Februarimötet 2014 Protokoll från 1-2 februari 2014

PROTOKOLL FÖR STYRELSEMÖTE 1-2 FEBRUARI 2014

SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL

Tid: Lördag 1 februari - söndag 2 februari

Plats: Ljunglöfska Slottet, Bromma

Ordförande: Sofia Halth

Vice mötesordförande: Tora Törnquist

Justerare: Natasja Persson

NÄRVARANDE

Ledamöter

Andreas Bokerud

Andreas Boström (§131-§142)

Maria Eklund

Michael Falk

Sofia Halth

Lisbeth Kohls

Karin Linkhorst

Natasja Persson

Pär Sköld (§131-141)

Eva Strömberg (§144-149)

Elisabet Stålhane

Tora Törnquist

Sekretariatet

Dan Grundin (§131-§142)

Anna Lindenfors

Elisabeth Lundgren (§140)

Viktor Rasch (§131-142, 144-149)

Övriga

Lisa Moreus (§143)

LÖRDAG 1 FEBRUARI

§ 131 MÖTET ÖPPNAS

Sofia Halth öppnar mötet

§ 132 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Beslut

att fastställa dagordningen.

§ 133 PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE DEN 7-8 DECEMBER 2013

Beslut

att lägga protokollet 7-8 december till handlingarna, med rättningen under §112 att landet heter Centralafrikanska republiken och ingenting annat.

§ 134 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.

§ 135 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE MÖTE

Detta är det andra mötet enligt den nya modellen och Karin Linkhorst berättar kort om utfallet. Genomgående ges höga betyg. Sofia Halth tackar för att det kom in många värdefulla kommentarer till denna utvärdering och Natasja Persson ger förslag på hur presentationen av utvärderingen kan bli än tydligare.

§ 136 RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Dan Grundin fattar sig kort om sekretariatets arbete under perioden, vilken har inkluderat ett långt jul- och nyårslov. Arbetet kring förslaget till sexarbetarpolicy har tagit mycket tid i anspråk och har genomsyrat stora delar av verksamheten. Dan Grundin berättar även att denna rapport följde den gamla verksamhetsplanens struktur, men att rapporten till marsmötet kommer se annorlunda ut, enligt den nya plan som antogs i december.

Michael Falk ställer en fråga gällande avbrytandet av samarbetet med Bokningsbolaget. Han förstår att det var tvunget, men undrar hur dialogen gick. Hade de möjlighet att möta våra krav? Dan Grundin berättar att han själv inte är insatt i hur dialogen gick men kan be den grupp på sekretariatet som jobbar med detta återkomma i styrelsens forum. Samarbetets avbrott är dock baserat på att sekretariatet inte tycker att intäkterna är värda risken att samarbeta med ett företag vars ägarstruktur och liknande börjar nå ut till stora hotellkedjor, vilka inte alltid är lämpliga för MR-organisationer att samarbeta med. Efter de nya riktlinjer som kom 2007 behöll svenska Amnesty avtal bara med Nudie Jeans och Bokningsbolaget. Vi har kunnat påverka Nudie i god riktning gällande MR, men det samma har inte gällt för Bokningsbolaget.

Pär Sköld kommenterar kring Amnesty Guard, som han fått intrycket ska vara en fördjupande skrift men som snarare är en samling notiser. Dan Grundin berättar att Amnesty Guard fungerar såsom det är tänkt och ger den respons vi förväntar oss, vilket Pär Sköld i så fall tycker är jättebra.

§ 137 RAPPORT FRÅN STYRELSELEDAMÖTERNA

Ledamöterna går igenom vad de har arbetat med sedan senaste mötet.

§ 138 RAPPORT FRÅN AIK

AIK har inbjudits att vara remiss samt delta vid möte om sexarbetarpolicyn, vilket de gärna är. I och med att Pär Sköld lämnar styrelsen tar Lisbeth Kohls över som närmaste kontakt.

§ 139 AMNESTYFONDEN

Amnestyfonden har inte haft något möte efter den gemensamma övningen vid styrelsens möte 8 december och därför inte landat i hur de önskar gå vidare i frågan.

§ 140 INTERNATIONELLA FRÅGOR

Denna punkt viks åt frågan gällande förslaget till sexarbetarpolicyn. Elisabeth Lundgren berättar att veckan har varit otroligt intensiv. Det har skett mycket både i traditionella och sociala medier, samt många mail och samtal till sekretariatet.

Sofia Halth lyfter kommunikationsstrategin, vars fokus ligger på vikten att inte föregå den demokratiska processen. IS har förskjutit processen med ytterligare en deadline för remiss efter årsmötet, så att medlemmarna verkligen får chans att yttra sig. Detta efter kritik från fler håll än bara svenska sektionen.

Karin Linkhorst undrar om krishanteringen på IS, varpå Elisabeth Lundgren berättar att sekretariatet inte hunnit göra en ordentlig kartläggning av hur detta drabbat andra sektioner eller strukturer.

§ 141 STADGEÖVERSYN

Dan Grundin redogör först för bakgrunden, de gamla underlagen som presenterats styrelsen på december- och oktobermötet. Dessa menar han har varit otydliga, vilket rättats till i detta underlag. Sekretariatet föreslår att styrelsen ser stadgeöversynen som två processer. Dels en översyn av språket i stadgarna samt att de och praxis stämmer överens, och alltså inte leder till faktiska förändringar i verksamheten. Detta utgörs av det rödmarkerade i underlaget och bör ses som ett enskilt årsmötesförslag. Den andra processen är de stycken i underlaget som är blåmarkerade. Dessa bör, om styrelsen önskar, läggas fram som enskilda förslag till årsmötet och är baserade på sådant som diskuterats inom styrelsen tidigare och skulle innebära faktiska förändringar.

Sofia Halth betonar också att sekretariatets uppdrag var att se var stadgan rent språkligt behöver uppdateras, för att stämma överens med faktiskt verksamhet. Hon föreslår att styrelsen inleder med att diskutera de blåmarkerade förslagen.

Pär Sköld inflikar att han nyligen via forum lade in ett antal förslag, vilka Sofia Halth noterat. Dessa gällde bland annat stadgarnas inledande stycken, vilka är en översättning av de internationella stadgarna och således svåra att ändra, menar hon. Dan Grundin förtydligar att sekretariatet såg framför sig ytterligare en stadgerevision 2016 i och med att det även pågår en internationell stadgeöversyn, vilken kan komma att påverka våra stadgar på flera punkter. Då våra nuvarande paragrafer 1, 2 och 3 utgår ifrån de internationella ser sekretariatet ingen poäng att gå in i och förändra dem redan nu. Sofia Halth delar den uppfattningen, och Pär Sköld berättar att han förstår poängen i det men menar att det ändå kan vara värt att nu göra godaöversättningar. Maria Eklund föreslår som medskick att sekretariatet kan se om det rent språkligt går att förbättra översättningen redan till marsmötet, vilket styrelsen instämmer i.

Vad gäller frågan om styrelsen ska, kan eller bör kommentera varje inkommen motion tycker Karin Linkhorst att styrelsen borde rösta då den frågan diskuterats tidigare. Tora Törnquist vill först markera att hon tidigare tyckt att styrelsen ”ska” men att hon ändrat sig till att styrelsen ”bör” och absolut inte ”kan”, för att visa på att det är en skyldighet styrelsen har och ingen rättighet. Efter en röstning landar styrelsen i att ”styrelsen ska”.

Gällande medlemsavgifternas storlek är frågan huruvida årsmötet ska bestämma den eller om styrelsen ska göra det. Karin Linkhorst tycker att styrelsen kan lägga ett öppet förslag, där båda sidors resonemang redovisas.

Dan Grundin berättar att varken remisspersonerna eller medlemsforum lyft åsikter i detta, men att det givetvis är en maktfråga. Han berättar även att en omställning i autogirosystemet är komplicerat och oerhört kostsamt, varför tvära kast i medlemsavgifternas storlek kan få stora konsekvenser för sektionens ekonomi.

Tora Törnquist förstår sekretariatets syn, men menar att detta är en viktigt maktfråga som formellt bör ligga hos årsmötet. Flera i styrelsen instämmer. Natasja Persson menar att detta är en kommunikationsfråga, att om styrelsen vill se en ändring av medlemsavgifterna bör de argumentera det inför årsmötet. Även Elisabet Stålhane instämmer och ifrågasätter komplikationerna med autogirosystemet.

Lisbeth Kohls tycker precis tvärtom. Hon tror att våra medlemmar vill ha en stabil grund för verksamheten och det är svårt för medlemmar att sätta sig in. Hon tycker även det är viktigt att detta inte bör ses som en intention från styrelsen att höja avgiften, utan snarare att det skulle öka stabiliteten om beslutet låg hos styrelsen, vilket skulle göra att vi har bättre möjlighet att kanske istället sänka den. Michael Falk håller med Lisbeth Kohls. Denna fråga har inte en sådan stor demokratisk roll, utan har snarare blivit en formalia fråga som vi inte behöver på årsmötet.

Sofia Halth undrar om detta bör läggas som ett öppet förslag, där styrelsen inte föreslår antingen eller? Dock menar hon att det är klart att majoriteten i styrelsen är för att detta ska ligga kvar hos årsmötet. Tora Törnquist menar att öppna förslag ofta visar på en intention från styrelsen, och Michael Falk är emot öppna förslag varför han hellre ser att inget förslag läggs om majoriteten föredrar att hålla kvar frågan hos årsmötet. En röstning gör det klart att majoriteten vill att årsmötet ska behålla beslutsmakten över medlemsavgiften, vilket alltså betyder att ingen förslag läggs då det inte innebär en förändring.

Diskussion kring formerna för extra medlemsmöte inleds med diskussion om hur stor del av medlemskåren som krävs för att ett sådant möte ska ske. SG Grön har lagt ett förslag till forumanvändningen som föreslår 5 % av medlemmarna, vilket nu skulle innebära 5 000 medlemmar, eller hälften av grupperna. Karin Linkhorst undrar om det inte är bättre att sätta denna måttstock utifrån absoluta tal, vilket även Tora Törnquist instämmer i. Elisabet Stålhane menar att om vi har 220 grupper, med genomsnitt 10 medlemmar i varje ger 2 200 medlemmar vilka utgör vår kärna. 5 000 medlemmar är alltså väldigt mycket. Michael Falk menar att en relativ siffra är bäst. Om sektionen skulle ha en miljon medlemmar är det inte svårt att via internet nå upp till lågt satta absoluta tal. Tora Törnquist föreslår att man kan sänka antalet grupper som krävs, men hålla högt för antalet medlemmar. Andreas Bokerud menar att om en stark opinion i en fråga kommer fram i medlemskåren kommer styrelsen inte att vänta in något exakt tal, utan kalla till ett extra möte ändå.

Sedan diskuteras tidsramen kring kallandet till ett extra möte, där flera menar att det hade varit bättre att skriva “skyndsamt” och ha en övre gräns för vad det kan innebära, istället för att som nu ha ett absolut antal veckor.

Sofia Halth undrar om dessa medskick är nog för sekretariatet att utarbeta ett förslag till marsmötet, där konsekvenserna av de olika ståndpunkterna redogörs och resoneras kring. Dan Grundin menar att sekretariatet inte har så mycket att gå på, då det endast hållits ett extra medlemsmöte varför risken finns att sekretariatet endast återkommer med samma underlag. Sofia Halth ser inte att det vore fel, så länge även ett förslag till årsmötesförslag är inkluderat.

Sedan diskuteras frågan om personalrepresentanter. Andreas Boström har inte några medskick från personalen i den frågan. Karin Linkhorst reagerar på att man måste vara medlem i Amnesty för att bli personalrepresentant. Andreas Boström instämmer, då det viktigaste måste ju vara att man är medlem. Elisabet Stålhane menar att man kan ha olika roller. Det är skillnad mellan att vara medlem och att jobba på sekretariatet och man kan göra ett jättebra jobb även om man inte är medlem. Tora Törnquist ser problem att styrelsen ska ta beslut i detta nu. Hon föreslår att personalen kan inkomma till marsmötet om de har starka åsikter i detta, vilket styrelsen instämmer i.

Efter detta diskuteras en av de frågor Pär Sköld lyft i forum, nämligen vad som sker om årsmöteslokalen är full. Som stadgarna nu är råder turordning men Pär Sköld föreslår att stryka detta.

Tora Törnquist menar att detta inte varit ett problem hittills och det har varit accepterat i stadgarna. Det är klart att vi verkligen försöker lösa problemet men vad händer om vi inte kan lösa det om 10 000 kommer. Tora Törnquist undrar om det går att omformulera så att årsmötet ska ta emot så många som går och att alla ska få möjlighet att rösta, vilket fungerar även i framtiden med eventuella val via webben. Sofia Halth delar Tora Törnquists syn.

Pär Sköld menar att det är en viktig sak att om man anmält sig ska man få komma och vara med och besluta. Karin Linkhorst instämmer då demokrati är viktigt för organisation och att neka någon som anmält sig i tid att delta känns fel. Flera i styrelsen instämmer och Sofia Halth ser att majoriteten stöder Pär Sköld förslag.

Sedan diskuteras huruvida protokollet måste skickas ut per papper. Lisbeth Kohls menar att det bör justeras så att det räcker med att lägga på webben, hon menar även att det bör ses som ett rött förslag då det är en modernisering av stadgarna. Flera i styrelsen instämmer och Andreas Bokerud föreslår att alla på årsmötet får möjlighet att anmäla intresse att få det skickat via post.

Elisabet Stålhane lyfter ytterligare en fråga. Detta gäller skrivningen ”sent inkomna motioner”, som hon menar bör kvarstå som ”för sent inkomna motioner”. Styrelsen instämmer, vilket även innebär att punkten på årsmötesdagordningen ska ändras för att passa.

Efter detta diskuteras distriktens roll. Tora Törnquist berättar att det nu inte står så mycket om distrikten i stadgarna och SG Röd föreslår att styrelsen låter det vara så då det varit mycket diskussioner kring denna fråga. Eventuella frågor som uppkommer på årsmötet varför gruppernas roll förtydligas men inte distrikten hänvisas till den pågående process att se över distriktens roll.

Elisabet Stålhane undrar om skrivningen i paragrafen, där det står att DO ”tillsätts” och hon undrar av vem. Dan Grundin förklarar att detta är en känslig fråga. I vissa distrikt där demokratin inte lycka hållas igång, tillsätter sekretariatet DO i de distrikten. Förslaget är alltså en förändring i stadgarna men inte i praxis och vi vi väljer medveten att inte säga vem som tillsätter DO. Sofia Halth ser stora demokratiska utmaningar i detta, varpå Tora Törnquist föreslår att låta det stå som det tidigare gjort då det fungerat hittills.

I och med detta går styrelsen in på att diskutera underlagets rödmarkerade delar. De lämnar även en rad språkliga medskick och förslag på mindre omformuleringar.

Beslut

att uppdra till sekretariatet att förbereda förslag till årsmötet utifrån de rödmarkerade ändringarna i underlaget om stadgeöversynen till styrelsens marsmöte, utifrån diskussion och medskick,

att uppdra till sekretariatet att återkomma med förslag till årsmötet på punkterna 8.1 (gällande extra medlemsmöte), samt 9.2 till styrelsens marsmöte.

§142 FÖRSLAG GÄLLANDE STYRELSENS ARBETSBÖRDA

Tora Törnquist föredrar underlaget, som haft som utgångspunkt att på något sätt behandla samtliga av uppdragsgruppens punkter utifrån den diskussion styrelsen fört i forum. Ett stort sjok föreslås beslutas idag, vilka utgör ”enkla” åtgärder eller tidssättning av mer komplicerade frågeställningar. Den enda fråga uppdragsgruppen lyft som inte tas med i detta är den gällande mentorer. Detta dels då den helt saknade stöd i forum och dels, som Sofia Halth inflikar, har styrelsen ett fungerande mentorssystem i dagsläget via strategigrupperna.

Sofia Halth tror att det är bra om styrelsen kan landa i detta innan nya styrelseledamöter tillkommer efter årsmötet, så att de förslag som kommer till junimötet är väl beredda och förankrade.

Karin Linkhorst undrar om ICM och AIK:s fortsatta roll och menar att det ju måste bero på den parallella processen kring AIK:s direktiv. Tora Törnquist förklarar att detta förslag inte inkluderar någon större omorganisation av AIK, utan snarare en uppmuntran att fortsätta använda AIK.

Dan Grundin påpekar att vad gäller ICM är det av tradition bara generalsekreteraren som är involverad från sekretariatet, vilket betyder att det vore lämpligt att styrelsen tar den bollen i det underlaget då Lise Bergh avgått. Sofia Halth förklarar att styrelsen kan givetvis komma med riktlinjer och innehåll, men att sekretariatet sköter själva skrivandet. Sedan sitter ju sekretariatet på stor kompetens om vilka frågor som kan komma upp.

Maria Eklund föreslår tillägg till sista att-satsen: ”utifrån uppdragsgruppens 26:e rekommendation” samt att årtal läggs till vilken möte som menas, för tydlighetens skull. Styrelsen instämmer.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att implementera den av uppdragsgruppen föreslagna modellen för reduktion av antalet styrelsefrågor.

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med SG grön ta fram tydligare mallar för styrelseunderlag senast till styrelsens majmöte och däri ta hänsyn till uppdragsgruppens andra och fjärde rekommendation.

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med ordförande ta fram ett underlag på hur styrelseåret ska se ut där hänsyn tas tills uppdragsgruppens tredje, sjätte, åttonde, nionde, sextonde, nittonde, tjugonde och tjugoförsta rekommendation senast till styrelsens junimöte.

att uppdra åt sekretariatet att ta fram ett underlag på vilka årsmötesfrågor styrelsen idag är involverade i med förslag på hur dessa kan reduceras senast till styrelsens majmöte.

att uppdra åt sekretariatet att genomföra en läsarundersökning om Styrelsen Informerar och återrapportera till styrelsen senast på septembermötet.

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med SG röd ta fram ett diskussionsunderlag kring ambitionen i kontakten med medlemmarna på styrelsens septembermöte utifrån uppdragsgruppens sjunde och tionde rekommendation.

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med SG grön ta fram nya riktlinjer kring forumanvändningen utifrån den nuvarande arbetsordningen, uppdragsgruppens rekommendationer och styrelsens kommentarer till styrelsens junimöte.  

att uppdra åt ordförande att under våren föra dialog med GS kring behovet av ett ytterligare strategiskt stöd till styrelsen på sekretariatet.

att uppdra åt sekretariatet i samråd med ICM-delegationen 2013 att med utgångspunkt i uppdragsgruppens fjortonde och femtonde rekommendation ta fram ett underlag på hur arbetet med internationella frågor och ICM-förberedelserna kan struktureras inför ICM 2015 senast till junimötet 2014.

att införa nollvision för produktion av underlag.

att uppdra åt Sofia Halth, Karin Linkhorst och Tora Törnquist att utifrån uppdragsgruppens sjuttonde, tjugoandra, tjugotredje och tjugofjärde rekommendation ta fram ett diskussionsunderlag kring styrelsens interna arbetsfördelning och arbetssätt senast till styrelsens majmöte.

att uppdra åt sekretariatet att ta fram ett förslag på uppdaterad arbetsordning med anledning av de förändringar uppdragsgruppens rapport lett till senast till styrelsens februarimöte 2015.

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med SG grön ta fram utvärderingsplan utifrån uppdragsgruppens 26:e rekommendation, senast till styrelsens februarimöte 2015.

§143 ÖVNINGAR MED LISA MOREUS

Lisa Moreus håller övningar endast för de av årsmötet valda ledamöterna samt generalsekreteraren.

§144 ONLINEVAL AV FÖRTROENDEVALDA

Viktor Rasch redogör kort för underlaget, och vad som tillkommit sedan diskussionen på styrelsens decembermöte, vilket gäller tankar kring nomineringsstopp, SMS-utskick samt kraschrisken.

Sofia Halth, Karin Linkhorst och Lisbeth Kohls undrar om tidsaspekten vid valen, alltså hur ett ungefärligt upplägg på en årsmötesdagordning där onlinevalen används. Viktor Rasch förklarar att den punkt som nu finns som heter Val skulle brytas upp. Presentationen av kandidaterna skulle ske kring lunch på lördag, sedan skulle valet vara öppet ända fram till cirka lunch på söndag. Under denna tid kan alltså deltagarna rösta vid pauser och liknande. Efter lunch på söndag skulle det sedan vara en punkt där valens ”vinnare” presenteras. Han berättar även att det ju även finns möjlighet att ha avvara en tid i dagordningen under lördagseftermiddagen vikt åt att deltagarna kan rösta.

Natasja Persson frågar Viktor Rasch om VoteIt-gränssnittet fungerar på mobil, vilket han bekräftar att det gör.

Både Sofia Halth och Michael Falk lyfter hjälpaspekten för de som behöver hjälp både på plats vid röstning och de som inte är på plats. Andreas Bokerud betonar vikten att presentationen av kandidaterna sänds via internet och Sofia Halth frågar om valberedningens syn på förslagen. Viktor Rasch berättar att på plats på årsmötet kommer finnas en eller flera funktionärer som kan hjälpa de röstande samt att instruktioner och liknande kommer att publiceras via årsmöteshemsidan och årsmöteshandlingarna. Valberedningen fick underlaget till decembermötet i god tid innan mötet, men ansåg sig ha för lite tid för att återkomma med tankar till det mötet. Inte heller till februarimötet har de inkommit med någon samlad åsikt.

Ett medskick från styrelsen är att testa systemet på lämpligt sätt under årsmötet 2014.

Efter detta diskuteras frågan om årsmötesavgift, både som den nu fungerar och hur den skulle kunna fungera när och om mer av årsmötet sker online. Viktor Rasch inleder detta med att ge sekretariatets syn, nämligen att avgiften ger en viss säkerhet i bokning av lämplig lokal och berättar även att styrelsen redan fattat beslut om årsmötesavgift för årsmötet 2014 på decembermötet i och med beslutet att fastställa förslag till årsmöteskallelse.

Sofia Halth ser ett antal utmaningar i att ta bort årsmötesavgiften helt. Dels de anledningar sekretariatet anger men även det årsmötesbeslut om att behålla avgiften som togs 2010. Även Karin Linkhorst lyfter årsmötesbeslutet, hon väcker även möjligheten till andra betalningsmetoder, exempelvis SMS.

Elisabet Stålhane önskar klargörande om diskussionen gäller den ”vanliga” avgiften eller bara för de som i framtiden eventuellt röstar online, varpå Sofia Halth informerar att diskussionen gäller både och, om årsmötesavgiften i en bredare kontext.

Maria Eklund vill trycka på att det ska vara samma avgift både för fysisk närvarande och de som deltar online. Det handlar om rösträtt och ur en demokratisk rättvisesynpunkt bör den vara samma, och gärna gratis, vilket skulle kunna leda till högre deltagande.

Sofia Halth ser det som en omöjlighet att ha två olika avgifter och att betala 100 kronor för att ”bara” rösta online är inte rimligt. Detta med onlineval av förtroendevalda är ett första steg i att öka möjligheterna för deltagande online, nästa steg gäller att se över möjligheten att även behandla motioner via webben. Detta kan leda till en helt annan typ av årsmöte och då påverkas även hur vi tänker kring avgiften.

Andreas Bokerud menar att det deltagarna betalar för är deltagande i beslutsprocessen och det bör således vara samma avgift oavsett ”typ” av deltagande. Tora Törnquist instämmer i att det är vettigt att ha samma avgift både för fysiskt och ”digitalt” deltagande, men tycker inte den ska sättas till noll kronor. Däremot går den att sänka från dagens 100 kronor. Natasja Persson tror att en lägre avgift leder till högre ”inkomster” i och med att fler kan delta.

Elisabet Stålhane ställer sig osäker till om det måste vara samma avgift. Avgiften för det fysiska deltagande inkluderar mer än ”bara” att rösta, nämligen seminarier, anförande, årsmötesmapp och så vidare. Hon ser årsmötesavgiften som en ren administrativ avgift, och då även onlinedeltagande föranleder en del administrativt ska även det få kosta. Även Lisbeth Kohls ser avgiften som administrativ och vill inte skapa problem för sekretariatet genom att helt avföra den. Hon menar inte heller att en årsmötesavgift är ett stort demokratisk problem. Dessutom anser Lisbeth Kohls det fullt möjligt med två olika avgifter.

Michael Falk menar dock att avgiften inte är administrativ då det inte är så att Amnesty försöker täcka sina kostnader på något sätt. Att ha en lägre avgift för onlinedeltagande tycker han också sänder fel signaler då styrelsen helst ser att man kommer till årsmötet. Och vill vi ändra detta till nästa år, alltså frångå årsmötesbeslutet från 2010, måste vi lyfta det i år menar han. Sofia Halth instämmer i det och lutar åt att lägga ett öppet förslag till årsmötet, där styrelsen förklarar vad som är på gång vad gäller deltagande via webben.

Elisabet Stålhane förtydligar sin tidigare kommentar att om diskussionen kommer att gälla en framtida avgift för årsmöten där även motioner och förslag kan beslutas online, då blir det ju ett fullt deltagande jämförbart med ett fysiskt deltagande.

Viktor Rasch förklarar att sekretariatet syn är att även röstande online är en typ av årsmötesdeltagande. De som anmäler sig för endast onlinedeltagande bör ingå i samma röstlängd, vi önskar göra så liten skillnad som möjligt mellan de som deltar online och de som kommer fysiskt. Att ta bort årsmötesavgift innebär dels en liten ”inkomstförlust” samt att en viss ”hållhake” gentemot de anmälda gör det mindre riskfyllt att boka lokaler, matpaket och eventuellt boende.

Maria Eklund undrar om möjligheten att istället införa en rent administrativ avgift, vilken inte behöver ingå i stadgarna. Exempelvis en registreringsavgift, där det med fördel kan ingå en lunch. Karin Linkhorst håller med Maria Eklund att det inte behöver stå i stadgarna om vi har en praktiskt lösning för att säkra att de som anmält sig dyker upp. För egen del tror inte Karin Linkhorst att årsmötesavgiftens nuvarande storlek på 100 kronor hindrar de som anmält sig från att ändå strunta i årsmötet.

Så kan det vara instämmer Sofia Halth, men hon konkretiserar risken genom att beskriva ett scenario där sektionen inte tar ut någon avgift, men där massvis av anmälningar ramlar in i affekt på grund av diskussionen kring förslaget till sexarbetarpolicy varav få faktiskt dyker upp sedan på själva mötet.

En runda bland styrelseledamöterna visar att en klar majoritet menar att avgift för fysisk deltagande och deltagande online bör vara densamma och att styrelsen ska lämna ett förslag till årsmötet om avgiftens avskaffande. Efter en röstning landar styrelsen i att uppdra åt sekretariatet att återkomma till marsmötet med årsmötesförslag för avskaffande av årsmötesavgiften. Sofia Halth förtydligar dock att möjlighet för en operativ lösning, exempelvis en avgift knuten till en lunch eller liknande är en möjlighet. Anna Lindenfors undrar, för tydlighetens skull, om detta innebär att sekretariatet har friheten att till marsmötet analysera olika former för en eventuell administrativ avgift, vilket Sofia Halth bekräftar.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens marsmöte 2014 ta fram årsmötesförslag om avskaffande av årsmötesavgift mot bakgrund av styrelsens diskussion kring online-demokrati,

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens marsmöte 2014 utforma ett förslag på onlineval av förtroendevalda för styrelsen att lägga till årsmötet 2014, som:

- Har röstningen öppen i tjugofyra timmar,

- Säkerställer att de som inte deltar fysiskt får information om att valen inletts,

- Säkerställer att de som inte deltar fysiskt får möjlighet att delta i valutfrågningen,

- Redogör för eventuella nödvändiga stadgeändringar.

§ 145 MOTIONSBEREDNING INFÖR ÅRSMÖTET

Viktor Rasch föredrar underlaget, inklusive dess bakgrund som årsmötesbeslut och uppdragsgruppens tolkning av uppdraget.

Karin Linkhorst tycker att det är ett radikalt förslag som hon ser många problem med. Årsmötet är en av en demokratiskt vald styrelses viktigaste uppgifter, som inte tar många så mycket tid av styrelsen. Karin Linkhorst tror att påverkanstorget har åtgärdat vissa problem som motionären avsåg, och det kan vara anledning till ett ”svagare” förslag än vad som ursprungligen avsågs. Lisbeth Kohls tycker att prep-com är en bra förebild och utmärkt för ICM men tror inte att det fungerar i vår sektion. En motionskommitté däremot tycker hon är ett väldigt bra förslag, som ligger i linje med styrelsens pågående arbete med att främja medlemmarnas roll i demokratiska processer.

Sofia Halth menar att årsmötet tar liten del av styrelsens tid, men att hon gärna ser att styrelsen uppemot ett år innan ser visionärt hur årsmötet ska vara, ifråga om tema och liknande. Däremot intressant att använda årsmötesordförande mer än i nuläge inför årsmötet, dock på sätt som ligger utanför detta förslag. Sedan är det ett kontroversiellt förslag även i relation till övriga föreningssverige då underlaget gör klart att det går längre än de organisationer uppdragsgruppen har undersökt gör. Hon menar även att valberedningen får mycket makt, genom att först utse en årsmötesordförande som i sin tur utser sin bisittare.

Tora Törnquist tycker att årsmöteskommittén är bra, men att det är viktigt att styrelsen äger årsmötet och styr de strategiska frågorna. Vidare menar hon att en motionskommitté och en årsmötekommitté inte är samma sak, det är inte samma personer som är bra på att leda ett årsmöte som är bra på att språkligt granska motioner. Elisabeth Stålhane och Lisbeth Kohls instämmer.

Tora Törnquist föreslår därför att styrelsen fokuserar på att lägga ett förslag om motionsberedning, vilket även Karin Linkhorst instämmer i.

Sofia Halth utläser i underlaget att uppdragsgruppen ser svårigheter för motionskommittén att hävda ett tungt mandat att neka en motion behandling om man saknar det strategiska ansvaret. Sofia Halth ser fördelar med att årsmötespresidiet ska ingå i motionskommittén, dels för att ge den en tyngd.

Elisabeth Stålhane tycker inte att årsmötesordförande ska sitta med i kommittén. Hon tycker inte heller att kommittén ska ha rätt att neka en motion behandling på årsmötet. Som medlem ska man ha rätt att skicka in och lägga en motion och hon ser kommittén som ett stöd i motionsprocessen för medlemmarna att formulera sig så bra som möjligt så att motionerna blir så tydliga att behandla som möjligt.

Michael Falk har svårt att se alla effekter av uppdraget och tycker det är bra att snäva in det så att det gäller motionskommitté. Han vill även kommentera det Elisabet Stålhane precis lyft. Michael Falk tror inte att uppdraget endast handlar om att hjälpa medlemmar utan tror att många som röstade för förslaget förra året just för att det varit en hel del dåliga motioner som tagit mycket tid, varför kommittén verkligen bör ha mandatet att rekommendera årsmötet att inte behandla motionen.

Tora Törnquist undrar om det finns möjlighet att koppla rollen som motionsberedare till rollen som samtalsledare på påverkanstorg, då de är mer konkret inblandade i behandlingen av motioner. Vidare menar hon att hon uppfattat det som att styrelsen valt att fokusera på motionskommitté och föreslår att diskussionen nu bör röra frågor som kommitténs sammansättning och styrelsen eventuella roll i den. Styrelsen instämmer.

Andreas Bokerud menar att det är viktigt att fokusera på var uppdraget kom ifrån, nämligen att många årsmötesdeltagare tyckte att det kom för många motioner som var för dåliga. Som svar på det är det lämpligt att sätta samman en grupp som kan hjälpa medlemmar med att skriva motioner. Han menar inte att styrelsen ska ingå, tror dock att de bör väljas på årsmötet och att deras mandat inbegriper möjlighet att rekommendera årsmötet att inte behandla en alltför dålig motion.

Karin Linkhorst undrar rent praktiskt om Viktor Rasch, som i sin roll som styrelsesekreterare, ser svårigheter i kontakten med motionärer och om inte dessa svårigheter kvarstår trots en motionskommitté i ryggen.

Viktor Rasch svarar att han tror att det i och med att kommittén leds av människor valda av årsmötet, som ges ett tydligt mandat, blir enklare och friare att till motionären kunna säga ”av anledning X, Y och Z behöver du ändra i din motion” och givetvis ge konstruktiv feedback, även på hur motion istället kan byggas. Han berättar att vi i nuläget måste gå på äggskal och efter varje förslag lägga till ”men du får givetvis lägga in motion i ursprungligt skick” trots att vi vet att problem kommer uppstå på årsmötet på grund av att motionen är otydlig och svårbehandlad. Ett stärkt mandat leder till att motionerna som kommer till årsmötet blir tydligare och att diskussionen kring dem kommer handla om sakfrågan, vilket ju är det viktiga. Viktor Rasch förklarar även att detta med att neka en motion givetvis handlar om att föreslå årsmötet att inte behandla, men att det är upp till årsmötet att fatta det beslutet.

Sofia Halth tycker att det Andreas Bokerud sagt om att fokusera på en grupp som hjälper medlemmar skriva motioner låter klokt, särskilt med vad Viktor Rasch berättar om behov av stöd i detta process. Hon tänker även att det kan finnas en poäng i att styrelsen ingår, för att få en bild av vilka frågor som kommer till årsmötet. Även Natasja Persson tycker det låter klokt med en grupp som har mandat att stötta medlemmarnas motionsskrivande.

Tora Törnquist tycker fortfarande inte att styrelsen bör ingå, oavsett hur direktiven för kommittén skrivs. Det är känsligt att det ens står att styrelsen är involverat i hur motioner skrivs, och tror hellre på att styrelsen kan förbättra sitt motionsarbete parallellt. Hon tycker inte heller att årsmötet ska välja årsmötesordförande, det är ett uppdrag som kräver oerhörd kompetens. Hon föreslår istället att årsmötet väljer motionsberedare, och att styrelsen väljer årsmötesordförande under hösten och att den personen också ingår i kommittén.

Elisabet Stålhane inflikar att det är årsmötet som väljer årsmötesordförande, det är formellt viktigt. Sedan ska styrelsen inte sitta med motionsberedning, vilket vore odemokratiskt.

Lisbeth Kohls instämmer i Tora Törnquists förslag att årsmötets väljer två motionsberedare, vilka även kan guida medlemmar innan de börjar skriva.

Maria Eklund undrar om möjligheten till en förslagslåda på medlemsforum, dit kommittén kan hänvisa operativa förslag, vilka sekretariatet sedan har rutin på att besvara.

Tora Törnquist uppfattar det som att ett flertal i styrelsen anser att det ska finnas en motionsberedningskommitté, med mandat att rekommendera årsmötet inte behandla en motion men inget beslutande mandat. Frågan kvarstår vilka som ska ingår, förutom en eller två från sekretariatet, vilket hon även uppfattar att det finns stöd för.

En runda visar att styrelsen tycker att motionsberedare bör väljas på årsmötet, antingen två eller tre, föreslås av valberedningen samt att styrelsen inte bör ingå. Några lyfter möjlighet att även årsmötesordförande kopplas in. Som svar på det förtydligar Michael Falk att årsmötesordförande inte har något mandat mellan årsmötena.

Även Sofia Halth instämmer, men ser problemet i uppdraget, att de valda motionsberedarna får ett svagt mandat. Det är däremot viktigt att testa. Flera i styrelsen instämmer i att det är viktigt att ge detta en chans.

Tora Törnquist lyfter även tidslinjen i detta, att då detta kräver stadgeändring kommer det träda i kraft först 2016 i och med att motionsberedarna inte kan väljas förrän nästa år. På det förklarar Viktor Rasch att årsmötet så sent som förra året höll val även efter besluten, för att ett antal val påverkades av utfall i motioner och att det är så uppdragsgruppen sett även detta. Alltså skulle motionskommittén vara aktiv redan inför nästa års årsmöte

Sofia Halth föreslår att underlaget till marsmötet även ska innehålla ett stadgeändringsförslag till att styrelsen kan välja årsmötesordföranden, samt resonemang kring detta.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens marsmöte ta fram ett årsmötesförslag inklusive stadgeändringsförslag på motionskommitté där två personer från sekretariatet och tre av årsmötet valda motionsberedare ingår, som har i uppdrag att stötta motionärer och har ett mandat att rekommendera årsmötet behandling av motionerna,

att meddela valberedningen om intentionerna och be dem att, om möjligt, presentera kandidater till motionsberedare 2015 till årsmötet 2014,

att bilägga ett stadgeändringsförslag gällande val av årsmötesordföranden, mot bakgrund av styrelsens diskussion.

§ 146 INFÖR ÅRSMÖTET

Viktor Rasch berättar kort om årsmötesförberedelserna och de delar som sekretariatet söker vägledning i, nämligen val av samtalsledare, livesändning samt direktiv för diskrimineringsombud, det senare för beslut i forum.

Vad gäller frågan hur samtalsledaren ska väljas menar Michael Falk att de bör vara aktivister. Det är en demokratisk arbetsuppgift och många från förra året skötte det bra. Hela styrelsen instämmer och gör det medskicket till sekretariatet och Andreas Bokerud påpekar att sekretariatet skulle säkert sköta det bra, men det vore känsligt- Även frågan om arvoderade samtalsledare lyftes men fann inget stöd i styrelsen.  

Sedan vad gäller livesändning behöver ett nytt beslut tas, och här förordar sekretariatet vissa ändringar mot det gamla. Bland annat genom att öka möjligheten att livesända och filma fler delar. Styrelsen förstår poängen i att vilja filma mer, bland annat då detta årsmöte kommer att innehålla en hel del festligheter som kan vara roligt att spara till eftervärlden. Samtidigt är integritetsperspektivet starkt och styrelsen uppdrar åt sekretariatet att återkomma med nytt underlag som tydlig redogör för för- och nackdelar.

Vad gäller styrelsens förslag och tankar kring seminarier berättar Viktor Rasch om de förslag som styrelsen kommer att lägga. Tora Törnquist berättar att utöver dessa har det kommit förslag på att lägga ett årsmötesförslag om adjungering. Men styrelsen har så pass många förslag redan, att hon föreslår att avvakta med adjungeringsfrågan, vilket ingen invänder mot.

Seminarier har styrelsen ett antal tankar kring. Tora Törnquist lyfter från SG Röd möjligheten till ett seminarium om distriktens roll. Lisbeth Kohls ser gärna ett seminarium kring One Amnesty, lite av en lägesrapport för att förstå svenska sektionen i det internationella sammanhanget. Sofia Halth har en tanke kring ”årsmöte 3.0” för att lyfta hur framtidens årsmöten kan se ut, delvis på grund av eventuell onlinedemokrati.

Styrelsen lyfter även vikten att årsmötet besöks av någon från IS och internationella styrelsen samt att sektionens 50-års firande framhålls. Det senare meddelar Viktor Rasch att sekretariatet har många tankar kring.

Efter detta diskuterar styrelsen frågan om förslaget till sexarbetspolicy och hur det ska hanteras på årsmötet. Sofia Halth menar att givet hur det har utvecklats i media är det viktigt att årsmötet kommer med någonting skarpt, med utgångspunkt i remissvaret som presenteras i slutet av mars. Hon ser dock en risk i att deltagarna kan lägga till eller ta bort meningar och att det i så fall vore bättre att årsmötet landar i en rad riktlinjer i frågan.

Karin Linkhorst menar att årsmötet ju kanske inte håller med om remissvaret, vilket styrelsen i så fall bör vara beredda på. Andreas Bokerud tror också att arbetet med en lång text lätt kan haverera på ett årsmöte, bättre då att fokusera på ett kortare uttalande.

Lisbeth Kohls tycker det är viktigt att det som kommer ur årsmötet inte bakbinder delegationen till Chairs Assembly utan att Sofia Halth ges ett mandat att driva och en stark uppbackning.

Styrelsen diskuterar en rad möjligheter och utmaningar i detta och Sofia Halth föreslår bildandet av en liten grupp som hanterar denna fråga separat framtill årsmötet. Tora Törnquist och Karin Linkhorst ingår gärna, tillsammans med Sofia Halth, i denna.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet i samarbete med Karin Linkhorst, Sofia Halth och Tora Törnquist ta fram förslag på hantering av sexköpsfrågan för årsmötet 2014,

att uppdra åt sekretariatet att lägga ett förslag angående livesändning av årsmötet som tar hänsyn till de speciella omständigheter för detta årsmöte och de principer som legat till grund för de tidigare förslaget i forum senast sista februari 2014.

§147 UPPFÖLJNING ÅRSMÖTESBESLUT 2012:53 INTEGRITET OCH WEBBEN

Sofia Halth berättar kort om hur och varför underlaget arbetats fram innan styrelsen går till beslut.

Beslut

att ej tillsätta den rådgivande IT-grupp som beskrivs i årsmötesbeslut 2012:53.

§148 ÖVRIGA FRÅGOR

Innehavare av teckningsrätt

Sofia Halth föredrar underlaget samt öppnar för frågor.

Beslut:

att följande personer, var för sig, äger rätt att teckna sektionens firma:

Sektionsordförande, Sofia Halth

Kassör, Maria Eklund

Generalsekreterare, Anna Lindenfors

Avdelningschef, Elisabeth Lundgren

Avdelningschef, Mikael Willborg

Avdelningschef, Dan Grundin

att följande personer var för sig vid belopp upp till 15 000 kronor, två i förening vid belopp överstigande 15 000 kronor, äger rätt att teckna sektionens bank- och postgirokonto:

Sektionsordförande, Sofia Halth

Kassör, Maria Eklund

Generalsekreterare, Anna Lindenfors

Avdelningschef, Elisabeth Lundgren

Avdelningschef, Mikael Willborg

Avdelningschef, Dan Grundin

Sekretariatsanställd, Annica Blidegård

Sekretariatsanställd, Elisabet Dunder

att återkalla alla tidigare beslut om teckningsrätt,

att inköp av varor, tjänster och inventarier regleras separat genom attestfunktionen som innehas av generalsekreteraren och avdelningscheferna,

att förklara paragrafen omedelbart justerad.

Beslut om internationella fundraisinginvesteringar

Maria Eklund föredrar underlaget. Sedan diskussionen på oktobermötet har IS klargjort vissa av de frågetecken styrelsen hade vad gäller riskhantering samt vem som blir kontraktsparten. Hon klargör även att sektionens resultaträkning och nyckeltal inte skulle påverkas.

Eva Strömberg lyfter personalens farhågor, nämligen att förslaget till sexarbetespolicyn riskerar sektionens inkomster i och med eventuellt medlemstapp, vilket gör att vi i framtiden kanske inte har samma ekonomiska buffert till frivilliga bidrag eller till denna typ av lån. Personalen diskuterade då möjligheten att använda vår starka ekonomi som påtryckning i frågan om sexarbetarpolicyn.

Lisbeth Kohls undrar om detta ska ses som en del i sektionens frivilligbidrag, varav Maria Eklund poängterar att detta ligger utanför. Maria Eklund menar även att om sektionen väljer att villkora pengar till den internationella rörelsen bör det göras via frivilligbidraget, då de definitivt påverkas av våra intäkter.

Karin Linkhorst frågar om risken i detta. Maria Eklund förklarar att endast 75 % av potten lånas ut, kvarvarande 25 % är till för att användas om någon låntagare inte kan betala tillbaka. Bedömningen är historisk och risken bedöms som liten.

Tora Törnquist vill gärna lägga till i att-satsern att det är förutsättningarna som är beskrivna i i underlaget som gäller när sekretariatet ska avgöra om framtida lån.

Sofia Halth lyfter tidsaspekten. Detta underlag och förfrågan kom väldigt nära inpå styrelsemötet, vilket hon menar är problematiskt då vi har en demokratisk process som IS bör respektera. Vidare gör hon ett medskick till sekretariatet att i framtiden kan signalera till IS att liknande måste tas i god tid. Hon menar även att hon ser en rad problem hos IS och apropå kommentaren från personalen har styrelsen tidigare diskuterat möjligheten att använda våra medel för att påverka utvecklingen internationellt och är inte främmande för det.

Maria Eklund förklarar att hon förstått att detta skulle tas på årets junimöte, men sedan kom detta från IS i och med att vad som sker på junimötet gäller för investeringar under nästa år och detta gäller för i år.

Lisbeth Kohls håller med Sofia Halth om att det är jätteviktigt att markera detta med tidsaspekten och föreslår att styrelsen avvaktar med att ta det formella beslutet till på marsmötet.

Maria Eklund, efter att ha följt diskussionen, håller med om att inte fatta beslut om detta idag. Det är en tydlig markering. Tora Törnquist instämmer men menar att det måste ske med skrivning att IS måste respektera vår demokratiska process och att vi har haft mycket jobb inför detta möte gällande sexarbetespolicyn. Elisabet Stålhane instämmer, men det gäller att särskilja sexköpsfrågan då och lägga just tryck på den.

Anna Lindenfors inflikar erfarenheter från tidigare uppdrag där liknande scenarion med utlåningar var sammankopplad med hög risk, var mycket komplicerade och hade förmåga att dra ut på tiden. Hon är förvånad över att IS bedömer risken så lågt. På detta undrar Lisbeth Kohls om det finns skäl för styrelsen att ytterligare bedöma riskerna och kraven innan beslut i mars? Maria Eklund förklarar att hon läst ett konsultationsunderlag, vilket hon kan delge styrelsen.

Styrelsen enas om att inte fatta något beslut i sak men ger ett medskick åt sekretariatet att kommunicera till IS varför inget beslut togs.

Beslut:

att bordlägga frågan till marsmötet 2014.

Gällande verksamhetsmötet

Michael Falk redogör för underlaget, vilket är en sammanfattning av de möte SG Blå haft med ansvariga på sekretariatet för att lägga grunderna för hur verksamhetsmötet ska se ut. Utifrån den diskussionen kommer sekretariatet att återkomma till forum med ett underlag för styrelsen att rösta om. Om styrelsen har ytterligare medskick inför det underlaget bör dessa komma upp nu.

Elisabet Stålhane kompletterar med att berätta att några av de punkter som finns i underlaget kom från utvärderingarna efter verksamhetsmötet. Hon förtydligar även att verksamhetsmötet och mötet för distriktsaktiva är olika möten, men hålls i samband med varandra.

Sofia Halth noterar att underlaget ser bra ut och ligger i linje med vad styrelsen tidigare diskuterat. Lisbeth Kohls kommenterar även att hon tidigare känt sig osäker på sin roll under mötet och vikten av att handlägganden av mötet förtydligas. Maria Eklund tycker att det finns en poäng i att öppna mötet för fler medlemmar. Det håller Tora Törnquist med om, hon ser gärna att fler än ”distriktsaktiva” bjuds in men ställer sig frågande till om mötet ska ledas av en extern samt menar att det kan vara förvirrande för deltagarna att få två inbjudningar. Liksom Lisbeth Kohls menar Tora Törnquist även att det behöver vara tydligare när styrelsen ska in i processen inför verksamhetsmötet.

Sofia Halth varnar att diskussionen blir väldigt detaljerad, det är viktigt att styrelsen håller sig strategisk. Hon betonar också vikten att i underlaget undersöka hur ett omarbetat verksamhetsmöte påverkar stadgarna.

Krisgruppen

Sofia Halth berättar kort om läget inom krisgruppen som finns kring frågan hur frågor sexarbetspolicyn kommuniceras. Hon har förstått att det finns en osäkerhet vad gäller kommunikationen men förklarar att hon, vid behov förankrar vid beslut, men att hon annars har mandat att representera styrelsen där. Karin Linkhorst känner förtroende men menar samtidigt att det är otryggt att ha ansvarar för en process man inte är insatt i. Styrelsen instämmer i att de känner förtroende men att de önskar löpande information, vilket Sofia Halth är tydlig med att ge mer av.

§ 149 MÖTET AVSLUTAS

Tora Törnquist avslutar mötet.

Sofia Halth

Ordförande

Tora Törnquist

Vice mötesordförande

Viktor Rasch

Sekreterare

Natasja Persson

Justerare

Förklaringar:

AI – Amnesty International

AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet

Cocoa – Common Chart of Accounts, gemensamt redovisningssystem för hela Amnestyrörelsen

CRM-system – en mer avancerad form av medlemsdatabas

F2F – Face-to-face, Amnestys värvare

Forum - Styrelsens internetforum där de diskuterar mellan mötena  

FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

GK – Granskningskommittén

GPS – Global Priority Statement, globala tvåårsplaner för hela rörelsen

GS – Generalsekreterare

GTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet

IB – International Board, den internationella styrelsen (tidigare IEC= International Executive Committe)

IS – Internationella Sekretariatet

ISP - International Strategic Plan, den internationella sexåriga verksamhetsplanen

MR – mänskliga rättigheter

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet

PKL – Postkodlotteriet

SG – Strategigrupp