%. Det kan få till följd att sektioner avstår från att samla in denna typ av medel. Eftersom det vore olyckligt om sektioner avstår från att satsa resurser på att samla in medel direkt till den internationella budgeten borde man överväga alternativa lösningar.

Ett exempel på villkorade medel insamlade direkt till IS budget är specialprojektet som svenska sektionen har beviljats medel från Postkodlotteriet. Intäkten ingår i vår nationella redovisning men kommer inte att synas som en intäkt för svenska sektionen i den internationella redovisningen eftersom den till största delen intäktsförs av IS. Tillväxten i sektionens budget 2013 är 6,4% inkl intäkterna från specialprojektet och 2,7% exklusive denna intäkt.


1.02 - AI Australia Resolution: Assessment Calculation

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen konstaterar vikten av att One Amnesty implementeras för att AI ska fortsätta att växa; men noterar därefter att sektionernas avgifter för närvarande beräknas på inkomsten två år tidigare (2013 års avgift beräknas på 2011 års inkomst) och att det är sektionerna som nu bär den finansiella risken för den händelse ett års inkomst avviker från prognosen, eller att sektionens inkomst minskar över tid och att sektioner på grund av detta kan utsättas för ekonomiska svårigheter genom detta beräkningssätt.
Resolutionen önskar att IEC utvecklar en modell och en intern process för att bestämma avgiften för varje sektion som baseras på den vid varje tillfälle inlämnade ekonomiska kvartalsrapporten som sektionen avger i enlighet med COCOA och föreslår att en sådan modell presenteras för beslut för ICM 2015

Kommentar:
Resolutionens förslag att beräkningsmodellen för beräkning av sektionernas IS-avgifter ska baseras på den senast inlämnade kvartalsrapportens intäkter istället för intäkterna två år tidigare skulle allvarligt försvåra IS verksamhetsplanering och budgetering. Dagens beräkningsmodell möjliggör även för sektionerna att lägga upp reserver för kommande IS-avgifter eftersom beloppen är bestämda i god tid.

1.03 - AI Australia Resolution: Exchange Rates

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen beskriver svårigheterna för icke- Euro-sektioner att hantera risken med fluktuerande växelkurser från det att avgiften beräknas och tills den betalas ut. I dagsläget konverterar man först IS-avgiften från lokal valuta till Euro med genomsnittskursen för hela intäktsintjänande året, för att sedan konvertera tillbaka den från Euro till lokal valuta med genomsnittskursen för juni månad året därpå.

Resolutionen önskar att IEC förändrar genomförandet av One Amnesty genom att avgiftsmodellen använder en växelkurs, genomsnittskursen för respektive valuta under inkomståret.

Problematiken och risken för en sektion uppstår när växelkursen kraftigt varierar mellan årsgenomsnittskursen för intjänandeåret och genomsnittskursen för juni månad. För Australien kan det skilja så mycket som - $ 200 000 + $ 1 miljon.

Kommentar:
Sekretariatet har också uppmärksammat risken med denna omräkning i två steg. De senaste två åren har den svenska kronan förstärkts mot euron vilket har inneburit att vår IS-avgift sänkts vid omräkningen efter sommaren. Vi anser att det är ett bra förslag. Med en omräkningskurs vet man direkt hur mycket som är IS-avgift för nästkommande år och undviker valutarisken.

1.04 - AI United Kingdom Resolution: Restricted Giving

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen avser medel skänkta för specifika ändamål (i Sverige ofta benämnda öronmärkta) inom det internationella programmet.

AIUK vill att den internationella styrelsen beslutar att insamlade medel för det internationella programmet ska ingå i totalen som en sektion bidrar med till den internationella rörelsen. Förutsatt att:

a) dessa medel är insamlade för redan planerat arbete i linje med ISP; och
b) att SG godkänner ansökningarna som implementerbara och där det inte redan finns givare.

Rörelsen har beslutat, vilket är stipulerat i den internationella fundraisingstrategin, att arbetet med att samla in medel från stiftelser och fonder samt major donors är prioriterat och ska öka. Dessa stödjer oftast organisationer genom att finansiera projekt där gåvorna går till specifika ändamål. När sektioner samlar in sådana här medel som går direkt till det internationella programmet, för redan planerat arbete inramat av Amnesty självt (dvs inte styrt av någon givare), måste sektioner också kunna tillgodoräkna sig dessa medel i den totala budgeten till IS. AIUK menar att om inte denna ändring görs kommer sektioner att hämmas från att söka stöd från stiftelser, fonder och major donors och därmed gå miste om viktiga pengar till det internationella programmet.

Kommentar:
Vi är starkt för AIUKs resolution och tycker det nuvarande systemet är mycket märkligt. Se även resolution 1.01.

Invändningarna som delvis uppmärksammas i resolutionen är:

    att det ger en ofullständig (orättvis) bild av sektioners fundraisingresultat, vilket kan leda till irrationell prioritering av fundraisingkanaler som “syns”,
    att rörelsen då riskerar att gå miste om medel eftersom många stiftelser och fonder endast låter nationellt registrerade organisationer söka,
    att vi riskerar intäkter i kanaler som redan är etablerade och som kräver tydlig redovisning nationellt, bokföringsmässigt och/eller i kommunikation av projekten

I Sverige handlar den tredje punkten exempelvis om projekt finansierade med medel från Postkodlotteriets specialprojekt men även Radiohjälpen där vi planerar att söka stöd framöver. Med den här typen av bidrag följer ofta krav på redovisningsform från bidragsgivare och i relation till K3 (se kommentar till resolution 1.01). Kostnaden förknippad med ansökningsförfarande och uppföljning måste alltid ses i relation till en intäkt. Om bara (insamlings)kostnaden syns blir varje framgångsrik ansökan en belastning i redovisningen till Svensk Insamlingskontroll (90-kontot).

Se även kommentarer under 1.08.


1.05 AI France Resolution: Evaluation of One Financial Amnesty and its impact on reserves

Sammanfattning:
AI Frankrike vill att IEC genomför en analys av hur sektionernas reserver påverkas av genomförandet av Ett Finansiellt Amnesty, i samband med att sektionerna tillämpar de nya riktlinjerna för globala reserver. Vidare föreslår man att sektionerna, vid beräkning av IS-avgift, ska få göra avdrag för påfyllning av reserverna, när det är nödvändigt för att uppfylla de nya reservriktlinjerna.

Kommentar:
Den första attsatsen om en analys är rimlig att stödja. Vad gäller den andra attsatsen kan vi lämpligen avvakta hur IEC bedömer förslaget innan svenska sektionen tar ställning. One Financial Amnesty bygger på att sektionerna ska ha tillväxt för att kunna ge större bidrag till internationella budgeten. Om sektionerna inte lever upp till tillväxtmålen kommer detta att påverka deras reserver om de inte minskar de nationella kostnaderna. Om sektionerna ska få göra avdrag för att bygga upp reserverna så motverkar det syftet med One Financial Amnesty.


1.06 AI Australia Resolution: Accountability of International Assessment to Stakeholders

Sammanfattning:
AI Australien vill att IEC får i uppdrag att redan till 2013 års slut ta fram en informationsplan så att viktiga intressenter, särskilt medlemmar och givare, får tillgång till relevant information om användningen av våra globala medel och effekterna av medlen för att uppnå vår vision och mission.

Kommentar:
Svenska sektionen bör rösta ja till den här resolutionen. Den stämmer väl överens med exempelvis FRIIs riktlinjer, nya regler om effektredovisning och den kommunikationspolicy vi själva har när det gäller medlemmar och givare i Sverige.

1.07 - AI Denmark Resolution: International Functions carried out by Sections / Structures

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen vill att IEC erkänner att många sektioner/strukturer utför ett betydande strategiskt internationellt arbete på uppdrag av den internationella rörelsen och att dessa funktioner definieras och omfattas av den internationella budgeten. Man efterfrågar tydliga riktlinjer för vilka kostnader som ska täckas och vill att sektionerna/strukturerna ska ersättas antingen när kostnaderna uppstår eller genom ett avdrag på IS-avgiften. Man vill också försäkra sig om en effektiv och flexibel administration samt att beslutsprocessen ska vara transparent.

Bakgrunden är ett beslut på ICM 2009 där det beslutades om en förskjutning av sektionernas fördelning av lokalt respektive globalt arbete från 30/70 till 40/60 och att intäktsökningen som tillkommer den internationella budgeten som en följd av beslutet bland annat ska kompensera sektioner/strukturer som utför internationella uppdrag. Exempel på uppdrag som stärker rörelsen som helhet och som utförs av sektioner/strukturer är Capacity Building, utbildning, konsultverksamhet samt deltagande i olika globala och regionala team inom aktivism, kampanj, FMT, GMT m m. För att säkerställa att sektionerna inte bortprioriterar det internationella arbetet för att klara övergången till 40/60 är det viktigt att införa ett kompensationssystem. 2011 beslutade IEC att endast det internationella arbetet inom ramen för Centres of Expertise ska bekostas av den internationella budgeten vilket enligt resolutionen är en feltolkning av beslutet från 2009 och risken finns att viktig kompetens kan gå förlorad.

Kommentar:
Svenska sektionen bidrar bland annat med Capacity Building genom samarbetet med Sierra Leone samt har en representant i Fundraising Management Team (FMT). Sektionen bidrar också med penningbidrag löpande på förfrågan till internationella möten (bekosta delegaters resor och uppehälle), vi har haft värdskapet för europeiska och internationella möten i sektionen och enskilda medarbetare har utfört capacity byuilding uppgifter i andra sektioner. Det ligger mycket i resolutionens resonemang om att internationellt arbete kan komma att prioriteras bort om en sektion/struktur hamnar i ett läge då omfördelningar av resurser måste göras för att klara tillväxt och ökade bidrag till den internationella rörelsen. Ett kompensationssystem möjliggör också för mindre bemedlade sektioner/strukturer att bidra med expertis. Det är också viktigt att med ett system bekräfta att detta bidrag sker och att det helst tas ur den internationella budgeten som som sagt får bidrag från sektioner genom de frivilliga bidragen. En nackdel med ett kompensationssystem är att det kan bli administrativt betungande.

1.08 AI Denmark Resolution: Strategic and Sustainable Investments

Sammanfattning:
AI Danmark föreslår att 1% av de globala sammanslagna IS-avgifterna (global assessment) varje år från och med 2015 ska satsas i en ny AI-fond, Strategic Fundraising Investment Fund (SFIF). Fondens medel ska användas för att öka Amnestys intäkter genom att investera dem i projekt och länder där vi har stor ekonomisk tillväxtpotential, med särskild prioritering på länder där AI i nuläget underpresterar i jämförelse med andra internationella NGOer. Besluten om vilka projekt som får pengar fattas av utökade Strategic Investment Teams. Sektioner och strukturer ska kunna ansöka om medel från SFIF för fundraising (FR) projekt, men även Fundraising Management Team (FMT) kan utveckla och föreslå investeringsprojekt.
Enligt den sista beslutssatsen ska fullt avdrag för fundraisingkostnader medges för nya FR-projekt, förutsatt att de godkänts av FMT och sker i enlighet med riktlinjer som ska tas fram av IEC innan 2014 års slut.

Kommentar:
IECs resolution 1.01 (rubrik assessment system (b)), AIUKs resolution 1.04 och Danmarks 1.08 är i princip tre olika förslag att lösa ett och samma problem: hur kan sektionerna få mer incitament och uppmuntran att våga satsa på nya innovativa fundraisingprojekt och på att vända sig till stora givare, fonder mm, för att be om öronmärkta bidrag till IS budget för att genomföra internationella MR-projekt? Nuvarande regler för beräkning av IS-avgift (assessment) är inte optimala i detta hänseende och de olika förslagen innebär modifieringar av reglerna för att öka incitamentet för sektionerna, men de innebär samtidigt en del olika nackdelar, som noga måste övervägas. Det pågår en intensiv debatt om detta just nu på internationell nivå, vilket sannolikt kommer att leda till förändringar av förslagen, vilka svenska sektionen bör invänta innan vi tar ställning.

1.09 AI Puerto Rico Resolution: Evaluate the Mechanism for Compensating IEC Members

Sammanfattning:
Vid ICM 2011 diskuterades en resolution om ekonomisk kompensation till IEC’s medlemmar, för utlägg men även för den enorma tidsinsats som uppdraget kräver. Det beslutades att IEC’s medlemmar kunde få ersättning för påvisat inkomstbortfall, inom vissa ramar. AI Puerto Rico påpekar att beslutet är ojämlikt, genom att inte kompensera IEC’s medlemmar på ett enhetligt sätt så leder det till att deras tidsinsats värderas olika. Som exempel, den som kan påvisa ett högt inkomstbortfall erhåller en större monetär ersättning än den som är studerande, arbetslös eller har egen firma, trots att de utför samma uppgifter i IEC. För att undvika detta föreslår AI Puerto Rico att en studie utförs i syfte att utvärdera mekanismer som behandlar IEC-medlemmarnas socioekonomiska behov. Utmaningen ligger i att hitta en mekanism som även tar hänsyn till exempelvis studenters och egenföretagares villkor, de arrangemang de tvingas vidta gällande sina studier eller drivandet av sitt företag.

Kommentar:
Vid ICM 2011 diskuterades fyra olika nivåer av kompensation, varav den fjärde nivån, som innebar arvodering av IEC, inte fick majoritet. AI Puerto Rico använder visserligen inte ordet arvodering, men det är svårt att tänka sig att det går att hitta någon annan mekanism för att uppnå det de efterfrågar, att allas tidsinsats i IEC ska värderas lika. Själva beslutssatsen har ett krångligt språk, förhoppningsvis blir den formulerad tydligare i omgång 2 eller genom beredningen på ICM, men av förklaringsnoten framgår att AI Puerto Rico efterfrågar en studie av ersättningsfrågan, med särskild inriktning att hitta lösningar för de som har svårt att påvisa ett inkomstbortfall, så att tidsinsatserna värderas lika och så att strävan efter socioekonomisk mångfald bland IEC’s medlemmar inte motverkas. I svenska sektionen finns samma problem med nuvarande ersättningssystem och årsmötet beslutade i år att en kommitté skulle ta fram ett konkret förslag om arvodering av svenska styrelsen. Principiellt bör svenska sektionen kunna säga ja till AI Puerto Ricos resolution, så att den föreslagna studien kommer till stånd, men det vore bra om beslutssatsen omformulerades så att den blir tydligare.


WORKING PARTY 2 - GOVERNANCE

AIK ansvarar för dessa och inkommer med kommentararer i separat dokument.


WORKING PARTY 3 - HUMAN RIGHTS STRATEGY

För en del av resolutionerna inom denna grupp ansvarar AIK, se markeringar nedan. Övriga kommenterar sekretariatet.

3.01 - AI Japan Resolution: Human Rights Violations Caused by Nuclear Power Plant Accidents - AIK

3.02 - AI Greece Resolution: Attacks on Humanitarian Aid Missions - AIK

3.03 - AI Israel Resolution: Conscientious Objectors - AIK


3.04 - AI Germany Resolution: Human Rights, Counter-Terrorism and the “War on Terror”

Sekretariatets sammanfattning
Resolutionen är:
- Oroad av “kriget mot terrorismen” och att terroristmisstänkta ställas inför rätta inför militärtribunaler eller militära kommissioner som ju inte följer internationella krav på oberoende och rättvis rättegång.
- Oroad över att de personer som är misstänkta för terroristbrott hålls i fängsligt förvar under långa perioder runt om i världen.
- Vill att vi ska bekräfta att dödsstraffet är den ultimata kränkningen av rätten till liv.
- Yrkar att ICM kräver att alla som är anklagade för terroristbrott och som riskerar att ställas inför rätta inför militära tribunaler eller komissioner förs över till kompetenta civila domstolar som följer internationella regler om rättvisa rättegångar och inte utdömer dödsstraff
- Och att AI använder sig av alla möjligheter att publikt lobba för att internationell rätt följs i alla terroristrelaterade rättegångar
-Och att IEC noggrannt granskar vårt arbete i dessa sammanhang för att förstärka AI:s kampanjarbete och utredningskapacitet på detta område.
- Och slutligen ber IEC att se till att detta arbete får plats inom ISP och också i den nya ISP:n.

Bakgrunden till resolutionen är att ingen som tagits till fånga av USA har fått sin sak prövad inför en civil domstol utan är hänvisade till militära tribunaler eller kommissioner. Och genom att USA antagit National defence Authorization Actn 2012 som ger USA att hålla fångar utan tidsbegränsning i fångenskap och att använda sig av militära kommissioner.

Kommentarer:
Arbetet pågår ju inom Security and Human Rights. Lite att slå in öppna dörrar. Arbetet för att stänga Guantánamo och för att de som inte kan släppas ställs inför rätta i rättvisa rättegångar pågår också. Det som “blir kvar” är att få ett beslut att man skall fortsätta att arbeta med-och prioritera frågan. Inte fel i sig men beror också på hur man ser på ICM och vilken typ av beslut man bör fatta. Om resolutionen skulle fomuleras om till att bli ett tydligt beslut om betydelsen av upprätthållandet av rule of law inklusive rättvisa rättegångar samt tortyrförbudet, skulle det kunna få en verkan internt genom att arbetet prioriteras och externt, genom ett tydligt “statement”.


3.05 - AI Venezuela Resolution: Strategic coverage to prevent the retrogression of rights - AIK

3.06 - AI Greece Resolution: The use of “Less Lethal” Weapons in Rallies and Demonstrations - AIK

3.07 - AI Puerto Rico Resolution: Opposing Imposition of the Death Penalty in Non-Autonomous and Non-Sovereign Territories or on Members of Indigenous Peoples - AIK

3.08 - AI France Resolution: Research on Europe

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen vill att ICM bekräftar den strategiska vikten av vårt utredningsarbete i Europa med hänsyn till de människorättskränkningar som sker där och nödvändigheten av att mobilisera våra medlemmar i frågor som är relevanta för regionen.

att IEC prioriterar denna fråga så att IS- team kan göra utförliga utredningar på Europa och EU.
Bakgrunden är att det fortfarande begås brott mot mänskliga rättigheter i Europa;
    diskriminering av olika grupper
    brott mot asylsökandes och flyktingars rättigheter
    våld mot kvinnor
    tuffa anti terrorislagar

EU ses ofta som en “hamn” för mänskliga rättigheter och ett föredöme för andra delar av världen. Om AI ger upp utredningsverksamhet i Europa och inte agerar på kränkningar av MR, ger det en dålig signal till andra länder och regioner och anger att AI övergivit sitt “oberoende” för att bara angripa MR-kränkningar i Syd.

Kommentarer:
Denna resolution bör vi ställa oss bakom. Av de skäl som anges i resolutionen. Viktigt att Europa och övriga “väst” inte prioriteras bort när det gäller MR-arbete och bara ses som fundraisingsektioner men också av de skäl som anförs om signaler och oberoende.
Det finns en resolution 4.


3.09 - AI Ghana Resolution: Human Rights Strategy for Business and Mining Activities

Sekretariatets översättning:
[Direktöversättning av resolutionen]

Resolutionen yrkar på följande:
att ICM:

ERKÄNNER att Amnesty Internationals åtagande att främja mänskliga rättigheter är centralt
för vårt arbete med att avkräva företagens ansvarsskyldighet samt ett värdigt liv för alla [kommentar konstig mening på engelska, evt menar resolutionsförfattarna Dignity-kampanjen]

ERKÄNNER att en strategi för företag och mänskliga rättigheter är viktig för att främja
och uppfylla de mänskliga rättigheterna

BEGÄR att IS:
a) utvecklar en strategi för företag, mänskliga rättigheter och gruvutvinningsverksamhet som ger pathways för Amnestyenheter att hantera konsekvenserna av företagsverksamhet i Afrika;
b) integrerar detta i Amnestys arbete för företags ansvarsskyldighet och Fattigdom – en rättighetsfråga så att vi kan kampanja för att företag:
    respekterar skyddet för mänskliga rättigheter, och
    ser till att de inte är medskyldiga till mänskorättskränkningar;
    tillhandahåller acceptabla rättsmedel till offer för kränkningar av mänskliga rättigheter.

Sammanfattning:
Resolutionen lyfter att den kontext i vilken Amnesty arbetar är föränderlig och att företags ansvarsskyldighet nu är ett viktigt område när det gäller skyddet av mänskliga rättigheter och ett område där Amnesty – om vi lyckas i vårt arbete – kan påverka situationen för många människor. Upptäckten av olja i en rad Afrikanska länder och kinesiska intressen på kontinenten medför en rad utmaningar för respekten av mänskliga rättigheter och därmed, menar man, behöver IS och sektioner/strukturer utveckla en samstämmig strategi för företag och mänskliga rättigheter.

Sekretariatets kommentar:
Amnesty har sedan ett tag tillbaka insett vidden av att ha ett betydande arbete på företag och mänskliga rättigheter, vilket syns bland annat i att en av de gällande Critical Pathways ( https ) är på just företags ansvarsskyldighet. Rörelsen har tidigare arbetat fram en strategi för arbetet med företag och MR som dock gick ut 2010. Diskussioner har förts om att uppdatera denna, men ett argument mot detta har varit just the Critical Pathway som kan ses som en strategi. I både the Pathway och den tidigare strategin så tydliggörs att det område som Amnesty ska fokusera på i det här arbetet är just utvinningsindustrierna. Det är där vi gör våra utredningar och hämtar vår evidens-bas för vårt kampanj- och lobbyarbete.

Just vilka länder som vårt utrednings- och kampanjarbete fokuserar på anser vi kräver strategisk analys som bäst görs på IS. Det görs utredningsarbete på den afrikanska kontinenten just nu – dels på kinesiska bolagsintressen i utvinningsbranschen i Afrika samt på utvinning i Senegal. Arbetet med Nigerdeltat fortsätter. Det är möjligt att en uttalad strategi bör göras för företag och MR, likt den som gjordes och sträckte sig till 2010. Det är dock inte självklart att regionala strategier behövs – frågan blir då också om de behövs på flera regioner i syd där utvinningsindustrin är stor och förknippad med MR-problem. Vi konstaterar också att det nu finns regionala tillväxt- och MR-strategier för alla regioner, inklusive Afrika. Möjligen kan man jobba in den efterfrågade strategin på just utvinning och MR i Afrika där.

3.10 - AI México Resolution: Declaration on the Rights of Peasants - AIK

3.11 - AI Peru Resolution: The Human Right to Water and Sanitation in the Demand Dignity Campaign

Sekretariatets översättning: [Direktöversättning av resolutionen]

Resolutionen yrkar på:

1) ATT BREDDA rörelsens nuvarande globala krav på rätten till vatten så att det
innefattar rätten till sanitet, i linje med den "Mänskliga rättigheten till Vatten och
Sanitet ", med utgångspunkt i vad som fastställts av FN som referens.

2) ATT SÄKERSTÄLLA att rörelsens globala krav på rätten till vatten och sanitet utvecklas inom kampanjen Fattigdom – en rättighetsfråga genom att kräva överensstämmelse med internationella standarder i beslut som fattas av internationella samfund och genom att säkerställa att sektioner, strukturer och den internationella medlemskåren är involverad.

Sammanfattning:
Resolutionen lyfter FN:s generalförsamlings erkännande av rätten till vatten och sanitet som en mänsklig rättighet 2010. Framsteg har gjorts när det gäller tillgång till vatten (milleniemålet som rör detta kan nås) medan väldigt många ännu saknar rätten till sanitet. Resolutionen lyfter också att klimatförändringarna har stor negativ inverkan på rätten till vatten. Barn under 5 år drabbas mycket hårt av bristen på tillgång till rent vatten och sanitet.

Amnesty erkände redan 2003 att man anser rätten till vatten en mänsklig rättighet och under ICM 2005 beslöt man arbeta för att rätten till vatten fick ökat genomslag i Amnestys kampanj- och utredningsarbete.

Sekretariatets kommentar:
Amnesty har under de senaste åren arbetat en del med rätten till vatten och sanitet. I flera av rapporterna som kommit inom området Slum i Fattigdom – en rättighetsfråga har fokus varit på just olika aspekter vad gäller tillgång till vatten och sanitet. Exempel är 'Risking rape to reach a toilet' (Kenya) och 'Where's the dignity in that?' (Salomonöarna). En del lobbyarbete har också ägnats åt rätten till vatten och sanitet – inte minst i Sverige – för att få stater att erkänna rätten till vatten och möjliggöra MR-rådets enhälliga antagade av en resolution om vatten och sanitet 2011. I flera av rapporterna på företag och MR diskuteras också rätten till vatten och många av de orsaker till varför denna rätt kränks analyseras och fördöms.

Säkerligen finns det utrymme för att vidareutveckla Amnestys policy-arbete på området vatten och sanitet och också ge frågan ett större utrymme i vårt kampanjarbete. Frågan är kanske om man vill att vatten och sanitet ska bli ett eget område inom Fattigdoms-kampanjen, vilket skulle kräva investeringar i ytterligare policy- och strategiarbete eller om det ska fortsätta vara ett ämne som vi lyfter i samband med andra rapporter på de befintliga tematiska områden företag och MR och slum.


3.12 - AI Switzerland Resolution: Right to Food and Water

Sekretariatets översättning: [Direktöversättning]

Resolutionen yrkar att ICM:

BEKRÄFTAR alla mänskliga rättigheters odelbarhet och på nytt erkänner vikten av
Amnestys arbete på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter där rätten till mat (inklusive rätten till frihet från hunger och tillgång till näringsrik mat eller möjligheten att anskaffa det) och rätten till vatten utgör en integrerad del;

INSTRUERAR IEC att tillhandahålla en strategisk analys så att den kan behandlas under konsultationsprocessen inför nästa Integrated Strategic Plan (ISP), där de olika alternativen på hur AI: s arbete med rätten till mat och vatten som ett viktigt tema kan stärkas inom nästa ISP;

INSTRUERAR IEC att inom denna strategiska analys ge en översikt över de mest lovande kampanjförslagen för att förverkliga rätten till mat och vatten och för att ytterligare undersöka, kampanjförslagens genomförbarhet, möjligheterna till att lyckas med kampanejn, mervärdet av AI: s engagemang, potentiella partnerskap samt möjliga konsekvenser för aktivt deltagande, aktivism, mobilisering och tillväxt.

Sammanfattning:
Resolutionen konstaterar att aldrig någonsin förut har så många människor varit undernärda som idag. 2.5 miljoner barn dör av undernäring varje år. Detta trots att det produceras tillräckligt med mat idag för att kunna mätta alla. Man menar också att rätten till mat är nära sammankopplad med rätten till vatten och nämner de många och komplexa anledningarna till undernäring: landgrabbing, spekulation på matpriser, föroreningar från stora ekonomiska projekt etc.

Den efterfrågade analysen kan,menar man, bygga på tidigare arbete på exempelvis rätten till vatten i OPT, rätten till mark hos Yakye Axa och man ser synergier med andra arbetsområden såsom företag och MR, kvinnors rättigheter, ursprunsfolks rättigheter, diskriminering etc). Förövarna finns både i nord och syd, vilket möjliggör koordinerad aktivism mellan sektioner i nord och syd.

Analysen vill man ska visa hur AI kan bidra till utrotandet av hunger och säkra tillgången till vatten genom att angripa problem från ett rättighetsperspektiv. Arbete på dettar skulle också hjälpa vår tillväxt-strategi för globala syd.

Sekretariatets kommentar:
När det gäller ytterligare arbete på rätten till vatten, se kommentarer på resolution 3.11 ovan. Rätten till mat är inte någonting Amnesty har arbetat med i någon större utsträckning. Självklart ger vi då och då kommenarer på frågan, men till skillnad från exempelvis rätten till vatten och sanitet har rätten till mat (oss veterligen) inte varit föremål för några rapporter utan endast berörts i samband med andra rapporter som haft ett annat huvudfokus. I kampanjen Fattigdom-en rättighetsfråga och i vårt arbete mot diskriminering exempelvis har vi, som angetts tidigare, specifikt fokuserat på rätten till vatten och sanitet. I diskrimineringsarbetet har vi bland annat jobbat med rapporten 'Parallel lives' som belyser romers brist på tillgång till vatten i Slovenien. Rätten till mat har inte heller varit föremål för samma intensiva lobbyarbete som rätten till vatten och sanitet, trots att det är en sån central ESK-rättighet.

Det är inte helt tydligt om ett arbete på rätten till mat och rätten till vatten bäst behandlas som en gemensam fråga (som verkar vara ansatsen här). Problematiken bakom det faktum att så många människor nekas dessa rättigheter är säkert till viss del den samma, men också olika i vissa delar och kan därför kräva separata analyser, strategier och policyarbete.

3.13 - AI United Kingdom Resolution: Sporting Organizations - /AIK


WORKING PARTY 4 - ORGANISATION

4.01 - AI Austria Resolution: Support for Sections and Structures (Supported by AI Philippines )

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen vill att IEC inrättar ett system som garanterar att alla sektioner/strukturer, både prioriterade och icke-prioriterade, får ett minsta stöd som är både kontinuerligt,och uthålligt för att kunna upprätthålla “core standards” för “governance” och “management” så att de kan växa och arbeta för mänskliga rättigheter.

Bakgrunden är att organisationen förändras radikalt genom Moving closer to the ground och att det nu ställs stora krav på tillväxt och arbete med MR och att det finns en oro för att små sektioner/strukturer, på grund av olika orsaker som de inte rår över, kommer att ha svårt att leva upp till dessa krav och bli lämnade åt sitt öde .Många av dessa sektioner/strukturer har funnits länge och fått stöd och det är ett slöseri med resurser att inte stötta dem forsättningsvis.

Kommentar:
Det ligger mycket i detta resonemang och vi har egen erfarenhet genom vår insyn i sektionen i Sierra Leone som har svårt att klara alla nya krav och som ett icke-prioriterat land får en lägre budget än tidigare, trots ett större behov just p g a av GS-byte och andra omständigheter. En lösning vore att verkligen se till att de nya Hubbarna ger stöd på ett strukturerat sätt och att sektioner inom regionen stöttar varandra på ett systematiskt sätt. Så att bygga in ett “system/struktur” för denna typ av stöd är nödvändigt. Det finns skrivningar/förslag om det i GTP-dokumentet.


4.02 - AI Belgium Francophone Resolution: Amnesty International, a Movement to Embody International Solidarity - AIK

4.03 - AI Belgium Francophone Resolution: Evaluation of the Global Transition Programme - AIK

4.04 - AI Belgium Francophone Resolution: The Quality of Research and Positions Taken by the Movement

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen vill att IEC tar fram ett referensdokument som klart och tydligt lägger fast de kriterier som krävs för att garantera att våra utredningar håller hög kvalitet, både i relation till hur utredningarna utförs och i relation till hur rörelsen gör ställningstagande utifrån utredningsresultaten. Resolutionen vill att dokumentet antas av ICM 2015 och att IEC rapporterar på varje ICM hur vi lever upp till dessa kriterier.

Bakgrunden till resolutionen är att Amnestys goda varumärke är helt beroende av utredningarnas kvalitet som i sin tur är grunden för vårt MR-arbete. Det finns inte fastslaget några kriterier för vad hög kvalitet betyder när det gäller utredningar och det krävs nu när organisationen flyttar ut . Det är också viktigt att man bestämmer vem som fattar beslut om Amnestys position i olika frågor och på grund av vilken utredning. Och eftersom detta är en fråga som måste ställas hela tiden bör IEC rapportera om det till varje ICM.

Förberedelsekommittén (PrepCom) rekommenderar att IEC går samman med sektionen för att ta reda på om några av de frågor som resolutionen lyfter har besvarats i och med det dokument som togs fram nyligen, kallat GTP Roadmap.

Kommentar:
Det är utomordentligt viktigt att vi har tydliga kriterier för vår utredningsverksamhet, både när det gäller kvalitet och hur vi använder våra utredningar. Så vitt vi vet finns inte riktlinjer för vår utredningsverksamhet, annat än vid WOOC(arbete på eget land) Så vi bör vara positiva till denna resolution. Bra med en regelbunden rapport om hur IS efterlever riktlinjerna/kriterierna.

4.05 - AI France Resolution: Accepting funding from States and foundations

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen uppmanar ICM att besluta att IEC tar fram klargörande riktlinjer för rörelsen gällande principerna för att ta emot pengar från stater, fonder och stiftelser. Dessa ska tas fram under 2013 och implementeras 2014 och ska gälla alla enheter och alla nivåer. Samtidigt vill man ha en utredning som ska presenteras i oktober 2014 som tittar på de risker som finns förknippade med den här sortens finansiering, speciellt rörande vårt varumärke, oberoende och trovärdighet. Det finns enligt resolutionen idag tecken på att viss finansiering från stiftelser kan ha negativ effekt på allmänhetens och medlemmar/givares syn på vårt oberoende och trovärdighet.

Kommentar:
Bra med gemensam syn och riktlinjer för den här sortens finansiering med beaktande av trovärdighet och oberoende. Redan idag finns dock flera olika policydokument och riktlinjer för olika intäktsslag, framtagna under olika perioder och som en konsekvens därav delvis motstridiga. Vi skulle därför hellre se att man prioriterar sammanhängande och uppdaterade riktlinjer för all fundraising, inte per kanal. Ett sådant arbete är påbörjat, men fördröjt, inom FMT.


4.06 - AI France Resolution: Evaluation of the language policy - AIK

4.07 - AI Ireland Resolution: A Vision for Sections and Structures

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen vill att IEC ska utvärdera hur skiftet från Globala Nord till Globala Syd och Öst när det gäller resursfördelning och MR-arbete påverkat den finansiella livsdugligheten och arbetet för MR i de sektioner som står för AI:s inkomster, för att tillförsäkra att dessa sektioner har rätt resurser och kan fortsätta sitt MR-arbete.

Man vill att IEC ska rapportera till CA (Chairs Assembly) 2014 när det gäller påverkan i dessa sektioner av detta skifte på ekonomi och MR-arbete och vilka planer som finns att minska varje negativ effekt på MR-arbetet för dessa sektioner.

Bakgrunden är besluten att omfördela resurser från lokal till central nivå från 70/30 till 60/40och beslutet att fördela mer resurser till globala syd/öst. Det fanns vid beslutet ingen utvärdering av vad detta skulle betyda för de sektioner som står för inkomsterna i AI, bara att IEC skulle följa detta noga. Viktigt att säga att resolutionen inte är emot besluten om omfördelning av resurser eller annan fördelning av globalt/lokalt.

För att växa i globala syd/öst måste vi öka våra resurser och ge mer till den internationella rörelsen men samtidigt utföra MR-arbete i globala nord. Vi får inte minska vårt globala MR-arbete genom att misslyckas med att motarbeta de negativa effekterna dessa beslut kan få.

Kommentar:
Det är viktigt att utvärdera beslutet. Frågan är om det är för tidigt. Men kanske man kan se tendenser redan. Se exempelvis det som hänt i AIUK.

4.08 - AI Sweden Resolution: Safeguarding our Core Values (Proposed by AI France, AI Austria and AI Iceland) - AIK

4.09 - AI Switzerland Resolution: The Potential of Human Rights Relief

(PrepCom recommends the section investigate the project work conducted by the Pathfinders in this area. Also, aworking group discussion rather than a resolution is seen as more appropriate) Now accepted by prepcom.

Sekretariatets sammanfattning:
Resolutionen vill att IEC, inom ramen för ISP, inkluderar MR-biståndet med dess potentiella möjligheter och utmaningar inom AI:s nya strukturer och operativa arbete, liksom biståndets eventuella implikationer för tillväxt, partnerskap och aktiv medverkan. Biståndet ses som ett strategiskt medel/verktyg, som kompletterar andra aktionsområden för att stärka Amnestys påverkansarbete. Resultatet av den pågående biståndsöversynen möjliggör att mer effektivt och analytiskt föra in MR-bistånd i AI:s strategiska planering (inklusive fundraising).

Kommentar:
I biståndsriktlinjerna från 2006 lyfts biståndet fram som en integrerad del av Amnestys MR-arbete och som en metod som kompletterar Amnestys kampanj-, påverkans- och utredningsarbete. Men biståndet syns inte i Amnestys strategi-, planerings- eller budgetarbete. Biståndet måste synliggöras för ett effektivt utnyttjande av dess potential. Detta blir ännu viktigare när Amnestys närvaro ökar i det globala syd och då efterfrågan på biståndet förväntas öka markant. En planering och prioritering för biståndet blir absolut nödvändig. Biståndet är en av de verksamhetsområden som testas inom ramen för Pathfinderprojektet.
Under senare år har biståndet i allt större utsträckning förstärkt Amnestys utrednings- och kampanjarbete genom stöd till lokala MR-organisationer och till MR-rörelsen på lokal nivå. Biståndet fungerar även som ett komplement till partnerskaps-, mobiliserings- och tillväxtarbetet.

Amnestys arbete är som mest effektivt när all resurser samordnas och används fokuserat och integrerat. Verksamhet kan inte pågå utan att synas och planeras. Det gäller på såväl internationell som nationell nivå.

4.10 - IEC Resolution: New Forms of Presence - AIK

4.11 - IEC Resolution and Statute Amendment: Strategic Goals (Supported by AI Spain, AI Chile, AI Algeria, AI Taiwan and AI Burkina Faso ) - AIK