- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Utvärdering Påverkanstorg vid årsmötet 2013 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2013
Till
: Styrelsen
Från
: Sekretariatet
Datum
: 31 maj 2013
UTVÄRDERING AV PÅVERKANSTORG VID ÅRSMÖTET 2013
Denna utvärdering innehåller tre delar. Första delen är baserad på Årsmötesutvärderingen 2013. Andra delen är baserad på kommentarer från nyckelpersoner i processen, exempelvis samtalsledare och processledare. Tredjedelen är en sammanfattning med slutsatser.
DEL 1/ FRÅN ÅRSMÖTESUTVÄRDERINGEN
Denna del är baserad på årsmötesutvärderingen, vilken 92 personer på årsmötet i Sunne svarade på. Dessa utgjorde 77 % av deltagarantalet.
Vad tyckte du om arbetet kring motioner och förslag på Påverkanstorgen?
En tydlig majoritet tyckte att arbetet under Påverkanstorget gick
Bra,
55 %, eller
Mycket bra
, 30 %. Detta kan jämföras med fjolårets beredningsgrupper som fick 50 %
Bra
och 27 %
Mycket bra
. Andelen
Mindre bra
är något högre jämfört med 2012, 10 % (6 %). Värt att notera är att det är färre som inte svarat eller inte visste alternativt som inte deltog, 2 % (9 %) respektive 3 % (9 %). Detta är alltså en klar minskning från förra året, vilket i sig skulle kunna tyda på att Påverkanstorgen väckte större lust att delta men också fler åsikter om det som beredningsform. Dessa siffror jämför ju dock olika saker (Påverkanstorg respektive beredningsgrupp) men det kan vara värt att ha en övergripande jämförelse i huvudet.
Urval av kommentarer: "Förkortade avsevärt beslutsprocessen", "Lätt för kuppartade inslag. Debatten säkerställs ej.", "Det blev samtal ibland men överlag problematiskt att det inte fanns någon gemensam diskussion", "Bra, men kan bli ännu bättre", "Många fler deltar jämfört med året innan", "Enklare för alla att komma till tals", "Idén är bra och vi måste bli varma i kläderna för att nyttja metoden till fullo", "Bra, kul och bra upplägg, men ljudnivån fungerade inte", "Jag föredrog det system som årsmötet hade innan", "Jag tyckte formen var inkluderande, demokratisk och givande", "Kul att kunna de del av alla diskussioner om motioner. Bra diskussion som inte blev lika hätska som de ofta blir i beredningsgrupp", "Bra form för demokrati och aktiv diskussion", "Kreativt. Bra diskussioner. Större delaktighet. Enklare att komma med ändrings-/tilläggsförslag", "Så mycket tid behövdes inte. Hälften hade varit lagom."
Känner du att du kunde göra din röst hörd?
88 % kände att de kunde göra sin röst hörd. Motsvarande information från tidigare års beredningsgrupper finns inte. Endast 7 % menade att de inte kunde det. Då 7% ”bara” motsvarar sex personer är det dock ett för lågt antal för att kunna dra några större slutsatser av.
Urval av kommentarer: "Tröskeln att tala är lägre på grund av påverkanstorg", "Det fördes goda diskussioner på påverkanstroget så det fanns möjlighet att göra rösten hörd", "Jag tycker det är lättare när man slipper tala inför alla," "Inte fullt ut", "Öppet klimat, bra, engagerade samtalsledare", "Beror på sitt eget ansvar", "Det verkade enkelt att skriva egen motion", "Ja, hade stor möjligt att diskutera och påverka", "Jag valde att lyssna men hade kunnat ta plats om jag velat", "Det blev lättare att föra en diskussion då man kunde ge en replik direkt när någon sa något", "Ja, men bara för en liten, liten grupp", "Nej, man kan inte vara på alla stationer samtidigt, men alla motioner bearbetas simultant", "Det var prestigelöst och 'dumma' frågor kunde ställas".
Övriga synpunkter på användandet av påverkanstorg?
Detta var en öppen fråga. Nedan är ett urval av åsikter som framkom här.
"Lämpligare lokaler. Ljudnivån blev för hög."
"Ett antal datorer (med kopplade skrivare) borde hållas tillgängliga under påverkanstorget, så att man lätt kan skriva kompletteringar och ändringsförlag till motionerna"
"Utmärkt! Bra! Demokratiskt!"
"Ljudnivån och trängseln vid de mest besökta punkterna gjorde det svårt att uppfatta de som talade för och emot motionerna."
"Kul, men en kombination av påverkanstorg och beredningsgrupper hade varit bättre."
"Tycker försöket med påverkanstorg föll väl ut. Positiv till en fortsättning."
"Jag är inte en strukturerad person och saknade strukturen som fanns i beredningsgrupper."
"Bättre än förväntat!"
"För långt!"
"Längre diskussionstid än vid enskild behandling, möjligt för mer tid för reflektion".
"Samtalsledarna var jättebra men deras roll borde få större betydelse - när de påpekar något för ex styrelse eller person bör dessa ta rekommendationerna i beaktning".
"Ljudnivån blev (för) hög. Ibland oklart vem som gjorde vad vid en station. Skulle kunna ha banderoller per funktion: Motionär, styrelse etc. Samtalsledarna var bra men skulle behöva vara mer ledande och med pondus markera: "nu väntar du, vi lyssnar på...". Ett område vi kommer UTVECKLA!"
"Bra att kunna välja de frågor man vill koncentrera sig på."
"Mycket bra arbetssätt! Ju bättre man är förbered inför plenum vad gäller motionsbehandling desto smidigare och lättare!"
"Mycket bättre än de traditionella beredningsgrupperna. Det kändes mer inkluderande och att alla kände sig trygga att delta i diskussioner istället för bara några få "rävar" med talets gåva. Besluten kändes bättre beredda vilket märktes i plenum. "
DEL 2/ TANKAR FRÅN NYCKELPERSONER
Förberedelser
Inför årsmötet hölls en utbildning den 10 december, med representant från styrelsen, distrikt, personal samt processledaren, Angeli Sjöström Hederberg. Detta var ett viktigt tillfälle att reda ut vissa frågetecken och bestämma riktning kring metod. Vid detta tillfälle var samtalsledarna inte valda, de kunde således inte delta.
Samtalsledarna fick vägledning inför årsmötet främst via mailkontakt. Dessutom hölls en utbildning fredagen den 3 maj, alltså på förmiddagen innan själva årsmötet. Detta var inte optimalt, men det var svårt att samla dem vid tidigare tillfälle. Även presidiet deltog på denna utbildning.
Denna utbildning uppskattades. Förutom för att lära sig mer och rent praktiskt se hur allting går till (vi kunde till och med titta in i plenum hur det skulle se ut när allt var på plats) men även för att träffa varandra och skapa trygghet i gruppen. Alla fick så att säga samma bild av hur Påverkanstorget skulle vara. Tyvärr var det två samtalsledare som inte kunde vara med på denna utbildning. Dessa fick en ”snabbversion” senare på årsmötesfredagen, och processledaren tyckte sig märka att dessa också var något mer osäkra i sin roll på torget sedan.
Processledaren tycker det var extremt värdefullt att träffa styrelsen på plats innan genomförandet. Det kändes tydligt att styrelsen anammade metoden och genomförde den fullt ut.
Information som förmedlats via mail innan utbildningen inkluderar vilka stationer (och således vilka motioner och vilka förslag) de ansvarade för. De fick även en lathund, samt det material från Lantmännens Riksförbund gällande Påverkanstorg vi hade som utgångspunkt. Alla tycker att de fått tillräckligt med information, och att de känt att de kunnat kontakta sekretariatet närhelst de haft frågor. Någon hade gärna sett mer telefonkontakt utöver mailen.
Metoden var valförankrad internt. Det hölls löpande kontakt mellan sekretariatet och processledaren, vilket bidrog till detta. Från båda håll har trygghet känts, och det har varit enkelt, och prestigelöst, att ställa varandra frågor om metoden, förberedelser och hela processen.
Under Påverkanstorget
Den höga ljudnivån, som var ett genomgående klagomål i årsmötesutvärderingen, är något som även de ”bakom kulisserna” såg som ett problem. Dels blev det svårt för deltagarna att höra och att kunna koncentrera sig när ljud studsade från alla håll och kanter och dels blev det väldigt utmattande. Deltagarna blev helt enkelt trötta av allt sorl. Annars fungerade lokalen bra. Den var lagom stor, och relativt enkel att jobba med (placering av stationer, uppsättning av förslag etc). Förutom just ljudnivån menar alla att det praktiska (lokal, material och så vidare) fungerat väl.
Det var tydligt utmärkt vilka som var samtalsledare, men de kunde ha fått en egen introduktion. I rollspelet som nu spelades upp användes en samtalsledare som exempel på vad som sker vid en station. Det vore dock ännu bättre om alla samtalsledare presenterades och på så vis får en mer framträdande roll, och troligen känna sig säkrare.
Vissa samtalsledare kände också att det blir klurigt vid stationer där motionärer inte fanns på plats hela tiden, särskilt på motioner som, av sin natur, uppmanar till diskussion och frågor (exempelvis motionen om Granskningskommitténs vara eller icke vara). Det var viktigt, och tryggt, med en styrelseledamot och sakkunnig från sekretariatet. Rollen som samtalsledare var också rätt utlämnande. De fick ta många diskussioner kring formalia och formuleringar, men menar att detta gick bra då presidiet fanns som stöd för att få till klara formuleringar inför beslutsfattande. Det blev dock diskussioner kring formalia i plenum. Detta kan förklaras med att samtalsledarna ”släppte igenom” ofärdiga formuleringar, men även på grund av att ursprungsmotionerna i vissa fall var oklara.
Flera samtalsledare menar att det uppstod mängder av samtal, som de tror inte skulle ha uppkommit, i tidigare beredningsform. Många framförde åsikter och frågor som de annars inte skulle ha vågat. De menar att det fanns en stark känsla av delaktighet bland deltagarna samt en energi som växte fram i dialogen.
En aspekt som framkom, både vid årsmötesutvärderingen och hos nyckelpersoner, var att engagemanget hos deltagarna verkade dala mot slutet. Samtidigt som vissa menade att mer tid behövdes för att få till riktigt bra formuleringar inför plenum.
Fördelningen av motioner och förslag på stationer fungerade överlag bra. Tyvärr hamnade vissa ”populära” diskussioner i hörn, vilket hindrade framkomligheten för deltagarna. Det var alltså inte helt enkelt att ”hoppa in” och ”hoppa ur” en diskussion. Vidare hade vissa stationer lite för många motioner (en samtalsledare menar att tre är lämpligt antal), vilket ibland rörde till det och skapade stora klumpar med folk.
Deltagarna verkade alla förstå metoden, och samtliga involverade i arrangerandet av torgen tror att det handlar om att bli ”varma i kläderna”. Vissa negativa inställningar och pessimism som vissa deltagare verkade ha innan och i inledningen av påverkanstorgen försvann dessutom under torgens lopp när de väl sett hur väl det föll ut.
Kanske borde större ansträngning gjorts med att gå ut med ”reglerna” innan, möjligen i årsmöteshandlingarna. Detta var ett aktivt val från sekretariatet att
inte
göra med risk att leda till fler frågor och förvirring än tydliga svar. Dessutom ville vi undvika att ”skrämma” deltagarna genom att göra denna nya metod till något större och mer annorlunda än det egentligen var.
Inför framtida Påverkanstorg
Det har också framkommit tankar inför framtida användande av metoden.
För att undvika diskussioner i plenum om språkfrågor och formuleringsfrågor menar de flesta att mer krut måste satsas på att reda ut detta innan tilläggsförslagen sätts upp på väggen inför den så kallade vernissagen. En samtalsledare föreslår en ”beredningskommitté” eller liknande mellan Påverkanstorget och plenum, med presidiet och motionär där motionen reds ut. Möjlig framtida motionsberedningskommitté redan
innan
motionerna distribueras via årsmöteshandlingarna skulle också klargöra mycket redan innan årsmötet.
Det är av vikt att förtydliga styrelsens och sekretariatets roll och mandat. Årets uppdelning var att deltagare, motionär och styrelse skulle diskutera, sekretariatspersonal skulle komma med sakupplysningar och samtalsledaren skulle moderera samtalet och hjälpa med att få fram formulering av tilläggsförslagen. Uppenbarligen brast det i detta vid flera tillfällen, vilket gjorde att arbetet helt enkelt inte blev så smidigt som vore möjligt och önskvärt.
Vissa samtalsledare kände också att de hamnade i skuggan av den sakkunnige då den som agerade sakkunnig, i natur av ”expert” på området, fick flest frågor vid station och var den som deltagarna lyssnade på. I vilket fall bör samtliga med officiell roll under torgen bör utmärkas tydligare (inte bara samtalsledare alltså utan även styrelse och sekretariat, möjligen även motionär). Detta för att förenkla för deltagarna.
Att fördela stationer till olika rum skulle sänka ljudnivån menar någon, men det skulle å andra sidan stoppa den känsla av vi alla var samlade tillsammans samt göra det svårare för deltagare att just ”hoppa in och ur” diskussioner. Ljudnivån bör lösas på andra sätt, exempelvis genom att ha det i åtanke vid val av lokal, att använda skärmar och liknande.
Att skilja torget åt med en lunch eller liknande skulle vara bra för att hålla alla pigga och alerta under hela torget. Även tidsåtgången går att experimentera med. I år användes exakt samma tidsåtgång som beredningsgrupperna och det är givetvis möjligt att, i och med ett det är en egen metod att bereda, ett Påverkanstorg kräver mer eller mindre tid.
DEL 3/ SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Ett återkommande ord genom hela denna utvärdering har varit trygghet. Alla ska känna trygghet i processen, och det har uppnåtts. Det sagt finns givetvis saker att tänka på inför framtida användning av Påverkanstorg. Då vi har nu testat metoden, vet vi också vilka detaljer som behöver redas ut.
Alla inblandade är överlag nöjda med metoden. Den sammantagna bilden av deltagarnas åsikter är att Påverkanstorg som beredningsmetod är inkluderande, demokratisk och uppmanar till aktivt deltagande på ett sätt som beredningsgrupperna inte gjorde. Tidigare årsmötesutvärderingar har dock inga siffror att jämföra med vad gäller i hur stor utsträckning deltagarna i beredningsgrupperna kände att de kunde göra sina röster hörda. Några få menar dock att metoden är odemokratisk (då alla inte kan höra alla argument för alla motioner, vilket visserligen var ett problem även i de tredelade beredningsgrupperna) och lättare att ”kuppa” då inte alla hört alla argument.
Det har förekommit från några få att de gärna sett något sätt på vilket alla kunde få ta del av argument för och emot motioner och förslag. Möjligen kan samtalsledaren sammanfatta inför plenum. Det skulle å andra sidan öppna upp för mer debatt i plenum, vilket inte är i andan med ett Påverkanstorg.
Viktigt är att tänka på samtalsledarens roll och mandat och hur roller kan fördelas på en station. En samtalsledare behöver ha pondus, våga bryta in och ha så pass bra kunskap och fingertoppskänsla för formalia att ofärdiga eller otydliga formuleringar inte ”släpps igenom”. Sekretariatspersonal ska komma med sakupplysningar och inte driva debatten. Styrelseledamöter ska argumentera för sina förslag, och ta aktiv ställning kring nya förslag.
Framtida torg behöver förtydliga dessa roller, och eventuellt fundera på en omfördelning. I år valdes samtalsledare bland våra aktivister. Detta för att tydligt visa att de var neutrala. En tanke inför 2014 vore att använda personal som samtalsledare. Dessa har den bästa kollen på det arbete som årsmötesbeslut leder till, och vikten att vara tydlig. Å andra sidan kan det bli en känslig fråga då deras neutralitet kan ifrågasättas och de ges en stor makt i vilka beslutsformuleringar som når plenum. Men det skulle även kunna minska ”vi och dom”-känslan om det blir tydligt att alla under Påverkanstorget jobbar mot samma mål: ett bra och tydligt arbete för mänskliga rättigheter (vilket i detta fall har sin grund i bra och tydliga årsmötesbeslut). Viktigt är dock att betona att sekretariatspersonalen, oavsett roll som sakkunnig eller som samtalsledare, inte själv ska argumentera för eller emot en viss motion eller förslag.
Det kan också vara svårt att få kontinuitet i metoden om samtalsledarna byts ut varje år (troligen kommer inte alla som en gång varit samtalsledare att ställa upp varje år). Kontinuitet är viktigt för att metoden ska kännas trygg.
Viktigt att påpeka är också att de stora diskussionerna kring formuleringar i plenum var rester från ursprungsmotioner, och inte sådant som skapades under påverkanstorget.
Vad gäller ljudnivå är det något vi tyvärr omöjligt kan veta innan (det går inte att testa innan vi kör igång). Men givetvis något som vi kommer att ha i åtanke och försöka lösa på bästa sätt.
Eventuell framtida motionsberedningskommitté samt diskussion kring motioner i medlemsforum innan årsmötet bör tänkas in i hur Påverkanstorget arrangeras.
Sekretariatet anser att Påverkanstorg är en metod värd att fortsätta med.