Sekretariatets kommentarer till etappmålen 2007-2008 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2006

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 22 maj 2006

Sekretariatets kommentarer till etappmålen 2007-2008

Inledning
I det nedanstående följer sekretariatets kommentarer på det förslag till etappmål 2007-2008 som tagits fram efter styrelsemötet 20 april 2006 (version 6). Vi har valt att först komma med några övergripande kommentarer, därefter kommentera de enskilda etappmålen. Sekretariatets kommentarer till etappmålen är i kursiv text.

Övergripande kommentarer
Vi tycker att etappmålen nu börjar ta en bra form. Vi anser att etappmålen bör vara optimistiska, utmanande och realistiska och ansluta till den internationella definitionen av "SMART goals" ( S pecific, M easurable, A chievable, R elevant and T imebound). Detta medför att man egentligen måste bedriva arbetet med målbeskrivning och målstyrning parallellt och fråga sig om målen går att utvärdera och hur. Vi har dock här lagt fokus på själva målformuleringarna och inte kommenterat målstyrningen, vilket blir ett arbete inför septembermötet. Vi vill emellertid flagga för att detta arbetssätt kan innebära att man i slutändan behöver justera målformuleringarna utifrån de erfarenheter man gör i målstyrningsarbetet.

Vi noterar att vissa etappmål fortfarande mer har karaktären av (handlingsplanens) slutmål, och kan se argument både för och emot detta. En fördel kan vara att det med all säkerhet är etappmålen, snarare än handlingsplanen i sin helhet, som kommer att vara i fokus under de kommande åren och att det då är "pedagogiskt" bra i kommunikationen med medlemmarna med mål som anger sektionens prioriteringar och övergripande inriktning. Detta gäller t ex området flyktingars rättigheter och arbetet för rättvisa och mot straffrihet. En nackdel är förstås att det blir svårare att bedriva uppföljnings- och målstyrningsarbete. Ett sätt att hantera frågan om slutmål kan vara att baka in dem i den inledande texten till varje etappmål. På så sätt görs också kopplingar till handlingsplanen och de långsiktiga målen.

Vi tror generellt att man bör fundera på ordval när det gäller ambitionsnivån i målformuleringarna. På flera ställen används ordet "ska" (t ex 5.1.5 "Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag"), i andra fall mindre kategoriska formuleringar (t ex 5.6.1 "Vi ska bidra till att skapa bättre kunskap i det svenska näringslivet om företagens påverkan på mänskliga rättigheter"). Vi tror att det ytterst handlar om vad vi vill kommunicera och med vem, men det är viktigt att etappmålen känns enhetliga vad gäller ambitionsnivån.

Avslutningsvis så bör alla målformuleringar avse 2007-2008, då etappmålen ska gälla under perioden 2007-01-01 - 2008-12-31.


Etappmål 2007-2008 (version 6, efter styrelsemöte 20 april 2006)

5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Dödsstraff

Arbetet mot dödsstraff har haft påtagliga framgångar under perioden 2004-2006. Genom USAs beslut i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga avskaffats i hela världen. Vi ska fortsätta prioritera detta arbete. Svenska sektionens mål för perioden 2006-2008 är:

5.1.1 Förbudet mot dödsstraff för minderåriga ska följas i hela världen.
5.1.2 Dödsstraffet för förståndshandikappade ska ha avskaffats.
5.1.3 Ett antal afrikanska stater ska ha avskaffat dödsstraffet eller infört moratorium.

Förslag till tillägg till ingress: Genom USAs beslut i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga formellt avskaffats i hela världen, men enligt Amnestys senaste rapport om dödsstraffet i världen avrättar ett antal länder (Demokratiska republiken Kongo, Iran, Nigeria och Saudiarabien) fortfarande personer som var under 18 år när brottet begicks.

Förslag till ny formulering av 5.1.2: Dödsstraffet för personer med psykiska funktionshinder ska ha avskaffats.

Tortyr

Vi ska också arbeta mot tortyr, frf. a i samband med ”kriget mot terrorism”. Målen för vårt arbete är:

5.1.4 Urholkningen av förbudet mot tortyr i samband med kriget mot terrorism ska upphöra.
5.1.5 Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag.

Under 5.1.4 vill vi uppmärksamma formuleringen "ska upphöra". En mer realistisk formulering och målsättning skulle kunna vara "ska minska".

Arbete för individer

I ISOP2 tas Amnestys arbete för individer upp under en särskild Cross-cutting strategy. Den brittiska sektionen erbjuder sina aktivister att arbeta för individer under programmet Individuals at Risk.

5.1.6 Senast 2008 ska svenska sektionens aktivister kunna arbeta för riskutsatta individer.

Förslag till ny formulering av 5.1.6: Under perioden ska vi följa den internationella utvecklingen kring arbetet för enkilda individer och utreda möjligheterna för aktivisterna i svenska sektionen att arbeta för enskilda individer i ökad omfattning.


5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor” går in i en lugnare fas efter ett par års intensivt och framgångsrikt arbete. Det återstår dock en hel del att göra och under kommande period kommer fokus att ligga på att bekämpa straffrihet för sexuellt våld och värna flyktingkvinnors rättigheter.

Svenska sektionens mål för 2006-2008:

5.2.1 Straffrihet för våldtäkt och andra former av sexuellt våld ska minska signifikant och kvinnor som överlevt sådant våld ska få stöd, hjälp och upprättelse.
5.2.2 Flickor/kvinnor som fallit offer för människohandel ska få adekvat stöd. Migrant- och flyktingkvinnors rättigheter ska tillvaratas.
5.2.3 Tidigare ställda rekommendationer till svenska myndigheter inom ramen för kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor ska vara uppfyllda.

Förslag till ny ingress under etappmål 5.2: Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor. De senaste årens intensiva och framgångsrika arbete gällande situationen i Sverige avtar nu.

Den 4 maj kom en "Revised SVAW Campaign Strategy" från IS och det har ställt till en del "problem". De mål som anges i detta nya dokument är mycket övergripande och skiljer sig dessutom markant från den tidigare draft-strategin som vi arbetat utifrån när vi tagit fram de föreslagna etappmålen för 5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter. IS meddelar att man under de kommande månaderna avser att bryta ner strategin i mera konkreta projekt - och att man söker sektionernas input och stöd i denna process.

Vi befarar att det är ogjort arbete att redan nu, utifrån den 4-sidiga strategin utarbeta etappmålen och föreslår därför att etappmål 5.2.3. står kvar oförändrat och att vi inkommer med ytterligare ett par mål inför septembermötet.

För att ge er en idé har vi satt upp de mål som anges för vart och ett av de tre "prongs" (pinnsteg?) som identifieras.

1) Full and effective implementation of the laws in certain key areas: two of them will be effective redress through the justice system and adequate housing for women escaping violence. (Står inget om vad de andra "key areas" är.)

2) Highlight prevention and the impact of VAW in public sphere on women and girls.

a) Omfattar våld och trakasserier på arbetsplatsen (kvinnor) som en viktig orsak till att kvinnor exkluderas från den formella ekonomin och/eller mer välavlönade jobb, vilket hindrar kvinnor från att säkra sin ekonomi och ett ekonomiskt oberoende och leder till (fortsatt) ekonomiskt beroende av män. Här kan Amnesty även ta upp sitationen för kvinnliga migrantarbetare och och våld kopplat till trafficking eller vissa "sektorer" såsom hushållsarbete.

b) Hur våld hindrar flickors tillgång till utbildning. Innefattar även attitydförändring kring genus genom HRE.

3) State failure to engage in legislative reform to adress VAW and discrimination against women. Inkluderar "state as the violator", kan omfatta parallella rättssystem, lagar som nekar kvinnors lika äganderätt och familjerätt, att kvinnor som anmäler sexuella övergrepp/våldtäkt själva straffas, undlåtenhet att åtgärda våld, övergrepp och trakasserier i arbetsrelaterade situationer samt VAW utfört av statliga aktörer.


5.3 Skydda flyktingars rättigheter

En ny instans- och processordning för asylprövning har nyligen införts i Sverige. Denna är särskilt viktig eftersom ny praxis utarbetas.

Svenska sektionens mål för 2006-2008:

5.3.1 Alla som söker asyl i Sverige skall ha tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2 Ingen person skall avvisas, utvisas eller utlämnas från Sverige med hänvisning till att så kallade diplomatiska försäkringar har erhållits i syfte att "eliminera " en annars förekommande risk för tortyr.
5.3.3 Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter.
5.3.4 Vi ska hitta arbetssätt för flyktingars rättigheter som aktiverar fler av sektionens medlemmar.

Förslag till ny formulering av 5.3.3: Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt UNHCR:s handbok och rekommendationer.

Förslag till ny formulering av 5.3.4: Vi ska utveckla nya arbetssätt som ger fler möjligheter för medlemmarna i sektionen att arbeta för flyktingars rättigheter.


5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Många länder har fortfarande inte implementerat den internationella lagstiftning som finns. Det finns behov och möjligheter att reformera rättssystemen i många länder.

Svenska sektionens mål för 2006-2008:

5.4.1 Fler stater ska, i sin nationella lagstiftning, implementera dels Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, dels regler om universell jurisdiktion för grova internationella brott.
5.4.2 Internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond ska fungera effektivt i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och fler stater ska bidra ekonomiskt till fondens verksamhet.
5.4.3 Nationella rättssystem ska förbättras och hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.

Vi föreslår ett tillägg till mål 5.4.3 och att detta flyttas först och blir 5.4.1.

Förslag till tillägg till 5.4.3 (ny 5.4.1): Nationella rättssystem , däribland det svenska, ska förbättras och hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.


5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Åtagandet vidgades 2003 till att omfatta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma villkor som de rättigheter Amnesty arbetat för sedan begynnelsen. En internationell kampanj för ESK-rättigheter, av samma omfattning som ”Stoppa våldet mot kvinnor”, planeras starta 2008.

5.5.1 Svenska sektionen ska delta i den globala kampanj om ESK-rättigheter som ska inledas 2008 och ska under perioden genomföra förberedelser för den.


5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

Företag och andra ekonomiska aktörer får i en globaliserad ekonomi allt större inflytande på efterlevnaden av mänskliga rättigheter.

Svenska sektionens mål för 2006-2008 är:

5.6.1 Vi ska bidra till att skapa bättre kunskap i det svenska näringslivet om företagens påverkan på mänskliga rättigheter.
5.6.2 Vi ska bidra till att skapa klarare normer gällande företags ansvar, inflytande och medverkan i brott mot mänskliga rättigheter.
5.6.3 Vi ska bidra till att den svenska finanssektorn vid kreditgivning, projektfinansiering och investeringsbeslut analyserar risken för att mänskliga rättigheter kränks.

Amnesty Business Group kommer att lämna synpunkter på dessa målformuleringar separat.


5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald (våra aggregerade AKTIVITETSMÅL)

Svenska sektionens mål för 2006-2008 är:

5.7.1 Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande x (antal) utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.
5.7.2 Vi ska senast 2007 ha arbetat fram metoder för att mäta och rapportera aktiviteter utförda av våra aktivister i enlighet med vår aktiviststrategi.
5.7.3 Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 000 pressklipp/år till 2 500 pressklipp år 2008.
5.7.4 Våra aktiviteter ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv enligt de delmål som styrelsen antagit i vår mångfalspolicy.

Förslag till ny formulering av 5.7.1: Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande 100 utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.

(Bakom siffran "100 utåtriktade aktiviteter" döljer sig en ganska komplicerad uträkning av hittills genomförda aktiviteter 2004-2006, den uppskattade "exakta" siffran i denna uträkning är 94, varför vi tror att 100 bör vara en realistisk målsättning. Vi vill även tillägga att vår mest intensiva SVAW-period bidrog till siffran 94 aktiviteter.)

Förslag till ny formulering av 5.7.2: Under perioden ska vi använda den nya metod för att mäta och rapportera aktivismen som kommer att tas fram under hösten 2006 i enlighet med vår aktiviststrategi.

Angående mål 5.7.3 stödjer sekretariatet försöket att göra vårt mediaarbete så målstyrt och kvantifierbart som möjligt. Trots det faktum att pressklippen bara delvis speglar vårt mediaarbete är de redan ett redskap för oss att mäta vår synlighet. Det finns dock två svårigheter med förslaget till målformulering. Det första problemet är att texten inte skiljer mellan positiv och negativ rapportering av Amnesty. Den andra svårigheten är att den implicit säger att vi stadigt ska öka vår synlighet oavsett våra resurser eller externa faktorer som kan påverka mediautrymmet. En ökning vad gäller antalet pressklipp år 2008 är inte orealistisk men vi får nog lov att acceptera att det finns en yttre gräns för hur mycket plats Amnesty kan få i medierna.

Vi föreslår därför en liten ändring, nämligen att vi kopplar målet till starten av ESK-kampanjen år 2008. På det sättet kopplar vi målet till vår verksamhet och våra andra målsättningar. Och inför nästa etappmålsprocess kan styrelsen och sekretariatet bedömma hur pass realistiskt det är att förvänta oss ytterligare en ökning.

Sedan föreslår vi en ändring av antalet pressklipp, med anledning av den senaste statistiken. Statistiken över pressklippen de senaste åren visar på en tydlig "SVAW-effekt" och ser ut som följer:

September 2002-2003 1 377
September 2003-2004 2 327
September 2004-2005 2 415
April 2005-2006 2 279

Förslag till ny formulering av 5.7.3: Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 300 pressklipp/år till 2 700 pressklipp år 2008, vilket är året då sektionen lanserar nästa globala temakampanj.


5.8 Växa med mångfald (våra aggregerade RESURSMÅL)

2005 ökade antalet medlemmar i den svenska sektionen för första gången på många år. Vid ingången av 2006 hade vi 58.819 medlemmar. Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. 2010 ska en procent av befolkningen vara med i Amnesty, 90.000 personer. Medlemsbortfallet ska minska. Mångfalden ska öka.

Svenska sektionens mål för 2006-2008 är:

5.8.1 Vi ska vara 77.500 medlemmar vid utgången av 2008.
5.8.2 Det årliga bortfallet av medlemmar skall minska till 10% år 2008.
5.8.3 Vi ska öka antalet aktiva medlemmar/aktivister från 2 500? vid ingången av 2006 till 3 250? vid utgången av 2008.
5.8.4 Vi ska öka sektionens årliga intäkter från prognostiserade 45 miljoner kronor för 2006 till 54 miljoner kronor 2008.

Kommentar till 5.8.1: Då vi har sett att vi inte klarar av att växa i den snabba takt vi hoppades på och samtidigt klara av våra SFI-siffror måste vi växa mer långsamt. Vi tror dock fortfarande att vi skulle kunna nå 90 000 medlemmar, men i en lite långsammare takt. Vi tror att vår medlemsbasanalys eventuellt kan ge indikationer på den totala potentialen också. Vi ska då beräkna hur mycket vi klarar av att öka per år och samtidigt hålla SFIs krav på max 25% till administration och insamling. Detta kommer vara klart till septembermötet, men det finns fortfarande en del saker vi väntar på och behöver mer tid för att göra realistiska och genomtänkta beräkningar.

Kommentar till 5.8.2: Bortfallsberäkningar är svåra. Inom rörelsen internationellt finns inte en gemensam syn på hur detta ska räknas, inte heller mellan olika organisationer i Sverige. Vi håller på att försöka komma fram till ett sätt som vi anser vara det mest relevanta sättet att räkna detta på. T ex Amnesty i Danmark och AIUK räknar inte med avhopp på F2F-rekrytering det första året då dessa avhopp är rätt höga, Danmarks totala avhoppsfrekvens är ändå på 20%. AIUK har ett bortfall på 45% av F2F-rekryteringen det första året. Ett mål på 10% känns inte realistiskt då det är mycket lågt, men vi ska göra en större genomgång av hur avhoppen beräknas runt i rörelsen och vilka siffror som gäller för dem, både inom Amnesty men även hos andra organisationer. Det vi vet är att 15-20% är en "normal" siffra gällande avhoppen. Vi räknar med att göra djupare analyser av detta under sommaren och återkommer med ett förslag som känns realistiskt men ändå utmanande.

Förslag till ny formulering av 5.8.3: Vi ska öka antalet aktiva medlemmar enligt det nya sätt att mäta aktivismen som framgår i punkt 5.7.2.

Kommentar till 5.8.4: Även den här siffran är beroende av hur fort vi kommer kunna växa med tanke på SFI-siffrorna. När det gäller övriga intäktskällor som t ex företagssamarbeten är det mycket svårt att uppskatta idag då vi inte riktigt vet vilka företag vi kommer kunna arbeta med. När vi har sett vilken grupp (sorts) företag vi kan vända oss till gällande fundraising kan vi arbeta fram program just för dessa och då uppskatta vad det kan ge i intäkter. Generellt sett ligger intäkter från företag, hos de organisationer som aktivt arbetar med företagssamarbeten, på ca 5-15% av de totala intäkterna där 15% är mycket högt. Vi kommer i samband med uppskattningen av hur mycket vi kommer växa i antal medlemmar även göra en uppskattning på intäkterna men måste återkomma i september med mer konkreta förslag på mål som är realistiska och utmanande.