- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Verksamhetsplanen 2010-2011, rapport 1:a tertialet januari - april 2010 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2010
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 3 juni 2010
Verksamhetsplanen 2010-2011, rapport 1:a tertialet januari - april 2010
Inledning
Detta är den första rapporten på vår plan 2010-2011 och som vid tidigare tertialrapporter tar jag i inledningen upp delar av vårt arbete som jag tycker att styrelsen särskilt bör uppmärksammas på.
När det gäller vårt kommunikativa arbete har vår sektion fått mycket uppskattning för vårt arbete med den globala identiteten vid ett möte i Berlin om Amnestys kommunikation och den globala identiteten. En guide för hur den globala identiteten ska användas riktat till aktivisterna har också tagits fram på internationell nivå och vi ska översätta den till våra aktivister.
Som ni förhoppningsvis noterat har vi i samband med val- och sommarkampanjen för första gången tagit fram en modern och rolig webbaktion, Väck politikerna som både är integrerad med sociala medier och aktiviteter på gator och torg. Vi kan redan nu konstatera att vi når ut med kampanjen bra.
Vi skickar nu ut alla våra aktioner, rapporter, uttalanden och medlemsvårdande kommunikation på Facebook och Twitter. Och för att inte glömma våra traditionella medier kan vi notera att antalet pressklipp med artiklar om gruppers aktiviteter och insändare skrivna av grupper har varit rekordhögt under perioden, 82 st.När det gäller vår tillväxt vill vi att ni ska veta att vi i år inte har face-to-face, F2F i Göteborg. Det beror på att projektledaren för F2F slutade precis inför högsäsong vilket innebar att vi inte kunde garantera stöd för ny koordinator i Göteborg. I Malmö och Stockholm finns erfarna koordinatorer och där pågår verksamhet. Detta har inneburit att målet för F2F har sänkts med 1000 personer. Men vi ser bra resultat i andra värvningskanaler och har därför goda förhoppningar att nå upp till medlemsmålen. Avhoppsökningen verkar ha stannat och stabiliserat sig på en något högre nivå än tidigare.När det gäller vårt kampanjarbete har vi under rapportperioden bedrivit ett omfattande arbete med att följa upp rekommendationerna i rapporten Fallet nedlagt . En rapport som vi lanserade 2008. Arbetet har resulterat i bl.a i 13 000 namnunderskrifter för en oberoende granskningskommission som överlämnades till Nyamko Sabuni den 27 april.(V) har skrivit en interpellation i frågan, Nalin Pekgul samt Carina Hägg (S) skrev en debattartikel på samma tema. (FP) samt (S) planerar för seminarier i Almedalen respektive riksdagen där bl.a frågan om granskningskommission ska belysas. Arbetet har skett i samarbete med flera andra organisationer och är ett bra exempel på vikten av att samarbeta för att nå resultat. Det är Amnesty som har varit sammankallande i samarbetet.Ett mycket välbesökt seminarium om konflikten i Gaza och Goldstonekommissionens rekommendationer arrangerades i Stockholm 1 mars. 250 personer deltog och biståndsminister Gunilla Carlsson inledde seminariet och en av kommissionens ledamöter, Hina Jilani deltog. Den israeliska ambassaden presenterade sin ståndpunkt genom att lägga ut ett uttalande på informationsbordet i entrén. Även detta var ett samarbete med andra organisationer. Vi har ett mycket bra arbete i frågan om Gaza och Israel-OT Palestina.är ett av våra landprogram.
Under våren annonserades ett motionslopp Dow run for water med bland andra Stockholm Marathon som arrangör och ett antal ideella organisationer som förmånstagare(skulle få del av startavgiften).Vi hade ett flertal kontakter med Stockholm Marathon och de ideellla organisationerna med information om Dows utstående skyldigheter för katastrofen i Bhopal, bland annat rent vatten i Bhopal. Efter dessa kontakter valde Stockholm Marathon att avbryta samarbetet med Dow och byta namn på loppet. Ett bra exempel på vårt kampanjarbete. Organisationerna fick kunskap om en människorättskatastrof och valde att agera utifrån den kunskapen.
När det gäller rekrytering av nya aktivister vill vi framhålla att vi under våren utökade de samordnade rekryteringsmötena till flera städer. Rekryteringsmöten skedde förutom i Malmö, Stockholm och Göteborg nu även i Uppsala och Lund. Sammanlagt kom 150 personer på dessa möten. Vi kommer i höst att utöka denna verksamhet till ytterligare städer runt om i landet. Vi ser också bra resultat med nya aktiva bland annat till våra grupper.Vi har ju givit ytterligare pengar till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och det var ett välbehövligt tillskott. Vi har under perioden kommit överens med UNHCR och Rådgivningsbyrån att arrangera utbildningar för offentliga biträden och Migrationsverket har visat intresse för att lyfta frågan om kunskapskrav för offentliga biträden. Detta är ett avgörande och viktigt arbete för att höja kompetensen för de offentliga biträdena.
/Lise Bergh
Rapporten är uppbyggd så att sekretariatet under sektionsmålen redogör för vad som gjorts och uppnåtts under perioden, detta står markerat i rött. Bifogat finns också de aktiviteter som planerats för det operativa arbetet samt de indikatorer sekretariatet utgår från när det gäller att bedöma graden av måluppfyllelse. Varje avsnitt eller "portfölj" i planen kommer på styrelsemötet att inledas med en kortare muntlig sammanfattning.
Verksamhetsplanen 2010-2011, rapport 1:a tertialet januari - april 2010
Själva planen i den ordning den är skriven i det bifogade dokumentet. Notera att det ska finnas två bilagor som ska kilas in efter dels avsnittet Tillväxt (Rubrik:
Bilaga - Nyckeltal för området Tillväxt
, kommer från Miriam), dels avsnittet Utveckla och stödja aktivismen (Rubrik:
Bilaga - Nyckeltal för området Utveckla och stödja aktivismen
, kommer från Fredrik)
Globala prioriteringar
(enligt Global Priority Statement, GPS)
Kampanjen Fattigdom – en rättighetsfråga
GPS Portfolio:
Demand Dignity
Relevanta ISP-områden: Primärt C1, därutöver C2, C3, C4, P3, E3 GPS Flagship Project: Embedding Human Rights in the MDGs |
Global vision: Få ett slut på människorättskränkningar som leder till och håller kvar människor i fattigdom.
Globala mål
1. Nationella och internationella aktörer, såväl statliga som icke-statliga, hålls ansvariga för människorättskränkningar som leder till fattigdom.
2. Bindande internationella och nationella standarder och effektiva mekanismer avseende ansvarsutkrävande av företag för kränkningar av mänskliga rättigheter etableras. Människor som kan påverkas av företags verksamhet har rätt till information, aktivt deltagande samt effektiva rättsmedel.
3. Stater upphör med tvångsvräkningar samt antar nationella riktlinjer för att förhindra tvångsvräkningar utan rättsligt skydd eller prövning. Människor som lever i slum har lika tillgång till mänskliga rättigheter, rättvisa samt den samhällsservice som är nödvändig för att kunna leva ett liv i säkerhet och värdighet.
4. Millenniemålen utgår i högre utsträckning ifrån ett rättighetsperspektiv.
5. Nödvändig och akut mödrahälsovård är tillgänglig för kvinnor. Kvinnors och flickors egenmakt stärks och deras sexuella och reproduktiva rättigheter tillgodoses.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sverige fattar beslut om ratifikation av tilläggsprotokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK TP).
Val- och sommarkampanjsutbildning genomfördes den 20-21 mars med 66 deltagare. Flera lokala utbildningar utfördes under april.
Dignity-konferensen ägde inte rum pga askmolnet och är uppskjuten till 22 november.
2. Lagstiftning antas som kräver att Exportkreditnämnden (EKN) utför konsekvensanalyser avseende mänskliga rättigheter vid garanti- och kreditgivning. Sektionens arbete ska bidra till att företag och ekonomiska aktörer hålls ansvariga för människorättskränkningar och att människor som påverkas av företags verksamhet har rätt till information, aktivt deltagande samt effektiva rättsmedel.
I januari uppmärksammades att Sveriges handelsminister medverkade vid en resa till Libyen för att främja försäljningen av ett övervakningssystem (som bland annat skulle göra det lättare för Libyen att kränka människors rätt att söka asyl). Amnesty ifrågasatte kraftigt Sveriges agerande och skrev sedan till handelsministern och krävde att affären stoppades. Affären har inte ägt rum och Amnestys (och andras) inblandning ledde till frågor i riksdagen samt begäran om en KU-granskning.
Begäran av KU-granskning:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=10&dok_id=GXA123A812
Frågor i riksdagen:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2009/10:87
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2009/10:69
Under våren har Sverige tillsammans med Diakonia sjösatt ett projekt där vi undersöker tre exportkreditorgan – hur de styrs, hur de säkerställer att de inte kränker MR genom sin verksamhet, möjligheten till ansvarsutkrävande etc. En rapport kommer att publiceras i juni.
Möte hölls i april med regeringens delegation för översynen om Common Approaches (dvs OECDs riktlinjer för exportkreditorgan).
I mars hölls ett möte, genom IFI-koalitionen, med statssekreterarna för finansdepartementet (FD) och utrikesdepartementet (UD) samt personal från dessa departement och SIDA. Amnesty redogjorde då för dels för varför IFC behöver förstärka sitt ’hållbarhetsramverk’ samt hur och var vi vill se det förstärkt. Ett ytterligare möte kommer hållas med personal hos FD och UD i maj för att diskutera bland annat detta.
En aktion genomfördes och filmades på en Shell-mack i Göteborg 12 april för att uppmärksamma Shell's ansvar i Nigerdeltat. Två mindre aktioner genomfördes i Stockholm 23-24 april.
Gruvutvinning i Vedanta uppmärksammades genom webaktioner och samtal med investerare. Utvinningsindustrin i Papua Nya Guinea uppmärksammades med webaktioner.
Sektionen lyckades få Stockholm Marathon att bryta ett samarbete med Live Earth och Dow Chemicals som annars hade gett Dow Chemicals ett tillfälle att marknadsföra sitt varumärke i samband med vattenprojekt- trots företagets utestående skyldigheter i Bhopal.
Möte med relevant personal på UD för diskussion kring starkare lagstiftning på nationell och regional nivå avseende ansvarsutkrävande av företag, tillsammans med andra organisationer. Utgångspunkten var det uttalande som gjordes under svenska ordförandeskapet i EU och vi efterlyste information kring hur Sverige ämnar arbeta med det.
Det är omöjligt att få veta hur olika länder röstar i Världsbanken. Vi vet dock att svenska regeringen arbetade med frågan och att de var positiva till våra rekommendationer. Den nya policyn – trots många brister – är ett stort steg framåt avseende öppenhet kring bankens lånegivning.
3. Sektionens arbete bidrar till att stater upphör med tvångsvräkningar, antar nationella riktlinjer mot tvångsvräkningar samt säkerställer lika tillgång till mänskliga rättigheter, rättvisa, säkerhet och samhällsservice för människor som lever i slum.
Ett ambassadsbesök till Rumäniens ambassad gällande diskriminering och tvångsvräkning av romer genomfördes under perioden.
Sektionen har deltagit i en internationell aktion för att stoppa tvångsvräkningar inom EU genom en webaktion, och i en internationell aktion för att stoppa tvångsvräkningar i Afrika genom en sms-webaktion.
Aktionsmaterial gällande tre aktioner har tagits fram: diskriminering av romska barn i Tjeckien, tvångsvräkningar av romer i Rumänien samt "Nomadplanen" gällande romer bosatta i Rom, Italien.
Den sistnämnda skickades till alla sektionens grupper. De två första aktionerna har grupper anmälts sig till.
4. Sverige tar en aktiv roll för att ett rättighetsperspektiv införs under FN:s översynskonferens av millenniemålen (MDG) 2010.
Ett brev med våra krav samt önskemål om uppföljande möte skickades 12 februari till Gunilla Carlsson inför det kommande högnivåmötet om millenniemålen i FN:s generalförsamling den 20-22 september i år.
5. Sektionens arbete bidrar till att kvinnors och flickors egenmakt stärks, till ökad tillgång till akut mödra- och förlossningsvård samt att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter tillgodoses.
Sektionen deltog i den internationella kampanjen mot mödradödligheten i USA genom en webaktion.
De drygt 20 grupper som "prenummererar på aktioner om kvinnors rättigheter har under perioden fått aktionsmaterial gällande mödradödlighet i Sierra Leone (5 individuella fall med brevförslag), samt uppdateringar kring en aktion som handlar om nio kvinnorättsförsvarare i Nicaragua som riskerar att ställas inför rätta på grund av sitt arbete för sexuella och reproduktiva rättigheter, inlusive abort.
6. Sektionen etablerar ett samarbetsprojekt inom kampanjen med organisationer/sektion i globala syd.
Sektionen har påbörjat en diskussion med AI Sierra Leone angående ett partnerskap.
Aktiviteter 2010-2011
Under perioden ska sektionen prioritera arbetet med den globala kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga" (Demand Dignity).
Vi ska
1.1 under 2010 genomföra en större konferens med fokus på ansvarsutkrävande av ESK-rättigheter.
1.2 i samband med 2010 års riksdagsval genomföra en specifik val- och sommarkampanj som bl a lyfter frågan om Sveriges ratifikation av ESK TP.
1.3 fortsätta samarbetet med andra relevanta organisationer för att skapa opinion kring och förmå Sverige att ratificera ESK TP.
2.1 fortsätta samarbetet med andra organisationer för att skapa opinion och bedriva lobbyarbete avseende starkare lagstiftning på nationell och regional nivå kring ansvarsutkrävande av företag.
2.2 föra en dialog med svenska regeringen om nödvändigheten av att lagstifta för att säkerställa att svenska staten via sin garantigivning inte medverkar till människorättskränkningar.
2.3 föra en dialog med svenska regeringen och andra relevanta politiker och tjänstemän avseende de olika processer för att sätta standarder för företag och mänskliga rättigheter som pågår för tillfället (t ex OECDs riktlinjer, Common Approaches).
2.4 fortsätta att arbeta med UD:s referensgrupp gällande företag och mänskliga rättigheter.
2.5 fortsätta samarbetet i IFI-koalitionen (IFI = internationella finansiella institut) och regelbundet träffa Sveriges representanter i Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) samt relevant personal på departementen.
2.6 delta i relevanta internationella aktioner om råvaruutvinningsindustrins inverkningar på mänskliga rättigheter samt problem med tillgång till information, aktivt deltagande och rättvisa där dessa är inblandade.
2.7 delta i relevanta internationella aktioner om internationella finansiella instituts inverkningar på mänskliga rättigheter samt problem med tillgång till information, aktivt deltagande och rättvisa där dessa är inblandade.
2.8 stärka frivilligarbetet inom Amnesty Business Group via utbildningar och nationella möten.
2.9 genomföra ett seminarium i riksdagen tillsammans med svenska plattformen för ECCJ (European Coalition on Corporate Justice) avseende nationell lagstiftning med utomterritoriell effekt.
3.1 delta i utvalda internationella aktioner gällande slum och tvångsvräkningar.
3.2 informera, opinionsbilda samt möjliggöra människors agerande, bl a genom nationella aktionsdagar, kampanjutbildningar och aktioner på webben.
4.1 föra en dialog med den svenska regeringen om nödvändigheten av att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna i millenniemålen, både inför översynskonferensen 2010, samt i det ramverk som ersätter MDG efter 2015.
4.2 under 2010 ha regelbunden kontakt med en den svenska delegationen till översynskonferensen.
4.3 i arbetet med SIDA:s referensgrupp om mödradödlighet lyfta behovet av ett rättighetsperspektiv i millenniemålen samt utnyttja arbetsgruppen där andra NGOs ingår.
4.4 via olika kanaler (t ex temanummer Insats, aktivistseminariet) utbilda aktivister om millenniemålsarbetet.
5.1 delta i utvalda internationella aktioner gällande mödradödlighet samt kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
5.2 informera, opinionsbilda samt möjliggöra människors agerande, bl a genom nationella aktionsdagar, kampanjutbildningar och webbaktioner.
5.3 fortsätta arbeta med SIDA:s referensgrupp gällande den särskilda svenska satsningen mot mödradödlighet.
5.4 fortsätta samarbetet inom 09-nätverket för att understödja vårt arbete.
6. i samråd med IS undersöka möjligheten att inleda ett samarbetsprojekt i globala syd, i syfte att stärka och stödja det arbete som lokala MR-försvarare/organisationer bedriver.
Indikatorer
1.1 Minst fyra riksdagspartier uttalar under 2010 sitt stöd för ratifikation av ESK TP.
1.2 Minst en motion från regerings- samt oppositionsparti gällande ratifikation av ESK TP under 2010.
2.2 Under perioden läggs en motion i riksdagen beträffande skyldighet för EKN att göra konsekvensanalyser avseende mänskliga rättigheter vid garanti-och kreditgivning.
2.3 Sverige tar en aktiv roll i arbetet med att integrera mänskliga rättigheter i OECDs riktlinjer för multinationella företag och i Common Approaches.
2.4 Under perioden uttalar regeringen hur man konkret avser att arbeta med FN:s ramverk "Respect, Protect and Remedy" för företag och MR. Den svenska regeringen tar en aktiv roll för en policy om öppen informationsgivning inom Världsbanken
2.5 Utåtriktade aktioner utförs i april 2010 på minst fem orter gentemot Shell och nigerianska regeringen.
3.1 Svenska sektionen deltar i tre internationella aktioner gällande slum och tvångsvräkningar.
3.2 Under perioden arrangeras minst en nationell aktionsdag och minst två nationella utbildningar (en kampanjutbildning och en utbildning för specialgrupper och samordningar) på temat slum.
4.1 Sektionen träffar regeringsrepresentanter under våren 2010, samt den svenska delegationen som kommer att delta i översynskonferensen.
4.1-2 Den svenska delegationen uppfattas vid FN:s översynskonferens som en "friendly state" i förhållande till att millenniemålen ska innehålla ett rättighetsperspektiv (indikatorer kommer kunna specificeras närmare i samband med att aktionscirkulär kommer vid årsskiftet).
5.2 Under perioden arrangeras minst en nationell aktionsdag och minst en nationell kampanjutbildning på temat mödradödlighet/SRHR.
Säkerhet och mänskliga rättigheter
GPS Portfolio:
No security without human rights
Relevanta ISP-områden: Primärt C2, därutöver C3, C4, P3, E3 GPS Flagship Project: Ending unlawful detentions |
Global vision: Människor skyddas från människorättskränkningar grundade i terrorism och terrorismbekämpning.
Globala mål
1. Utomrättsliga frihetsberövanden upphör.
2. Ansvariga för människorättskränkningar grundade i terrorism och terrorismbekämpning ställs till svars.
3. Stater respekterar internationell rätt och avstår från att använda sig av special/militärdomstolar och administrativa frihetsberövanden för att därmed kringgå internationell rätt.
Sektionens mål 2010-2011
1. Den svenska regeringen tar avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar.
Val- och sommarkampanjsutbildning genomfördes den 20-21 mars med 66 deltagare. Flera lokala utbildningar utfördes under april.
2. Europeiska stater inblandade i utomrättsliga transporter av personer från ett land till annat (renditions) tar avstånd från detta, erbjuder drabbade fullgod kompensation samt ställer ansvariga till svars.
Möte har hållits med Guantánomogruppen för att planera det fortsatta arbetet.
3. Sverige tar emot fångar från Guantánamo som inte kan återvända till sina hemländer på grund av risken att utsättas för förföljelse och tortyr.
Amnestys Guantánamogrupp arrangerade ett mkt välbesökt seminarium i Stockholm 11/1 på årsdagen av att den första fången anlände på militärbasen. Medverkade gjorde bl.a den f.d Guantánamofången Adil Hakim samt Per Gudmundsson från Svd.
Seminarium med Reprieve och Center for Constitutional Rights där den f.d Guantánamofånegn Moazzam Begg medverkade. Möten med riksdagsledamöter samt kontakter med amerikanska ambassaden och UD.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1. i samband med 2010 års riksdagsval genomföra en specifik val- och sommarkampanj som lyfter frågan om diplomatiska försäkringar och svensk inblandning i renditions.
2. stärka frivilligstrukturer som arbetar med dessa frågor, t ex Guantánamogruppen inom Juristgruppen och landprogrammet för Nordafrika.
3. fortlöpande ha kontakt med riksdagsledamöter, regeringen och relevanta departement för att förmå Sverige att ta emot Guantánamofångar.
Indikatorer
1. Moderaterna och Socialdemokraterna tar offentligt avstånd från bruket av diplomatiska försäkringar.
2. Under perioden har en fungerande frivilligstruktur etablerats som arbetar med målen inom arbetsområdet.
3. Ytterligare ett parti utöver (V) och och (MP) klargör offentligt att de önskar att Sverige tar emot fångar från Guantánamo.
Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet
GPS Portfolio:
Make international justice real
Relevanta ISP-områden: Primärt C3, därutöver C4, P3, E3 GPS Flagship Project: Ratifying the ICC universally |
Global vision: Säkerställa tillgång till rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för mänskliga rättighetskränkningar, kränkningar av den humanitära rätten samt internationella brott.
Globala mål
1. Fler stater ska ratificera den internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadga (Romstadgan).
2. Nationella juridiska system anpassas till stadgan.
Sektionens mål 2010-2011
1. Svenska sektionen bidrar till att de länder som sektionen är ansvarig för ratificerar stadgan.
2. Sverige implementerar Romstadgan i svensk lagstiftning.
ICC-gruppen har varit i kontakt med ett flertal instanser för att trycka på för implementering, bland annat Advokatsamfundet och Polisens krigsbrottskommission. Kontakten med den senare utmynnade i ett möte med kommissionen i slutet av januari där Amnesty representerades av Anna Dahlbäck och Madelaine Seidlitz och dit även andra relevanta organisationer bjöds in.
Möten har hållits med UD och Justitiedepartementet för att diskutera frågorna inför review-konferensen för ICC.
Val- och sommarkampanjsutbildning genomfördes den 20-21 mars med 66 deltagare. Flera lokala utbildningar utfördes under april.
3. Sverige inför brottet om tortyr i svensk lagstiftning.
Val- och sommarkampanjsutbildning genomfördes den 20-21 mars med 66 deltagare. Flera lokala utbildningar utfördes under april.
Möten har hållits med UD och Justitiedepartementet för att diskutera frågorna inför review-konferensen för ICC.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1. genom ICC-gruppen och sekretariatet fortsätta att arbeta för att Thailand, Filippinerna och Nepal ska ratificera stadgan.
2. genom ICC-gruppen och sekretariatet ta upp frågan med ansvariga tjänstemän på Justitiedepartementet, samarbeta med riksdagsledamöter och andra organisationer samt hålla regelbunden kontakt med internationella åklagarkammaren och Rikskriminalpolisens Krigsbrottskommission.
2 & 3. i samband med 2010 års riksdagsval genomföra en specifik val- och sommarkampanj som bl a lyfter frågan om implementering av Romstadgan i svensk rätt samt om att införa ett specifikt tortyrbrott i svensk lagstiftning.
Indikatorer
2. Under våren 2010 ställs minst två interpellationer i riksdagen gällande implementering av Romstadgan.
3. Minst en motion från regerings- och oppositionsparti gällande implementering av ICC-stadgan i Sverige under 2010.
Krisarbete
GPS Portfolio:
Crisis response for human rights
Relevanta ISP-områden: C1-4, därutöver P3, E3, E4, R2, R3 |
Global vision: Stärka Amnestys kapacitet globalt för lägliga och effektiva insatser i samband med människorättskriser.
Globala mål
1. Att under periodens första år identifiera och agera på kriser där Amnestys arbete kan ha en effekt samt se över och stärka organisationens rutiner vid människorättskriser.
2. Att under periodens andra år fortsatt identifiera och agera vid människorättskriser i enlighet med de förändrade rutiner som antagits.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska ha beredskap för att agera vid människorättskriser under 2010, följa upp tidigare krisarbete samt se över och skapa nationella rutiner för arbete vid människorättskriser.
1 mars genomfördes konferensen "Gaza - internationell rätt och ansvar" i samarbetet med Diakonia, Palmecenter och Svenska kyrkan. Till seminariet hade bland andra inbjudits som talare Hina Jilani, en av delegaterna i Goldstonekommissionen och Hans Corell, FNs fd rättschef. Biståndsminister Gunilla Carlsson inledde konferensen.
Några daga före konferensen hade Palmecentret kontaktats av Israels ambassad med krav på att de skulle få medverka som talare, vilket nekades då det inte var konferensen mening att ge röst åt någon av parterna. Ambassaden gick då ut med ett pressmeddelande där de braskade på om att de nekats delta vilket inte var sant då de var välkomna som åhörare. På konferensdagen var någon från ambassaden på plats och lade ut pressmeddelandet på ett av informationsborden. Ca 250 personer deltog i konferensen.
2. Ett reviderat system och rutiner för arbete med människorättskriser ska vara på plats i början av 2011.
På grund av omprioriteringar har arbetet med att inventera vårt krisarbete ännu inte inletts. En arbetsgrupp är dock tillsatt.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 påbörja ett inventerings- och utvecklingsarbete i januari 2010.
1.2 tillställa styrelsen en delrapport i september 2010.
1.3 tillställa styrelsen en strategi i december 2010.
1.4 i samarbete med Diakonia, Olof Palmes internationella center m fl genomföra ett större uppföljningsseminarium 2010 gällande krisen i Gaza och Goldstonerapporten.
2.1 utvärdera arbetet som skett vid människorättskriser utifrån det nya systemet.
Indikatorer
2. Under periodens andra år agerar vi utifrån systemet i samband med minst en människorättskris.
Avskaffa dödsstraffet
GPS Portfolio:
Global action for the abolition of the death penalty
Relevanta ISP-områden: Primärt C3, därutöver C1, C4, P1, E3 |
Global vision: Amnesty ska utnyttja det momentum som besluten om moratorium i FN:s generalförsamling utgör för att fler stater avskaffar dödsstraffet.
Globala mål
1. Allt fler stater avskaffar dödsstraffet i lag och/eller i praktiken.
Sektionens mål 2010-2011
1. Japan, Sydkorea, Taiwan, Vitryssland, Nigeria, Kuba och Jordanien avskaffar dödsstraffet och ansluter sig till FN:s moratorium, alternativt begränsar antalet brott som bestraffas med döden.
Ambassadbesök på Sydkoreas ambassad den 19/3. Sydkorea har enligt ambassaden inga planer på att återuppta avrättningar men frågan är fortfarande kontroversiell i landet. Bra diskussion med ambassadören och hans rådgivare.
Kontakter med Nigarias ambassad för att få till stånd ett möte har hafts under perioden men det har inte varit möjligt att boka in ett datum.
Riksdagens MR-grupp har under perioden tagit upp flera dödsstraffsfall i sina vädjandebrev och kvinnors utsatthet har tagits upp i diskussionerna med gruppen.
En utställning om dödsstraffet på restaurangen Pontus by the Sea i Stockholm arrangerad av en grupp artister men där Amnesty ställer upp med material.
Amnestyfonden har beviljat stöd till en organisation som skall genomföra en talarturné mot dödsstraff i flera länder i Ost- och sydostasien. Talarna består av anhöriga både till personer som mördats och till personer som avrättats.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 följa upp FN:s beslut om moratorium för avrättningar.
1.2 utnyttja den internationella dagen mot dödsstraffet (10 oktober) för att uppmärksamma dödsstraffet i de prioriterade länderna.
1.3 göra ambassadbesök på de prioriterade länderna.
1.4 löpande använda riksdagens MR-grupp för att understödja arbetet på de prioriterade länderna.
1.5 lyfta frågan om avskaffandet av dödsstraffet som en central fråga i uppmärksammandet av att Amnesty fyller 50 år 2011.
1.6 uppmärksamma hur dödsstraffet drabbar kvinnor vid specifika brott såsom utomäktenskapliga relationer och abort.
Indikatorer
1. Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD) och minst fem grupper i AMD:s nätverk gör en utåtriktad aktion på utvalt land den 10 oktober 2010.
Flyktingar och migranter
GPS Portfolio:
Protecting people on the move
Relevanta ISP-områden: Primärt C2, därutöver C1, C4, P3, E3 |
Global vision: En ny global strategi som adresserar brister i skyddet för människor som är på flykt eller som på grund av sin status som migranter, asylsökande, flyktingar eller offer för människohandel utsätts för diskriminering, frihetsberövande, exploatering, kriminalisering och andra människorättsövergrepp.
Globala mål
1. Under periodens första år utvecklas en gemensam strategi för flyktingars och migranters rättigheter som implementeras under periodens andra år.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen är tydligt delaktig i framtagandet och implementeringen av en ny internationell strategi för flyktingar och migranter.
2. Sektionens arbete bidrar till att migranter inte kriminaliseras och/eller frihetsberövas enbart på grund av sin status.
Vi har gått ut med information och uppmaning till intresserade medlemmar att ansöka om uppdrag att ingå i sektionens förvars- och transitgrupper vilket resulterat i ett antal ansökningar och nya medlemmar i grupperna. Möte inbokat för uppstartsmöte för gruppen baserad i Stockholm/ Uppsala till i början av maj.
3. De som söker asyl i Sverige får tillgång till en rättssäker asylprocess och de som är skyddsbehövande beviljas skydd.
Vi arbetar dagligen huvudsakligen med att ge stöd till asylsökande och migranter.
Den 20 januari arrangerades ett landseminarium ( mer än fullbokat ) om Irak tillsammans med Minority Rights Group och Röda Korset. Det slutna seminariet riktade sig till tjänstemän och domare vid Migrationsverket och migrationsdomstolarna, talare var Amnestys Irakutredare, en företrädare för Minority Rights Group, UNHCR:;s head of Iraq support unit samt Migrationsverkets rättschef.
Vi har ånyo tagit upp frågan om kunskapskrav på de offentliga biträden som företräder asylsökande. Migrationsverket är redo att lyfta frågan tillsammans med Amnesty. Tillsammans med UNHCR och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar planeras två tvådagarsutbildningar för offentliga biträden under hösten.
Vi har yttrat oss i flera enskilda ärenden och särskilt men inte enbart lyft eritreanska och irakiska asylsökande, de senare även i särskilt samtal med Migrationsverkets rättschef.
Möte har hållits med Migrationsverkets rättschef och där vi tagit upp frågan om olikheter i synen på skyddsbehov för eritreanska asylsökande som har vistats en längre tid i landet respektive nyanlända. Migrationsverket skall se över detta.
Vi har väckt frågan om romer i asylprocessen med Migrationsverkets ledning samt begärt ett möte kring frågan om ett stort antal ärenden som man kan anta gäller romer under årets tre första månader anses ha varit så kallade uppenbart ogrundade ( vilket innebär att man inte erhåller en rättssäker asylprocess enär man inte erhåller ett offentligt biträde och ett eventuellt överklagande inte har suspensiv effekt ). Vi har haft möte med romsk organisation och genom denna informerar om vårt arbete och vår önskan att få kontakt med romska asylsökande samt intervjuvats i romsk tidskrift där vi informerar om vårt arbete och vår önskan att få kontakt med romska asylsökande.
4. I kommande lagstiftningsåtgärder gällande flykting och migrationsfrågor på EU-nivå ges de skydds- och rättighetsbaserade frågorna ett större fokus och de kontrollerande åtgärderna ett mindre utrymme.
Vi har lyft frågorna i möten med politiker och tjänstemän samt i möte med flykting- och migrationssamordnarna.
5. Sverige ratificerar FN:s migrantarbetarkonvention.
Val- och sommarkampanjsutbildning genomfördes den 20-21 mars med 66 deltagare. Flera lokala utbildningar utfördes under april. Därutöver lyfte frågan på
flykting- och migrationssamordnarmötet 27-28/3.
6. Sverige uppfyller rätten till hälso- och sjukvård för asylsökande, migranter och personer drabbade av människohandel.
Vi har deltagit i möte med Rätt till Vård initiativet. En utredare är tillsatt av regeringen, utredningsdirektiven ger möjlighet att inkludera möjligheterna till vård för irreguljära migranter i utredningen.
7. Migrationsverket och migrationsdomstolarna, och inte regeringen, fattar beslut i säkerhetsärenden och samtliga beslutsunderlag kommer berörda till del.
Vi har, vid möten med politiker och tjänstemän inom regeringskansliet samt till riksdagsledamöter och företrädare för Migrationsverkets ledning, lyft frågan om rimligheten att regeringen fortfarande har möjlighet att pröva vissa säkerhetsärenden samt ifrågasatt om den svenska lagstiftningen är i överensstämmelse med EU:s Skyddsgrundsdirektiv.
Vi arbetar med ett antal enskilda asylärende som klassas som så kallade säkerhetsärenden och undersöker där möjligheterna att inge yttranden där även rättssäkerhetsaspekterna tas med.
8. Sektionens flykting- och migrationssamordnare ges utökade möjligheter och kunskaper att aktivt arbeta med opinionsbildning inom området flykting och migration.
Vi har anordnat ett flykting- och migrationssamordnarmöte i Stockholm den 27-28 mars.
Vi har bokat in och lagt ut information om grundutbildningar och fördjupningsutbildningar under året på interna hemsidorna.
Vi har överenskommit med flykting- och migrationssamordnarna att aktivt informera om dessa helgutbildningar och att de är kostnadsfria för medlemmar, ute i distrikten.
Vi har taigt fram ett särskilt interaktivt flykting- och migrationsforum där vi löpande och kontinuerligt kommer att lägga in nyheter och information inom området flykting- och migration, inklusive praxis samt där flykting- och migrationssamordnarna kan diskutera sinsemellan, komma med tips om aktiviteter, bolla frågor med mera.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 delta i internationella aktioner inom flykting- och migrationsområdet.
2.1 vara delaktiga i planeringen av en internationell kampanj om kriminalisering av migranter med början 2012.
2.2 fortsatt tydliggöra och stärka arbetet på förvars- och transitenheterna genom att utbilda våra förvars- och transitgrupper.
3.1 fortlöpande ge asylsökande stöd i form av relevant landinformation, juridisk rådgivning eller information i asylprocessen. Detta arbete sker i samverkan med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
3.2 i samverkan med Rådgivningsbyrån och andra aktörer arrangera kurser och seminarier i asyl- och folkrätt för personal på myndigheter, domstolar och offentliga biträden.
3.3 i samverkan med Rådgivningsbyrån och andra aktörer arrangera specifika landseminarier för att öka kunskapen hos myndigheter, domstolar och ombud samt verka för praxisförändring gällande de specifika länderna.
3.4 tillsammans med romska och andra organisationer utreda situationen för romska asylsökande samt påtala eventuella brister i asylprövningen.
4. delta aktivt i lobbyarbete inom EU tillsammans med Europakontoret och ECRE (European Council on Refugees and Exiles).
5. i samband med 2010 års nationella val genomföra en specifik val- och sommarkampanj som bl a lyfter frågan om svensk ratifikation av migrantarbetarkonventionen.
6. fortsätta att arbeta tillsammans med Rätten till vård-initiativet.
7.1 bistå ombud i enskilda säkerhetsärenden gällande regeringens rätt att fatta beslut i frågan.
7.2 undersöka möjligheten att få frågan prövad på EU-nivå.
8.1 genom sekretariatet ge flykting- och migrationssamordnarna löpande stöd samt utbildningar i enlighet med sektionens riktlinjer för flykting- och migrationssamordnare.
8.2 erbjuda utbildningar om arbetet med flykting- och migrationsfrågor till intresserade medlemmar.
Indikatorer
3.2 Minst ett seminarium/en kurs arrangeras årligen.
3.3 Minst två landseminarier arrangeras årligen.
5. Minst en motion i riksdagen från regerings- respektive oppositionsparti beträffande ratifikation av migrantarbetarkonventionen.
6. Utredningen om rätt till vård lägger fram ett förslag som inkluderar vård för irreguljära migranter, s k ”papperslösa”.
7. Internationellt organ prövar frågan.
8.1 Minst två nationella träffar arrangeras årligen för flykting- och migrationssamordnare.
8.2 Minst två utbildningar per år hålls om vårt arbete i flykting och migrationsfrågor för intresserade medlemmar.
Kommunikation
GPS Portfolio:
Communicating in a changing environment
Relevanta ISP-områden: Primärt E4, därutöver P3, E3, L4, R1-2 GPS Flagship Project: Renewing AI's identity - AI@50 |
Global vision: Amnestys utnyttjar 50-årsjubiléet för att stärka rörelsen internt, men även nå ut till nya målgrupper. Samtliga grupper, både gamla och nya, förstår vilka Amnesty är och vill engagera sig samtidigt som Amnesty klarar av att anpassa sig till allt snabbare nyhetscykler och att väcka debatt om mänskliga rättigheter.
Globala mål
1. Förnya Amnestys varumärke genom positionering och innehåll, undersöka möjliga kommunikationskanaler, samt skapa regionala varumärkesstrategier. Definiera anledningen till att stödja Amnesty. Tillhandahålla verktyg för att implementera varumärket lokalt.
2. Utveckla en strategi och verktyg för genomförande av AI@50. Skapa en ram där initiativ från "Art for Amnesty" kan tillvaratas.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska medverka i det internationella projektet AI@50 samt skapa ett eget nationellt firande under våren 2011 med syftet att stärka organisationen både internt och externt.
Ett samarbete med Riksteatern är påbörjat och en större aktivitet planeras den 28 maj 2011 på Södra Teatern i Stockholm. Samtidigt planeras också en aktivitet där Amnestygrupper och Riksteaterns föreningar kan anordna firande samma dag runt om i Sverige. Planer finns på att ta fram ett dramatiserat manus som bygger på historier från Amnesty som kan användas i samarbetsprojektet mellan våra grupper och Riksteaterns föreningar för att skapa lokala events den 28 maj. Vi har även haft samtal med Kulturhuset i Stockholm men det är tveksamt om vi kan ha utställning där, vi är också beroende av vilket material som kommer levereras av IS. Det förs också diskussioner om en eventuell skiva till förmån för Amnesty i Sverige i samarbete med EMI och svenska artister.
Projektgruppen har löpande dialog med det internationella AI50 teamet för att ta del av de internationella planerna och samordna. Tyvärr har ännu inte speciellt mycket kommit fram internationellt.
2. Sektionen ska aktivt upprätthålla den globala identiteten utifrån internationella riktlinjer och svenska sektionens kommunikationsplattform samt delta i det internationella arbetet med utvecklingen av den globala identiteten.
Sara Ångström och Maria Starck medverkade som representanter för den svenska sektionen på ett globalt möte i Berlin om Amnestys kommunikation och globala identitet. Sverige fick mycket uppskattning för vårt arbete. Internationellt pågår ett arbete med att ta fram version 2 av globala identiteten som kommer innebära vissa uppdateringar av den nuvarande identiteten.
Arbetet med att ta fram en kommunikationsplattform för den svenska sektionen är nästan avslutat. Vissa avsnitt i plattformen återstår men för att samordna med det internationella arbetet inväntar vi version 2 av den globala identiteten. Kommunikationsplattformen kommer därför att presenteras för styrelsen först i oktober.Under perioden har även en guide för hur den grafiska profilen ska användas riktat till aktivisterna tagits fram och är i slutproduktion. Denna guide kan komma att revideras under hösten när vi får version 2 av den globala identiteten.
3. Sektionen ska bibehålla och i möjligaste mån öka den positiva inställning till Amnesty som finns bland allmänheten i Sverige avseende kännedom och attityd.
Amnesty deltar även i år i undersökningen Synnovate Organisationsindex som mäter kännedom och attityder för organisationer i Sverige. Undersökningen är genomförd men vi har ännu inte fått resultaten. Utöver denna undersökning har vi inom ramarna för arbetet med Kommunikationsplattformen genomfört en undersökning riktad mot allmänheten om människors uppfattning. Syftet med undersökningen är att undersöka om den interna uppfattningen om Amnesty (anställda och aktivister) och allmänhetens uppfattning om Amnesty överensstämmer eller om det finns så kallade gap mellan uppfattningarna. En jämförelse görs även med ett utvalt antal andra organisationer med starka varumärken i Sverige.
4. Sektionen ska öka antalet kontakter och aktiviteter på de digitala arenorna.
Amnesty har i samband med val- och sommarkampanjen för första gången tagit fram en modern och rolig webbaktion som både är integrerad med sociala medier och aktiviteter på gator och torg. Vi skickar nu ut alla våra aktioner, rapporter, uttalanden och medlemsvårdande kommunikation via Facebook och Twitter. YouTube är filmkanalen vi lägger upp egna filmer på, Bambuser där vi livesänder, Picasa där vi lägger upp egna bilder och skapar bildspel till hemsidan och Slideshare där vi lägger upp PDFer och integrerar läsare på hemsidan. På Google Maps lägger vi upp kartor över våra turnéer och platser under aktivitetsdagar. Vi delar med oss av allt vårt material på platser människor hittar oss vilket gör mycket för vår transparens.
Arbete pågår för att ta fram en mobilsajt för våra supporters via mobilen, det vill säga våra sms-aktivister och sms-givare.
När det gäller utveckling av våra webbsidor har vi under perioden inte kommit så långt med detta arbete men generellt gör vi idag en bättre webb än tidigare och det finns oftare intressant information nu som man vill dela med sig av på sociala medier. Desto mer arbete har vi gjort inom kampanjen
Väck politikerna
och den kampanjsajt som tagits fram. Kampanjen ger en försmak av hur vår kombinerade aktivism/kampanj/fundraising på webben ska kännas. Under våren har också ett antal AmnestyTwittrare tagit plats på sekretariatet som twittrar om både Amnestys och sitt egna arbete. De har en personlig ton och lyfter det de vill lyfta. Rapportering via twitter har gjorts på konferenser och under årsmötet. Årets årsmöte hade även en egen twitterprofil. På Facebook har visst rapportering skett, då mest med bilder och korta kommentarer.
5. Sektionen ska samordna kommunikationen i Amnestys kanaler och skapa synergieffekter mellan olika kanaler för att våra budskap ska få största möjliga effekt.
Under perioden har arbetet inom Kommunikationsrådet med representanter från alla avdelningar fått en fast struktur vilket innebär löpande samordning av den externa kommunikationen. Inom ramarna för kommunikationsrådet pågår också arbetet med webbsidorna och sociala medier i mindre grupper. Gruppen som arbetar med sociala medier och pressekreteraren har under perioden startat med veckomöten för planering av mediaarbetet. Nu skickas viktiga pressnyheter även ut i sociala medier och pressekreterarens textproduktion används på hemsidan och förädlas med bildspel, videos och rapportläsare.
6. Sektionen ska öka antalet läsare av Amnestys pressnotiser genom att förutom till prenumeranter sprida dem via andra kanaler.
Annons om pressnotiser är införd i årets upplaga av "PRESSKONTAKT", som skickas ut till nyhetsredaktioner och enskilda journalister. Den här terminen har även flera universitet och högskolor som har kurser i mänskliga rättigheter skickat ut information om möjligheten att prenumerera på pressnotiser. Varje vecka, ibland dagligen, läggs våra pressnotiser ut på olika webbtidningars sajter, som exempel kan nämnas Webb-finanser (dagligen) och tidningen ETC varje vecka. Pressnotiserna används även som underlag för Facebook och Twitter (se under punkt 5)
7. Sektionen ska via media nå ut till nya målgrupper med särskild satsning på personer med annan etnisk bakgrund än svensk och även öka vår satsning att nå ut till nya medier framför allt på webben.
Information om Amnesty generellt och olika ämnesområden lyfts upp i samband med intervjuer i invandrartidningar och till exempel Canal 7, en TV-kanal som riktar sig särskilt till personer med annan etnisk bakgrund. Under perioden har vi sett en kraftig ökning när det gäller iranska gruppers intresse för Amnesty och våra pressnotiser om Iran har fått stor spridning.
8. Sektionen ska via våra aktivister synas i lokala media.
Antalet pressklipp med artiklar om gruppers aktiviteter och insändare skrivna av grupper har varit rekordhögt under denna tertialperiod, sammanlagt 82. Två grupper har även fått in debattartiklar och grupper hör regelbundet av sig till pressekreteraren för att be om råd och hjälp i det lokala pressarbetet.
I samband med utbildningen inför val- och sommarkampanjen hölls ett gemensamt utbildningspass om "traditionella" och sociala medier.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 i samband med födelsedagen den 28 maj 2011 anordna ett större event i form av en gala eller fest för att fira och stärka rörelsen, både internt och externt.
1.2 se över möjligheten att skapa samarbete med kulturinstitutioner som t ex teatrar och kulturhus under våren 2011.
1.3 använda AI@50-projektet för att berätta historien om Amnesty, under 50 års tid. Temat kommer att genomsyra våra kanaler under våren 2011.
1.4 följa Art for Amnesty-projektet och undersöka möjligheten att engagera svenska artister för det nationella firandet.
1.5 knyta specifika fundraisingaktiviteter till AI@50.
2.1 kontinuerligt arbeta för att underhålla den grafiska profilen och användningen av den i organisationen.
2.2 implementera kommunikationsplattformen i sektionen. Vi ska även ta fram en kommunikationsstrategi för handlingsplaneperioden.
2.3 se över Amnesty Press (AP) och AP på nätets koppling till den globala identiteten.
2.4 medverka i det internationella arbetet runt framtagandet av den globala identiteten, version 2.
3. årligen mäta kännedom, attityd och position.
4.1 finnas på de digitala arenor där blivande och befintliga intressenter för Amnesty finns och kommunicera med dem i de kanaler de själva väljer.
4.2 öka antalet besökare och aktiviteter på vår egen hemsida, bl a genom sökoptimering, bannerkampanjer samt att skapa möjligheter att dela information.
5.1 se över möjligheten att lyfta mer media i digitala kanaler.
5.2 samordna arbetet med digitala och traditionella kanaler.
6. marknadsföra pressnotiser till nya kanaler.
7. göra en inventering av media som når ut till olika invandrargrupper och se över möjligheterna att bearbeta ett urval av dessa.
8.1 fortsätta att integrera mediautbildning i interna utbildningar.
8.2 uppmuntra och ge stöd till specialgrupper, samordnare och lokala Amnestygrupper att skriva insändare.
Indikatorer
1. Senast under hösten 2010 har vi en övergripande plan för hur genomförandet av AI@50 ska se ut. Vi har kontinuerlig dialog med den internationella rörelsen runt projektet och anpassar de nationella planerna till de internationella där det är möjligt.
2. En kommunikationsstrategi är klar och används. Vi får fortsatt uppmärksamhet från den internationella rörelsen för implementeringen i Sverige och vi finns representerade vid internationella möten.
3. Årlig undersökning visar att vi behåller vår position på den svenska marknaden samt rörande kännedom och attityd.
4. I slutet av 2010 ska Amnestys digitala varumärke ha stärkts. Vi ska ha förlängt tiden en besökare stannar kvar på webbsidan. Vår närvaro på bl a Facebook, Twitter, Youtube och Picasa är lika självklar som i de traditionella kanalerna.
6. Analys av kanaler. Fungerande automatiserad av- och påanmälning av pressnotiser.
7. Vi vet vilken vår målgrupp är och hur vi ska bearbeta den.
8. Vi märker en ökad aktivitet från aktivisterna gentemot media, dels i form av fler insändare, dels genom fler lokala artiklar om aktiviteter.
Strategier för digital kommunikation
GPS Portfolio:
Building global digital strategy
Relevanta ISP-områden: Primärt L4, därutöver E2, P1, E3, E4, R1, R2 GPS Flagship Project: Transforming AI's digital platforms & tools |
Global vision: Amnesty investerar strategiskt i teknik för första gången på global nivå, en förutsättning för att leverera Amnestys prioriteringar, att ge rättighetsbärare möjlighet att agera och skapa tillväxt och mångfald för att bli en global rörelse.
Globala mål
1. Utveckla vårt erbjudande om mobil kommunikation, med fokus på att leverera innehåll, aktivism och fundraising.
2. Använda media och digitala plattformar för att nå ut till nya målgrupper på nya innovativa sätt.
3. Skapa digitala plattformar för att stödja kampanjarbetet, speciellt runt Demand Dignity.
4. Uppgradera CRM-system (Customer Relations Management).
5. Göra en världsomfattande undersökning och behovsanalys.
6. Inrätta ett världsomspännande digitalt kommunikationsteam.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska aktivt delta i arbetet med att utveckla IT och skapa en global digital strategi för Amnesty.
2. Sektionen ska se över och utveckla processer för att kunna kommunicera mer integrerat med medlemmar, givare och supporters i olika digitala kanaler.
Under perioden har vi tagit fram en översikt av vår närvaro på webben och haft ett första möte med representanter från de inblandade avdelningarna om hur vi ska prioritera arbetet och utvecklingen av de digitala plattformarna.
I val- och sommarkampanjen har vi kopplat ihop kampanjsajten med mobilt givande för att testa möjligheten för spontangivande från personer med en "ljummen" koppling till Amnesty. Vi har också påbörjat arbetet med en mobil webbplats för att kunna rekrytera fler sms-aktivister och givare via mobilen. Målet är att SMS-aktivism ska öka och även bli en större intäktskälla. Det kommer vara möjligt att koppla ihop sina aktiviteter med sociala medier, detta för att sprida budskap/protester för att både skapa mer aktivism och fler aktivister men också samla in mer pengar. Preliminär lansering i slutet av sommaren.
I samband med aktionen mot Shell filmade vi aktionen och spred den via sociala medier och videobloggar. Kopplat till aktionen kontaktade vi även alla våra sms-aktivister och uppmanade dem att fota med mobilen och MMSa in.
3. Sektionen ska byta plattformar för organisationens IT-stöd och i högre utsträckning använda sig av öppna system och "molntjänster".
I januari 2010 bytte sektionen e-postsystem för domänen amnesty.se från Lotus Notes till Google Apps.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 finnas med i det internationella digitala kommunikationsteamet.
1.2 delta i den världsomspännande undersökningen och behovsanalysen.
2.1 kartlägga befintliga digitala kanaler med tillhörande databaser och se över hur dessa kanaler och databaser ska integreras med varandra.
2.2 utveckla befintliga digitala kanaler för fundraising och aktivism samt hitta nya kanaler och metoder.
3.1 under 2010 byta e-postsystem till en "molntjänst".
3.2 under 2010 se över möjligheterna att lägga ut stora delar av den övriga digitala informationshanteringen i en "molntjänst" eller i ett nytt modernare och mer standardiserat system.
3.3 utveckla medlemsdatabasen och de digitala systemen för face-to-face och telemarketing.
Indikatorer
1. Vi har minst en representant i det digitala kommunikationsteamet.
2.1 Vi har tagit fram ett flödesschema över hur vi ska integrera befintliga digitala kanaler och databaser, prioriterat arbetet och tagit fram en tidsplan som vi arbetar efter.
2.2 Flödesschemat inkluderar minst tre utvecklingsmöjligheter av befintliga kanaler, och/eller nya kanaler och metoder.
Tillväxt
GPS Portfolio:
Growing in the 21st century
Relevanta ISP-områden: Primärt R1 och R2, därutöver P1, P2, L3 GPS Flagship Project: Enhancing innovative growth |
Global vision: Hållbar tillväxt gällande människor, intäkter, aktivism, mångfald och effekt för de mänskliga rättigheterna.
Globala mål
1. Öka Amnestys intäkter genom att sätta intäktsmål, identifiera och utveckla områden av specifik expertis, integrera intäktsgenerering i rörelsens prioriteringar, utveckla och implementera en internationell fundraisingstrategi som är integrerad med Amnestys övergripande tillväxtstrategi.
2. Utvidga området för tillväxt genom att i nord bearbeta grupper med etnisk bakgrund i syd, uppmuntra virtuell tillväxt genom on-line och mobil teknologi, fortsätta internetbaserade tillväxtprojekt som e-medlemskap, on-line communities och ungdomsprojekt och även skapa effektiva CRM-system.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen har 95 000 medlemmar och givare, varav 90 000 medlemmar vid utgången av 2011. 83% av dessa ska betala via autogiro.
I slutet av tertial 1 2010 har vi 84 421 medlemmar och givare, varav 79 778 är medlemmar. 82,14% av dessa betalar via autogiro. Medlemstalet har gått ner något under tertial 1 eftersom face-to-facevärvningen inte kommit igång på allvar ännu. Då projektledaren för face-to-face slutade precis inför högsäsong valde vi att i år inte ha någon face-to-faceverksamhet i Göteborg då vi inte kunde garantera stöd för koordinatorn där. Face-to-face kommer under 2010 därför genomföras i Stockholm, Malmö samt genom en sommarturné där även Göteborg kommer att ingå. På grund av detta har vi också sänkt målet för antal värvade medlemmar via Face-2-face under 2010 från 9 500 värvade medlemmar till 8 500. Vi ser dock ännu inga alarmerande tendenser att vi inte ska nå upp till sektionen mål för 2010-2011 då vi samtidigt bra resultat i andra nyvärvningskanaler, bland annat via telemarketing. Här har vi under perioden genomfört lyckade aktiviteter för att värva nya medlemmar baserat på ett urval utifrån en så kallad MOSAIC-analys där urvalet av adresser görs utifrån indelning i olika grupper baserat på bland annat beteende.
2. Sektionen arbetar aktivt för att bibehålla en låg avhoppsnivå bland medlemmar och bidragsgivare.
Rapportering av avhopp sker på årsbasis, men vi ser inga alarmerande tendenser efter tertial 1. Avhoppsökningen verkar ha stannat av på en något högre nivå än tidigare, men slutat öka.
För att öka kvaliteten i vår nyvärvning fortsätter vi att satsa på utbildning för personal inom F2F och TM. Utbildning sker 1-2 gånger i veckan med fokus både på coachning samt fördjupning av kunskapen om Amnesty, aktuella händelser och kampanjer.
med fokus på medlemskommunikation och vård av medlemmar och givare så har vi tagit fram en övergripande plan och strategi för hur vi ska kommunicera via e-post och med vem. Vi har även tagit fram en kravspecifikation och påbörjat upphandlingsprocessen av ett e-postsystem. Målsättningen är att igång med att kommunicera via e-post under tertial 3. Vi har också börjat titta på åtgärder för att rikta aktiviteter mot de medlemmar som enligt den avhoppsanalys vi gjorde under hösten är mest avhoppsbenägna. I och med att analysen visar att risken för avhopp är som störst under andra och tredje medlemsåret är detta ett långsiktigt arbete som vi behöver jobba med kontinuerligt.
3. Sektionen har en årlig tillväxt på minst 5% vilket innebär intäkter på minst 80 miljoner kr 2011. Vi satsar under perioden på utveckling för långsiktig tillväxt. Vår fundraisingmix är diversifierad med fokus på regelbundet, individuellt givande.
Genomgången efter tertial 1 visar att vi ligger över prognos för intäkterna för 2010, prognos T1 85 289 tkr, budget 73 995 tkr. Detta beror framför allt på ett förväntat testamente på 10 miljoner kronor, men även andra intäktsslag går bättre än förväntat. Vi justerar till exempel upp intäkterna för insamlingsbreven från 2 miljoner till 2,3 miljoner eftersom vi efter ett test av utformning av givarbrev tror vi kommer att höja effekten på givarbreven under året. Även intäkterna från gåvor via autogiro ökar eftersom vi genom lyckade uppgraderingsaktiviteter via telemarketing höjt medelgåvan under perioden. Intäkterna för medlemsavgifter på autogiro justeras dock ner ner eftersom vi sänkt målet för antal värvade medlemmar. När det gäller intäkter via medlemsavgifter och gåvor så ligger vi i nivå för att nå målen för 2010-2011.
För att öka intäkterna från våra basaktiviteter har vi under perioden främst fokuserat på de givarna som ger via inbetalningskort, dels för att höja effekten på insamlingsbreven men även genom telemarketing föra över så kallade passiva givare till autogiro, alternativt plocka bort dem ur basen om de inte har några planer på att ge oss en gåva igen.
Arbetet med att marknadsföra Humanfonden mer aktivt mot Swedbanks kunder har fortfarande inte kommit igång. Det ligger på Swedbank att göra det och vi har tyvärr inte möjligheten att göra mer än trycka på. Vi har under perioden närvarat vid utdelningen samt uppmärksammat den på vår hemsida. Postkodlotteriet har fått kommunikationsplaner för året och vi marknadsför lotteriet genom annons i Amnestypress. Under perioden medverkade representanter från Amnesty på GrannYran i Karlskrona och en film med tema oljeutvinning i Nigeria har tagits fram och visats på TV4 i samband med Postkodmiljonären
.
4. Sektionen lever upp till målen i ICM-beslut 15 från 2009, ”From assessment to distribution” (A2D), d v s 40% av intäkterna går 2016 till den internationella rörelsen.
Se ovan för kommentarer på intäkter.
Amnestys internationella fundraisingstrategi är precis framtagen. Arbete med att ta fram rutiner och nyckeltal för att beräkna effektiviteten i aktiviteter pågår, vi försöker använda samma beräkningsmodeller och benämningar som internationellt för att underlätta jämförelser
5. Sektionen bidrar under perioden aktivt till att utveckla det internationella fundraisingarbetet.
Sara Ångström är fortsatt en aktiv medlem i Fundraising Management Team och deltar i telefonmöten varje månad och två fysiska möten per år. Nästa fysiska möte äger rum i samband med Amnesty Fundraising Skillshare i maj. Under Skillshare håller svenska sektionen i två utbildningspass, ett om hur vi arbetat med kampanjen Fattigdom en rättighetsfråga och ett om F2F.
Svenska sektionen har genom FMT ansvarat för att ta fram ett toolkit över hur man bedriver face-to-face, framför allt för att underlätta uppstart för sektioner inom Amnesty som vill starta upp verksamhet. Svenska sektionen kommer tillsammans med danska hålla i en workshop om face-to-faceunder Skillshare.
6. Sektionen ser utifrån mångfaldsstrategin över hur riktade fundraisingaktiviteter kan användas i syfte att växa.
SCB-mätning av mångfald i medlemsdatabasen görs i december. Vi skaffar oss kontinuerligt kunskap under året, men inga speciella aktiviteter har ännu genomförts med systematik. Vi har också börjat diskutera idéer för hur vi kan öka förståelsen för vad medlemmar rekryterade ur ett mångfaldsperspektiv vill ha av Amnesty, men måste även här komma igång med ett strukturerat arbete.
För att bibehålla mångfalden bland rekryterarna som arbetar med face-to-face för Amnesty lägger vi upp annonser på ams i alla kommuner i Stockholm, vilket innebär att tjänsterna är uppe och synliga för alla arbetssökande i alla delar av Stockholm. Vi har tydliga kriterier och krav när det gäller vilka vi tar in på intervjuer/utbildning/provdagar, vilket gör att anställningsprocessen blir objektiv och minskar risken för diskriminering.
7. Sektionen arbetar för att öka integrationen mellan fundraising och kampanj.
Ett väldigt nära samarbete har under perioden skett i samband med val- och sommarkampanjen samt i övrigt arbete. Hela organisationen är öppen för detta och vi arbetar ständigt med att bli bättre. I arbetsgruppen för valkampanjen ingår personer från kommunikation och fundraising och man har på ett bra sätt lyckats kombinera kampanj och fundraising, till exempel genom att infoga fundraisingelement på kampanjsidan. I basaktiviteter mot medlemmar strävar vi ständigt efter att integrera aktuella kampanjer. De senaste 12 månaderna har teman inom kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga" fått ett stort utrymme. Och i givarbrevet för maj lanserade vi även Valkampanjen till medlemmar och givare. Utbildningen av F2F- och TM-personal är upplagd på det sätt att alla ska vara uppdaterade och insatta i aktuella kampanjer som nu i val- och sommarkampanjen.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 årligen värva 10 000 nya medlemmar, merparten via face-to-face, samt arbeta för att förbättra resultaten i övriga nyvärvningskanaler som t ex telemarketing (TM), utskick, värvning via internet och e-mail.
1.2 utveckla nya digitala värvningskanaler.
1.3 göra en marknadssegmentering för att undersöka profilen på våra målgrupper samt potentialen för nyvärvning.
1.4 utveckla arbetet med "prospects" (personer som varit i kontakt med Amnesty) och öka värvningen i denna grupp.
1.5 utveckla de administrativa systemen kring autogiro för att förkorta tidsperioden mellan värvningstillfälle och betalning.
2.1 förbättra kvaliteten vid värvningstillfället genom att fortsatt satsa på kvalitativ utbildning för anställda inom TM och face-to-face.
2.2 satsa på utveckling av medlemsvårdande aktiviteter med fokus på att få igång kommunikation via e-post.
2.3 under 2010 genomföra en medlemsundersökning för att ta reda på medlemmarnas uppfattning om Amnesty och deras behov.
2.4 månadsvis följa upp avhoppen och utifrån genomförd avhoppsanalys ta fram åtgärder.
2.5 arbeta för att förbättra servicen gentemot våra medlemmar samt ta fram riktlinjer för reklamationer.
3.1 aktivt arbeta för att öka intäkterna från befintliga medlemmar och givare i våra basaktiviteter inom fundraising genom att kontinuerligt se över och effektivisera arbetet.
3.2 skapa ett program för medelstora gåvogivare i vår medlemsdatabas.
3.3 utveckla samarbetet med Humanfonden och Postkodlotteriet.
3.4 utveckla arbetet med hyllnings- och minnesgåvor.
3.5 utveckla arbetet med insamlingsbreven för att öka givandet och säkerställa att vi inte tappar givare.
3.6 utveckla intäktskällorna testamenten och aktiegåvor genom att delta i FRII:s kampanjer under 2010.
3.7 hitta fler intäktskällor samt utöka fundraisingmixen så att fler människor kan ge lägre belopp oftare.
3.8 kontinuerligt investera i att genomföra tester för både nya och gamla aktiviteter.
4.1 utifrån handlingsplanen och den internationella fundraisingstrategin ta fram en fundraisingstrategi för den svenska sektionen med målet att leva upp till A2D.
4.2 aktivt arbeta med att följa upp och prioritera/nedprioritera fundraisingaktiviteter för att leva upp till målen på både intäkts- och kostnadssidan.
5.1 fortsatt ha en representant i Fundraising Management Team och delta i det internationella arbetet.
5.2 arbeta för ett bättre samarbete med andra sektioner där vi både kan bidra med vår kunskap rörande exempelvis face-to-face och TM, men även lära oss av andra.
6.1 se över möjligheten att förena mångfaldsperspektivet med ökad tillväxt i form av intäkter genom att fortsätta göra tester på utvalda målgrupper inom ramarna för fundraisingaktiviteter.
6.2 vid rekrytering av personal inom TM och face-to-face aktivt eftersträva mångfald.
6.3 öka förståelsen för vad medlemmar rekryterade ur ett mångfaldsperspektiv vill ha av Amnesty för att kunna bemöta deras krav.
7.1 fortsätta att aktivt arbeta för integrering mellan fundraising och kampanj genom att samordna annonsering och aktuella fundrasingaktiviteter med pågående kampanjer.
7.2 utbilda personal inom face-to-face och TM i kampanjfrågor för ökad kvalitet i värvningen men också som ett sätt att motivera och behålla personal.
7.3 skapa strukturer för att garantera kontinuerlig uppdatering av kampanjinformation i skriftligt fundraisingmaterial med syfte att det ska bli relevant, aktuellt och bra.
7.4 aktivt arbeta för att integrera fundraisingelement i utåtriktade kampanjer.
Indikatorer
1. Våra nyckeltalsmätningar och mätningar utifrån de internationella definitionerna (se bilaga).
2. Våra nyckeltalsmätningar och mätningar utifrån de internationella definitionerna.
3. Våra nyckeltalsmätningar och mätningar utifrån de internationella definitionerna.
4.1 Summa skickad till den internationella rörelsen överensstämmer med målsättningarna i A2D.
4.2 Vi följer målen både på intäkts- och kostnadssidan.
7. Via SCB-mätningen av medlemsdatabasen på individnivå kan vi mäta mångfalden i medlemsdatabasen på årlig basis och se hur vi ökar i olika grupper och sedan jämföra med insatser. Vi har ökat vår förståelse och kunskap om hur vi ska kombinera fundraising och kampanj.
Bilaga 1: Nyckeltal för området Tillväxt
forts. rapport
Mäta resultat
GPS Portfolio:
Assessing Impact
Relevanta ISP-områden: C1-4, P1-3, L3, R1-2 GPS Flagship: Assessing AI's human rights impact |
Global vision: Amnesty ska till fullo inse och ta ansvar för den påverkan och de effekter organisationens arbete har på de mänskliga rättigheterna.
Globala mål
Amnesty ska
1. förbättra sitt samarbete med rättighetsbärare, människorättsförsvarare och partnerorganisationer.
2. öppet rapportera och ta ansvar för de framgångar och motgångar man har i arbetet för de mänskliga rättigheterna.
3. öka sin kompetens när det gäller att mäta effekterna av arbetet för de mänskliga rättigheterna.
4. utveckla enhetliga system för att utvärdera och mäta effekter av detta arbete.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska höja kompetensen vad gäller målstyrning, utvärdering och måluppfyllelse.
Sektionsstyrelsen antog i mars 2010 en verksamhetsplan för sektionen för åren 2010-2011 som bygger på de globala prioriteringarna.
2. Sektionen ska utveckla system för att utvärdera arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1. inom ramen för Ideell Arena, FRII och andra sammanhang utbilda sektionens styrelse och sekretariat i målstyrning, utvärdering och måluppfyllelse.
2. integrera den internationella utvärderingsmetoden ”Dimensions of Change” i sektionens arbete.
Indikatorer
1. Vi lyfts i undersökningar och andra externa sammanhang fram som en av de organisationer i Sverige som bäst redovisar sin verksamhet och måluppfyllelse.
2. Rapporteringen av framgångsrika resultat och goda nyheter ökar i vår löpande interna och externa kommunikation.
Operativt arbete
GPS Portfolio:
Strengthen AI's operations globally
Relevanta ISP-områden: L1 Flagship Project: Enabling joint planning and delivery |
Global vision: Amnesty ska utveckla sitt operativa arbete i syfte att bli "Ett Amnesty" och maximalt effektiva i arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Globala mål
1. Amnestys operativa arbete ska utvecklas utifrån globala projekt- och ledningssystem som levererar i enlighet med planer och prioriteringar och är kostnadseffektiva.
2. Amnesty ska implementera standardiserade system inom ekonomi, redovisning och IT som möjliggör rapportering med högre ansvarstagande, transparens och kostnadseffektivitet.
3. Amnesty ska utveckla globala strategier för riskhantering.
4. Amnesty ska rapportera och följa upp effekterna av organisationens verksamhet i enlighet med ISP och i enlighet med INGO Accountability Charter.
Sektionens mål 2010-2011
1. Sektionen ska utveckla planerings- och rapporteringssystem som möjliggör en transparent och informativ rapportering av arbetet.
I slutet av mars lämnade sektionen in rapporten SFR (Standardized Financial Report) avseende 2009 till den internationella rörelsen. SFR innehåller också en långsiktig prognos över sektionens intäkter. I slutet av april 2010 lämnade sektionen in rapporten SPR (Standardized Planning Report) avseende 2010 till den internationella rörelsen. I SPR ligger ett fokus på de globala prioriteringarna och framför allt "flagship projects". Kommande år ska rapporten lämnas tidigare, men eftersom de flesta sektioner fasat in de globala prioriteringarna i sina planer under våren 2010 har rapporterna överlag sammanställts sent.
2. Sektionen ska utveckla arbetet med styrning, ledning och kontroll av verksamheten.
I mars 2010 lämnade sekretariatet en redovisning till styrelsen avseende sektionens arbete med riskhantering. En modell för riskanalys ska presenteras styrelsen i juni 2010.
3. Sektionen ska öppet kunna redovisa hur vi använder alla medel vi samlar in i Sverige och redogöra hur vi på bästa sätt använder dem för Amnestys ändamål.
Sektionen publicerade i mars 2010 den första rapporten baserad på FRII:s kvalitetskod. I årsredovisningen 2009 rapporterade sektionen att 52% av sektionens grupper/enheter inkommit med redovisning. Motsvarande siffra för 2008 var 77%, vilket innebär att transparensen vad gäller vår lokala ekonomi försämrats.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 delta i utvecklandet av de internationella rapporterna SPR (Standardized Planning Report), SAR (Standardized Activity Report) och SFR (Standardized Financial Report) och integrera dem i sektionens arbete.
1.2 utveckla standardiserade system för framtagande av kalkyler och prognoser inom områdena ekonomi och fundraising.
2.1 genom utbildning inom Ideell Arena, FRII och andra sammanhang höja kompetensen hos sektionens styrelse, ledande funktionärer och sekretariatets ledning i frågor som rör styrning, ledning och kontroll.
2.2 genomföra årliga riskanalyser av olika delar av vår verksamhet baserade på vedertagna modeller för riskhantering.
2.3 årligen arrangera ett ledarskapsprogram i sektionen.
2.4 årligen arrangera en projektledarutbildning på regional och nationell nivå i sektionen.
3.1 rapportera vår verksamhet genom årsredovisning, FRIIs kvalitetskod och INGO Accountability Charter.
3.2 se till att alla grupper/enheter i sektionen lämnar in årliga redovisningar av sin verksamhet och ekonomi och att dessa utgör en del av sektionens årsredovisning.
Indikatorer
1-3:
Effektiviteten i sektionens planerings- och budgeteringsprocess ökar, kvalitén på sektionens verksamhetsberättelse och årsredovisning höjs. Det senare leder till att Amnesty 2011 placerar sig högt i tävlingen ”Årets bästa redovisning inom den ideella sektorn”.
Fler medlemmar tar på sig förtroendeuppdrag på sektions- och lokal nivå.
2.3 Programmet har 25 deltagare.
2.4 Projektledarutbildningen har 45 deltagare och minst 75% av deltagarna genomför sina projekt.
Sektionens prioriteringar
Utveckla och stödja aktivismen
Relevanta GPS Portfolios:
Growing in the 21st century samt Communicating in a changing environment
Relevanta ISP-områden: Primärt L3, L1, E1, R1 |
Global vision: En ökad effektiv aktivism präglad av mångfald i syfte att uppnå våra prioriterade mål.
Globala mål
1. Ökad mångfald och jämställdhet bland aktiva medlemmar.
2. En mer effektiv aktivism i syfte att uppnå våra prioriterade mål.
3. Ökat deltagande i nya former av aktivism.
4. Amnesty har fler unga aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter.
Sektionens mål 2010-2011
1. Vi ska vara en öppen och tillgänglig organisation. Antalet män och personer med utländsk bakgrund bland aktiva medlemmar och på ansvarspositioner i organisationen ska öka.
Den 25 mars anordnades rekryteringsmöten i Göteborg, Lund, Malmö, Stockholm och Uppsala. Totala antalet besökare var cierka 150 personer. Besökarna motsvarade organisationens sammansättning med avseende på kön och personer med utländsk bakgrund.Trots att vi marknadsförde på flera olika sätt kom ändå majoriteten till följd av det mailutskick vi gjorde till medlemmar på respektive ort.
2. Att genom ett kompetent ledarskap, aktiva stödåtgärder och ökad kunskapsspridning nå ökad aktivitet som ligger i linje med organisationens mål och prioriteringar och som präglas av kvalitet och långsiktighet.
Under perioden har två temanummer av Insats producerats, ett om "Stoppa våldet mot kvinnor" och ett om "val- och sommarkampanjen".
Anna Gustafsson och Kathleen Mc Caughey har deltagit vid möte och aktion i Göteborg den 12 april. Mats Engman har besökt grupper i Linköping. Anna Gustafsson har deltagit på månadens Amnestymöte i Göteborg i februari. Katarina Bergehed har deltagit på Göteborgsdistriktets årsmöte i Göteborg. Nadia Yousri har deltagit på Södra Norrlands distriktsmöte i Sundsvall den 10 april. Samtliga distriktssamordnare deltar regelbundet i möten på lokalnivå.
Över tre tjänster har arbetat gentemot distrikten i olika former. Under våren har arbetet bland annat inneburit stöd till grupper och distrikt till följd av omorganiseringen av grupper (valet av sektionsgrupp resp. redovisningsgrupp) samt mobilisering inför aktionsdagen den 8 mars och inför val- och sommarkampanjen.
Det har hållits en val- och sommarkampanjsutbildning den 20-21/3 där 66 medlemmar deltog.
Genom stöd till grupper, i form av rekryteringsmöten i flertalet städer, har vi arbetat för att ökat aktivismen. Majoriteten av grupperna som presenterade sig på rekryteringsmötena har fått nya medlemmar.
Den andra och avslutande träffen inom projektledarutbildningen ägde rum den 30-31 januari. Antalet deltagare var 19 (av 31). Ledarskapsprogrammet har haft sin tredje träff av fyra den 13-14 februari. Antalet deltagare var 16 personer. Information om höstens ledarskap- och projektledarutbildning har gått ut i Insats.
3. Vi ska utveckla nya former av aktivism.
4. Öka antalet unga personer bland de aktiva medlemmarna och stärka deras engagemang.
Nationell ungdomsträff 1 av 2 ägde rum i februari i Stenungsund. Totalt 25 deltagare inklusive ungdomsrådet. Temat för träffen var 8 mars och Fallet Nedlagt.
Regionala ungdomsträffar har hållits i Malmö, Göteborg och Stockholm. 2 st i Malmö med totalt 5 ungdomar, 4 st i Göteborg med totalt 47 ungdomar och 4 st i Stockholm med totalt 63 ungdomar. Tema har varit bland annat val- och sommarkampanjen samt Shells oljeutvinning i Nigerdeltat.
Planeringsmöten inför ungdomskonferensen i Köpenhamn i augusti.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 anordna riktade rekryteringsmöten i städer med distriktssamordnare i syfte att öka mångfalden bland aktiva medlemmar.
1.2 medvetet arbeta för att rekrytera män och personer med utländsk bakgrund till ledarskapsprogrammet och projektledarutbildningen.
2.1. fortsätta utveckla Insats för att mobilisera till aktivism och återkoppla resultaten av aktiviteterna inom prioriterade områden.
2.2 delta på lokala Amnestymöten i syfte att öka delaktigheten samt förankra prioriterade arbetsområden (avser sekretariatets personal).
2.3 prioritera stödet till distrikten och det årliga distriktsombudsmötet.
2.4 fortsätta prioritera det årliga aktivistseminariet i syfte att utbilda och inspirera aktivister utifrån våra prioriterade områden.
2.5 inleda samtliga pågående kampanjer med interna medlemsutbildningar för aktivister.
2.6 aktivt arbeta för att arbetsgrupper inte läggs ner.
2.7 årligen arrangera en projektledarutbildning och ett ledarskapsprogram.
3.1 följa andra sektioners arbete kring nya former av aktivism samt inom sektionen uppmuntra till nya former av aktivism.
3.2 utveckla arbetet med mobila plattformar och sociala medier.
4.1 årligen anordna ungdomsträffar.
4.2 uppmuntra ungas deltagande på nordiska, europeiska och internationella Amnestymöten samt vara med i planeringen av en nordisk ungdomskonferens i Danmark 2010. Under 2011 ska sektionen anordna en nordisk ungdomskonferens.
4.3 anordna en särskild aktionsdag för ungdomar och studenter varje höst med inriktning på rekrytering.
5. ta fram nyckeltal och rapportera dem till styrelsen (se bilaga).
Indikatorer
1.1 Minst en gång per år anordnas riktade rekryteringsmöten för att öka män och personer med utländsk bakgrund under 2010-2011. Minst 20 % av deltagarna kommer från de underrepresenterade grupperna.
1.2 Minst 20% av deltagarna till ledarskapsprogrammet och projektledarutbildningen är män och personer med utländsk bakgrund.
2.2 Varje år publiceras minst två temanummer av Insats, dessutom återkopplas resultatet av våra aktiva medlemmars arbete regelbundet i Insats.
2.3 Sekretariatspersonal deltar på minst 10 lokala Amnestymöten årligen.
2.3 Ett ökat antal distrikt är representerade vid möte 2010 och 2010
2.4 Minst 70 personer deltar på aktivistseminarium 2010 och 2011
2.6 Antalet arbetsgrupper minskar inte
2.7 Antalet personer som genomgått projektledarutbildning samt ledarskapsprogram är minst 45.
3.1 I Insats och på Aktivistseminariet presenteras nya former av aktivism.
3.2 Sociala medier används strategiskt inom ramen för val- och sommarkampanjen 2010.
4.1 En nationell och två regionala ungdomsträffar anordnas varje termin. I samband aktivistseminariet anordnas specifika workshops riktade till unga personer.
4.2 På den nordiska ungdomskonferensen 2010 deltar tio unga aktiva medlemmar. Sektionen arrangerar en ungdomskonferens för 50 unga aktiva medlemmar 2011.
4.3 Den särskilda aktionsdagen för unga och studenter medför aktivitet på gymnasieskolor/universitet i minst 10 städer.
Bilaga 2: Nyckeltal för området Utveckla och stödja aktivismen
Föregående års tertialsiffra inom parentes när möjligt.
1. Nationella utbildningar + antal deltagare
- ungdomsträffar 25 deltagare (nationell träff, Stenungsund)
- aktivistseminariet -
- kampanjutbildning 66 deltagare på val- och sommarkampanjsutbildning den 20-21/3
- samordning/specialgruppsutbildningar -
- DO-utbildning -
- Flykting- och migrationssamordnarmöte 9 deltagare, 27-28/3
- Sneställt 13 deltagare på nationell träff den 24-25/4
- Grundkurs i asylrätt och Amnestys åtagande 14 deltagare den 23-24 januari
Sammanlagt: 127 deltagare på 5 utbildningar.
2. Antal besök i skolor (inom ramen för sekretariatets och distriktskontorens verksamhet) Stockholm: 32 pass i 21 skolor, Göteborg 25 pass 11 skolor, Malmö: 25 pass i 13 skolor, . Sammanlagt 82 pass. (63)
3. Antal besök i skolor för Sneställt (nationellt) Stockholm, Göteborg, Skåne och Malmö sammanlgt 45 workshops i 14 skolor. Förutom det även 16 pass om genus för personal på Landskronas enhet för barn och undomsverksamhet, två workshops för lärare samt en utbildning i annat sammanhang. (6)
4. Antal pressklipp om medlemsaktivism (pressklipp, inklusive insändare) 82 (68)
5. Antal underskrivna vädjanden på nätet: veckans vädjande 3093 (2335)
6. Antal underskrivna vädjanden på nätet: månadens aktion 878 (1176)
7. Antal prenumeranter på kortkampanjen 2749 (3143)
8. Antal prenumeranter på e-nytt 3200 (3100)
9. Antal SMS-aktivister jan 2491, feb 2732, mars 2887, april 1676 (2997)
10. Antal arbetsgrupper 157 (159)
11. Antal ungdomsgrupper 32 (31)
12. Antal specialgrupper 7 (HBT-gruppen vilande) (10)
13. Antal distriktsgrupper (definition: grupper som är verksamma på distriktsnivå) 11 (12)
14. Antal landsamordnare (även hur många av dem som är samordnare i landprogram) 42, varav 24 i 10 LP (Nordafrika nedlagt i april), och 17 länder + 1 region (EU) Obs! En av samordnarna är ansvarig för två länder och två LP och några av samordnarna har en mer passiv roll då det inte kommer aktioner på deras länder) (40 samordnare som täcker 39 länder varav 10 landprogram.)
15. Antal grupper anslutna till landprogram 89, några av grupperna är med i flera landprogram (94)
16. Antal events och seminarier anordnade av landsamordnare och specialgrupper 4 (Juristgruppen seminarium om Guantánamo på ABF-huset, ABG Stockholm seminarium om IT-företag och mänskliga rättigheter, KRG/Sthlm och Juristgruppen seminarium på ABF, HSV seminarium på Läkaresällskapet, Stockholm) (11)
17. Antal deltagande orter på aktionsdagar 31 (6 och 8 mars) (14)
18. Antal fans av Amnesty International på Facebook. 3882 fans
19. Antal utåtriktade aktiviteter ska vara minst 150 per år * 4 SAMO/SPG + 31 (antal städer, 6 och 8 mars), Shellaktion i GBG 12/4, Shellaktion i Stockholm 23/4, Shellaktion i Stockholm 24/4 samt utställning och auktion gällande Shell i Brunogallerian april. Sammanlagt 39 aktiviteter.
20. Antal deltagare på årsmötet 289 deltagare varav 226 röstberättigade
Kommentar:
3: Värt att notera är att Sneställtgrupperna är igång på fyra orter i landet och har varit mer aktiva under terial 1 2010 än under hela 2009. Det är troligen en följd av att flera av grupperna startade om sin verksamhet under 2009 med delvis nya personer. Sneställt i Stockholm samordnade också en lyckad nationell träff i april, den första sedan hösten 2008.
10, 12 och 13: Under 2010 pågår en process att tydliggöra våra gruppers organisatoriska status. Det kommer med säkerhet innebära att vi omdefinerar vissa av våra grupper. I synnerhet gäller detta specialiserade grupper, där det bitvis råder förvirrning ifall de bör betraktas som lokala grupper, funktioner på distriktsnivå eller specialgrupper.
* Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer, t ex globala kampanjer, EU- eller sommarkampanj.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t ex 8 mars (internationella kvinnodagen), 10 oktober (internationella dagen mot dödsstraffet), 17 oktober (internationella dagen mot fattigdom) och 10 december (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.
forts. rapport
Slå vakt om kvinnors rättigheter
Relevanta GPS-områden:
Integrating gender är ett av fem "cross-cutting themes" i GPS som ska genomsyra allt arbete som genomförs.
Relevanta ISP-områden: Gender mainstreaming utgör ett av fem "kärnområden" (core work) i ISP. |
Globala mål
1. Ett genusperspektiv ska genomsyra Amnestys alla arbetsområden.
2. Stärkt egenmakt för kvinnor och flickor samt respekt för och skydd av kvinnors rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter.
3. Bekämpa könsrelaterat våld och diskriminering av kvinnor.
Sektionens mål 2010-2011
1. Kvinnors rättigheter är integrerade i sektionens kampanj- och påverkansarbete, som utgår från ett genusperspektiv.
2. Kvinnor och flickors egenmakt stärks, och kvinnors rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter, främjas i ett antal länder.
De drygt 20 grupper som "prenumererar" på aktioner om kvinnors rättigheter har under perioden fått aktionsmaterial gällande mödradödlighet i Sierra Leone (5 individuella fall med brevförslag), samt uppdateringar kring en aktion som handlar om nio kvinnorättsförsvarare i Nicaragua som riskerar att ställas inför rätta på grund av sitt arbete för sexuella och reproduktiva rättigheter, inlusive abort.
3. Svenska regeringen och myndigheter genomför de rekommendationer avseende våldtäkt som tidigare ställts inom ramen för för kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor”.
FN:s kvinnokommission
Under mötet med FN:s kvinnokommission i New York deltog Katarina Bergehed i Amnestys delegation. Katarina deltog i ett av de två seminarier som Amnesty arrangerade och presenterade då den nordiska rapporten om våldtäkt . Rapporten väckte stor bestörning bland deltagarna. En engelsk, uppdaterad sammanfattning av den ursprungliga rapporten från 2008, lanserades därmed. Katarina bloggade från mötet på sektionens hemsida: http://www.amnesty.se/kampanj/stoppavaldetmotkvinnor/fnskvinnokommission/
Krafttag mot våldtäkt
Amnesty genomförde tillsammans med 8 andra organisationer en två månaders kampanj: "Krafttag mot våldtäkt". En gemensam websida lanserades den 1 februari och samma dag publicerades en gemensam debattartikel på Newsmill.
Namnunderskrifter till uppropet samlades även in under Amnestys aktionsdag den 8 mars (internationella kvinnodagen). Cirka 40 grupper arrangerade olika aktiviteter för att uppmärksamma Amnestys kampanj Stoppa våldet mot kvinnor, och det gemensamma uppropet till den svenska regeringen. Grupperna deltog med seminarier, fackeltåg och olika aktiviteter runt om i landet. 5 345 namnunderskrifter samlades in i anslutning till aktiviteterna. .
Totalt överlämnades 13 082 namnunderskrifter till Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vid ett möte den 27 april.
Möten med kvinnoförbunden
Amnesty har också haft möte med de politiska kvinnoförbunden (eller talespersoner kring jämställdhet i de fall partiet saknar kvinnoförbund.
Det första hölls den 17 mars med Nalin Pekgul, s-kvinnor, och Lena Olsson (V). Den 18 mars träffade vi Esabelle Dingizian och Zaida Catalan (MP).
Den 23 mars hölls möte med allianspartiernas kvinnoförbund, Agneta Berliner (Fp), Anna König Jelmyr (M), Annika Qarlsson (C) och Lena Asplund (M). Under dessa möten presenterade vi våra fyra huvudkrav med särskild betoning på inrättandet av en granskningskommission gällande nedlagda våldtäktsärenden.
Mötena resulterade i en interpellation till justitieminister Beatrice Ask från Lena Olsson. Vänsterpartiet har stött Amnestys förslag om granskningskommission sedan 2008. Nalin Pekul tog upp frågan med S-kvinnors styrelse och man beslutade att ställa sig bakom kravet om granskningskommission. Nalin Pekul och Carina Hägg (S) skrev en debattartikel om detta, som fick stor medial uppmärksamhet. S-kvinnor beslöt också att arrangera ett seminarium i riksdagen om våldtäkt som hålls den 27 maj.
Folkpartier stödjer kravet sedan hösten 2009.
4. Sektionen använder jämställdhetsintegrering som en metod för att säkerställa genusperspektivet i verksamheten.
Arbetet med jämställdhetsintegrering fortgår i form av tre pilotprojekt, ett på varje avdelning. En gemensam genomförandeplan bl.a med anledning projekten ska implementeras under hösten.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 tillsätta en särskild grupp med kompetens kring genusfrågor i syfte att stödja kampanj- och informationsarbetet (exempelvis genom att lägga till genusperspektiv på rapporter/kampanjer, årsmöte, den nya kommunikativa plattformen samt säkerställa att genusperspektiv kommer med i utbildningar).
1.2 ha ett utbyte med övriga nordiska sektioner kring arbetet med att integrera genus, dels för att ge input till Gender Mainstreaming Taskforce, dels för att utbyta idéer/erfarenheter gällande arbetet i sektionerna.
1.3 anlägga ett genusperspektiv vid alla medlems- och kampanjutbildningar.
1.4 öka antalet grupper som prenumererar på aktioner för kvinnors rättigheter.
2.1 delta i utvalda internationella aktioner som syftar till att stärka kvinnors rättigheter och egenmakt.
2.2 fortsätta samarbetet inom ramen för 09-nätverket.
3.1 medverka vid Amnesty Internationals arrangemang under Kvinnokommissionens möte i New York i mars 2010, då en sammanfattning av den nordiska rapporten "Case Closed - Rape and Human Rights in the Nordic Countries" publiceras och lanseras internationellt, i syfte att påverka den svenska regeringen.
3.2 genomföra en aktion i form av ett upprop till regeringen under februari-mars 2010 tillsammans med sju samarbetsorganisationer.
3.3 arrangera en nationell aktionsdag i syfte att sprida information, väcka opinion och samla in namnunderskrifter till uppropet i samband med internationella kvinnodagen 2010.
3.4 genom kvinnorättsgrupperna anordna seminarier under mars 2010.
3.5 utföra lobbyarbete för att få partiernas kvinnoförbund att ställa sig bakom uppropet och därigenom öka trycket på moderpartierna.
3.6 träffa relevanta ministrar/minister vid personligt möte i april 2010 för att ånyo lyfta våra krav samt överlämna uppropet, tillsammans med samarbetsorganisationerna.
3.7 följa upp den politiska påverkan vi haft i syfte att säkerställa att vårt arbete är strategiskt.
4. arbeta med jämställdhetsintegrering i sektionens verksamhet bl a genom tre pilotprojekt under 2010.
Indikatorer
1.1 En grupp har tillsatts senast i april 2010.
1.2 Minst två möten hålls med övriga nordiska sektioner under 2010.
1.4 Minst 5 nya grupper ansluter sig.
2.1 Sektionen deltar i minst fem internationella aktioner inom olika arbetsområden/GPS-portföljer, i syfte att genom kampanj- och påverkansarbete bidra till att målen uppfylls.
2.1 En jämnare könsfördelning av de individuella fall vi tar upp i Månadens aktion och via riksdagens MR-grupp.
3.1 Svenska FN-delegationen till kvinnokommissionsmötet i New York/svenska regeringen 2010 uttalar sig och erkänner att våldtäkt och sexuellt våld är ett allvarligt problem i Sverige.
3.2 Minst 10 000 personer ställer sig bakom och skriver under uppropet till svenska regeringen.
3.3 Utåtriktade aktiviteter genomförs på 30 orter under den nationella aktionsdagen. Minst 4 000 namnunderskrifter samlas in.
3.4 Seminarium arrangeras i minst två städer under mars 2010.
3.5 Minst fyra politiska kvinnoförbund ställer sig bakom uppropet till regeringen.
4. Jämställdhetsintegrering genomförd i varje avdelning på sekretariatet inom minst ett arbetsområde.
Motverka diskriminering
EPS Portfolio:
Discrimination samt kampanjen ”Fattigdom - en rättighetsfråga”
Relevanta ISP-områden: Primärt C1, därutöver C2, C3, C4, P3, E3 |
Global vision: Alla människor skyddas mot diskriminering. HBT-personer har rätt till förenings- och yttrandefrihet. Alla romer i Europa garanteras mänskliga rättigheter och social inkludering.
Globala mål
1. Synliggöra, bekämpa och utrota diskriminering i Europa och främja likabehandling som en grundläggande rättighet.
2. Ett starkt och sammanhållet diskrimineringsdirektiv antas inom EU.
3. Pride-parader och andra events om hbt-personers rättigheter tillåts hållas. Deltagare i Pride-parader har ett skydd mot homofobiskt våld och hets mot folkgrupp från motdemonstranter.
4. Regeringar antar och genomför lagar, policies samt program för att åtgärda systematisk diskriminering och orättvisor som drabbar romer avseende förverkligande av deras ESK-rättigheter.
Sektionens mål 2010-2011
1. EU:s diskrimineringsdirektiv antas.
Sektionen deltog via Lise Bergh i ett lobbybrev där alla Amnestys GS:ar i EU-länderna tillskrev den tyske ansvariga ministern Christina Schröder och uppmanade till att Tyskland skall stödja direktivet.
Sektionen deltar sektionen i gemensam webaktion aktion för att sätta press på Tyskland.
2. Hbt-personers rättigheter stärks i ett urval europeiska länder. Pridearrangemang genomförs i Östeuropa samt i Sverige och får ökad trovärdighet genom vårt engagemang.
3. Sverige stödjer och arbetar för att EU:s strategi beträffande romer antas. Sektionens arbete ska bidra till att romer inte utsätts för tvångsvräkningar, har besittningsrätt och lika tillgång till samhällsservice i Rumänien och Italien.
Ett ambassadsbesök till Rumäniens ambassad gällande diskriminering av romer genomfördes.
Flera kontakter med Italiens ambassad under tertialperioden för att få till ett möte med dem gällande samma fråga.
Sektionen har deltagit i en internationell aktion för att stoppa tvångsvräkningar inom EU genom en webaktion.
Aktionsmaterial gällande tre aktioner har tagits fram: diskriminering av romska barn i Tjeckien, tvångsvräkningar av romer i Rumänien samt "Nomadplanen" gällande romer bosatta i Rom, Italien.
Den sistnämnda skickades till alla sektionens grupper. De två första aktionerna har grupper anmälts sig till.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1. delta i gemensamma europeiska lobbyaktioner och ta upp frågan med relevanta tjänstemän på UD, samt ansvarig minister och politiker i EU-nämnden.
2.1 medverka på Stockholm Pride, Hbt-festivalen i Göteborg och Regnbågsfestivalen i Malmö.
2.2 stödja Vilnius Pride och ge stöd till ytterligare ett Pridearrangemang i en av Europakontoret vald stad.
3.1 delta i gemensamma europeiska lobbyaktioner och vara i löpande kontakt med relevanta tjänstemän på UD, samt ansvarig minister och politiker i EU-nämnden.
3.2 delta i aktioner som berör tvångsvräkning av romer i Italien och Rumänien.
Indikatorer
1. Sverige tar en aktiv roll i att driva arbetet med diskrimineringsdirektivet framåt.
2.1 Vi har en tydlig publik närvaro på Stockholm Pride, Hbt-festivalen i Göteborg och Regnbågsfestivalen i Malmö samt integrerar arrangemanget i 2010 års val- och sommarkampanj.
2.2 Vi skickar två representanter till Pride i Vilnius och sponsrar två deltagare från andra sektioner. Pridearrangemang i Stockholm, Vilnius och den tredje staden genomförs och att deltagarna utsätts inte för våld. Vi finansierar två deltagare från andra sektioner att delta på arrangemanget
Extern MR-utbildning
Relevanta GPS Portfolios:
Demand Dignity, Communicating in a changing environment, Growing in the 21st Century samt ”cross-cutting theme” Promoting active participation
Relevanta ISP-områden: Primärt P1, P3, E1 och R1, därutöver E4 och L1 |
Global vision: Öka kunskapen om och intresset för de mänskliga rättigheterna genom att utbilda rättighetsbärarna.
Globala mål
1. Använda MR-utbildning för att utöka och utbilda MR-rörelsen.
2. Använda MR-utbildning för att skapa intresse hos yngre människor och få dem att vilja bli medlemmar.
3. Uppmana stater att leva upp till sina åtaganden att tillhandahålla MR-utbildning för nyckelprofessioner och att säkra tillgång till utbildning som stärker respekten för mänskliga rättigheter.
Sektionens mål 2010-2011
1. Vi ska arbeta för att Amnesty ska vara en betydande aktör inom MR-utbildning i Sverige med speciellt fokus på skolan och målgrupperna elever och lärare.
En grupp bestående av Agneta Söder, Martin Rydehn och Marianne Gyllenpistol har under perioden påbörjat arbetet med att ta fram en strategi för vår skolverksamhet. Gruppen har under tertial 1 genomfört en fokusgruppsundersökning, gjort en inventering av andra organisationers skolverksamhet samt undersökt förslaget om ny läroplan för gymnasieskolan i relation till MR och vår skolverksamhet.
2. Vi ska upprätthålla hög kvalitet i inom Amnestyakademin och Angeläget samt öka synlighet, kännedom samt deltagarantal i dessa verksamheter.
Amnestyakademin
Under perioden 1/1-30/4 hölls 23 kurser (18) med 238 deltagare (218), ytterligare 5 uppdragsutbildningar mot skolor är bokade t o m augusti (vilket gör minst 130 deltagare). Vi gör fler kurser i Göteborg och Malmö samt runt 3 lokala kurser/termin. Däremot har vi under perioden haft något färre deltagare/kurs som främst beror på ett par kurser med mycket få deltagare som drar ner resultatet. Inte heller den här våren har det hållits några föreläsningar.
Medelresultatet för kursutvärderingarna under perioden 1/1-30/4 har på en 4-gradig skala varit 3,58 (3,4), det vill säga resultatet är 0,18 högre än samma period förra året.
Siffrorna inom parantes indikerar samma period 2009.
Sammanfattningsvis har Amnestyakademin en bra mix av fasta utbudet, lokala kurser och uppdragsutbildningar. Vi har intensifierat marknadsföringen mot medlemmar och syns numera i varje nummerr av AmnestyPress med ett uppslag. Vi har frångått den traditionella broschyren och har istället en enklare allmän folder och kompletterar med kursblad för varje ort. Under perioden har också en något intensivare marknadsföring skett mot gruppen pedagoger. Vår ambition är att snart komma igång med e-post/nyhetsbrev, men här avvaktar vi den övriga utvecklingen på sekretariatet. Vi har även denna termin erbjudit en kurs till medlemmar som ringts via telemarketing och kommer även göra det till hösten. Förhoppningsvis kan vi erbjuda fler kurserna på det viset (hittills har vi gjort detta med kursen A som i Amnesty, en grundkurs om Amnesty). Vi jobbar också aktivt med Amnestyakademins hemsida, den ska vara fräsch varje termin (bilder, filmer, intervjuer från kurser) samt Facebooksida (som idag har över 300 medlemmar). Glädjande nog får vi också in deltagare via FB-sidan. Vi har också fått ett erbjudande från Sensus angående ett försök kring webbaserade kurser på Folkbildningsrådets webb, men förslaget är idag för dyrt. Dessutom avvaktar vi projektet inom ramarna för Angeläget där vi kommer att få mer intern kompetens på området.
Angeläget
Allmänna arvsfonden har under perioden beviljat Amnesty medel för att utveckla ett webbaserat läromedel inom Angeläget. Arbetet drar igång i maj 2010.
Angelägets dokumentärfilmfestival arrangerades den 28 april på biograf Bergakungen i Göteborg. Mellan 350-370 personer var på plats. 63 filmer skickades in, 25 nominerades och 7 visades. Kvaliteten bland de 25 nominerade filmerna håller högre kvalitet än tidigare år. Man kan se en successiv kvalitetshöjning för varje år. Skälet till detta kan vara att ungdomar som medverkar verkligen tar ämnet på allvar och dessutom blir inspirerade av de filmer som finns tillgängliga på Angelägets tidigare dvd. Att det är Sveriges största dokumentärfilmfestival av och med ungdomar kommuniceras flitigt kring festivalen. Ungdomar från 23 gymnasieskolor anmälde filmer. Cirka 30 % var nya skolor, medan 70 % medverkat tidigare. Nivån är i paritet med förra året. Mycket lyckat rätt igenom och en del mediabevakning i samband med detta. En mindre "mediastorm" uppstod efter festivalen runt en av filmerna "Rätten att vara pappa". En emotionell diskussion som främst rörde sig i bloggvärlden och hanterades av pressekreteraren.
Under perioden 1/1 - 30/4 har 504 pedagoger sökt upp Angeläget och beställt dvd:n. Detta är en ökning med flera hundra procent jämfört med tidigare år. Skälet till detta är att Angelägets dvd har fått en mycket central position i marknadsföringen hos Skolportens nya webbsida "Gratis i skolan" som lanserades i mars, där pedagoger kan beställa material gratis. Dessutom har dvd:n delats ut till ytterligare 500 pedagoger som anmält sig till skolbiodagar i Svenska Filminstitutets regi. Baserat på drygt tusen dvd:er som beställts av eller delats ut till intresserade lärare under första tertialet uppskattas att drygt 15 000 elever kommer att ta del av någon av filmerna. Alla som får Angelägets dvd får också material om Angelägets övriga material samt Amnestyakademin. Dessutom får de ett mail med mer info samt en länk till en lärarguide för dvd:n. Idag tangerar Angelägets metoder kursmål inom svenska, samhällskunskap, mediekunskap, rörlig bild, historia, livskunskap på gymnasieskolan.
Ett möte ägde rum i mars mellan Amnesty och KulturUngdom. Då närvarade Miriam Isaksson, Martin Rydehn, verksamhetsledaren för KulturUngdom och koordinator för Angeläget hos KulturUngdom. Mötet gällde att dra upp riktlinjerna för ett samarbetsavtal kring Angeläget mellan Amnesty och KulturUngdom. Avtalet ska färdigställas innan sommaren 2010.
I år har Amnesty via Angeläget, precis som tidigare fyra år, medverkat på BUFF (Internationell barn- och ungdomsfilmfestival) 17-19 mars i Malmö. Dialog pågår med en filmfestival i Sydafrika som vill visa Angelägets filmer när den får tillräckligt stort anslag med pengar från sitt kultursekretariat. Amnesty fick i januari tyvärr avslag på att Angelägets filmer skulle visas på "One World" i Tjeckien som är en stor dokumentärfilmfestival om mänskliga rättigheter med filmer från hela världen. Göteborgs filmfestival kommer visa minst en Angelägetfilm under ett arrangemang i deras regi.
Angeläget har en Facebooksida som används för information om Angeläget, mänskliga rättigheter, film och Amnesty. Denna ska användas som en brygga till Amnestys övriga arbete med mänskliga rättigheter. Per den 30/4 hade den 160 medlemmar.
Aktiviteter 2010-2011
Vi ska
1.1 under 2010 påbörja ett strategi- och utvecklingsarbete med syfte att skapa en samlad strategi för vår skolverksamhet som ska implementeras 2011.
1.2 inom ramarna för strategi- och utvecklingsarbetet göra en undersökning riktad till pedagoger och elever om behov, se över andra MR-aktörer i skolan, ta kontakter med relevanta myndigheter för att undersöka hur den framtida utvecklingen/fokus på skolan ser ut i ett MR-perspektiv, avgränsa och prioritera den framtida verksamheten samt se över goda exempel inom Amnesty och den långsiktiga finansieringen av arbetet.
Amnestyakademin
2.1 hålla 50 kurser per år med 650 deltagare. Kurserna ska vara en mix av det fasta utbudet samt uppdragsutbildningar gentemot skolor.
2.2 kontinuerligt rekrytera och vidareutbilda kursledare samt förbättra och vidareutveckla för att upprätthålla hög kvalitet i verksamheten.
2.3 ht 2011 genomföra en uppföljning av deltagare samt vid ett tillfälle genomföra en medlemsundersökning om kännedomen som ett led i att upprätthålla hög kvalitet i verksamheten.
2.4 i marknadsföringen främst rikta oss till målgrupperna medlemmar och pedagoger. I marknadsföringen riktad mot medlemmar ska finnas en medlemsvårdande aspekt.
2.5 arbeta med hemsidan som bas för all marknadsföring samt undersöka möjligheterna att arbeta mer strategiskt med e-postutskick/nyhetsbrev. Vi ska ha närvaro på relevanta skolsajter samt annonsera i lärartidningar.
2.6 undersöka möjligheten till webbaserade kurser och material som komplement till det fasta, fysiska utbudet.
Angeläget
2.7 sprida Angelägets olika metoder för arbete med mänskliga rättigheter i skolan.
2.8 utveckla ett virtuellt läromedel för skolan med medel från Allmänna arvsfonden.
2.9 upprätthålla ett gott samarbete med KulturUngdom i Västra Götaland och utveckla samt vårda befintliga samarbetsformer med andra organisationer.
2.10 årligen genomföra en nationell Angelägetfestival av hög kvalitet med minst 350 besökare där en klar majoritet är ungdomar.
2.11 marknadsföra Angeläget till pedagoger och elever i gymnasieskolan i hela Sverige.
2.12 årligen distribuera 2 500 Angelägetfilmer till pedagoger i Sverige.
2.13 verka för att Angelägets filmer får internationell spridning och visas på andra stora svenska filmfestivaler.
2.14 se över möjligheten att använda Angeläget som brygga till medlemsrekrytering, både av medlemmar och aktivister.
Indikatorer
1. Färdig strategi för skolverksamheten i slutet av 2010 samt plan för implementering under 2011.
Amnestyakademin
2.1 50 kurser/år, 650 deltagare/år.
2.2 Mätning och jämförelse med föregående år medlemsundersökning. Kännedomen om Amnestyakademin ska ha ökat från undersökningen hösten 2009, vilket betyder kännedom högre än 30%. Resultatet för kursutvärderingarna ska minst ligga på samma nivå som föregående år.
Angeläget
2.7 En stor del pedagoger i svenska gymnasieskolan har positiva erfarenheter av att arbeta med Angelägets material.
2.8.1 Ett nytt virtuellt läromedel utarbetas och lanseras.
2.8.2 Angelägets metoder om mänskliga rättigheter tangerar kursmål i fyra till sex olika gymnasieämnen.
2.10.1 Angelägets filmfestival om mänskliga rättigheter stärker sin position som Sveriges största dokumentärfilmsfestival av och med ungdomar
2.10.2 Ungdomar från minst 25 gymnasieskolor anmäler filmer till Angelägets festival.
2.10.3 Ungdomar och pedagoger upplever att dokumentärfilmsproduktion av ungdomar är ett effektivt sätt att öka engagemanget för mänskliga rättigheter.
2.11.1 Antalet aktiviteter utanför Västra Götaland ökar i förhållande till tidigare år.
2.11.2 Omkring 300 pedagoger söker själva upp Amnesty för att beställa Angelägets filmer.
2.11.3 Omkring 40 000 elever/ungdomar tar årligen del av Angelägets filmer