Möte med sektionens styrelse den 5-6 mars 2005 Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 2005



PROTOKOLL NR 7/2004/2005

Möte med sektionens styrelse den 5-6 mars 2005

Ledamöter Närvarande
Magnus Brattgård X
Ida Burlin X
Jeanette Irekvist X
Anja Melin X, mötesordförande § 120-131
Sune Montán X
Lisa Moraeus X
Christine Pamp X, mötesordförande § 132-140
Sara Ångström X
Magnus Öhman X
Suppleanter
Shirin Heidari X, § 124-140
Erik Jennische X
Madelaine Seidlitz X
Sekretariatet
Carl Söderbergh X
Dan Grundin X
Fredrik Mattsson X, sekreterare
Övriga
Rikard Backelin X, § 132
Anna Dahlbäck X, § 129-132
Birgitta Grind X, § 120-140
Stefan Johansson X, § 127-131
Kajsa Lindståhl X, § 133
Jörgen Persson X, § 134

§ 120 Mötet öppnas

Anja Melin förklarar mötet öppnat.


§ 121 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket

Beslut

att utse Shirin Heidari till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförande, justera protokollet.


§ 122 Val av ordförandereserv för nästa möte

Beslut

att utse Lisa Moraeus till ordförandereserv för nästa möte.


§ 123 Fastställande av dagordning

Beslut

att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.


§ 124 Protokoll från möte med sektionens styrelse den 21-22 januari 2005

Jeanette Irekvist ställer en fråga angående beslutet under § 109 där sekretariatet uppdrogs att förbereda en diskussionsövning. Hon undrar när det uppdraget ska vara utfört. Dan Grundin svarar att en kontakt har tagits med IOGT-NTO och att de skulle återkomma till sekretariatet efter att de förhört sig med sin styrelse. En förhoppning finns att kunna genomföra övningen vid styrelsens junimöte.

Ida Burlin påpekar en felaktighet under § 110 avseende ungdomsrådets roll där det i den sista meningen under den första att-satsen står att det står ungdomsrådet fritt att inom sig bestämma om det är något ytterligare man vill syssla med samt att göra prioriteringar inom distrikten. Prioriteringarna ska göras bland arbetsuppgifterna, inte "inom distrikten".

Magnus Öhman föreslår styrelsen att omformulera den tredje att-satsen i beslutet som anges under § 112 som avser tidigareläggande av den svenska sektionens årsmöte. Vidare påpekar Magnus Öhman att protokollets sista beslutsats under § 112 där styrelsens förfarande när det gäller motioner anges, är felaktigt formulerad. Christine Pamp föreslår styrelsen att stryka meningen som föregår den sista beslutstexten under § 112.

Beslut

att omformulera § 112 tredje att-sats enligt följande:

från

" att tillsvidare tidigarelägga årsmötena från maj månad till april,"

till

" att tillsvidare tidigarelägga årsmötena från maj månad till april under förutsättning att
det finns en lämplig helg",

att omformulera § 112 sista beslutssats enligt följande:

från

" att styrelsen i samband med motioner vid årsmötena också fortsättningsvis ska kunna
inkomma med såväl yttranden som yrkanden."

till

" att styrelsen i samband med motioner vid årsmötena ska inkomma med yttranden samt
vid behov yrkanden.",

att följande mening: "Eftersom diskussionen är jämn mellan de två förslagen begär styrelseordförande omröstning i frågan, som avgörs via ordförandens utslagsröst." som föregår den sista beslutssatsen under § 112, stryks,

att med dessa justeringar lägga protokollet till handlingarna.


§ 125 Utvärdering av styrelsemötet den 21-22 januari 2005

Anja Melin redogör för sammanställningen av ledamöternas synpunkter på föregående möte.

Det finns önskemål om att det i styrelsens arbetsordning tydligare ska framgå hur underlagen till styrelsemötena ska vara utformade, exempelvis att det ska finnas med ett förslag till beslut.

Beslut

att uppdra åt Magnus Brattgård att formulera ett förslag till styrelsen på en tydligare arbetsordning.

att lägga utvärderingen av styrelsemötet den 21-22 januari 2005 till handlingarna.


§ 126 Rapport om per capsulambeslut

Anja Melin redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

27 januari 2005
att med början i februari 2005 och tillsvidare införa en regelbunden skriftlig rapportering av styrelsen tematiska ansvarsområden, i enlighet med förslaget från Magnus Öhman.

8 februari 2005
att utse Carina Gröschner som revisor i Amnesty Business Group (ABG), enligt ABGs stadgar.

8 februari 2005
att anta det reviderade förslaget till "direktiv för planering och utvärdering av svenska sektionens handlingsplan 2004-2010", samt utse Sune Montán till styrelsens kontaktperson i gruppen.

2 mars 2005
att anta direktiven för uppdragsgruppen som skall arbeta med årsmötets form och innehåll, samt att uppdra åt sekretariatet att snarast påbörja arbetet med att hitta lämpliga personer till gruppen.

Styrelsen diskuterar vem som bör ansvara för att den regelbundna skriftliga rapporteringen av styrelsen tematiska ansvarsområden upprätthålls.

Beslut

att uppdra åt styrelsesekreteraren att ansvara för att den regelbundna rapporteringen av styrelsen tematiska ansvarsområden upprätthålls.


§ 127 Rapport från sekretariatet

Carl Söderbergh kompletterar den tidigare utsända rapporten:

Efter förra årets uppvaktning av Syriens ambassad har Carl Söderbergh och Amnestys samordnare Katarina Bergehed fått träffa ambassadören och framföra organisationens ståndpunkter.

Sekretariatet har nyligen nåtts av ett mycket glädjande besked från Allmänna arvsfonden som har beviljat en ansökan om ekonomiska bidrag för ett projekt för MR-utbildning. Under 2005 kommer den svenska sektionen att erhålla 880.000 kronor från Allmänna arvsfonden, för år 2006 kommer stödet att uppgå till 300.000 kr.

En ny kampanj- och fundraisingaktivitet har lanserats under perioden. Aktiviteten bär namnet "SMS aktivist" och är ett sätt att agera på blixtaktioner via mobiltelefon.

På måndag den 7 mars, dagen före den internationella kvinnodagen, kommer den svenska sektionens uppdaterade rapport "Har inte prioriterat frågan" att presenteras. Rapporten baseras på en undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Den 10 mars kommer det att hållas ett seminarium i riksdagen om "Väpnat våld mot kvinnor - problemet med lätta vapen". Helen Hughes från IS kommer att presentera ett material som tagits fram i samband med SVAW-kampanjen.

Dan Grundin redogör för personalrapporten 2004.

Shirin Heidari saknar en mångfaldsaspekt i personalrapporten. Carl Söderbergh svarar att sekretariatet planerar att vidareutveckla personalstatistiken för att bättre kunna spegla situationen på arbetsplatsen.

Christine Pamp tycker att det är glädjande att se att löneförhållandena mellan män och kvinnor på sekretariatet är jämna och att sjuktalen är låga.

Jeanette Irekvist ställer en fråga till sekretariatet angående avsnittet i rapporten som berör anställningstiderna. Dan Grundin svarar att anställningstiderna på senare tid har jämnat ut sig.

Carl Söderbergh förklarar att det inte finns någon tydlig karriärstege inom Amnesty och att sekretariatet därför satsar på att kunna erbjuda de anställda utbildning. Sekretariatet har emellertid upplevt svårigheter att placera in nya anställda utifrån det rådande löneläget på sekretariatet, vilket har medfört att sekretariatspersonal som har varit anställda en längre tid tenderar att halka efter lönemässigt. Jeanette Irekvist undrar om det utifrån det är aktuellt med att göra en översyn av de sekretariatsanställdas löner.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta med en översyn av lönerna på sekretariatet i budgetarbetet för 2006.


§ 128 Rapport från Amnestyfonden

Lisa Moraeus har ingenting att rapportera från Amnestyfonden för perioden. Hon föreslår däremot att Amnestyfonden borde bjudas in till styrelsens junimöte.


§ 129 Rapport från det internationella finansmötet

Jeanette Irekvist redogör för rapporten från Amnestys internationella finansmöte som hölls i Paris i februari där hon och Jörgen Persson deltog. Mötet var spännande och det rådde en god och konstruktiv stämning mellan de närvarande sektionerna, som utgjordes av de stora Amnestyekonomierna i Västeuropa samt USA. Deltog gjorde också representanter från sektioner i Ghana, Australien och Japan.

När det gäller tillvägagångssätt för att öka den ekonomiska tillväxten är Face-to-face en mycket populär metod inom flera sektioner, många sektioner har också valt att starta upp egen rekryteringsverksamhet. Amnesty i Danmark som har satsat hårt på F2F har uppvisat fantastiska resultat och ökade under 2004 sin medlemskår med 18.000 personer, och har nu 60.000 medlemmar. För år 2005 siktar den danska sektionen på att värva 21.000 nya medlemmar. F2F-verksamheten går inte lika bra för alla sektioner, Amnesty i Nederländerna börjar se en mättnad av marknaden och har på senare tid inriktat sig på telemarketing vilket har visat sig vara fruktsamt. Den italienska sektionen fick avslag av sitt årsmöte att använda sig av F2F och kan därför inte använda sig av den metoden. Vidare rapporterades att den brittiska sektionen kommer att gå över till F2F i egen regi, s k "in-house" samt att den italienska sektionen har problem med sina givarbrev.

Den internationella rörelsens ekonomiska tillväxtmål (ISP-målet) är i fara, bland annat eftersom Amnesty i USA, som bidrar med 25% av Amnestys sammanlagda intäkter och därmed i stor utsträckning påverkar det sammanlagda resultatet, endast räknar med en tillväxt med 6-7 % per år.

När det gäller sektioners satsningar för att öka tillväxten rekommenderade finansmötet att reserverna i första hand ska användas för det, före eventuella lån från IS.

Frågan om Corporate fundraising (insamling från företag) håller för närvarande på att utredas. En slutrapport från uppdragsgruppen som tillsattes vid ICM 2003 kommer att presenteras i april 2005. I juni 2005 kommer den internationella styrelsen (IEC) att fatta ett beslut om en eventuell översyn av den nuvarande policyn.

Finansmötet ställde sig positiv till öronmärkta gåvor, en fråga som kommer att diskuteras av IEC i april 2005.


§ 130 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

Stefan Johansson informerar från Amnestys internationella verksamhet.

Under perioden har bland annat följande enkäter och förslag till strategier besvarats av den svenska sektionen; riktlinjer avseende sanktioner, ett förslag på strategi för ungdomsarbetet, en enkät om ISP'n, samt ett förslag på en Human Rights Strategy.

Anna Dahlbäck som ingår i AIK och juristgruppen kommer att nomineras till en internationell arbetsgrupp som ska arbeta med straffrihet.


§ 131 Militära interventioner

Stefan Johansson informerar om det pågående, internationella arbetet med militära interventioner. I underlaget ges följande bakgrundsammanfattning: "Amnesty agerar mot brott mot de mänskliga rättigheterna i enlighet med sitt åtagande oavsett om övergreppen sker i fredstid eller under en väpnad konflikt. Däremot tar Amnesty inte ställning till väpnade konflikter som sådana. Amnesty varken stödjer eller kritiserar användningen av väpnat våld för att exempelvis få MR-kränkningar att upphöra. Denna fråga har dock varit föremål för diskussion inom Amnesty under lång tid."

Stefan Johansson förklarar att det på senare tid har höjts många röster inom Amnesty för att den hittills neutrala hållningen bör omprövas. Bland annat utifrån de senaste årens världspolitiska händelser, exempelvis terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001, Irakkriget, och konflikten i Demokratiska Republiken Kongo.

I underlaget anges fem olika alternativ på hur Amnesty framöver kan förhålla sig till militära interventioner; från att behålla dagens neutrala hållning där Amnesty varken tar ställning för eller mot militära interventioner till att utveckla ett mer aktivt förhållningssätt där Amnesty ges möjlighet att "tycka" mer.

En diskussion förs angående vilket alternativ som är det mest lämpliga att stödja där majoriteten i styrelsen förordar den nuvarande hållningen, dvs alternativ 1 i underlaget. Styrelsen diskuterar också huruvida frågan bör föras upp på årsmötet. Ett förslag är att presentera tre olika alternativ för årsmötet att ta ställning till; alternativ 1, ett nytt alternativ baserat på en sammanslagning av alternativ 2 och 3, samt alternativ 4. Här tvingas mötesordförande att avsluta diskussionen på grund av tidsbrist.

Beslut

att styrelsen förordar alternativ 1 som anges i underlaget vilket innebär att Amnesty behåller den nuvarande policyn att inte ta ställning när det gäller militära interventioner,

att uppdra åt Christine Pamp tillsammans med Amnesys Internationella Kommitté (AIK) att formulera ett förslag till årsmötet om militära interventioner i styrelseforumet varefter beslut fattas per capsulam.


§ 132 Inför årsmötet 2005

Anna Dahlbäck och Rikard Backelin är inbjudna till punkten eftersom de kommer att föreslås som ordförande vid årsmötet.

Styrelsen går igenom de formella procedurerna vid årsmötet och saker som kan vara bra för presidiet att tänka på.

- Förslag till årsmötesdagordning

Styrelsen går igenom förslaget på årsmötesdagordning.

Ida Burlin föreslår att en ny punkt om ungdomsrådet upprättas på dagordningen. Styrelsen enas om att punkten ska ligga på fredagen under rubriken "Amnestyåret 2004".

När det gäller tidpunkten för de olika valen anser styrelsen att denna punkt ligger för tidigt på lördagen vilket kan innebära att det blir svårt för årsmötesdeltagarna att hinna träffa och prata med kandidaterna. Styrelsen föreslår därför att denna punkt senareläggs något på lördagen.

Beslut

att utifrån styrelsens synpunkter uppdra åt sekretariatet att färdigställa årsmötesdagordningen.

- Förslag till semiarier och gäster

Styrelsen går igenom sekretariatets underlag med förslag till semiarier och gäster. Seminarierna kommer att ske i två pass under fredagen och lördagen. Styrelsen tycker att förslaget är bra men vill att två ytterligare semiarier läggs till förslaget med tanke på inkomna motioner. De ska handla om representativ demokrati respektive pornografi och prostitution. Praktiskt betyder detta att sekretariatet måste försöka hitta ytterligare en möteslokal eftersom det nu kommer att hållas fyra parallella seminarier uppdelade på två dagar.

Beslut

att utöka förslaget om sex seminarier till åtta stycken, där de två ytterligare seminarierna ska handla om representativ demokrati respektive pornografi och prostitution,

att förlägga seminarierna om representativ demokrati respektive pornografi och prostitution på fredagens seminariepass,

att anta förslaget till seminarier och gäster med ovanstående tillägg inkluderade.

- Förslag till beredningsgrupper

Styrelsen går igenom sekretariatets förslag som innebär att årsmötet kommer att föreslås att arbeta med motioner och förslag i tre beredningsgrupper. Styrelsen konstaterar att det i samband med dagens möte kommer det att tillkomma ytterligare förslag från styrelsen, exempelvis ett om militära interventioner, som ska läggas till den nuvarande förteckningen.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att utgå från följande prioritetsordning när det gäller förslaget på uppdelning av motioner och förslag i beredningsgrupperna som sedan ska läggas fram vid årsmötet: 1. Tidsaspekten 2. Frågor som är närbesläktade 3. Logisk uppdelning utifrån frågetyp,

att uppdra åt sekretariatet att arbeta vidare med förslaget utifrån ovanstående kriterier och diskussion.

- Styrelsens yttranden över inkomna motioner

Styrelsens ledamöter har fördelat de inkomna motionerna mellan sig och har i de flesta fallen hunnit inkomma med förslag till yttranden som nu gås igenom.

Representativ demokrati (bordlagd motion från ÅM 2004)

Beslut

att anta förslaget till yttrande.

Amnestys framtida omvärldsbevakning (bordlagd motion från ÅM 2004)

Styrelsen vill att det sista stycket i förslaget till yttrande stryks.

Beslut

att efter ovanstående ändring anta förslaget till yttrande.

Motion avseende årsmötesformerna

Beslut

att anta förslaget till yttrande.

Med pennan som vapen

Sara Ångström önskar se ett förtydligande i yttrandet när det gäller avsnittet som berör sekretariatet framtagande av marknadsföringsmaterial.

Beslut

att uppdra åt Sune Montán att omformulera förslaget till yttrande utifrån styrelsens diskussion.

Avskaffa årsmötesuttalandet

Styrelsen vill att de två sista meningarna i förslaget till yttrandet stryks.

Beslut

att efter ovanstående ändring anta förslaget till yttrande.

Distribution av blixtaktioner

Styrelsen påpekar att två ord saknas i den andra meningen i förslaget till yttrande. Meningen "... 4-6 arbetstimmar för sekretariatet..." ska istället lyda: "... 4-6 arbetstimmar per vecka för sekretariatet..."

Beslut

att efter ovanstående ändring anta förslaget till yttrande.

Datum för årsmöte

Beslut

att anta förslaget till yttrande.

Stadgeändring - utsändning av handlingar till årsmöte

Denna motion saknar förslag till yttrande.

Beslut

att uppdra åt Magnus Öhman att formulera ett förslag till yttrande för motionen.

Ta ställning mot legalisering av prostitution

Denna motion saknar förslag till yttrande.

Beslut

att uppdra åt Lisa Moraeus att formulera ett förslag till yttrande för motionen.

Arbeta mot hela könsmaktsordningen och ta ställning mot porr och prostitution

Denna motion saknar förslag till yttrande.

Beslut

att uppdra åt Lisa Moraeus att formulera ett förslag till yttrande för motionen.

Förändringar i Stiftelsen Svenska Amnestyfondens stadgar

Denna motion saknar förslag till yttrande.

Beslut

att styrelsen avstår från att yttra sig.

Adoptera Mordechai Vanunu som samvetsfånge

Beslut

att anta förslaget till yttrande.

- Styrelsens resolutioner till ICM

Vid årsmötet kommer styrelsen att presentera de två resolutioner som har skickats in till det internationella rådsmötet (ICM). Resolutionerna som är skrivna på engelska ska också göras tillgängliga för årsmötesdeltagarna i svenska översättningar.

Beslut

att uppdra åt Shirin Heidari att översätta styrelsens resolution om Action Files till svenska,

att uppdra åt Sune Montán att översätta styrelsens resolution om Chairs Forum till svenska.

- Styrelsens förslag till årsmötet

Vid årsmötet kommer styrelsen att lägga fram förslag för årsmötet att ta ställning till. Dessa förslag gås igenom av styrelsen.

Medlemsavgifternas storlek

Enligt den svenska sektionens stadgar, paragraf 7.5, ska det vid varje årsmöte finnas med en punkt där avgifterna regleras. I underlaget finns tre olika förslag på medlemsavgifter som diskuteras i styrelsen.

Beslut

att föreslå årsmötet att anta förslag 2 i underlaget som innebär följande:

Helbetalande: Oförändrad avgift 240 kr/år.

Delbetalande: Oförändrad avgift 160 kr/år, men gäller enbart personer under 20 år.

Gruppavgifternas storlek

Enligt den svenska sektionens stadgar paragraf 7.5 ska det vid varje årsmöte finnas med en punkt där avgifterna regleras. I underlaget förslås inga förändringar avseende gruppavgifterna.

Beslut

att föreslå årsmötet att gruppavgifterna ska vara oförändrade 2006-2007,

Budgetmötets framtid

Christine Pamp redogör för förslaget som som syftar till att öka intresset för och deltagandet vid sektionens årliga budgetmöte.

Beslut

att föreslå årsmötet att ge styrelsen i uppdrag att årligen anordna ett budgetmöte med syftet att ge grupper och distrikt demokratiskt inflytande i budgetprocessen, samt att förankra styrelsens förslag till budget.

att föreslå årsmötet att härmed återkalla alla tidigare årsmötesbeslut rörande budgetmötets utformning och innehåll.

Militära interventioner

Se paragraf 131 i detta protokoll för beslut.

- Tidigareläggande av årsmötet

Den av styrelsen utsedda uppdragsgruppen som undersökt sektionens årsmöte föreslår i en av sina rekommendationer att årsmötet hålls i april i stället för i maj, vilket varit tradition under en lång följd av år. Styrelsen uppdrog på sitt januarimöte 2005 åt sekretariatet att undersöka konsekvenserna av att förlägga årsmötet 2006 i april. Man bad sekretariatet att i första hand se på förutsättningarna att göra detta utan att behöva föreslå stadgeändringar. Dan Grundin presenterar underlaget.

Magnus Öhman föreslår i den efterföljande diskussionen att styrelsens hållning i sitt yttrande beträffande motionen " Stadgeändring - utsändning av handlingar till årsmöte" bör vara svagt positiv.

Vidare föreslås en revidering av beslutstexten från protokollet från januarimötet, se § 124 i detta protokoll.

- Styrelsens arbetsfördelning under årsmötet

Christine Pamp föreslår att alla ledamöter kontaktar henne angående den interna arbetsfördelningen under årsmötet varefter hon sätter samman ett förslag. Beslut sker sedan per capsulam.


§ 133 Amnesty Business Group (ABG)

Kajsa Lindståhl, ordförande i Amnesty Business Group, har bjudits in till mötet och berättar om verksamheten.

På senare tid har ABG's verksamhet tagit fart ordentligt och det ökade intresset för etiska företagsfrågor har också uppmärksammats av media. Däremot upplever ABG ett problem när det gäller finansieringen. Som det är nu finansieras verksamheten av de avgifter som åläggs de företag som är med i Business Forum. Många företag ser dock strategiska problem i att så tydligt förknippas med Amnesty eftersom det på grund av det kan finnas risk för företag att mista viktiga kontrakt. Hon tror däremot att det är lättare för företagen att betala för MR-utbildning. Kajsa Lindståhl menar att den ideala finansieringsformen vore om sektionen hade möjlighet att bekosta verksamheten.


§ 134 Ekonomisk redovisning 2004

Jörgen Persson presenterar årsredovisningen för 2004 där sektionen uppvisar ett positivt resultat om 207 tkr. Hela det ekonomiska överskottet sätts enligt Amnestys interna regler av till Humanfondsreserven. Resultatet efter denna avsättning är 0. Årets intäkter uppgår till 38 154 tkr jämfört med budget 36 020 tkr (+2 134 tkr). Jämfört med 2003 har intäkterna minskat med 300 tkr.

De största intäktsökningarna i kronor räknat står intäktsslagen Humanfonden och gåvor via autogiro för. Humanfonden har genererat 2 860 tkr bättre än budget, 200 % av budgeten har nåtts. Jämfört med 2003 är intäktsökningen 640 tkr. Ökningen kommer av börsuppgången . Gåvor via autogiro ökar kraftigt 2004 till 10 395 tkr. Intäktsslaget når budget och överträffar föregående år med 2 400 tkr. Större extrasatsningar på givarvärvning utöver budget har gjorts under året. Av intäktsökningen kommer 185 tkr från den gemensamma insamlingen med Amnestyfonden (tidigare fondengivare).

Den största intäktsminskningen i kronor räknat står testamenten för. Intäktsslaget uppgår till 1 024 tkr mot budget 1 650 tkr och föregående års utfall på 2 000 tkr. Nedgången för testamenten är den största enskilda anledningen till att 2003 års resultat inte nås.

Kostnaderna har under året blivit större än budget. Till en del beror det på att intäkterna blivit högre än budgeterat vilket i sin tur lett till ett högre bidrag till Internationella sekretariatet än budgeterat. Personalkostnaderna har också överstigit budet med nästan 1 000 tkr. För 2005 har en mer försiktig budget lagts för personalkostnaderna.

Överskottet 2004 på 207 tkr innebär att sektionen nu har så stora reserver som man föresatt sig att ha och dessutom en "överreserv" på ca 1 000 tkr.

Avslutningsvis rapporteras att revisorerna inte har funnit någonting att anmärka på när det gäller den ekonomiska årsredovisningen.

Beslut

att godkänna årsredovisningen 2004.


§ 135 Amnestys grundare Peter Benenson har avlidit

Amnestys grundare, Peter Benenson, avled den 25 februari 2005 på ett sjukhus i Oxford 83 år gammal. Idén att starta Amnesty fick han när han 1961 satt på bussen och läste en tidningsartikel som handlade om två unga portugisiska studenter som skålade för friheten på ett café i Lissabon. Studenternas "brott" ledde till 7 års fängelse i diktaturens Portugal. Benenson initierade på grund av detta ett upprop i tidningen Observer där rubriken löd: " De glömda fångarna", och fler än 1000 personer anslöt sig till kampanjen. Det blev startskottet för Amnesty International.

Den svenska sektionen publicerade i samband med Peter Benensons bortgång en kondoleans på sektionens hemsida och kommer att följa upp den i samband med att begravningen sker.

§ 136 Betalning för annonsutrymme

Styrelsen uppdrog åt sekretariatet vid sitt januarimöte att inkomma med ett underlag som beskriver vilka möjligheter och konsekvenser det skulle medföra att avskaffa den nuvarande policyn att inte betala för annonsutrymme.

Sara Ångström redogör för underlaget varefter en diskussion förs i styrelsen.

Beslut

att sektionen ska kunna betala för annonsutrymme där det anses strategiskt eller ekonomiskt motiverat, men även fortsättningsvis sträva efter att få så mycket gratis annonsutrymme som möjligt.


§ 137 Valberedningens förslag till årsmötet

Tony Öhrling finns med per telefon och rapporterar om valberedningens arbete som lett fram till de personer som nu är nominerade. Utöver de ledamöter som valberedningen har nominerat till sektionsstyrelsen, har det också inkommit ytterligare en nominering till sektionsstyrelsen.

Christine Pamp föreslår att styrelsen bjuder in de personer som nominerats till sektionsstyrelsen, till styrelsens majmöte.


§ 138 Mångfald och jämställdhet

Vid årsmötet 2003 uppdrogs styrelsen att införa ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv som ska genomsyra hela den svenska sektionens organisation och verksamhet. Årsmötet uppdrog åt styrelsen att tillsätta en uppdragsgrupp för att utreda hur sektionen aktivt ska arbeta med dessa frågor, samt fastslog att mångfald och jämställdhet ska vara ett klart utsatt mål i arbetet med sektionens medlemsvärvningsstrategi. I mars 2004, som ett led i kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, kom också internationella riktlinjer om att sektionerna ska se över sitt eget jämställdhetsarbete genom att upprätta en Gender Action Plan (GAP).

Lisa Moraeus redogör för uppdragsgruppens rapport som bland annat bygger på statistik från den svenska sektionens medlemsregister samt enkät- och intervjufrågor som ställts till gruppmedlemmar inom sektionen. Sammanfattningsvis berättar Lisa Moraeus att uppdragsgruppen har kommit fram till att den svenska sektionen har ett underskott på män bland medlemmarna, att inget aktivt arbete kring mångfald och jämställdhet för närvarande bedrivs, samt att det bland de grupper som har svarat på enkäten finns ett intresse av att arbeta med de här frågorna.

I rapporten ger uppdragsgruppen förslag på hur sektionens arbete med mångfald och jämställdhet kan förbättras och utvecklas, sammanställt i 24 rekommendationer.

Efter redogörelsen följer en lång diskussion där olika frågeställningar och tankar förs fram från styrelseledamöterna. Vilken form av mångfald är det som eftersträvas; Etnisk mångfald? Att svenska Amnesty ska ha lika många manliga som kvinnliga medlemmar? Att Amnesty görs tillgänglig för fler samhällsgrupper ur ett socioekonomisk perspektiv? Flera ledamöter uttrycker frustration över att det är svårt att vidta åtgärder när det inte klart framgår vilken typ av mångfald som är mest eftersträvansvärt.

Styrelsen går därefter igenom uppdragsgruppens rekommendationer som anges i rapporten, som delvis ges en ny numrering eftersom två av rekommendationerna stryks.

Beslut:

att omformulera rekommendation nr 1-22 enligt följande:

till

"1. ATT följande utgångspunkter framöver gäller för mångfaldsarbetet
1. För ett effektivt och tydligt arbete ska så få dokument som möjligt styra arbetet. Mångfald och jämställdhet ska behandlas tillsammans och samma måldokument ska
gälla för aktivister som för anställda.
2. Mål ska kan vara både kvantitativa och kvalitativa och ska vara mätbara så långt det är möjligt.
3. Mångfaldsarbetet ska kopplas till budgeten."

2. ATT styrelsen organiserar mångfaldsarbetet på följande sätt:
- Styrelsens mågfaldsansvariga tar fram en policy som beskriver vår vision och våra värderingar som ska läggas fram för årsmötet 2005
- Långsiktiga mål
- Årliga mångfaldsplaner

Dessa dokument ska vara gemensamma för hela rörelsen, alltså för såväl
anställda som aktivister.

Policyn är långsiktig. Årsmötet beslutar om förändringar.

Långsiktiga mångfaldsmål föreslås av styrelsen inför varje ny handlingsplan. Dessa ska vara en separat del av handlingsplanen, men i övrigt behandlas som handlingsplanen, d.v.s.
diskuteras och beslutas om på årsmötet. Medlemmarna har där möjlighet att påverka vilka de långsiktiga målen ska vara. (Inför årsmötet 2005 2006 lägger styrelsen fram ett förslag som
får komplettera den handlingsplan som beslutades om 2004.) Inför varje ny handlingsplan ska styrelsen redovisa för årsmötet hur väl man har nått upp till de tidigare målen.

En årlig mångfaldsplan utformas av sekretariatet. Denna bygger på de långsiktiga målen i handlingsplanen. Åtgärderna ska beröra såväl anställda som aktivister. Planen utvärderas
(lagenligt) varje år och resultatet av utvärderingen presenteras för styrelsen, samt till hela rörelsen – exempelvis genom Grupptrycket. Utvärderingen och den nya planen ska göras vid
en tid på året som tillåter att styrelsen kan ta hänsyn till den i budgetarbetet.

3. ATT mångfaldsarbetet kommuniceras ut till medlemmarna på ett tydligt och överskådligt
sätt."

4. ATT styrelsen och valberedningen utbildas i mångfalds- och jämställdhetsfrågor.

5. ATT en eller flera personer i styrelsen även fortsättningsvis är särskilt ansvariga för mångfald och jämställdhet.

6. ATT styrelsen formulerar skriftliga riktlinjer för i samråd med valberedningen tillsätter en uppdragsgrupp med uppdraget att komma med förslag på nya riktlinjer för valberedningens arbete som sedan ska föreläggas årsmötet 2007. valberedningen, som bland annat tydliggör hur mångfaldsarbetet bör bedrivas i valberedningen.

7. ATT sekretariatet ges i uppgift att ta fram mer information om de kvalitativa aspekterna av jämställdhet och etnisk mångfald bland de aktiva medlemmarna, exempelvis med hjälp
av uppsatsstudenter.

8. 7. ATT uppdraget för den konsult som ska tillsättas under 2005 utökas så att utredningen
gäller både mångfalds- och jämställdhetsaspekter.

9. 8. ATT styrelsen ser över reglerna om arbete på eget land för personer med utländsk bakgrund, gällande dels arbete i grupp och dels uppdrag som samordnare. Det är viktigt att
reglerna är entydiga och enkla, för att de inte ska kunna uppfattas som diskriminerande.

10. ATT en utvärdering och översyn av det nya mångfaldsarbetet utförs våren 2007. "

11. 9. ATT undersöka möjliga lösningar för att införa ett system med kodade praktik- och
arbetsansökningar.

12. 10. ATT personal och chefer årligen utbildas i mångfalds- och jämställdhetsfrågor.

13. 11. ATT alla som handleder och rekryterar praktikanter inom Amnesty genomgår utbildning om mångfald och jämställdhet anpassad till detta uppdrag.

14. 12. ATT någon eller några på sekretariatet, utöver ledningen, ges ett särskilt ansvar för att bevaka och arbeta med mångfaldsfrågor.

15. 13. ATT lokaler som Amnesty använder för anställda och aktivister i möjligaste mån ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder.

16. 14. ATT ta fram ett material för rekrytering med mångfald, som stöd till distriktens och gruppernas arbete.

17. 15. ATT en rekryteringskampanj för att värva aktiva medlemmar genomförs någon gång de närmsta åren. Kampanjen bör fokuseras på rekrytering med mångfald. Kampanjen bör följas upp med en konkret utvärdering för att se om fler aktiva medlemmar värvats eller inte, samt vilka metoder som fungerar och vilka som inte gör det. I anslutning till kampanjen bör ett nätverk av aktivister bildas, där alla de som är intresserade av att arbeta med de här frågorna kan utbyta idéer samt genomföra några inspirations- och utbildningsträffar.

18. 16. ATT särskilt stötta uppstartande av engelskspråkiga grupper på de orter där det är möjligt under kommande verksamhetsår, samt se över utbildningsmöjligheter och
informationskanaler för dessa grupper.

19. 17. ATT minst två centrala utbildningar per år ska hållas på engelska.

20. 18. ATT en ny typ av rekryteringsutbildning tas fram, där särskilt fokus på mångfald läggs, och att ett antal sådana utbildningar genomförs de närmaste åren.
Sidan 19 av 22

21. 19. ATT en informationskampanj/ skolkampanj särskilt riktad till ungdomar med utländsk bakgrund genomförs någon gång de närmaste åren.

22. 20. ATT moment om mångfald ska ingå i ett antal av våra övriga medlemsutbildningar framöver. Av särskild vikt är det gällande gruppsekreterarutbildningar, styrelseutbildningar,
distriktsombudsutbildningar och frivilligledarskapsprogrammet. Utbildningen ska inte begränsas till rekryteringsaspekter, utan också belysa makt- och diskrimineringsaspekter.

23. 21. ATT distriktsombuden och distrikten får särskilt stöd och utbildning i att arbeta med dessa frågor.

24. 22. ATT se över innehållet i handboken för aktiva medlemmar och komplettera med sådant material som hjälper grupperna i deras mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Styrelsen kommer i den efterföljande diskussionen fram till att några av rekommendationerna bör uppdras åt en extern konsult samt att vissa av rekommendationerna bättre hör hemma i den blivande strategin för att öka aktivismen, vilket styrelsen vid januarimötet uppdrog åt sekretariatet att ta fram till till junimötet.

Besut

att uppdra åt sekretariatet att kontakta en extern konsult som ska utföra följande rekommendationer: nr 9, 10, 11, 12, samt 13,

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens majmöte komplettera budgetförslaget utifrån tänkbara kostnader för ett externt konsultuppdrag enligt ovan,

att uppdra åt sekretariatet att i det pågående arbetet med att ta fram en strategi för att öka aktivismen, också inbegripa följande rekommendationer: nr 14, 15, 16, 17, 18 samt 21,

att uppdra åt sekretariatet att utföra rekommendation nr 22, samt

att anta uppdragsgruppens samlade förslag till rekommendationer och idéer för mångfaldsarbetet i den svenska sektionen med de ändringar och tillägg som framgår ovan.

- Nya förslag för att öka mångfalden inom sektionen

Under diskussionen om mångfald och jämställdhet framkommer också nya förslag för hur den svenska sektionen ska kunna öka mångfalden.

Erik Jennische anser att den svenska sektionen med enkla medel kan göra Amnesty mer intressant och relevant för svenskar med utländsk bakgrund, genom att exempelvis översätta landrapporter från IS och sedan aktivt presentera dem för organisationer och föreningar i Sverige med anknytning till dessa länder. Ett annat förslag är att den svenska sektionen bör ta fram särskilda manualer, översatta till de aktuella ländernas språk, som visar hur Amnesty arbetar för att öka de mänskliga rättigheterna i dessa länder.

Beslut

att uppdra åt Erik Jennische att presentera ett färdigformulerat förslag i styrelseforumet varefter beslut fattas per capsulam.

Jeanette Irekvist föreslår att styrelsen inom sig bör utse en person som är ansvarig för arbetet kring rekrytering av aktiva medlemmar.

Beslut

att den nya styrelsen för 2005/2006 utser en styrelseansvarig för rekrytering av aktiva medlemmar.

Carl Söderbergh föreslår att det bör inrättas en intern klagomålsprocess inom den svenska sektionen för ärenden kopplade till jämställdhet och mångfald som skulle kunna fungera ungefär som en diskrimineringsombudsman.

Beslut

att uppdra åt Magnus Brattgård och Christine Pamp att i styrelseforumet presentera ett förslag till årsmötet 2005 om att inrätta en intern klagomålsprocess för ärenden rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor.

Shirin Heidari tycker att det vore intressant att veta varför människor väljer att inte gå med i Amnesty, om det beror på externa eller interna faktorer. En sådan vetskap skulle kunna underlätta arbetet med hur och var Amnesty bäst ska använda sina resurser och rekryteringsinsatser.

Beslut

att uppdra åt Shirin Heidari att i styrelseforumet presentera ett förslag till direktiv om att kartlägga varför människor väljer att inte gå med i Amnesty, varefter beslut fattas per capsulam.


§ 139 Övriga frågor

- Rekommendationer till grupper angående ekonomi

Vid styrelsens decembermöte 2004 uppdrogs styrelsen att uppmana den tidigare uppdragsgruppen om gruppernas ansvar för sektionens ekonomi att till styrelsens marsmöte 2005 peka på vilka förslag som styrelsen bör prioritera just nu och lyfta fram om man har ytterligare förslag på hur detta kan göras.

Jeanette Irekvist redogör för underlaget.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta fram ett informationspaket i enlighet med rekommendation a1 i underlaget,

att uppdra åt sekretariatet att i samband med den pågående översynen av hemsidan göra sektionens ekonomiska information mer lättillgänglig i enlighet med rekommendation a4 i underlaget,

att rekommendera sekretariatet att ta fram en användarhandbok för ekonomisk redovisning för grupperna,

att tills vidare bordlägga rekommendationen om att införa redovisning för grupper via Internet i väntan på internationella riktlinjer.


§ 140 Mötet avslutas

Christine Pamp tackar mötesdeltagarna och avslutar mötet.





Christine Pamp Anja Melin
Mötesordförande Mötesordförande










Fredrik Mattsson Shirin Heidari
Sekreterare Justerare