Decembermötet 2016 Protokoll från 9-10 december 2016

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 9-10 DECEMBER 2016

 

Tid: Fredag 18.00-19.30, lördag 08.30-15.00

Plats: Fredagen: UK Section, London, Lördagen: Thistle City Barbican hotel, London

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Staffan Johansson
Justerare: Ulrika Westerlund


Närvarande

Amanda Jackson

Anders Hällbom

Anna Skantze, suppleant

Karin Linkhorst

Lars Gäfvert

Mårten Rosander, kassör

Nina Vollmer, suppleant

Staffan Johansson

Tora Törnquist, ordförande

Ulrika Westerlund

 

Frånvarande

Karin Linkhorst

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors, generalsekreterare

Elisabeth Lundgren, avdelningschef (§ 104-116 Ej §111)

Katja Lefwert (§ 104-116 Ej §111)

Lina Jakobsson, styrelsesekreterare

Ludwig Kjellström

Peter Kvist, avdelningschef

Sofia Fjellestad, avdelningschef f (§ 104-116 Ej §111)



§ 91. MÖTET ÖPPNAS
Tora Törnquist förklarar mötet öppnat.



§ 92. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Styrelsen beslutar

 

att under punkten övriga frågor lägga till frågan om jäv och att med detta tillägg fastställa
dagordningen i enlighet med förslaget.



§ 93. VAL AV JUSTERARE

Styrelsen beslutar

 

att välja Ulrika Westerlund till justerare för detta protokoll.



§ 94. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 22-23 OKTOBER 2016

Styrelsen beslutar

 

att lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 22-23 oktober 2016 till handlingarna.



§ 95. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar och går igenom de beslut som föreslås stängas.  

 

Styrelsen påpekar att det i kommentarerna till § 92 (2014) Åtgärdsplan till core standards står att sekretariatet ska lägga upp sektionens självskattning gällande core standards i styrelsens forum inför decembermötet, men att detta inte har gjorts.

Sekretariatet svarar att rapporteringen i princip är klar och att dokumentet kommer att läggas upp i styrelsens forum veckan efter styrelsemötet.

 

Styrelsen ber sekretariatet att återkomma i styrelsens forum om en ny tidsplan för miljöpolicy § 97 (2015) Tidsplan för miljöpolicy.

 

Sekretariatet informerar styrelsen om att grupp 174 i Ystad är nedlagd och att § 19 (2016) Rapport från sekretariatet därmed kan stängas.

 

Se bilaga 1 för lista på genomförda beslut som stängs på mötet.



§ 96. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTE

Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens oktobermöte till handlingarna.



§ 97. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

  • Per Capsulam-beslut gällande förslag till årsmötesordförande 2017

Styrelsens beslut 2016-12-02

att föreslå årsmötet att välja Hanna Roberts och Stefan Johansson till årsmötesordförande för årsmötet 2017

 

  • Per Capsulam-beslut gällande svenska Amnestys effektrapport för 2015

Styrelsens beslut 2016-12-02

att godkänna svenska Amnestys effektrapport för 2015.



§ 98. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar och går igenom aktuella frågor på sekretariatet.

 

Styrelsen ber sekretariatet om en utförligare redogörelse av vad det nya SRM-systemet kommer att kunna leverera. Sekretariatet lovar att återkomma till styrelsen med mer information i styrelsens forum och/eller genom en dragning på lämpligt styrelsemöte.



§ 99. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.

§ 100. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ

Lars Gäfvert informerar styrelsen om att AIK har tillsatt Anton Lidström som sammankallande för AIK.



§ 101. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Anders Hällström och Nina Vollmer ger en uppdatering från arbetsgruppen och berättar att en avsiktsförklaring för processen ska diskuteras på arbetsgruppens nästa möte.



§ 102. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Anna Lindenfors och Tora Törnquist föredrar.

 

  • Ny strategi för individfall under framtagande

Sekretariatet informerar styrelsen om att svenska sektionen är representerade i den internationella arbetsgrupp som ska arbeta med nya strategin för individfall.

 

  • RAG - Regional Advisory Group

Efter senaste RAG-mötet delade Anna sina reflektioner kring bl.a kommunikationen inom och mellan regioner med mailinglistan för sektionernas generalsekreterare. Det blev en hel del diskussioner kring ämnet och Anna Lindenfors tog därefter upp ämnet också med AIS som i sin tur har diskuterat frågan med ordförande i internationella styrelsen. Frågan kommer nu att diskuteras under CADF 2017.

 

Styrelsen framför att sekretariatet, i samband med att den internationella styrelsen ser över rutinerna kring “contentious policies”, behöver se över den svenska sektionens rutiner för hur styrelsen informeras om aktuella policyer och policybeslut som fattas av den internationella styrelsen.  

 

  • European Chairs meeting

I februari kommer det att hållas ett ordförandemöte i Berlin. Tora Törnquist kommer att delta på mötet.



§ 103. ARBETSGIVARFRÅGOR

Styrelseintern punkt som inte protokollförs.



§ 104. PLANERINGSSYSTEMET

Anna Lindenfors föredrar.                

 

Planeringssystemet består av tre faser; hur sektionen förbereder, planerar och följer upp verksamheten. Under hösten har sekretariatet fokuserat på att utveckla strukturen för planeringsfasen, eftersom den strukturen behövts inför planeringen av 2017-2019 års verksamhet. De andra faserna kommer att fortsätta utvecklas under 2017. Utgångspunkten har varit att skapa en process som är bra, tydlig och anpassad till Amnestys behov, utan att kräva onödigt mycket administration.

 

När det går att utvärdera en hel årscykel kan vissa justeringar behöva göras vad det gäller såväl formen som indikatorerna. Det är först då det till exempel går att se om nuvarande indikatorer mäter det som behövs för att sekretariatet och styrelsen ska kunna göra ett mer omfattande analysarbete som leder till beslut som utvecklar verksamheten i rätt riktning.

 

Vad det gäller målnivåer är tanken att verksamhetsmålen ska uttrycka vad Amnesty har för avsikt att uppnå under de närmaste tre/fyra åren. Dessa mål ska bestå under hela perioden då det krävs minst tre/fyra år för att uppnå MR-mål på en strategisk nivå. Under de strategiska målen finns information i form av bland annat huvudaktiviteter som visar vad som är tänkt att genomföras det närmaste året och indikatorer. Den ettåriga budgeten visar också vad som kommer att vara prioriterat att genomföra det kommande året. Det finns en intention att framöver hitta sätt att tydligare koppla budgeten till verksamhetsplanen. Den stora skillnaden från tidigare år är att det från och med 2017 inte kommer att finnas en underliggande målnivå med ettåriga mål. Den verksamhet som planeras på årsbasis ska istället relatera till de tre/fyraåriga verksamhetsmålen.

 

Formfrågor

På oktobermötet var styrelsen kritisk till att använda begreppet “verkningsfullt” i målformuleringarna. Sekretariatet har diskuterat frågan och landat i att föreslå att begreppet, trots styrelsens invändningar, ska användas. Sekretariatet menar att det är ett sätt att visa inriktningen i förhållande till de förväntade effekterna, vad sektionen vill med till exempel påverkansarbetet. Mål ska vara mätbara och visa vad verksamheten leder till. Därför har sekretariatet valt att använda begreppet “verkningsfullt” när det handlar om sektionens eget arbete och “effektivt” när det handlar om vad sektionen vill bidra till gällande de internationella målen.

 

Delar av styrelsen påpekar att en uppföljning av de förväntade effekterna visar om arbetet har lett till det som var meningen att det skulle leda till, men det visar inte vad som gjorts eller om arbetet varit omfattande, vilket också är meningsfullt att följa upp. Delar av styrelsen framför att det är relevant att både följa upp om det som var planerat verkligen har genomförts (verksamhetsmål) och om de genomförda insatserna har lett till de effekter som var tänkta (effektmål). Andra i styrelsen påpekar att mätbarheten av vad som gjorts finns i indikatorerna och i uppföljningen av dessa samt att det bör räcka för att styrelsen ska kunna följa om den planerade verksamheten genomförs.

 

Sekretariatet svarar att de förstår att det är viktigt för styrelsen att se om sekretariatet genomför det arbete som planerats. Risken med att byta ut “verkningsfullt” till “omfattande” (som delar av styrelsen föreslår) kan dock medföra att fel saker mäts. Förväntade resultat kan uppnås utan att arbetet varit omfattande, men om målet uttrycker att arbetsinsatserna ska vara just omfattande kan det medföra att verksamhetsmålet inte uppnås trots att resultaten har uppnåtts.

 

Styrelsen enas om att behålla “verkningsfullt” i målformuleringarna och att våren 2018 utvärdera om det går att följa upp verksamheten på ett tillfredställande sätt med dessa målformuleringar.

 

Målnivåer

Styrelsen påpekar att den nya formen av tre-/fyraårig verksamhetsplaner där styrelsen inför varje nytt år kan revidera den befintliga planen men inte antar en fristående ettårsplan med separata mål, innebär en förändring som kräver att styrelsen delegerar de ettåriga verksamhetsplanerna till generalsekreteraren.

 

Mål

Styrelsen framför att det inte finns ett egenvärde i att ha ett helt mål (mål sex) som handlar om att ha ett starkt sekretariatet. Styrelsen framför att “stärkt sekretariat” ska tas bort i målformuleringen av mål sex.

 

Styrelsen framför att de behöver bättre verktyg för att prioritera verksamheten och efterfrågar en översikt av de stora frågor sekretariatet arbetar med under året samt hur mycket resurser de tar i anspråk.

Anna Lindenfors svarar att sekretariatet har intentionen att ta fram en sådan översikt.

 

Styrelsen beslutar

 

att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens marsmöte 2018 ta fram ett diskussionsunderlag om uppföljning av formfrågor relaterade till planeringssystemet;

 

att anta den ovan beskrivna strukturen för målformulering och beslutsnivåer avseende styrelse och generalsekreterare och i och med det delegera beslut om ettåriga operativa planer till generalsekreteraren.



§ 105. VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019

Styrelsen diskuterar olika frågor kring verksamhetsplanen som besvaras av sekretariatet. Styrelsen framför att de tycker verksamhetsplanens innehåll är bra och att de frågor som är viktiga för svenska sektionen, men som inte ryms inom de strategiska målen, lyfts in på ett tillfredställande sätt.

 

Anders Hällbom deltar inte i beslutet om verksamhetsplan på grund av potentiell intressekonflikt, då hans arbetsgivare hanterar frågor kring utsatta EU-migranter vilket också berörs i verksamhetsplanen.

 

Styrelsen beslutar

 

att med diskuterade förändringar (§104) anta verksamhetsmål, förväntade effekter samt övergripande indikatorer för 2017-19 i enlighet med bilagorna;

  • Tydliggöra att huvudaktiviteterna utgör planerna för 2017.

  • Förändra lydelsen av det strategiska målet sex till “Amnesty i Sverige har goda förutsättningar
    för en effektiv måluppfyllelse på strategiskt mål 1-5 och ett systematiskt utvecklingsarbete i
    den internationella rörelsen”.

  • Under övergripande indikatorer under MR-frågor byta ut “och till följd av vårt arbete” till

  • “och/eller till följd av vårt arbete”.

  • Lägga till en förklaring till outcomes i de gula rutorna.

  • Lägga till rubriker under mål fem och sex.

 

att uppdra till sekretariatet att i samband med den årliga revideringen till decembermötet 2017 tillse att verksamhetsplanen är formulerad på ett coherent sätt och i linje med styrelsens formbeslut kring planeringssystemet;

 

att uppdra till sekretariatet att återkomma med verksamhetsmål, förväntade effekter och indikatorer till mål 1.1 (Ett verkningsfullt påverkans- och mobiliseringsarbete för att skydda människorättsförsvarare och förbättra deras möjligheter att verka) i styrelsens forum när information från det internationella sekretariatet gör det möjligt.



§ 106. BUDGET 2017

Peter Kvist föredrar.

 

En förändring gentemot sekretariatets tidigare presentation av budgeten för 2017 är att det stora arv sektionen fick 2016 inte kommer att skiftas före 2017. Det, tillsammans med införandet av Distribution model, får bland annat implikation på bidraget till internationella sekretariatet som ökar med cirka 11 miljoner kronor. Den föreslagna budgeten har ett överskott på två miljoner kronor, samtidigt som intäktsbudgeten är mer ambitiös än tidigare år. Sekretariatet har ambitiösa intäktsmål och vill samtidigt ha en konservativ riskhantering av kostnaderna så att vi säkerställer att intäkter ökar innan vi höjer kostnaderna. Väljer styrelsen att budgetera att överskottet ska gå till det internationella sekretariatet kommer det internationella sekretariatet att lägga in dessa pengar i sin budget.

Styrelsen diskuterar huruvida sektionen ska budgetera eventuellt överskott som frivilligt bidrag till det internationella sekretariatet eller som ett överskott som styrelsen fattar beslut om senare. Styrelsen enas om att budgetera det som ett överskott och avvakta med ett eventuellt beslut om frivilligt bidrag till internationella sekretariatet.

 

Styrelsen framför att det är viktigt att arbeta för att hålla SFIs riktlinjer om att minst 75 procent av medlen ska gå till ändamålet och max 25 procent till administration. Sekretariatet svarar att dessa riktlinjer kommer att hållas, men att det vid exceptionella omständigheter kan bli avvikelser, till exempel om Amnesty skulle få ett nytt stort arv.

 

Styrelsen framför att det är positivt att få en helhetsbild av styrelsens kostnader, men påpekar att vissa budgetposter är otydliga och att det är önskvärt att sekretariatet ser över vilka poster som ska ligga under styrelsen. Styrelsen framför bland annat att de budgeterade kostnaderna för medlemsdemokratiöversynen inte bör ingå i styrelsens budget. Styrelsen framför att det är bra att de för kännedom får en mer detaljerad beskrivning av sina egna kostnader för att kunna följa dem.

 

Styrelsen beslutar

att fastställa intäktsbudgeten exkl Amnestyfondens andel för 2017 till 136 mkr;

att fastställa kostnadsbudgeten exkl Amnestyfondens andel för 2017 till 134 mkr.

 

§ 107. UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR ÖVERSYN I SYFTE ATT STÄRKA MEDLEMSDEMOKRATIN

Lina Jakobsson föredrar.

 

De ändringar styrelsen beslutade om i oktober har förts in i underlaget. Vad gäller frågan om distrikten och Amnestys organisering så har diskussionerna mellan sekretariatet och några personer i styrelsen fortsatt efter att underlaget skickades ut. Det senaste förslaget är att beslut A stryks och att översynen ska inkludera alternativ till nuvarande organisationsform på lokal nivå.

 

Styrelsen framför att diskussionerna med den brittiska sektionen (under styrelsens studiedag dagen före styrelsemötet) belyste vikten av att höja statusen kring olika roller i organisationen. Styrelsen påpekar att översynen även bör inkludera frågor som handlar om hur organisationen kan främja medlemmarnas drivkraft och motivation för olika uppdrag och roller.

 

Den inledande delen i uppdragsbeskrivningen handlar om att kartlägga vad medlemmarna vill delta i. Styrelsen påpekar att översynen också behöver inkludera vad organisationen behöver för att fungera som en vital medlemsorganisation som skapar förändring i människors liv. Styrelsen framför att det är viktigt att detta perspektiv också tydliggörs.  

 

Styrelsen påpekar avslutningsvis att det är viktigt att organisationens befintliga forum såsom verksamhetsmötet inkluderas i översynen.

 

Styrelsen beslutar

  

att ge sekretariatet i uppdrag att projektleda översynen av sektionens medlemsdemokrati i enlighet med definierat uppdrag;

 

att uppdra åt sekretariatet att i samband med översynen av medlemsdemokratin också se över potentiella alternativ till nuvarande organisationsform på lokal nivå som kan främja aktivism och demokratiskt deltagande och återkomma med diskussionsunderlag om detta under processens gång; 

 

att ge sekretariatet i uppdrag att presentera en projektplan till styrelsens marsmöte 2017;

 

att ge arbetsgruppen i uppdrag att återrapportera till styrelsens majmöte 2017, oktobermöte 2017, decembermöte 2017 samt marsmöte 2018.



§ 108. UPPFÖLJNING AV ÅRSMÖTESBESLUT

Tora Törnquist går igenom årsmötesbesluten från årsmötet 2016. Styrelsen gör följande medskick utöver de frågor som hanteras i separata punkter.

 

Styrelsen påpekar att beslutet om den långsiktiga riktningen inte ska stå som “stängt” utan som ett “löpande” beslut. Styrelsen framför också att det på årsmötet behöver redovisas mer detaljerat hur den långsiktiga riktningen har styrt sektionens arbete under året.

 

Styrelsen framför att det är önskvärt att sekretariatet mer aktivt informerar grupperna om aktionsfall kopplade till HBTQI-personer.

 

Styrelsen påpekar att sekretariatet och styrelsen behöver fortsätta att följa hanteringen av kontroversiella policyer inom den internationella rörelsen och följa upp hur den internationella styrelsens beslut gällande denna hantering efterlevs i praktiken.

 

Styrelsen framför att det är viktigt att sekretariatet fortsätter att försöka genomföra årsmötesbeslutet om Argentina, vilket också bör framgå i uppföljningen av årsmötesbesluten.



§ 109. UPPFÖLJNING AV GKs RAPPORT

Tora Törnquist går igenom GKs rekommendationer och sekretariatets uppföljning.

 

Styrelsen gör följande medskick:

  • Sekretariatet ska återkomma till styrelsens junimöte med en struktur för hur rapporteringen i samband med ICM kan förbättras;

  • Sekretariatet ska delge styrelsen hur GKs rekommendation gällande riskhantering kommer att hanteras;

  • Både frågan om hur länge ett årsmötesbeslut gäller och frågan om när ett årsmötesbeslut kan anses vara uppfyllt och verkställt, ska inkluderas i översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin.



§ 110. PLANERING INFÖR ICM

Anna Lindenfors föredrar och går igenom hur processen fram till ICM brukar se ut.

 

Governance Reform och rösträtten

Tora Törquist framför att den internationella styrelsen har haft ett webbinarium om förslaget till ny styrmodell för den internationella rörelsen. Den internationella styrelsen rekommenderade svenska sektionen att inför den internationella styrelsens möte i december skicka in den svenska sektionens förslag till representationsmodell. Tora har diskuterat frågan med styrelsens internationella utskott och skickat in ett reviderat förslag till den internationella styrelsen. Den internatinonella styrelsen kommer att lägga fram två förslag till ny rösträttsmodell till ICM. Tora och det internationella utskottet rekommenderar styrelsen att, även om den internationella styrelsen redan tagit del av den svenska sektionens förslag, skicka in en resolution till ICM gällande representationsmodellen så att alla sektioner kan ta del av förslaget före ICM.

 

Tora Törnquist framför också att de ändringar som gjorts i förslaget främst handlar om att exakta siffror gällande representationen har ändrats till procenttal i förhållande till rörelsen som helhet. Förslaget kan potentiellt sätt öppna upp för andra organisationsformer med nätverk av rättighetsbärare då det bidrar till att skapa en struktur för att välja representanter.

 

För att ytterligare lyfta fram principfrågan kring representation har svenska sektionen även skickat in ett förslag på tillägg i rörelsens stadgar. Tillägget handlar om att förstärka att makten inom rörelsen utgår från de individer som utgör rörelsen. Tora Törnquist och det internationella utskottet föreslår styrelsen att även förslaget om stadgetillägg ska utgöra en resolution till ICM.

 

Governance Reform och mångfald

Den österrikiska sektionen som tidigare kontaktat den svenska sektionen om att ta fram en gemensam resolution om hur mångfalden kan förbättras inom ramen för den nya styrmodellen har inte återkommit med ett konkretiserat förslag. Tora Törnquist har, efter diskussioner med internationella utskottet, meddelat att svenska sektionen tycker att en del av tankarna i förslaget är bra, men att sektionen i dagsläget inte stöttar resolutionen i sin helhet.

 

Översyn av Amnestys abortpolicy

Den brittiska sektionen har tagit fram ett förslag till resolution gällande en översyn av Amnesty Internationals nuvarande abortpolicy. Den irländska sektionen ställer sig bakom resolutionen. Den brittiska sektionen har frågat om den svenska sektionen också vill ställa sig bakom förslaget.

 

Styrelsen konstaterar att den brittiska resolutionen är i linje med tidigare fattade beslut av rörelsen, som länge velat se en mer långtgående abortpolicy som är förenlig med Amnestys övriga policyer om till exempel sexuell och reproduktiv hälsa samt med internationell människorättsstandard. Styrelsen framför att de i första hand vill se en resolution om en breddad policy och i andra hand en resolution om en öppen översyn av nuvarande policy.

 

Governance Reform och den internationella styrelsens förslag till ICM

För att lägga fram en resolution om stadgeändring till ICM behöver minst fem sektioner ställa sig bakom förslaget. Tora Törnquist framför att den internationella styrelsen har frågat om den svenska sektionen kan ställa sig bakom att den internationella styrelsen lägger fram ett förslag till ny styrmodell för den internationella rörelsen.

 

Styrelsen beslutar

 

att ställa sig bakom den brittiska sektionens resolution om en översyn av Amnestys abortpolicy och ge sekretariatet i uppdrag att i samråd med det internationella utskottet och ordförande föra dialog med den brittiska sektionen om denna resolution samt att lägga upp den i forum senast 31 december 2016;

 

att ställa sig bakom att internationella styrelsen lägger fram en resolution om governance reform;

 

att ge sekretariatet i uppdrag att i samråd med internationella utskottet och ordförande skriva en resolution kring rösträtten inom ramen för Governance Reform och lägga upp förslag till beslut i forum senast 31 december 2016;

 

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med internationella utskottet och ordförande skriva en resolution om de öppnande paragaraferna i rörelsens internationella stadgar och lägga upp förslag till beslut i forum senast 31 december 2016.



§ 111. RIKTLINJER FÖR STYRELSENS KOSTNADSERSÄTTNING

Peter Kvist föredrar och går igenom de ändringar som föreslås i riktlinjerna för kostnadsersättning för förtroendevalda i svenska sektionen av Amnesty International.

 

Styrelsen vill endast besluta om förändringar som är givna utifrån årsmötesbeslutet, och väljer därför, utan att gå in i diskussion i sakfrågan, att inte lägga till något kring ersättning för anhöriga som barnvakt. Styrelsen väljer också att styrka en del som beskriver en praktisk rutin kring resebokningar då rutinen sedan länge inte tillämpas.

 

Styrelsen ber sekretariatet kolla upp om det går att betala ut traktamente till någon som inte erhåller lön.

 

Styrelsen beslutar

 

att i föreslagna riktlinjer för styrelsens kostnadsersättning, under rubriken Ersättning för barnomsorg, stryka meningen “Den förtroendevalda kan dock begära ersättning för utgifter denna haft i samband med att familjemedlem varit medföljande i egenskap av barnvakt” samt under rubriken Resebeställning, stryka meningen “För beställning av resor via sekretariatets reception ifylles blanketten “Resebeställning” och skickas till receptionen”;

 

att anta med dessa ändringar anta föreslagna riktlinjer för styrelsens kostnadsersättning.



§ 112. STRUKTUR FÖR MOTIONSPROCESS OCH STYRELSENS MOTIONSYTTRANDE/FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTET

Lina Jakobsson föredrar.

 

Vad gäller styrelsens motionsyttranden föreslår sekretariatet att styrelsen återinför yrkande. Styrelsens yrkande innebär att styrelsen antingen föreslår årsmötet att bifalla motionen, avslå motionen, anse motionen besvarad om det som tas upp i motionen redan görs eller är under arbete eller lämnar motionen utan åtgärd om det som tas upp i motionen ligger utanför sektionens verksamhetsområde eller utanför årsmötets befogenhet. Styrelsen kan också föreslå att bejaka delar av motionen men inte allt som motionären föreslår. Den huvudsakliga anledningen till att sekretariatet föreslår att styrelsen återinför yrkande är att det upplevdes som svårarbetat att ta fram förslag på tydliga yttranden utan yrkande. Sekretariatet menar att detta ledde till att styrelsens och sekretariatets roll blev otydlig under påverkanstorgen. Sekretariatet menar att ett yrkande från styrelsen kan bidra till att årsmötesbesluten blir formulerade på en nivå som är möjliga för styrelsen att verkställa.

 

Sekretariatet föreslår också att öppna upp för en förberedande motionsberedning online. Det huvudsakliga argumentet för detta är att det skulle ge ett erfarenhetsbaserat underlag till den kommande översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin, vilken bland annat ska ge förslag på om och i så fall hur onlinedelen av årsmötet kan utvecklas alternativt avvecklas.

 

Vad gäller styrelsens motionsyttranden framför styrelsen

  • att frågan är komplex i och med att styrelsen är mån om att medlemmarna inte ska uppleva styrelsens yttranden som för styrande. Samtidigt håller styrelsen med om att det finns en  svårighet i att formulera bra och tydliga motionsyttranden utan yrkanden. Styrelsen har också tagit till sig av de synpunkter som framkom i årsmötesutvärderingen gällande att det är bättre att styrelsen är tydlig med sitt budskap snarare än att styrelsens ståndpunkt bara framgår mellan raderna;

  • att det är viktigt att det även fortsättningsvis finns möjlighet för styrelsen att avstå från yrkande i de eventuella frågor där styrelsen inte vill yrka på ett visst beslut. Styrelsen måste ta ställning till vilka frågor det är;

  • att det är viktigt att styrelsen formulerar hur de eventuella motioner som styrelsen anser är besvarade ska hanteras (till exempel genom hänvisning till var medlemmarna kan hitta information om det arbete som pågår eller är planerat);

  • att det vore önskvärt att se över möjligheten att byta ut ordet “yrkande” till något annat.

 

Vad gäller att öppna upp för en förberedande motionsberedning online framför styrelsen

  • att det har provats tidigare utan framgång. Ett nytt försök skulle kräva att sekretariatet avsätter resurser för att administrera processen;

  • att styrelsen tycker att frågan är intressant och bör tas upp, men att det bör invänta översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin, då det är bättre att ta ett ordentligt helhetsgrupp och att göra det bra, än att göra ytterligare ett “test” där formerna inte är ordentligt utvecklade;

  • styrelsens roll i en sådan process är otydlig;

  • det krävs mer utvecklade former för hur det som sker online ska presenteras och inkluderas på årsmötet;

  • en sådan förändring kräver tydlig information till medlemmarna och att det verktyg som används är användarvänligt och lätt att förstå.

 

Styrelsen enas om att inte införa en förberedande motionsberedning online.

 

Styrelsen beslutar

 

att anta den föreslagna tidsplanen för motionsyttrande och styrelsens förslag till årsmötet 2017;

 

att anta den föreslagna mallen till motionsyttrande vilken innehåller rubrikerna “Amnestys/svenska sektionens arbete till dags dato”, “Amnestys planer framöver”, "Konsekvensanalys” och “Styrelsens yrkande”;

 

att anta den föreslagna mallen till styrelsens förslag till årsmötet 2017 vilken innehåller “Bakgrund”, “Styrelsens förslag”, andra underrubriker och “Förslag till beslut”.



§ 113. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTET

Mötesordförande sammanfattar vilka frågor som är aktuella att lägga fram till årsmötet.

 

Styrelsen konstaterar att de ska föreslå årsmötet

 

  • att ge styrelsen och ICM-delegationen ett öppet mandat att driva frågorna om representationsmodell för rösträtten i den internationella rörelsen samt om ett stadgetillägg i syfte att stärka att makten inom rörelsen utgår från de individer som utgör rörelsen;

  • att ge styrelsen och ICM-delegationen ett öppet mandat att driva frågan om en översyn av befintlig abortpolicy;

  • att låta medlemsavgiften förbli oförändrad.

 

Styrelsen beslutar

 

att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens telefonmöte 9 februari förbereda förslag till årsmötesbeslut gällande resolutioner till ICM 2017 samt gällande medlemsavgiften.



§ 114. ONLINEVAL

Lina Jakobsson föredrar och ger en bakgrund till varför onlinevalen behöver förändras.

 

På årsmötet 2015 och 2016 har onlinevalen genomförts under ett tidsintervall. Det har omöjliggjort att en och samma kandidat, som kandiderar utöver valberedningens förslag, kan kandidera till i första hand ordinarie ledamot och i andra hand suppleant. Under de två senaste årsmötena har det inte tillkommit någon kandidat utöver valberedningens förslag varpå detta inte inneburit något reellt problem. Sekretariatet menar dock att om förtroendevalen även fortsättningsvis ska genomföras online bör röstförfarandet förändras så att det möjliggör onlineval även om denna situation skulle uppstå. Med nuvarande tekniska system innebär det att valet behöver delas upp i två tidsintervall. För att valet ska vara förenligt med paragraf 9.4 i stadgarna som säger att ordförandeval avgörs med absolut majoritet, det vill säga mer än hälften av avgivna röster och att andra frågor avgörs med enkel majoritet, bör det även gå att rösta avslag, vilket hittills inte varit möjligt.

 

Styrelsen diskuterar fördelar och nackdelar med onlineval och enades om att genomföra förtroendevalen online även på årsmötet 2017. Styrelsen påpekade att informationen om hur registreringen i onlineverktyget går till måste bli tydligare och att det måste finnas möjlighet att registrera sig på plats.

 

Styrelsen beslutar

 

att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens telefonmöte i februari presentera ett förtydligat förslag till online-röstning för förtroendevalen.

 

§ 115. MÅLGRUPPSARBETET

Sofia Fjellestad föredrar och berättar om det målgruppsarbete som pågår.

 

Styrelsen framför att sektionens kommunikationsarbete handlar om att samla in pengar och att mobilisera medlemmar, men att det också handlar om att sprida kunskap till allmänheten. Styrelsen påpekar att det är viktigt att hitta en balans mellan den kommunikation som har i syfte att stärka organisationen, att skapa opinion och att öka kunskapen om mänskliga rättigheter.

 

Styrelsen framför att de behöver mer tid till att diskutera de här frågorna. Styrelsen ser också ett behov av att diskutera Fondens roll i kommunikationen.

 

Styrelsen beslutar

 

att ge sekretariatet i uppdrag att arbeta vidare med målgruppsarbete och kommunikationsstrategi utifrån föreslagen tidsplan och struktur;

 

att ge sekretariatet i uppdrag att presentera resultatet av målgruppsarbetet vid styrelsens diskussion om kommunikationsstrategin på styrelsens marsmöte 2017;

 

att ge sekretariatet i uppdrag att presentera en kommunikationsstrategi för beslut till styrelsens septembermöte 2017.



§ 116. ÖVRIGA FRÅGOR

 

  • Jäv

Med anledning av att några i styrelsen har fått nya uppdrag gör styrelsen en jävsrunda.

 

Amanda Jackson

Arbetar som koncernhållbarhetschef Nobia. Ser ingen risk för jäv.

Styrelseuppdrag i Social Venture Network . Ser ingen risk för jäv.

 

Anders Hällbom

(Detta ska kompletteras.)

 

Anna Skantze

Ingen förändring.

 

Lars Gäfvert

Ingen förändring.

 

Mårten Rosander

Ingen förändring.

 

Nina Vollmer

Ingen förändring.

 

Staffan Johansson

Börjar i januari arbeta som chef för en programsektion på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Ser ingen risk för jäv.

 

Tora Törnquist

Börjar i januari arbeta som verksamhetsutvecklare för NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne. Ser ingen risk för jäv.

 

Ulrika Westerlund

(Detta ska kompletteras.)



§ 116. MÖTET AVSLUTAS

Tora Törnquist avslutar mötet.




Tora Törnquist

Ordförande




Anders Hällbom

Vice mötesordförande




Lina Jakobsson

Sekreterare




Mårten Rosander

Justerare




FÖRKORTNINGAR

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på Internet

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
MR – mänskliga rättigheter

 

 

 

BILAGA 1.

 

§ 95. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

 

§ 79 (2014) Processplan för större årsmötesfrågor
att uppdra åt sekretariatet att senast i februari ge förslag i styrelseforum på en processplan för en utredning av större årsmötesfrågor som ska komma med förslag som kan implementeras senast på årsmötet 2019.

 

§ 19. (2016) RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET                         

att ge sekretariatet i uppdrag att göra fortsatta försök att kontakta grupp 174 i Ystad för att diskutera gruppens framtid och återrapportera till styrelsen när läget förändras, dock senast till styrelsens majmöte 2017.

 

§ 32. (2016) BESLUT OM RAPPORTERINGSCYKEL                    

att sekretariatet i den fortsatta utvecklingen av planeringssystemet utgår ifrån en tertialrapportering;
att sekretariatet börjar applicera en tertialrapportering i samband med Tertialrapportering 2 (T2) under hösten 2016.

 

§ 38. (2016) BESLUT OM TEMA FÖR VERKSAMHETSMÖTET     

att temat för veksamhetsmötet 2017 är den planerade översynen av sektionens strukturer och former för medlemsdemokrati;
att ge sekretariatet i uppdrag att i samarbete med kommunikationsutskottet utforma innehåll och upplägg för verksamhetsmötet.

 

§ 41. (2016) KRITERIER FÖR HUR AMNESTY INTERNATIONAL I SVERIGE PRIORITERAR MÄNNISKORÄTTSFRÅGOR      

att ge sekretariatet i uppdrag att fortsätta arbeta med “kriterier för hur Amnesty International i Sverige prioriterar människorättsfrågor” och under hösten återkomma till styrelsen med ett förtydligat dokument.