- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Kommentar till förslag från organisationsöversynsgruppen Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2008
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 16 januari 2009
Inledningsvis vill vi anföra att vi i förslaget rent generellt saknar
en tydlig problemformulering och analys. Det skulle ge bättre förutsättningar för oss att förstå en del av förslagen. Men utifrån vår förståelse av organisationen och de frågeställningar som varit uppe till diskussion tidigare, bl a distriktens vara eller icke vara har vi följande synpunkter:
GRUPPER
Vi anser att det bör finnas två formella demokratiska nivåer i sektionen utöver årsmötet, dessa är grupper samt styrelse.
I begreppet grupper
ska
finn
a
s: "vanliga grupper" dvs nummergrupper och därutöver ungdomsgrupper, landprogram samt specialgrupper. Samtliga dessa grupper kan välja att vara sektions- eller redovisningsrupper i enlighet med förslaget.
Gällande de regler och formalia som är preciserade i punkt 1 och 4-15 tycker vi det är mycket positivt med tydliga schablonstadgar.
Utifrån ett fundraisingperspektiv är det problematiskt att redovisningsgrupperna kommer att samla in pengar utanför 90-kontot, både gentemot SFI och FRII. FRIIs kvalitetskod som Amnesty kommer att börja tillämpa under 2009 förutsätter 90-konto och det är ett problem när delar av insamlingsverksamheten i Amnestys namn bedrivs utanför detta. Den problematiken finns även med nuvarande organisation men det nya förslaget löser inte problemet.
Det finns också frågetecken kring hur fördelningen av administrativa kostnader och ändamålskostnader ska redovisas vid insamling till redovisningsgrupper.
Ungdomsgrupper
Det är positivt att förslaget innebär att
alla
grupper ska ha samma stadgar och regler
.
Det
underlättar kommunikation och tar bort en exkluderande attityd som ibland finns gentemot
t ex
ungdomsgrupperna. Vi upplever dock idag inte att det finns något problem med att ha etiketten ungdomsgrupper och ser gärna att den finns kvar av framförallt två anledningar.
U
ngdomsgrupperna behöver mer stöd och resurser än andra grupper
och det är viktigt att anställda därför har en bra struktur för detta stöd
och den andra anledningen är att vi ser ett mer omfattande administrativt arbete om namnet ungdomsgrupper tas bort.
Specialgrupper
Precis som med ungdomsgrupperna så är specialgrupperna grupper som vi valt att ge extra stöd och resurser. På grund av de personella och ekonomiska resurser som idag ges till specialgrupperna kan de utöva ett specifikt arbete som experter inom sektionen. Om specialgrupperna i framtiden kallas grupper och inte tydligt särskiljs från övriga grupper tror vi att det kommer att vara svårt att förvalta den expertis som idag finns i specialgrupperna. Det kommer att bli svårt att kommunicera ut skillnaden mellan våra olika grupper och det blir antagligen inte möjligt för specialgrupperna att ställa kunskapskrav på sina nya medlemmar som flertalet specialgrupper idag gör.
Sekretariatet jobbar gärna även i fortsättningen med att låta individer anmäla sina expertis- och intresseområden. För att kunna upprätthålla och öka den kunskap och det arbete som idag bedrivs av specialgrupperna bedömmer vi att sekretariatet behöver lägga extra resurser på dessa grupper som endast kan ges om de är ett begränsat antal.
Vi förstår att det existerar en viss förvirring kring begreppen inom organisationen som organisationsöversynsgruppen förklarar, och vi ser ett behov av ett förtydligande av specialgruppernas funktioner och åtagande gentemot sektionen.
SAMVERKANSGRUPPER
Vi vill höja en varningsflagg kring det enorma administrativa arbete som det kommer att krävas om flertalet grupper väljer att gå med i flera samverkansgrupper. Det är ett administrativt jobb för såväl sekretariat som för aktivister. Vi förslår därför att begreppet samverkangrupper utmönstras alternativt det används
bara i samband med geografisk samverkan i sektionsgruppsform.
Idag finns det mängder av samarbeten och samverkan mellan olika grupper som jobbar med liknande områden eller metoder. Exempelvis sker samverkan mellan landprogram, specialgrupp och grupper inom ett distrikt utan att detta behövs formaliseras. Det är långt ifrån alla som behöver ett formaliserat namn, en kontaktperson eller stöd från sekretariatet för att bedriva sitt samarbete. Det finns till och med exempel där denna formalia kan hindra det verksamhetsanknutna arbetet.
Om samverkansgrupper ges möjlighet att
bli en redovisningsgrupp, d v s
vara en juridisk person med egen ekonomi
kan det ge nya nivåer av administration för aktivisterna vilket vi hoppades skulle minska i och med distriktens borttagande.
Om ett antal grupper, där några är sektionsgrupper och några är redovisningsgrupper bestämmer sig för att bli en samverkansgrupp som också är en redovisningsgrupp blir det administrativt krångligt. Om dessa eller några av dessa grupper dessutom är med i ytterligare en samverkansgrupp som också är en redovisningsgrupp blir det ännu krångligare. Ur ett redovisningsperspektiv blir det också komplicerat om den ekonomiska redovisningen ska ske på både gruppnivå och samverkansnivå, med till exempel risk för dubbelredovisning vid gemensam insamling eller svårigheter att placera kostnader och intäkter. Det finns även en risk för intern konkurrens och en splittrad bild av Amnesty externt om samverkansgrupperna skulle bedriva egna insamlingskampanjer på regional nivå.
Vi ser dock att det på regional
nivå finns skäl till fortsatt
geografisk
samverkan mellan olika grupper när det anses ändamålsenligt, det kan t.ex. gälla Uppsala- Linköpings- eller Lundagrupperna. I de fall där samverkan behöver formaliseras bör det ske i form av en sektionsgrupp med vald kontaktperson gentemot sekretariatet. Då möjligheten till regional självfinansiering begränsas genom förslaget måste
dock
beredskap finnas att
Sektionen kan
överföra medel till
sådana grupper
för att där kunna genomföra ett ändåmålsenligt informations- och påverkansarbete.
Det kan t ex handla om medel för lokaler, utbildningar eller aktioner.
REGIONER
Vi välkomnar en organisationsförändring där vi lämnar distrikten och går över till regioner och tycker att den föreslagna regionsuppdelningen är bra. Vi noterar att
förslaget med regioner
är en adminstrativ och inte en demokratisk funktion.
ALUMNI FÖR FÖRTROENDEVALDA
Den demokratiska komponenten att Alumni skulle utgöra valberedningens valberedning är vi tveksamma till och föreslår istället en formaliserad variant där årsmötet utser valberedningens valberedning.
I övrigt anser vi Alumniidén genomförs bäst i form av ett nätverk där ansvaret ligger på sekretariatet i samarbete med ett par aktivister att driva nätverket.