Stadgeöversyn Underlag till styrelsemöte 1-2 februari 2014

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 24 januari 2014

 

Stadgeöversyn

 

Inledning

 

I underlaget om stadgeöversynen till styrelsens oktobermöte 2013 redogjorde sekretariatet för en rad utgångspunkter för översynen. Vi vill återigen peka på att syftet med översynen, enligt vår mening, primärt är att se att stadgarna överensstämmer med hur organisationen verkligen arbetar och att vi samtidigt passar på att “modernisera” och förtydliga delar av stadgarna som kan uppfattas som otidsenliga eller otydliga. Översynen ska inte vara ett sätt att göra förändringar i organisationens sätt att fungera. Sådana ändringar bör vara resultatet av separata förslag till årsmötet vars konsekvenser innebär stadgeändringar. Sekretariatet föreslår därför att frågorna hanteras i två steg enligt nedan.

 

Nytt förslag till hantering

 

De rödmarkerade och genomstrukna avsnitten är sådana som hör till översynen utifrån ovan formulerade syfte och kallas nedan stadgerevision. De blåmarkerade avsnitten föreslår vi inte ingår i förslaget till stadgerevision, utan de får, i den mån styrelsen anser det vara motiverat, utgöra separata förslag från styrelsen till årsmötet. På det här sättet tror vi att det blir enklare att kommunicera behovet av en stadgerevision och processa frågan på årsmötet, utan risk för att någon ska tro att styrelsen “bakvägen” försöker förändra organisationen genom omskrivningar av stadgarna.

 

Ett exempel: Frågan om distrikten är en väl fungerande organisationsform eller inte, är inte en fråga för stadgerevisionen, utan här blir uppgiften att i stadgarna så sakligt som möjligt beskriva hur distrikten utifrån de formella beslut som fattats genom åren ska beskrivas som organisationsstruktur. Om man inte upprätthåller denna distinktion är vi rädda att stadgerevisionen kan leda till förvirrande diskussioner på årsmötet om hur organisationen fungerar eller borde fungera i största allmänhet.

 

Vi föreslår därför att styrelsen dels lägger ett sammanhållet förslag till allmän revision av stadgarna där syftet med detta framträder tydligt, dels bestämmer sig för vilka övriga förslag till årsmötet man vill lägga som har förändring av stadgarna som konsekvens.

 

Synpunkter från remisspersoner

 

Vi har fått in värdefulla synpunkter från sex personer med stor erfarenhet av att tillämpa stadgarna i egenskap av ordförande på årsmötet och i beredningsgrupper. Flera kommentarer har rört språket i stadgarna och vi har med de förslagen ytterligare försökt modernisera och förenkla språket, utan att göra våld på innehållet.

 

Andra synpunkter har rört innehållsmässiga förändringar och i något fall har de hamnat i listan över blåmarkerade avsnitt som kan komma att utgöra separata förslag. Det finns ett stort stöd för att förenkla skrivningarna om grupper i stadgarna och inte omnämna alla enskilda typer av grupper. Det finns också många kommentarer om problematiken kring distrikten som organisationsform och det är en fråga som vi rekommenderar styrelsen behandlar separat, men av tidsskäl inte till detta årsmöte.

 

En fråga som varit uppe för diskussion i kommentarerna är stadgarnas skrivning om att grupperna självständigt utformar sin verksamhet inom ramen för sektionens stadgar. Sekretariatet har föreslagit att hela denna § 6.2, som omnämner olika former av grupper, tas bort, och tycker skrivningen om gruppernas självständighet inte längre stämmer. Om man är en egen ideell förening i form av en redovisningsgrupp har man en möjlighet att självständigt utforma verksamheten, dock inom ramen för standardstadgarna för grupper snarare än sektionens stadgar. Är man en sektionsgrupp däremot, så får man ju enbart stöd från sektionen om man arbetar med den verksamhet sektionen prioriterar. Vi föreslår dock en variant av denna “sjävständighetsförklaring”, men under § 5.2.

 

Förslaget till stadgerevision

 

Stadgar för svenska sektionen av Amnesty International

 

1. Vision och åtagande

Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. I sin strävan att uppnå denna vision åtager sig Amnesty International att utreda och agera för att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av dessa rättigheter.

 

2. Grundläggande värderingar

Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

 

3. Arbetssätt

Amnesty International riktar sig till regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra enskilda aktörer utan anknytning till staten.

 

Amnesty International strävar efter att avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna på ett noggrant, snabbt och outtröttligt sätt. Organisationen undersöker systematiskt och opartiskt fakta i enskilda fall och mönster av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Resultaten offentliggörs och medlemmar, sympatisörer och anställda utövar offentliga påtryckningar mot regeringar och andra för att stoppa kränkningarna.

 

Utöver arbetet mot specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna kräver Amnesty International att alla regeringar ska upprätthålla rättsstatliga principer och ratificera och uppfylla normer för mänskliga rättigheter. Organisationen bedriver omfattande utbildnings- och informationsverksamhet avseende mänskliga rättigheter samt uppmanar mellanstatliga organisationer, enskilda individer och alla samhällsorgan att stödja och respektera de mänskliga rättigheterna.

 

4. Verksamhet

4.1 Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan.

4.2 Svenska sektionen är en del av Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer.

4.3 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar.

4.4 Sektionen skall förse medlemsgrupper och enskilda medlemmar med aktionsfall eller ge dem andra uppgifter, som främjar arbetet för i § 1 angivet åtagande.

4.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella normer, som avses i § 1 ovan.

 

5. Medlemmar,och arbetsgrupper och distrikt

5.1 Sektionen står öppen för enskilda individer som vill arbeta för Amnesty Internationals åtagande. Medlem blir man genom att erläggabetala av årsmötet beslutad avgift. Styrelsen har rätt att i särskilda fall utesluta en medlem. Styrelsens beslut om uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. En medlem som uteslutits av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

5.2. Till sektionen finns anslutna arbetsgrupper. En grupp kan välja att vara en egen juridisk person i form av en ideell förening eller vara direkt underställd svenska sektionen.Grupper som är egna juridiska personer ska anta av sektionsstyrelsen beslutade standardstadgar och utformar självständigt sin verksamhet inom ramen för dessa standardstadgar.Varje arbetsgrupp som valt att vara en egen juridisk person skall erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift.Varje arbetsgrupp skall fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om enarbetsgrupp ejinte fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen. Styrelsens beslut om upplösning skall fattas med 2/3 majoritet. ArbetsGrupp som upplösts av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

5.3 Vid en grupps nedläggning skall efter avvecklingen dess resterande tillgångar tillfalla svenska sektionen.

5.4 Sektionen är geografiskt indelad i distrikt.Ett distrikt är alltid en egen juridisk person i form av en ideell förening. Distrikten ska anta av sektionsstyrelsen beslutade standardstadgar och utformar självständigt sin verksamhet inom ramen för dessa standardstadgar. För stöd och service till distriktets grupper och samordnande av verksamheter inom distriktet tillsätts ett eller flera distriktsombud.

 

6. Organisation

6.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt,och f) anslutna grupperarbetsgrupper och g) samordnings- och specialgrupper.

6.2 Arbetet för i § 1 angivet åtagande utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet. Till stöd för arbetsgruppernas verksamhet kan styrelsen tillsätta samordnings-, aktions- och andra specialgrupper. Om en samordnings-/specialgrupp eller enskild medlem i sådan grupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om samordnings-/specialgruppens eller den enskilde medlemmens verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen eller utesluta enskild medlem ur gruppen. Styrelsens beslut om upplösning/uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. Samordnings-/specialgrupp som upplösts av styrelsen eller medlem som uteslutits ur samordnings-/specialgrupp har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

6.3 För stöd och service till distriktets grupper, samordnande av verksamheter inom distriktet och för distriktets representation i budgetprocessen tillsätter varje distrikt årligen genom val ett eller flera distriktsombud.

6.24 Årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet. Styrelsen har rätt att inteckna, belåna eller avyttra fast egendom som tillhör sektionen.

6.35 För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och medlemmar skall sektionen upprätthålla ett sekretariat, som leds av en generalsekreterare utsedd av styrelsen.

 

7. Årsmöte

7.1 Sektionens årsmöte skall hållas senast den 15 maj på tid och plats som styrelsen bestämmer.

7.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden och styrelsens förslag ochsamt nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till, eller på annat sätt göras tillgänglig för, medlemmarna senast tolv veckor före årsmötet.

7.3 Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner. Årsmötet är inte heller skyldigt att behandla förslag från styrelsen som har beslutats efter att årsmöteshandlingarna har gjorts tillgängliga enligt 7.4. Årsmötet kan dock under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp sent inkomna motioner eller tillgängliggjorda förslag till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner.

7.4 Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare samt göras tillgängliga för medlemmarna senast fyra veckor före årsmötet:

- styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisningsektionens årsredovisning

- svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisningårsredovisning

- revisorernas berättelser avseende sektionen respektiveAmnestyfonden

- förslag till dagordning och arbetsordning

- i förekommande fall motioner som inkommit inom föreskriven tid samtstyrelsens yttranden över dessa

- i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan

- styrelsens övriga förslag

- granskningskommitténs rapport om det föregående årets verksamhet

- valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen)

- distriktens förslag avseende valberedningen

7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna:

- upprättande av röstlängd

- fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning

- val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) två diskrimineringsombud

- sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen

- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen

- fondstyrelsensAmnestyfondens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden

- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsenAmnestyfondens styrelse

- val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år

- val av fondstyrelse Amnestyfondens styrelse: a) sju ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av fyra ena året och tre andra året och b) tre suppleanter för en tid av ett år

- val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant

- val av revisorer för sektionen resp Amnestyfonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor

- val av valberedning: a) fem ordinarie ledamöter, varav en sammankallande som utses internt och b) en suppleant

- beslut om beredningsgrupperform

- val av a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppenfunktionärer till beslutad beredningsform

- motioner och styrelsens förslag

- medlemsavgifternas storlek

7.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet.

7.7 Förtroendevalda i ett organ som väljs av årsmötet (sektionens styrelse, Granskningskommittén och valberedningen) får maximalt tjänstgöra i en sammanhängande period av sex år. Därefter måste ett uppehåll göras på minst två år för att kunna omväljas till samma organ. Vid val av ordförande och kassör gäller dock en sammanhängande mandatperiod i styrelsen om totalt åtta år, varav maximalt sex år som ordförande eller kassör.

 

8. Extra medlemsmöte

8.1 Extra medlemsmöte hålleshålls, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra medlemsmöte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts.

8.2 Kallelse till extra medlemsmöte skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast tre veckor före mötet. Styrelsens förslag till dagordning och övriga handlingar ska bifogas kallelsen.

8.3 Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grupper, distrikt och mötesdeltagare senast tre veckor efter extra medlemsmöte.

 

9. Beslut vid årsmöte och extra medlemsmöte

9.1 Årsmöte respektive extra medlemsmöte är beslutsmässigt när kallelse skett enligt stadgarna.

9.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagtbetalat medlemsavgift för innevarande eller föregående år. För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordraskrävs att medlemmen erlagtbetalat av styrelsen fastställd årsmötesavgift. Anmälan till årsmötet skall ske tillsenast den dag som styrelsen fastställt som senastesista anmälningsdag. I händelse av att flera anmält sig till årsmötet före sista anmälningsdag än vad som av praktiska skäl kan tas emot av årsmötesarrangörerna, ges tidigare anmälda förtur framför senare anmälda. Dock skall alltid minst en deltagare från varje arbetsgrupp garanteras deltagande, förutsatt att anmälan inkommit i tid.

9.3 De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i sektionens styrelse respektiveAmnestyfondens styrelse har inte rösträtt i fråga om styrelseledamöternas ansvarsfrihet.

9.4 Vid årsmöte respektive extra medlemsmöte avgörs frågor som gäller bordläggning till nästa årsmöte,ochev. behandling av för sent inkomna motioner eller stadgeändring med 2/3 majoritet. Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte och måste fattas med 2/3 majoritet. Upplösning av sektionen avgörs med 4/5 majoritet av två på varandra följande årsmöten. Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet. Om votering är begärd sker denna öppet, utom vid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal gäller den mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör.

9.5 Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. Ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer.

 

10. Styrelse

10.1 Styrelsen består av ordförande, kassör och ytterligare sex ordinarie ledamöter, två suppleanter samt personalrepresentant med personlig ersättare. Personalrepresentanten har närvaro- och yttranderätt.

10.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval.

10.3 Personalrepresentanten och dess suppleantersättare väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. Personalrepresentanten deltar ejinte i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller i styrelsens beredning och beslut i frågor som kommer att förhandlas med de fackliga organisationerna. Personalrepresentanten deltar ejinte heller i beredning, beslut och uppföljning av de tjänstetillsättningar som styrelsen ejinte delegerat.

10.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden.

10.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt.

10.6 För styrelsebeslut fordras att minst fyra närvarande ordinarie ledamöter är ense. Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder.

10.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter.

10.8 Styrelsen äger att till sigkan adjungera en eller flera personer utan rösträtt.

10.9 Styrelsen äger attkan inom sig utse arbetsutskottgrupper.

10.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma.

10.11 Styrelsen ska ta fram en arbetsordning som beskriver hur arbetet i styrelsen bedrivs och är organiserat.

 

11. Svenska Amnestyfonden

11.1 För Svenska Amnestyfonden gäller särskilda stadgar.

 

12. Förvaltning och revision

12.1 Sektionens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår.

12.2 Styrelsens förvaltning och sektionens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den granskningskommitté som utsetts av årsmötet. Dessa har rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör sektionens verksamhet och ekonomi.

12.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom tolv veckor efter verksamhetsårets utgång.

 

13. Stadgeändringar

13.1 Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara styrelsen tillhanda tio veckor före årsmötet och skall med styrelsens yttrande utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet.

13.2 Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte. Sådant beslut skall för att vara giltigt fattas med 2/3 majoritet.

 

13.14. Uteslutning ur Amnesty International samt avveckling och upplösning av svenska sektionen

14.1 Sektionen kan genom beslut av internationella styrelsen (International BoardIEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee.)

14.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International.

14.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av årsmötet under förutsättning att förslaget utsänts till eller på annat sätt gjorts tillgängligt föralla medlemmarna senast tolvfjorton veckor före mötet.

14.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av två årsmöten i följd.

14.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål som överensstämmer med Amnesty Internationals vision och åtagande varom beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet, och handlingar av hemlig natur förstöras.



Blåmarkerade avsnitt som kan föranleda förslag från styrelsen

 

Ska yttra sig över inkomna motioner eller inte?

 

7.3 Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner. Årsmötet är inte heller skyldigt att behandla förslag från styrelsen som har beslutats efter att årsmöteshandlingarna har gjorts tillgängliga enligt 7.4. Årsmötet kan dock under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp sent inkomna motioner eller tillgängliggjorda förslag till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner. (Här har det tidigare förts diskussioner om man bör ändra detta till att styrelsen “kan” eller “bör” lämna yttranden.)

 

Sekretariatets kommentar: Här är det helt upp till styrelsen om och hur man vill förhålla sig till att yttra sig över inkomna motioner. Sekretariatet har ingen åsikt, men kan konstatera att styrelsen ibland tolkat den nuvarande skrivningen i stadgarna så att även frasen “Styrelsen avstår från att yttra sig över motionen” kan tolkas som ett yttrande.

 

Vägval: Lämna texten oförändrad eller argumentera för förändring till mjukare “kan” eller “bör”.

 

Vem bör besluta om medlemsavgifternas storlek?

 

7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna:

- upprättande av röstlängd

- fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning

- val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) två diskrimineringsombud

- sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen

- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen

- fondstyrelsensAmnestyfondens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden

- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsenAmnestyfondens styrelse

- val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år

- val av fondstyrelse Amnestyfondens styrelse: a) sju ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av fyra ena året och tre andra året och b) tre suppleanter för en tid av ett år

- val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant

- val av revisorer för sektionen resp Amnestyfonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor

- val av valberedning: a) fem ordinarie ledamöter, varav en sammankallande som utses internt och b) en suppleant

- beslut om beredningsgrupperform

- val av a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppenfunktionärer till beslutad beredningsform

- motioner och styrelsens förslag

- medlemsavgifternas storlek (Alternativt tas denna pinnsats bort helt ur stadgarna.)

 

Sekretariatets kommentar: När det gäller pinnsatsen “avgifternas storlek”, syftar den historiskt på både gruppavgiften och medlemsavgifterna (hel- resp delbetalande), nu syftar den bara på medlemsavgifterna. Vill man ha kvar pinnsatsen föreslår sekretariatet att man skriver i klartext att det är “medlemsavgifternas storlek” det handlar om (inte årsmötesavgiften eller någon annan avgift). Här föreslår dock sekretariatet att ta bort pinnsatsen helt, eftersom det i nuvarande system med medlemsavgifter via autogiro för helbetalande medlemmar är en komplicerad teknisk/administrativ apparat att ändra medlemsavgiften och det skulle underlätta om detta kunde beslutas av styrelsen utifrån underlag från sekretariatet. Dessutom har den lilla gruppen delbetalande medlemmar (ca 0,2% av hela medlemskåren) genom åren omfattat fler grupper än den nuvarande (personer under 20 år), t ex heltidsstuderande, arbetslösa och pensionärer. Om styrelsen fattade beslut om medlemsavgiften skulle sekretariatet mera flexibelt kunna fundera på om och hur även den lägre avgiften kunna användas mer riktat för att få nya medlemmar inom olika grupper.

 

Vägval: Lämna texten oförändrad, eller lägg ett förslag om att det är styrelsen som ska besluta om medlemsavgifterna.

 

Under vilka former bör extra medlemsmöte kallas och hållas?

 

8.1 Extra medlemsmöte hålleshålls, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra medlemsmöte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts.(Man bör eventuellt se över hur många medlemmar resp grupper som krävs för att fatta beslut om extra medlemsmöte, samt om det i stadgarna ska anges en tid inom vilken det extra medlemsmötet ska äga rum när de formella kraven uppnåtts.)

 

Sekretariatets kommentar: Sekretariatet har ingen åsikt i frågan om detta bör ändras eller inte, men här finns en möjlighet att stärka medlemmarnas inflytande (eller minska styrelsens om man vill se det så) i samband med extra medlemsmöte. Extra medlemsmöte har bara hållits vid ett tillfälle i svenska sektionens historia, 1999, så det är inget vanligt förekommande fenomen. Att minst hälften av grupperna krävs för att begära det verkar rimligt och möjligt utifrån ett aktivistperspektiv, däremot är det inte sannolikt att man någonsin skulle kunna få ihop drygt 33 000 medlemmar (minst en tredjedel) för att kräva extra medlemsmöte. På denna punkt skrevs stadgan när sektionen i princip bara hade aktiva medlemmar. Den andra frågan vi väcker rör styrelsens möjlighet att förhala ett beslut om extra medlemsmöte. I sektionens stadgar ges för närvarande utrymme att i princip ordna ett extra medlemsmöte när som helst, underförstått dock senast före nästa ordinarie årsmöte.

 

Vägval: Lämna texten oförändrad, eller lägg ett förslag som innebär att man ändrar villkoren för hur många grupper och medlemmar som krävs för att begära extra medlemsmöte och/eller inom vilken tid ett extra medlemsmöte måste äga rum.

 

Ytterligare synpunkter från styrelsen

 

Årsmötesavgiften - ska den finnas kvar?

 

9.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagtbetalat medlemsavgift för innevarande eller föregående år. För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordraskrävs att medlemmen erlagtbetalat av styrelsen fastställd årsmötesavgift.

 

Sekretariatets kommentar:Sekretariatet har alltid argumenterat för att man gärna ser att årsmötesavgiften som omnämns i stadgarna (§ 9.2) finns kvar, men sätts till en “symbolisk” nivå. Erfarenheten visar att det är mycket svårt att förutsäga antalet deltagare om man inte har någon form av formell anmälan som bekräftas av en inbetalning. Vi har inte heller velat införa regler av typen “Årsmötet är gratis, men i den händelse du är anmäld men inte dyker upp kommer vi att debitera dig 300 kr”. Sådant förekommer i flera organisationer och sammanhang, men det tycker vi inte är bra. Frågan om att slopa årsmötesavgiften var uppe i form av en motion 2010, men röstades då ner.

 

Vägval: Lämna texten oförändrad, eller lägg ett förslag som innebär att årsmötesavgiften tas bort, alternativt ändras.

 

Vilka bland personalen ska kunna utses till personalrepresentanter?

 

10.3 Personalrepresentanten och dess suppleantersättare väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International.

 

Sekretariatets kommentar: När det gäller vilka som kan utses till personalrepresentanter (§ 10.3) har sekretariatet ingen synpunkt. Denna skrivelse har funnits länge i stadgarna, den förändring som skett i “modern tid” (2001) är att personalrepresentanterna inte längre har rösträtt. Det verkar rimligt att lyfta denna fråga med styrelsens personalrepresentanter om styrelsen vill diskutera en förändring.

 

Vägval:Lämna texten oförändrad, eller lägg ett förslag som innebär en förändring av vilka bland personalen som kan utses till personalrepresentanter.

 

Specifikt förslag som kommit från remisspersonerna

 

Måste man skicka ut årsmötesprotokollet?

 

7.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet.

 

Förslag: Att av kostnadsskäl inte behöva skicka protokollet per post utan att det görs tillgängligt på sektionens hemsida inom föreskriven tid. På ett par andra ställen i stadgarna finns skrivningen “eller på annat sätt göras tillgängliga”, vilket i princip innebär webben som kanal.

 

Vägval:Lämna texten oförändrad, eller lägg ett förslag som innebär att det räcker med att göra årsmötesprotokollet tillgängligt (via hemsidan) senast tio veckor efter årsmötet.

 

Sammanfattning

 

Sekretariatet föreslår att styrelsen lämnar ett sammanhållet förslag till årsmötet om revision av stadgarna utifrån att dessa bättre ska spegla sektionens faktiska verksamhet samt språkligt uppdateras.

 

Sekretariatet föreslår att styrelsen lämnar x förslag till årsmötet om förändringar av verksamheten som får konsekvenser för stadgarna enligt ovan. Hur många förslag som är lämpligt att lägga har sekretariatet ingen synpunkt på.