Punkt: 8.5 Onlineröstning Underlag till styrelsemöte 9-10 december 2016

Till: styrelsen

Från: sekretariatet

Datum: 2016-12-25

Punkt: 8.5 Onlineröstning

DISKUSSONSUNDERLAG

Bakgrund

I demokratiutredningen 2012 står följande rekommendationer:

• Styrelsen bör vidare utreda möjligheterna att genomföra val av styrelse online med resultatet att styrelsen för sektionen väljs av betydligt fler medlemmar och därmed har större legitimitet och tydligare mandat.

• Årsmötets beredningsgrupper bör ta med och beakta resultat från förberedande diskussioner online, samt åsikter som kommer in via den interna hemsidan under årsmötets gång.

• Tänkbara alternativ för en framtida utveckling skulle kunna vara antingen att öppna upp för flera beslut över webben, alternativt möjlighet att låta deltagare som följer mötet online vara med i diskussioner och omröstningar. Båda dessa alternativ ligger dock längre fram i tiden och är beroende av hur ett webbaserat val av styrelse och deltagandet i förberedande diskussioner faller ut.

Därefter har sekretariatet utrett frågan om onlineval och anlitat Betahaus för att utveckla applikation VoteIT så att den skulle passa Amnestys behov. VoteIT är en applikation som erbjuder en helhetslösning för att hålla årsmöten online. Den utveckling Amnesty bekostade handlade främst om att anpassa VoteIT till mobiltelefoner och surfplattor. En konsult var anställd på Amnesty under sex månader och genomförde utvecklingen.

På årsmötet 2015 infördes onlineröstning för förtroendevalen. Därefter genomfördes ett liknande onlineval på årsmötet 2016.

Inför årsmötet 2016 uppdagades att det inte går att genomföra onlinevalen i enlighet med Amnestys rösttradition, det vill säga att inte ställa valen mot avslag. Det visade sig också att det rådde oenighet om hur valen skulle genomföras om det tillkom kandidater utanför valberedningens förslag. Årsmötet beslutade därför att om det inkom nomineringar utöver valberedningens förslag skulle årsmötet frångå onlineval och återgå till det traditionella sättet att genomföra valen på. Detta var förberett då det i årsmötesmapparna fanns röstkort för detta ändamål. Det inkom dock inga fler nomineringar och omröstningen kunde hållas online. Det gick alltså bra att genomföra valen på årsmötet 2016, men tillvägagångssättet är ingen hållbar lösning för framtiden.

Sektionens stadgar

Den paragraf i stadgarna som reglerar val av bland annat förtroendevalda lyder som nedan. Andra regleringar av förtroendevalen kan styrelsen föreslå årsmötet i den så kallade arbetsordningen för årsmötet.

9.4 [...] Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster.

Övriga frågor avgörs med enkel majoritet. Om votering är begärd sker denna öppet,
utom vid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal gäller den
mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då
lotten avgör.

Problematiken med tidigare onlineval

1. På årsmötet 2015 och 2016 har det inte gått att rösta “avslag” online. Det har medfört en otydlighet då valen online, såsom sekretariatet uppfattar det, bör ställas mot avslag för att det ska gå att påvisa att det har genomförts ett val, antingen med absolut eller enkel majoritet. (Ex. ponera att två personer kandiderar till ordförandeposten. Ordförandeposten ska väljas med absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av avgivna röster. Det är 40 personer som är röstberättigade. 19 väljer kandidat A och 8 kandidat B, övriga 13 väljer att lägga ned sina röster då det är det enda alternativ som återstår om en inte stödjer någon av kandidaterna. Enligt stadgarna har då kandidat A vunnit. Hade däremot alternativet “avslag” funnits hade ingen av kandidaterna vunnit, vilket då också avspeglar vad de röstberättigade tyckte. I ett val med enkel majoritet skulle A ha vunnit ovan nämnda omröstning. Men om A hade fått 18 röster, kandidat B hade fått 3 röster och alternativet avslag hade fått 19 röster, då hade utgången av det valet blivit avslag.)

2. På årsmötet 2015 och 2016 har onlinevalen genomförts under en sammanhållen tidsperiod av 24 timmar. Det har omöjliggjort att en och samma kandidat kan ställa upp till flera förtroendeposter. Ponera att en person först och främst vill kandidera till ordförande, i andra hand till ordinarie ledamot och i tredje hand till suppleant. Detta går inte om onlinevalet är upplagt som en sekvens. Dels i och med att ordförandevalet ska väljas med absolut majoritet, dels därför att det online-system vi för nuvarande använder inte klarar av den typen av rangordning. (Sekretariatet har ännu inte undersökt om det finns något annat system som gör det.)

Alternativa röstförfaranden

1. Listval

I ett listval måste alla som ställer upp för val till exempelvis styrelsen kandidera till en särskild post och väljas i grupp. Ordförandevalet måste göras separat då det i stadgarna kräver absolut majoritet. Om det inkommer nomineringar utöver valberedningens förslag går det att göra fler listor/grupper. Medlemmarna väljer därefter vilken lista/grupp de röstar på, alternativt väljer att rösta avslag.  

Fördelar
Sekretariatet ser inga fördelar med detta alternativ till röstmodell.

Nackdelar
Den som väljer att nominera en person till styrelsen måste också specificera till vilken post hen ska kandidera samt bestämma vem i valberedningens förslag som ska exkluderas i det egna förslaget.

2. Seriella val

Valen delas upp i tidssekvenser som möjliggör att en person kan kandidera till olika poster i en viss ordning. Till exempel; i första hand ordförande, i andra hand ordinarie ledamot i tredje hand suppleant. Valet av ordförande förrättas först. De röstberättigade medlemmarna väljer bland de som kandiderar alternativt väljer avslag eller lägger ner sin röst. Därefter förrättas val av ordinarie ledamöter och sist sker val av suppleanter.
Fördelar
En och samma person kan kandidera till olika poster i en viss rangordning.

Nackdelar
Valet måste delas upp i sekvenser. Det innebär att de medlemmar som vill rösta måste gå in i systemet vid tre tillfällen. I plenum kan detta ske på ett organiserat sätt, men medlemmar som deltar på distans måste själva hålla reda på vilka tider det är som gäller för de olika valen. Hur detta går till behöver vara väl beskrivet i styrelsens förslag till årsmötets arbetsordning och även kommuniceras till medlemmarna på andra sätt.

3. Val med fysiska röstkort (ej online)

Valen förrättas med fysiska röstkort. Det är bara de röstberrättigade medlemmar som deltar på årsmötet som kan delta i valet av förtroendevalda.

Fördelar
Det riskerar inte att uppstå några tekniska fel. Valet kan ske vid ett och samma tillfälle, med de olika posterna i tur och ordning.

Nackdelar

Det tar tid att bygga upp ett intresse för att delta i omröstningar online, att ta bort den möjligheten nu efter två år med onlineval kan försena den processen. Eftersom “årsmötet online” är en fråga som ingår i översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin kan det också finnas ett symbolvärde i att inte frångå val av förtroendevalda online innan beslut om framtida årsmöteslösningar har fattats. (Att möjliggöra att delar av årsmötet sker online behöver dock inte vara kopplat till förtroendevalen utan kan till exempel  lösas med att införa en förberedande motionsberedning online. Se förslag nedan.

Förberedande motionsberedning

Sekretariatet har under hösten sett över vilka förbättringsåtgärder gällande motionsberedningen som kan göras inför årsmötet 2017. Sekretariatet föreslår bland annat att som en del av översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin öppna upp för en förberedande motionsberedning online där medlemmarna ges möjlighet att diskutera motionerna och lägga alternativa förslag. Tanken är att eventuella nya förslag ska inkluderas på påverkanstorgen i samband med årsmötet. Det här förslaget bygger på att det i årsmötesutvärderingen finns flera kommentarer om att det vore bra att kunna diskutera motionerna online, som ett stöd till påverkanstorg och annan beredning. Bland annat som ett led i att öka tillgängligheten för dem som har svårt att delta fullt ut under påverkanstorgen. Genom att införa möjligheten att påbörja motionsberedningen online blir det också möjligt att i arbetet med översynen ha mer underlag och erfarenheter att utgå ifrån när arbetsgruppen ska ta fram nya förslag kring huruvida "årsmötet online" ska utvecklas eller avvecklas.

Sammanfattning

Styrelsen har alltså tre alternativ vad det gäller förtroendevalen på årsmötet 2017; listval, seriella val eller val med fysiska röstkort för dem som är på plats i plenum.

Med det här underlaget vill sekretariatet informera styrelsen om att det är dessa valmöjligheter som finns och öppna upp för styrelsens diskussion kring detta. Då alla tre förslagen kräver en förändring av de senaste två årens röstförfarande är sekretariatet medvetet om att ett beslut om röstförfarandet kan kräva en längre diskussion inom styrelsen. Sekretariatet lägger därför fram detta diskussionsunderlag till decembermötet så att styrelsen kan påbörja diskussionen, vid behov ha tid till fortsatt diskussion i styrelsens forum och därefter fatta beslut på styrelsens februarimöte.

Sekretariatet förordar alternativ två, dvs seriella val, då det har flest likheter med det röstförfarande som använts i förtroendevalen 2015 och 2016. Sekretariatet ser inte heller några större problem med att återgå till att förrätta förtroendevalen med fysiska röstkort i plenum då medlemmarna under 2015 och 2016 inte har visat något större intresse av att delta i förtroendevalen på distans. Sekretariatet ser dock att det kan ge vissa negativa konsekvenser i form av symbolvärde om styrelsen beslutar att helt frångå online-lösningar för årsmötet, i och med att detta är ett område som ingår i den kommande översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin. Förslag till beslut om att införa en förberedande motionsberedning online finns i underlaget 8.3 Struktur för motionsprocess och styrelsens motionsyttrande/förslag till årsmötet. I den frågan behöver sekretariatet få ett styrelsebeslut på decembermötet för att möjliggöra en eventuell förankring och kommunikation med medlemmarna.