AIK:s kommentarer angående utvalda resolutioner till ICM 2013 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2013

Till: Styrelsen
Från: AIK
Datum: 2013-05-29

AIK:s kommentarer angående utvalda resolutioner till ICM 2013

Vänligen observera att kommentarerna avser "First Batch of Resolutions" (ORG 90/006/2013) och att det kommer komma andra och tredje versioner av dessa resolutioner. De framförda synpunkterna kan således komma att förändras.


2.01 AI Canada Francophone Resolution and Statute Amendment: Frequency of the ICM (s. 22)
Huvudansvar: Sara

Motionärerna föreslår att nästa ICM hålls enligt plan 2015, men att ICM därefter hålls vart tredje år istället för vartannat. Tre skäl anförs till stöd för denna förändring:

        Effektivitet: internationella rådsmöten är kostsamma både i termer av tid och pengar, för alla inblandade parter (sektioner och strukturer, IS, internationella styrelsen). Det kan ifrågasättas om detta är ett effektivt sätt att använda gåvogivares pengar, och återrapporteringsmetoder.
        Demokrati: AI:s demokrati, en grundläggande värdering, skulle inte påverkas av förändringen. De internationella rådsmötena skulle bli viktigare, liksom regionala möten, och Chairs Assembly skulle även fortsättningsvis hållas varje år. Dessutom kan konsultationer inom rörelsen och beslutsfattande organiseras på andra sätt, inklusive mha teknik, och ad hoc-möten kan hållas vid behov.
        Planering: ISPs antas för en sexårsperiod. Den föreslagna förändringen skulle tillåta internationella rådsmöten att genomföra en översyn efter halva tiden.
Motionärerna menar att pengarna som sparas genom denna förändring kan användas på sätt som har mer direkt betydelse för arbetet mot MR-kränkningar, till exempel ökade horisontella kontakter inom AI (baserat på ämne eller region) och utveckling av informationsteknik.

AIK:s kommentar
Prep Com vill behandla denna resolution tillsammans med 2.03, 2.06, 2.09 och 2.10. AIK anser att den också hör ihop med 4.11, som handlar om ett nytt upplägg för ”strategic goals”.

AIK är positivt till detta förslag, med förbehållet att det måste synkas med förslaget i 4.11. Svenska sektionen har varit med och förespråkat en ändring till ICM vart tredje år tidigare, men den gången föll det på målsnöret.

Till stöd för en ändring till vart tredje år kan sägas att vartannat år upplevs som hetsigt och dyrt. Beslut hinner inte landa och implementeras. Det krävs stora resurser att sätta sig in i dels vad som ska behandlas på ICM, dels vad man själv vill lägga fram där, dels vad som sedan faktiskt beslutades. Samtidigt kan man förmoda att trots att ICM i sig är energikrävande kan möten av detta slag generera energi i rörelsen – detta såväl hos de som närvarar som vidare ut i organisationen. Att ha rådsmöten som återkommande mål håller diskussioner levande och aktuella. Att ha rådsmöten mer sällan kanske riskerar att aktiviteten stannar av lite mer.

Enligt AIK:s bedömning vore det nog en effektivisering att hålla ICM mer sällan, och vart tredje år torde vara tillräckligt även ur demokratisk synvinkel med hänsyn till att de reella frågorna är föremål för omfattande konsultationsprocesser.


2.02 IEC Resolution: Deadline for Nominations of IEC Candidates (s. 23)
Huvudansvar: Sara

IEC vill ändra i de internationella stadgarna angående hur det ska gå till när en person nomineras till framför allt IEC. Framför allt vill man stärka den internationella valberedningens (INC) roll. Nedan listas vad som verkar vara de huvudsakliga skillnaderna mellan förslaget och befintliga formuleringar:

NUVARANDE: för nomineringar krävs ett supportive statement och ett standardiserat CV.
FÖRSLAG: för nomineringar till IEC krävs en completed nominations form, competency framework och CV. För övriga nomineringar krävs ett supportive statement och ett standardiserat CV. [Anledningen att IEC-nomineringar inte kräver ett supportive statement (såvida de inte nomineras av sektioner som i så fall måste uttrycka stöd, se nedan) och ett standardiserat CV är att en komplett nominations form är så omfattande att detta täcks där, AIK:s kommentar.]

NUVARANDE: nomineringar till IEC inkl. kassör kan göras fram t.o.m. 24 timmar före respektive val.
FÖRSLAG: nomineringar kan göras t.o.m. tre månader före respektive val. Undantag kan göras (omständigheterna kring detta specificeras inte, men det måste vara ”nödvändigt” för att få ihop en bra styrelse). För övriga poster kvarstår 24-timmarsgränsen.

NUVARANDE: Om INC föreslår en kandidat från en sektion/struktur måste INC rådfråga denna sektion/struktur.
FÖRSLAG: Inget sägs om denna typ av konsultation.

AIK:s kommentar
Förslaget syftar till att se till att den internationella valberedningen ska kunna göra en bättre utvärdering av kandidater till framför allt IEC, och undvika att kandidater ”kuppas” in vid ICM. Så länge man känner förtroende för den internationella valberedningen bör detta förslag vara ett riktigt steg att ta. Eventuellt skulle man kunna önska tydligare kriterier för när avsteg från tremånaders-deadlinen får göras, t.ex. baserat på antal sektioner/strukturer som stöder en viss kandidat.

En fråga läsningen av resolutionen kan väcka är huruvida förslag till kandidater kan läggas fram utan att de går via INC, d.v.s. utan att INC ”accepterar” nomineringen. AIK har från INC fått veta att INC är av uppfattningen att de inte har någon auktoritet att stoppa nomineringar, utan kandidater kan föreslås och föreslå sig själva på samma sätt som tidigare. INC nämner också att det att INC inte längre måste rådfråga den sektion/struktur från vilken INC föreslår en kandidat förvisso kan leda till konflikter, men att det är sannolikt att INC i de flesta fall, trots avsaknad av detta krav, kommer att vilja försäkra sig om sektionens/strukturens stöd.

Förfarandet med en valberedning som förbereder valen, med syfte att komponera en väl sammansatt styrelse, är viktigt och i linje med hur många sektioner och strukturer själva arbetar. AIK menar att svenska sektionen bör stödja arbetet för ett förstärkt valberedningsförfarande.


2.03 AI Norway Resolution and Statute Amendments: Direct Election of the IEC Chair (s. 24)
Huvudansvar: Hanna

Förslaget innebär att ICM ska välja en ordförande separat som ska föreslås av den internationella valberedningen (INC) utifrån sektioners/strukturers nomineringar. Man ska vidare utveckla en specifikation för vad som krävs av en ordförande för IEC. Valet avses för en tvåårsperiod med två återvalsmöjligheter (dvs sex år totalt).

Argument för resolutionen:
    Det är mer demokratiskt att det är ICM och inte IEC som utser den som högst styr organisationen.
    Det är en mycket krävande post och det är viktigt att en kandidat är införstådd med detta inför att man ställer upp till val.
    Man väljer kassören separat, så varför inte ordföranden också?
    Ledarskapskvalifikationer och erfarenhet- vissa har bättre utgångspunkt och förmåga för att leda andra vilket bör tas tillvara på.
    Tydliga ansvarslinjer – GS är chef för IS och är ansvarig som ansikte utåt. Men det finns också ett behov för ett tydligt demokratiskt ledarskap inom organisationen (som ibland även kan behöva vara ett ansikte utåt).
    Finns ett behov av att noga selektera kandidater och här kan INC hjälpa till.

AIK:s kommentar
AIK anser att processen kan borga för bättre kvalitet på ledarposten om den väljs separat och så sker ju i många sektioner i dagsläget. Det beror dock lite på hur man ser på IECs ordföranderoll, om det är en intern koordinator av IECs arbete (kan ju då väljas inom styrelsen) eller om ordförande har en mer övergripande roll som ledare (bör då väljas separat). Det finns en viss risk att man fokuserar överdrivet mycket på en persons val på ICM om man väljer IEC kandidat separat. Och det kan finnas poäng med att man internt utser det person som vid tillfället är bäst lämpad att leda styrelsen. Ev. kan en separat vald ordförande ge IEC en starkare roll gentemot IS, men samtidigt är det kanske så att det kan splittra/polarisera styrelsen om för mycket fokus och makt tilldelas en särskilt vald ordförande. Det finns troligen för- och nackdelar med båda varianterna. AIK har inte någon närmare rekommendation i frågan.


2.04 AI Germany Resolution: Democratic Participation (s. 26)
Huvudansvar: Robert

Förslaget innebär att IEC ska förbättra konsultationsprocesserna genom att se till
    att sektionerna ges tillräckligt med tid att svara,
    att all nödvändig information/bakgrundsmaterial finns lättåtkomligt/hänvisas till,
    att förbättra sättet på vilket sektionernas feedback delas inom rörelsen, samt
    att denna förbättringsprocess följs upp och återrapporteras till rörelsen.
För att åstadkomma detta föreslås att Chairs Forum involveras i arbetet.

AIK:s kommentar
AIK ser positivt på förslaget och föreslår att svenska sektioner ställer sig bakom förslagets andemening. Förslaget slår möjligen in en öppen dörr. Eventuellt kräver en sammanställning av allas konsultationssvar alltid (om det är det som menas) stora resurser som kan användas bättre på annat håll. Någon typ av sammanställning i de stora/viktigaste frågorna vore dock önskvärd (vilket i vart fall delvis skedde i förra ISP-processen). Det är möjligen onödigt att ha ett ICM-beslut på att IEC ska involvera Chairs Forum i processen (att ordförandena konsulteras kring hur våra konsultationsprocesser går till borde vara självklart). Vi tolkar det kravet som ett tecken på frustration från tysk sida.


2.05 IEC Resolution: Core Standards (s. 27)
Huvudansvar: Hanna

Denna resolution har skickats ut på två konsultationsrundor och mycket av feedbacken har inkorporerats i förslaget (t.ex. har AIK tidigare föreslagit att en s/s i varje fall då bindande regler inte är förenliga med nationell lagstiftning måste samråda med internationella generalsekreteraren (SG) ang. hur frågan bäst hanteras; att en valberedning ska finnas med eller en motsvarande process; ordvalet "locally appropriate diversity" ifrågasattes m m och alla dessa ändringar har inkorporerats i den nya texten). Förslaget utgår från att alla sektioner och strukturer (samt IEC där det fungerar) ska ha ett minimum antal obligatoriska standarder på plats för att kunna sköta arbetet på bästa sätt. Det handlar om 27 punkter (Core Standards, eller CS) inom områdena:
    stadgeenliga krav (på årsmöten, styrelsen)
    roller och ansvar (mellan GS och styrelsen, styrelsens arbetssätt, styrelsens möten, deltagande i internationella processer, intressekonflikter samt sekretariatets ansvarsområden)
    policyer och riktlinjer (för styrelsen, personalansvaret, ansvaret för frivilliga på sekretariatet, ekonomi, riskhantering, konflikthantering, kommunikation, datahantering, arbetsmiljö och säkerhet samt miljöfrågor).
Vidare presenteras en process om hur sektioner/strukturer ska utvärdera sig själva utifrån dessa Core Standards och rapportera till rörelsen, hur en extern verifikation genom besök går till (vilket kan ske efter en självutvärdering om detta anses nödvändigt) samt vad som händer ifall en sektion/struktur inte följer reglerna kring rapportering och implementering. En självrapportering ska göras vartannat år och för identifierade luckor ska man upprätta en Action Plan. Självutvärderingsrapporten och ev Action Plan ska gå till IEC (via IS) samt till de egna medlemmarna. En summering av allt arbete görs för Chairs Assembly och ICM.

AIK:s kommentar
AIK ställer sig helt bakom dessa krav. En fundering för ICM-delegationen att ta med sig i hur man förhåller sig till externa intressenter – t ex nämns inget om hur Amnestysektionen/strukturen ska förhålla sig till sin lokala omvärld (external stakeholders) annat än att man ska det. Kanske kan en tydligare process kring detta efterlysas. Vidare så har AIK tidigare föreslagit att man skulle lägga till en CS om rätten att organisera sig fackligt. Vi föreslog följande lydelse: “The entity upholds the freedom of association and the effective recognition of the right to collective bargaining.” Detta förslag har inte kommit med i slutförslaget.


2.06 AI Spain Resolution: Comprehensive International Accountability System (s. 35)
Huvudansvar: Robert
(Enl. PrepCom hör denna ihop med res. 2.01, 2.03, 2.09 och 2.10)

Förslaget tar avstamp i beslut 10 vid ICM 2009, enligt vilket ”all of AI’s governance structures must be part of an internationally integrated accountability system”. Förslaget, som är illa skrivet, innebär bl a IEC:s årsrapport och rapport om uppföljning av tidigare ICM-beslut, liksom årsredovisningen (kassörens ”financial report”) ska godkännas av ICM (genom omröstning). Det föreslås vidare att IEC upprättar ett rapportsystem inom vilket s/s styrkor och svagheter, implementering av ISPn, liksom trender inom organisationen, kan följas och analyseras. Det övergripande syftet med detta menas, som vi förstår det, vara att AI ska bli bättre på att ta tillvara best practices (”promote the assumptions of responsibilities and learning”).

AIK:s kommentar
Förslaget kommer med stor sannolikhet att genomgå stora förändringar innan och under ICM. Andemeningen, att ICM-beslut 10 från 2009 bör leda till en översyn och förändringar/förbättringar av AI:s accountability-system, är dock god och svenska delegationen bör vara aktiv i detta arbete, som AIK dock tror kommer att ske inom ramen för andra resolutioner än denna. I övrigt hänvisas till svaren på resolutionerna 2.01, 2.03, 2.09 och 2.10.


2.07 AI Venezuela Resolution: Protection of the image of independence and impartiality (s. 37)
Huvudansvar: Bengt

Man föreslår ett antal åtgärder för att försäkra sig om att ingen sektion eller struktur väljer eller rekryterar ledare som innehar eller nyligen har innehaft vissa typer av befattningar på annat håll, t.ex. inom politiken. Syftet med detta är att värna om AI:s oberoende och rykte.

AIK:s kommentar
Motionären hänvisar till fyra befintliga dokument, där man kan läsa följande. I ORG 20/002/2004 är budskapet att alla beslutsfattare inom AI bör undvika olika typer av intressekonflikter och ”conflicts of duty”. Nyckelbegrepp som beslutsfattare, intressekonflikt och pliktkonflikt definieras och exemplifieras, och en lista på regler presenteras. POL 30/020/2005 är ett relativt långt dokument (13 tättskrivna sidor) med titeln ”Impartiality and independence”, och här framhävs bland annat att oberoendet har tre komponenter: AI fattar sina egna beslut, verksamheten finansieras i stort sett aldrig av stater, och AI väljer sina egna samarbetspartners. Oberoendet anses vidare ha egenvärde, men är också instrumentellt värdefullt på så sätt att den hjälper AI att vara mer opartiska. Man diskuterar också olika sätt på vilka opartiskheten och oberoendet kan skyddas: doktrinärt, institutionellt och mentalt (på individnivå). FIN 21/005/2003 handlar om hur AI ska skydda sin image, och man lyfter bland annat fram nio olika ”värden” som måste främjas och upprätthållas för att varumärket inte ska skadas: Impartiality, independence, credibility, consistency, honesty, transparency, accountability, traceability samt respect for human beings and human rights. ORG 41/017/2011 är en 32 sidor lång manual som ger riktlinjer för hur en GS bör rekryteras. Här finns bland annat passager om att man bör beakta om den sökande har en bakgrund eller en befintlig roll som kan leda till intressekonflikter med AI.

Enligt vår bedömning är de befintliga dokumenten är tillräckliga och behöver inte kompletteras med några nya direktiv, men det kan vara värt att lyssna till Venezuelas argument. Det finns dessutom ett antal oklarheter i förslaget (som eventuellt skulle kunna undanröjas med hjälp av dokumenten ovan): Vilka positioner betraktar AI Venezuela som ledande inom AI? Vilka positioner inom vilka organisationer/myndigheter anser man att man inte nyligen får ha innehaft? Och hur lång har man tänkt sig att karenstiden bör vara? Två år (som i CS3)?


2.08 IEC Resolution: Procedures for applying measures relating to International Administration, Suspension, Termination of Membership or Closure under the Statute of Amnesty International (s. 38)
Huvudansvar: Hanna

Förslaget innebär att man (utan att ändra i stadgarnas artiklar 50-53) ändrar processen som beskriver hur det i praktiken går till när IEC tillfälligt kan stänga en sektion och andra liknande åtgärder, samt hur processen för att överklaga sådana IEC-beslut går till.

Det nya dokumentet innebär:
        En summering av hur varje åtgärd fungerar i praktiken.
        En tydlig procedur för IEC:s beslutsprocess i förhållande till varje åtgärd.
        En tydlig process för överklagande till Membership Appeals Committee (MAC) och tidsplan för att inkomma med överklagandedokumentation.

Man har kortat ner tiden för att inkomma med dokumentation, vilket ligger i linje med ett beslut från 1985 års ICM men som inte ingick i processbeskrivningen från 2011. IEC anser dock att den kortare tiden fortfarande ger tillräckligt med tid och noterar också att MAC har befogenheter att förlänga tiden om den anser det nödvändigt. Man har gjort initiala konsultationer med MAC:s ordförande men resolutionen säger inget om hur MAC ställer sig till förslaget i detta format.

AIK:s kommentar
AIK anser att dokumentet tydliggör processerna kring definitioner och överklagandemöjligheter. Det är, såvitt vi kan se vid en jämförelse med beslutet från 2011-års ICM, inte frågan om några egentliga ändringar. Vi anser att sektionen kan stötta resolutionen.

2.09 IEC Resolution: Next steps in improving Global Governance: Review of the Statute of Amnesty International (s. 43)
Huvudansvar: Robert

Förslaget innebär att ICM ska ge IEC i uppgift att mellan 2013 och 2015 granska och komma med förslag på en modernisering av AI:s stadgar. Syftet listas i fem punkter:
    skapa mer lättförståeliga och koncisa stadgar,
    ta bort bestämmelser som inte längre fyller någon funktion eller som är på annat sätt föråldrade,
    ta i beaktande de pågående förändringarna inom rörelsen med anledning av New Forms of Presence och the Global Transition Programme,
    fundera över och förslå ändringar avseende ICM:s ”composition” och mötets överlappning med Chairs Forum och andra internationella governance meetings, samt
    spegla/ta i beaktande pågående utveckling med anledning av ICM-beslut 1 från 2011.

AIK:s kommentar
AIK ställer sig positiva till att stadgarna ses över. Detta är nödvändigt. Delegationen bör dock fundera över om något ska läggas till de fem punkter som listas som syftet med översynen, eller om någon av punkterna bör ha en annan lydelse. Punkterna kommer vara avgörande för var krutet läggs i översynen och blir således styrande för hela den fortsatta processen och de konsultationer denna medför.


2.10 AI Netherlands Resolution: Accountability and Governance System (s. 44)
Huvudansvar: Sara

AI Nederländerna föreslår att, i ljuset av de stora organisatoriska förändringarna AI genomgått på senare år med syftet att skapa ett “One Amnesty”, IEC ska utveckla förslag på hur ansvarighets- och ledningssystem (accountability and governace systems), framför allt med fokus på ICM. Vidare önskar motionärerna att IEC ska upprätta en arbetsgrupp med uppgift att se över hur befintliga system lämpar sig efter omorganisationen.

Som stöd för förslaget hänvisar motionärerna till diskussioner som fördes vid ICM 2011 då ett antal sektioner framförde oro/kritik i samband med att GS och IEC informerade om ”Moving Closer to the Ground”-processen. Inga formella beslut fattades kring detta, men motionärerna är angelägna om att framför allt lednings- och ansvarighetsfrågor rörande ICM ses över.

AIK:s kommentar
I sak verkar det viktigt att frågan ses över, men AIK har svårt att bedöma huruvida tillräckliga ansträngningar redan görs i denna riktning. Detta synes vara en punkt i den föreslagna stadgeöversynen, se AIK:s kommentar till resolution 2.09. AIK håller med Prep Com om att denna resolution bör behandlas i anslutning till 2.09.


2.11 AI Israel Resolution: Governance of Hubs (s. 45)
Huvudansvar: Sara

Förslaget går ut på att regionala “hubbar” ska lyda under stadgar bestämda av de i regionen ingående sektionerna/strukturerna samt IEC. Dessa stadgar definierar hubbens institutioner och deras befogenheter m m. Stadgarna ska säkerställa att beslut kring hubbens ledning och arbete fattas i samråd med och med samtycke från dessa sektioner/strukturer liksom IEC.

Motiveringen är att processen ”Moving Closer to the Ground” motsägelsevis nog styrts allt för mycket uppifrån, utan tillräckligt inflytande från ”marken”. Detta har lett till och riskerar att leda till vidare konflikter om inte en tydlig ansvarsuppdelning görs.

AIK:s kommentar
AIK uppfattar det som att hubbarna, som en del av IS, är underställda IEC och i förlängningen ICM. Denna ansvarskedja bör inte klippas sönder och delas upp på det sätt motionären föreslår. Vad sedan hubbarna inriktar sitt arbete, forskning osv på är något de inblandade sektionerna bör vara och redan är involverade i, vilket följer av dokumentet ORG 30/005/2013 (Global Transition Programme – The relationships between the sections and the hubs), som AIK/svenska sektionen tidigare kommenterat, se resolution 4.03 nedan. AIK uppfattar denna resolution som Israels respons på detta dokument. Motionen bör avslås.

2.12 IEC Resolution and Statute Amendment: Statute Changes arising from Independent Review of the IEC (s. 46)
Huvudansvar: Hanna

Man vill byta ut ”International Executive Committee” med ”International Board”. Man vill vidare lägga till ”Regular” framför styrelsemedlemmarna som väljs av ICM för att skilja dem från de som kan adjungeras utifrån och även ändra antalet som kan adjungeras från två till tre.

IEC har genomfört ett antal utredningar kring styrelsens arbete (Dame Anne Owers-rapporten och en oberoende utredning som Compass Partnership och OnBoard-gruppen har gjort). Dessa ändringar ligger i linje med vad utredningarna kommit fram till. Man vill förenkla språkbruket inom Amnesty och komma att likna andra NGO:s nomenklatur. Man vill även kunna ta in relevant kompetens från utanför Amnestys medlemskår genom att öka antalet som kan tas in, att de kan sitta i fyra år (till skillnad från två år i dag), att dessa externa medlemmars tid inom IEC räknas från den dag de adjungerades snarare än ICM-cykelns (vilket ger mer kontinuitet än att alla slutar och börjar samtidigt) och att de får samma rösträtt som de andra medlemmarna (så att dessa platser blir lika attraktiva som de andra). Slutligen vill man att antalet medlemmar utifrån ska vara mer i balans med antalet AI-valda medlemmar. Därför föreslår man att antalet AI-valda medlemmar ska minskas från nio till åtta (d.v.s. kassören och sju ordinarie medlemmar).

IEC arbetar fortfarande på att se över riktlinjer för styrelsens arbete så att formuleringarna ligger i linje med utredningarna och kan därför återkomma med ett tillägg till resolutionen kring detta arbete.

AIK:s kommentar
AIK anser att förslaget ligger i tiden med hur non-profitsektorn tänker och ställer sig positiv till förslaget. Förslaget skulle troligen kunna dels stärka den internationella styrelsens roll gentemot IS, dels innebära att styrelsens får bättre ”input”. Dessutom kan de ICM-valda kandidaterna tidigt i sin styrelsecykel identifiera vilka egenskaper eller kvalifikationer som är svaga eller saknas och komplettera sig med externt valda personer. Tveksamt dock om rörelsen är helt mogen för att ta in tre personer från utanför AI-världen och minska antalet av ICM valda ledamöter. Det ger ICM mindre inflytande i vem som sitter i den internationella styrelsen. Å andra sidan är det faktum att de externa ledamöterna väljs av IEC själva, till skillnad från sekretariatet (som i Sverige), ett slags representativ demokrati.


2.13 IEC Resolution and Statute Amendment: Statute Update (s. 48)
Huvudansvar: Robert

Förslaget innebär några mindre, till synes nödvändiga ändringar av AI:s stadgar. Det noteras att artikel 55, som föreslås strykas, lyder:

      55. No part of the income or property of AMNESTY INTERNATIONAL shall directly or indirectly be paid or transferred otherwise than for valuable and sufficient consideration to any of its members by way of dividend, gift, division, bonus or otherwise howsoever by way of profit.
Varför denna bestämmelse ska strykas är oklart för AIK, men det finns säkert goda skäl som delegationen kan få del av under ICM, skulle detta inte redan stå klart.


2.14 IEC Resolution: Reference in the Statute to the Core Standards (s. 49)
Huvudansvar: Robert

Förslaget innebär att Core Standards blir tvingande genom att hänvisas till i stadgarna.

Det noteras att de delar som genom förslaget föreslås utgå lyder som följer.

Artikel 13: ” Sections shall act in accordance with the core values and methods of AMNESTY INTERNATIONAL, as well as any Integrated Strategic Plans, working rules and guidelines that are adopted from time to time by the International Council.”

Artikel 14: ” A structure must consist of at least a board and active volunteers, unless otherwise determined by the International Executive Committee, and must meet any other criteria determined by the International Executive Committee.”

AIK:s kommentar
Svenska sektionen bör stödja förslaget.


3.01 AI Japan Resolution: Human Rights Violations Caused by Nuclear Power Plant Accidents (s. 51)
Huvudansvar: Bengt

Man vill att AI utreder vilka effekter kärnkraftsolyckor har på mänskliga rättigheter, detta i syfte att undersöka om och hur AI kan agera i detta sammanhang i framtiden. De rättigheter man lyfter fram är rätten till information samt rätten till hälsa.

AIK:s kommentar
Kärnkraftsolyckor ger i sig inte upphov till några rättighetskränkningar, men det kan förstås förekomma sådana i samband med dessa olyckor. En olycka kan t.ex. bero på att en eller annan myndighet har agerat felaktigt, och när väl olyckan har inträffat är det möjligt att myndigheterna hanterar situationen på ett sätt som innebär att rättigheter kränks, t.ex. genom att ljuga eller vilseleda befolkningen om olika hälsorisker. Vi anser inte att det finns något behov av att utreda just kärnkraftsolyckor, men det kan finnas goda skäl att utreda de mer generella frågor som sådana olyckor kan aktualisera, som rätten till information i samband med katastrofer, etc. Vi ställer oss även generellt sett positiva till att AI fokuserar mer på olika typer av miljöfrågor.


3.02 AI Greece Resolution: Attacks on Humanitarian Aid Missions (s. 53)
Huvudansvar: Sara

AI Grekland vill att AI ska arbeta mot attacker på och blockader av humanitär hjälp. AI ska motsätta sig sådana attacker/blockader oavsett vem som tillhandahåller hjälpen, och vem den är ämnad för. AI ska även arbeta förebyggande genom att kampanja mot attacker/blockader när det finns tillräckliga skäl att befara att sådana kommer att inträffa.
Bakgrunden till motionen är att trots att AI i vissa fall fördömt attacker/blockader, finns det fall då AI inte gjort det – ffa hänvisar motionärerna till blockader av humanitär hjälp till Gaza. Detta gör att AI:s opartiskhet kan ifrågasättas.

AIK:s kommentar
Amnesty bör även fortsättningsvis ta avstånd från attacker/blockader av det slag som beskrivs i resolutionen. Amnesty bör i detta avseende, liksom i alla andra, agera opartiskt och utan politiska/ideologiska hänsyn (därmed inte sagt att AI inte kan tillåta sig att belysa vissa fall mer än andra, på samma sätt som görs vad gäller andra typer av rättighetskränkningar). Av detta följer dock inte att AI bör prioritera preventivt arbete gällande attacker/blockader av humanitär hjälp. Hur AI prioriterar sitt arbete beslutas ju ”i klump” i form av flerårsplaner.

AIK förmodar att resolutionen är en reaktion på Amnestys, i vissas tycke, allt för försiktiga hållning när det gällde Ship to Gaza. Detta fall belyser emellertid svårigheten att avgöra när en viss aktion, trots inslag av provokation, ska anses vara ett helt legitimt försökt till humanitär hjälp.

Resolutionens innehåll som syftar till att inskärpa att AI bör förhålla sig opartiskt bör därmed stödjas (men det är ju också på sätt och viss trivialt), medan den del som syftar till att satsa på och därmed prioritera preventivt arbete av detta slag bör avslås.


3.03 AI Israel Resolution: Conscientious Objectors (s. 55)
Huvudansvar: Bengt

Israel föreslog redan 2011 att alla som vägrar militärtjänst eller vapenfri tjänst ska klassas som ”samvetsvägrare”, och att AI ska arbeta mot att de fängslas. IEC beslöt då att utreda saken, och nu vill man undersöka om detta är gjort.

AIK:s kommentar
Enligt IEC är en kommentar att vänta under ICM. Delegation bör avvakta denna för att se om resolutionen därmed är besvarad.


3.05 AI Venezuela Resolution: Strategic coverage to prevent the retrogression of rights (s. 57)
Huvudansvar: Sara

Förslaget går ut på att AI ska övervaka och vidta åtgärder när länder agerar på sätt som leder till att redan antagna rättigheter (dvs implementerade internationella MR-dokument etc) åsidosätts. Dessutom ska AI undersöka möjligheten att genomföra en världsomspännande kampanj med syfte att motverka staters tendens att börja bortse från/missuppfatta/backa från överenskomna regler kring mänskliga rättigheter. Motionären hänvisar till hur finanskrisen lett till att människors arbetsvillkor försämrats m m.

AIK:s kommentar
AIK är positiv till andemeningen i resolutionen: att vi måste vara extra vaksamma i tider av recession/ekonomisk kris på att stater inte tummar på redan överenskomna mänskliga rättigheter, t ex fackliga rättigheter.

AIK är också positiv till att en systematisk översyn görs över hur rättigheter respekteras i olika länder, delvis med hänsyn till vad länderna åtagit sig enligt olika MR-traktat – och detta är just precis vad Amnestys årsbok är!

Slutligen är resolutionen problematisk då den tycks vila på en mycket bred uppfattning om vad som är en mänsklig rättighet (att inte beskattas; eller att inte beskattas mer än tidigare; att inte bli av med jobbet?). Resolutionen bör därför avslås.


3.06 AI Greece Resolution: The use of “Less Lethal” Weapons in Rallies and Demonstrations (s. 58)
Huvudansvar: Bengt

Myndigheter (som polis) använder sig ibland av ”vapen” som tårgas och vattenkanoner vid demonstrationer och upplopp. AI Grekland vill nu att AI (som i nuläget sägs sakna policy på detta område) tar ställning mot sådana insatser, med tanke på att de kan äventyra människors hälsa och leda till dödsfall. Exakt vad de vill att AI ska göra är inte helt klart, t ex om de vill att AI ska verka för rena förbud eller inte, men de vill åtminstone att AI ska ta fram en policy på området i fråga. De bifogar även en mer utförlig lista på saker som faller under rubriken ”less lethal weapons”.

AIK:s kommentar
Vi anser att det vore bra om AI tar fram en policy, om det inte redan finns en sådan (vilket vi inte vet, men vi undrar varifrån alla Amnesty-citat på listan kommer). Vi har däremot inga klara åsikter om hur en sådan policy närmare bör se ut, t ex om AI bör verka för ett totalförbud mot vissa ”less lethal weapons” eller under vilka preciserade omständigheter man ska få använda vad. En granskning av den lista som bifogas ger intryck av att vissa sk vapen är betydligt mer hälsovådliga än andra, och betydligt rimligare att anse förbjudna.


3.07 AI Puerto Rico Resolution: Opposing Imposition of the Death Penalty in Non-Autonomous and Non-Sovereign Territories or on Members of Indigenous Peoples (s. 60)
Huvudansvar: Hanna

Man vill att IEC ska ta fram en policy för AIs arbete i att motsätta sig införandet av dödsstraffet i icke-autonoma och icke-suveräna territorier och för medlemmar av ursprungsbefolkningar. AI Puerto Rico anser att detta är ett handlande som, utöver sedvanliga argument mot dödstraffet och dess kränkning av rätten till liv, dessutom är mer kränkande då det inte inbjuder till någon form av demokratiskt deltagande av de berörda.

AIK:s kommentar
AIK har svårt att se behovet av en ny policy inom detta område. Amnesty är ju redan helt emot dödsstraff. Man kan be sektionen att exemplifiera. Om det är ett vanligt problem så är det möjligen ett ämne för en särskild kampanj. Motionen bör således avslås.


3.10 AI México Resolution: Declaration on the Rights of Peasants (s. 63)
Huvudansvar: Bengt

FN:s Human Rights Council har tillsatt en arbetsgrupp som ska utforma en deklaration om bönders rättigheter. AI Mexiko vill nu dels att AI bistår denna arbetsgrupp, dels att AI lägger större vikt vid arbetet för att främja bönders rättigheter, i synnerhet med avseende på tvångsförflyttningar, rätten till rent vatten och rätten till hälsa.

AIK:s kommentar
Vi ställer oss positiva till andemeningen i denna resolution, åtminstone om man med ”bönder” menar lantarbetare och småbrukare, och den ligger också väl i linje med det vidgade åtagande som arbetet mot fattigdom och för ESK-rättigheter gett uttryck för. Att AI bistår FN-gruppen efter förmåga (vad det nu kan innebära i praktiken) låter rimligt, men vi är tveksamma till om AI behöver profilera sig ytterligare i riktning mot bönders rättigheter, med tanke på att ESK-rättigheter och tvångsvräkningar ges stor vikt redan idag.


3.13 AI United Kingdom Resolution: Sporting Organizations (s. 68)
Huvudansvar: Robert
(PrepCom har föreslagit att resolutionen ändras till ett diskussionsämne under ICM, med motionären har inte svarat.)

Förslaget har två delar, att IEC ska utveckla dels en policy angående internationella sportorganisationer och hur de bör motverka MR-kränkningar, dels en strategi angående (1) hur MR-konsekvenserna av stora sportevenemang bäst utreds/uppskattas, (2) hur stora sportorganisationer kan förmås ta hänsyn till/inte kränka MR, och (3) hur FN och andra IGO:s kan vara med och se till att MR blir mainstream i stora sportorganisationer.

AIK:s kommentar
AIK, som konstaterar att det är som motionären påstår, att AI hittills agerat ad hoc i sportsammanhang, ställer sig positiv till resolutionen. AI har en viktig roll att fylla i arbetet med att påverka sportorganisationer att ta MR-hänsyn. Detta arbete bör vara strategiskt riktigt för att med minsta möjliga medel åstadkomma största möjliga skillnad, då sport och stora sportevenemang har enorm genomslagskraft världen över. Delegationen bör stödja motionens andemening, d.v.s att såväl en övergripande policy som en strategi för att åstadkomma MR-mainstreaming inom sport.


4.02 AI Belgium Francophone Resolution: Amnesty International, a Movement to Embody International Solidarity (s. 72)
Huvudansvar: Bengt

Man påpekar att AI är en organisation som solidariskt arbetar för alla människors mänskliga rättigheter, oavsett nationalitet, ras, kön osv. Vad man vill göra är att tillsätta en arbetsgrupp som utreder vad denna solidaritet går ut på (eller bör gå ut på) i praktiken, och att gruppens rapport inkorporeras i nästa ISP.

AIK:s kommentar
Resolutionen är svårbegriplig och svår att kommentera, och det är högst oklart om en sådan arbetsgrupp skulle tillföra något till det befintliga arbetet. Har något försvunnit i översättningen? Motionären borde stödja svenska sektionens resolution om Amnestys kärnvärden. Kanske finns utrymme för fruktbart utbyte mellan delegationerna. Denna resolution bör dock avslås.


4.03 AI Belgium Francophone Resolution: Evaluation of the Global Transition Programme (s. 73)
Huvudansvar: Bengt

Den fransk-belgiska sektionen anser att utlokaliseringen av IS är ett oerhört viktigt projekt, och att det bör utvärderas årligen av en oberoende instans. I denna resolution vill de bland annat tillsätta en kommitté som drar upp riktlinjer för hur dessa utvärderingar bör gå till. De vill också att AI avsätter medel till dessa utvärderingar, som tänks pågå tills ICM tycker att det räcker.

AIK:s kommentar
Här vill vi hänvisa till dokumentet ”Global Transition Programme - the relationships between the sections and the hubs” (ORG 30/005/2013) och de kommentarer som styrelsen genom AIK lämnade till IS den 26/4: We agree with the laid out functions and roles proposed for the hubs and believe that, at this stage of the process, the proposal answers well how the relationship between the sections and the hubs can work effectively. As it is difficult to foresee how things will work out in practice, we are looking forward to recurrent reviews. An area of interest that is perhaps not so well covered by the proposal is the fundraising functions of the hubs and how such work is best done in consultation with the sections. We have no further comments on the African and Asian hubs in general, nor on the principles and assumptions set out in the Roadmap.

Det står således klart att utlokaliseringen ska utvärderas. Vi menar att de närmare besked IEC i dagsläget lämnat om hur och när får anses godtagbara tillsvidare. Resolutionen bör således avslås.

4.06 AI France Resolution: Evaluation of the language policy (s. 76)
Huvudansvar: Sara

AI Frankrike vill att den språkpolicy som antogs efter ICM-beslut 2007 utvärderas, och att eventuella förslag och justeringar läggs fram innan nästa Integrated Strategic Plan formuleras.

AIK:s kommentar
I ICM-beslutet från 2007 godkändes den nya språkpolicyn baserad på dokumentet ORG 50/007/2007. AIK är inte insatt i alla förändringar i förhållande till tidigare praxis som denna policy innebar. Centralt verkar dock vara att AI övergick från att ha fyra core languages till vilka alla (?) AI-dokument översattes, till att satsa på strategic languages. Vilka dessa ska varas ska avgöras baserat på kriterier om MR-impact osv. Dessutom syftade förändringen till att centralisera och effektivisera översättningsverksamheten för att undvika onödiga översättningar och dubbelarbete. Om inte detta redan gjorts ter det sig rimligt att i enlighet med resolutionen utvärdera effekter av den nya policyn, liksom utvärdera det organ som fick ansvaret för denna policy. En möjlig invänding skulle dock kunna vara att förändringarna varit så pass omfattande att det krävs ytterligare lite tid innan det är meningsfullt att genomföra en utvärdering. AIK ser dock inga anledningar att inte bifalla resolutionen.


4.10 IEC Resolution: New Forms of Presence (s. 81)
Huvudansvar: Robert

Förslaget pekar ut fyra områden som IEC ska fokusera på i det fortsatta arbetet med New Forms of Presence: analys av de olika formernas effektivitet, formernas relation till de föreslagna Core Standards, omvandling/övergående från en form till en annan och formernas uppdrag (”mission”) och kompetens. Förslaget innebär vidare bl.a. att IEC fortsatt ska utreda vilka roller de olika formerna kan och bör ha, och återkomma med förslag till nästa ICM angående förbättringar/förändringar och eventuella behövliga stadgeändringar.

AIK:s kommentar
AIK har tidigare kommenterat dokumentet New Forms of Presence – A Consultation Paper (ORG 80/001/2012), och sa då bl a följande. Av de kriterier som presenteras kan vi skönja en prioriteringsordning mellan olika nya sätt för Amnesty att etablera sig. Först kommer att etablera en traditionell sektion genom IS försorg, tätt följd av dess virtuella motsvarighet. (Här reagerar vi på ordvalet "virtuell sektion" - i.o.m. att IS styr dessa borde de, i likhet med "deferred self-governing entities", inte kallas sektioner.) Därefter affiliation (en redan etablerad organisation omformas till en amnestysektion). Sedan närvaro genom partnerskap och slutligen lösa internationella medlemmar. Samtidigt som man i dokumentet trycker på att det traditionellt västerländska föreningslivssättet inte är rätt väg att engagera människor i Syd, så är det alltså detta sätt (tänk regelbundna mötet där man protokollför för protokollförandes skull, tänk årsmöten som någon promille av medlemmarna deltar på, tänk styrelser och styrelsemöten och byråkrati) som ändå tycks vara det prioriterade. Och det är inte konstigt med tanke på vikten som läggs vid att nya medlemmar ska ha tillbörlig representation vid ICM. Någon bättre sätt att ordna representativ demokrati på det internationella planet än att etablera en s.k. demokratisk föreningsstruktur i etableringslandet har vi ännu inte sett. Kan det vara så att vår demokratiiver i någon mån är Amnestys främsta hinder mot att växa i Syd? Vår egen demokratimodell lider av allvarliga problem med demokratiskt underskott. Frågan är hur vi kan tänka nytt utan att kompromissa med våra demokratiideal. Den modell som finns på plats, internationella medlemmars representation, har flera problem (f.a. att en vald delegat svårligen kan sägas representera någon annan än sig själv), men är ändå värd att utforska närmare. Kanske går det t.ex. att ha ett motsvarande system för en "deferred self-governing entity"; medlemmarna i ett land får välja en eller flera delegater (trots att de inte har årsmöten och att IS fungerar som deras styrelse). Antagligen är detta i vart fall det bästa vi kan komma på inför ICM 2013.

AIK är av meningen att processen med nya former av närvaro bör få ta den tid det tar, och att det är rätt sätt att angripa problemet att göra som AI idag gör: pröva sig fram och utvärdera efterhand. AIK har inga invändningar mot IEC:s förslag.


4.11 IEC Resolution and Statute Amendment: Strategic Goals (s. 83)
Huvudansvar: Hanna

Resolutionen vill förbereda rörelsen för utvecklandet av rörelsens nästa strategi, som ska gälla från 2016 och framåt. Man vill sluta ha en sexårsplan och dokumentation i det format vi hittills haft och därför vill man ersätta alla referenser i stadgarna från Integrated Strategi Plan med orden strategic goals. Man vill arbeta mot kortare tider (att ha strategic goals som är fyraåriga men som uppdateras efter två år). Vart fjärde år skulle rådsmötet fatta beslutet och däremellan skulle IEC kunna revidera beslutet. Detta skulle innebära ett mer flexibelt angreppssätt och AI skulle snabbare kunna svara på uppkomna situationer och möjligheter samt ge en tydligare roll för ICM. Man vill inte kalla det Plan längre utan strategy. Så man börjar med ett antal Stategic Goals som rörelsen är överens om, man har Critical Pathways för att nå dem och Operational Plans för att i detalj beskriva målen.

AIK:s kommentar
AIK anser att det kan vara bra att ha en kortare tidshorisont och snabbare respons till externa faktorer. Det är väl inte längre många bolag som har sexårsplaner. Samtidigt kan det vara vanskligt att vartannat år revidera och jobba med dessa övergripande målsättningarna, risken är att man kan förlora en kontinuitet för vissa frågor.

Obs. se även resolution 2.01 ang. att ha ICM endast vart tredje år.