Rapport från EU-kontaktpersonmöte och EU-föreningens årsmöte den 18-20 maj i Ittre, Belgien Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2001

Till: Styrelsen
Från: Christian Gräslund och Maria Bratt
Datum: 6 juni 2001

Rapport från EU-kontaktpersonmöte och EU-föreningens årsmöte den 18-20 maj i Ittre, Belgien

Christian Gräslund och Maria Bratt deltog i årsmötet som representanter för den svenska sektionen av Amnesty International. Dagen före årsmötet träffades EU-sektionernas kontaktpersoner. Under den dagen deltog endast Maria Bratt.

1. EU- kontaktpersonmöte
Förutom EU-föreningens sektioner deltog representanter från ansökarländer (Kroatien, Ungern, Polen, Slovakien, Slovenien) och Turkiet, som för närvarande inte är aktuellt för ett inträde i EU. Därutöver fanns fyra av personalen från Internationella sekretariatet på plats, och en stor del av personalen från EU-kontoret.

Mötet inleddes med en presentation av deltagarna och återblick på tre områden:

EU-stadgan om grundläggande mänskliga rättigheter
Stadgan är inte ett avslutat ämne för Amnesty. En pressrelease från förra året beskriver Amnestys ställningstagande i frågan.

EU- strategi mot tortyr i tredje land
Denna punkt presenterades av Maria Bratt och Frank Johansson från den finska sektionen. Frank redogjorde för hur Finland under det finska ordförandeskapet initierade riktlinjer mot tortyr i tredje land och Maria Bratt berättade om några av de möten om riktlinjer mot tortyr som hållits under det svenska ordförandeskapet. EU antog riktlinjerna mot tortyr i tredje land redan den 9 april 2001. Nästa steg kommer vara att få fram en implementering av riktlinjerna, samt att få EU att anta liknande riktlinjer mot tortyr inom EU (hålla rent vid egen dörr).

FN:s MR-kommission 2001
Flera deltagare underströk vikten att få material tidigt för att kunna agera på det. Storbritannien ville se att mänskliga rättigheter på EU-nivå inkorpererades på ett tidigt stadium i IS-material. Det framfördes kritik mot det svenska ordförandeskapets kontakter med NGO:s. Det sades att det har varit en öppenhet mest för sakens skull och att många möten var "tomma", det vill säga inte ledde till resultat.

Maria-Therese Gil från EU-kontoret presenterade flyktingarbetet på EU-nivå
Förslaget på en gemensam flyktingpolitik presenterades, inklusive transportöransvar och trafficking. Maria-Therese var bekymrad över utvecklingen och berättade om rasism och dålig behandling av asylsökande. EU har ett negativt inflytande internationellt genom sitt ställningstagande i asylfrågan. UNHCR och kommissionen har diskussioner om detta. EU är en av FN:s stora bidragsgivare vilket kan ha betydelse för FN: s ställningstagande gentemot EU.

Svenska ordförandeskapet
Synpunkter från de sektioner vars länder har eller har haft ordförandeskapet:
Ordförandeskapet leder till mer information och ger ökad kunskap om vad som pågår. Ofta saknas däremot information om vilken roll det internationella sekretariatet har i det hela. Man talade om att distribuera agendan för EU-trojkans telefonmöte till alla. Eventuellt kan alla som vill få vara med, men i så fall krävs en god organisering. Vi diskuterade hur mycket flexibilitet vi kan ha och behovet av att ha en bred agenda, men även att detta är resurskrävande och inte alltid i realiteten möjligt. Länder med trojkaerfarenheter skall ses som stödresurser.

Följande prioriteringar diskuterades:

· Vilka möjligheter och begränsningar har vi?
· Hur ser planeringen ut?
· Behov av utvärdering.

Det är viktigt att även länder utanför EU bedriver lobbyverksamhet mot EU-länder.

Internationella brottsmålsdomstolen
Jonathan O'Donahue från det internationella sekretariatet berättade om arbetet för att skapa en Internationell brottsmålsdomstol och vikten av att vi fortsätter att på olika sätt stödja det projektet. Syftet med en internationell brottsmålsdomstol är att den skall hantera de fall som tribunaler har misslyckats med. Domstolen skall bara ta upp en handfull fall som den egna nationen inte kan hantera på egen hand, det handlar t ex om brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. En orsak till att fallet inte kan hanteras inom den aktuella nationen kan vara att det inte längre finns en fungerande rättsstat. Det skall i och med att domstolen inrättats inte längre finnas en "Safe Haven", en fristad för förövare. De kan då ställas till svars i ett annat land i och med att de kommer in i det landet. I slutet av förra året skrev USA under för upprättandet av en internationell brottsmålsdomstol, men arbetar nu på många sätt mot en sådan domstol.

2. EU-föreningens årsmöte

Inledning
Årsmötet inleddes med formalia, som val av funktionärer, genomgång av arbetsordning samt genomgång av protokoll från föregående årsmöte och styrelsens rapport om hur besluten har förverkligats.

Årsrapport
Under det senaste året fick man hantera många nya händelser på EU-arenan, vilket krävde anpassningar. Det hände mycket inom mänskliga rättighetsområdet, men det finns farhågor för implementeringen av de beslut som togs. EU: s flyktingpolitik fortsätter mot första pelaren och därmed ett gemensamt system för asylfrågor - Europa fortsätter att sluta murarna utåt. Diskussioner om hur utvidgningen skall hanteras organisatoriskt fortsätter.

Val till styrelsen
Beth Gelb från den spanska sektionen valdes enhälligt in i styrelsen. Niels Erik Markussen avtackades och hans ersättare Marian Pink hälsades välkommen.

EU- utvidgningen
En arbetsgrupp "the Enlargement Working Group" har diskuterat utvidgningen, de mänskliga rättigheterna i ansökarländerna och hur Amnesty kan ta emot de ny EU-länderna på bästa sätt. Gruppen fick fortsatt förtroende att arbeta med detta. Det finns idag ett förslag på ramverk för pre-utvidgningen och nu har vi ett gyllene tillfälle att få in kriterier för mänskliga rättigheter i processen. Kriterier för mänskliga rättigheter är idag en del av de politiska kriterierna och kan stärkas avsevärt. Bilaterala kontakter - under AGM diskuterade man om att Amnestys sektioner inom EU på olika sätt skulle ge stöd och ha kunskapsutbyte med ansökarländerna. Den svenska sektionen uttalade ett intresse för att delta. IS och arbetsgruppen ger gärna bakgrundsinformation inför samarbete/kontakt.


Mediastrategi
Majella Anning anställdes tidigare i vår på halvtid för att ta hand om EU-kontorets mediastrategi. Majella har tidigare varit en av de många journalister som skött EU-bevakningen och kan därför tillföra goda kunskaper om hur man når journalisterna. Genom den massiva mängd information som finns på EU-nivån, och de begränsade resurser som journalister har vad det gäller tid, är det viktigt att gå ut med väl genomtänkta budskap som innehåller en komponent som journalisterna troligtvis hakar på. Majella Anning arbetar just på att ta fram en hemsida där Amnestys EU-arbete skall presenteras på ett kort och enkelt sätt, och där en del information skall läggas ut.

Ekonomi
Den nuvarande lokalen för EU-föreningen är förfärlig. Därför måste kontoret flytta. Det mest ekonomiska tycks vara att köpa en fastighet. Kostnaden kan ligga på omkring 5 MSEK, vilket man hoppas kunna låna från sektionerna till viss ränta. Även så lär budgeten för år 2002 gå upp med cirka 10%, och svenska sektionens bidrag kommer att närma sig 400 000 SEK, beroende på växelkursen.

Amnesty Internationals arbete inom EU

Sektionernas EU-arbete
Allmänt tycks den som ansvarar för kontakterna med EU-föreningen i sektionerna vara ganska isolerad. Här måste det ske en ändring. I den svenska sektionen skulle t ex A-utskottet kunna arbeta en del med de aktioner som kommer från Bryssel. Sektionerna skulle också kunna få IS att intressera sig mer för EU-föreningen än idag.

Svenska sektionens arbete för flyktingar och asylsökande
Detta är ett prioriterat område för oss. Christian Gräslund talade med Maria Therese Gil vid EU-kontoret som handlägger sådana frågor. Hon tyckte det skulle vara mycket bra om vi kunde stödja EU-föreningens arbete. Detta skulle ju ligga helt i linje med prioriteringarna i vår handlingsplan. Den svenska sektionen borde därför ta upp en summa i vår budget för detta under år 2002. En tänkbar idé vore att låta sektionens flyktinghandläggare Jonas Nilsson arbeta en tid på EU-kontoret. Vi vet inte om Jonas är intresserad, men det vore nog ett lyft både för EU-kontoret och för vår sektion.

Problem i Ungerns Amnestygrupper
En annons som den holländska sektionen hade gjort i samband med kampanjen mot tortyr hade tagit upp ett halvfiktivt fall från Ungern. De ungerska myndigheterna kunde direkt slå ner på Amnesty och få organisationen att framstå som lögnare. Det blev ännu värre när slovenska Amnesty publicerade ett liknande, fingerat fall med ungersk anknytning. Resultatet har blivit att alla grupper i Ungern har upplösts och styrelsen avgått.

Inbjuden talare
Ricardo Pascual Bremon som är ansvarig för utvidgningsenheten inom EU-kommissionen
talade. Han berättade att balkanländerna i framtiden kan bli ansökarländer och att man vill återförena Europa på fredlig väg. Köpenhamnskriterierna måste vara uppfyllda innan förhandlingar inleds. Idag uppfyller inget land helt ansökarkriterierna. EU förhandlar idag med 12 länder. Turkiet står utanför på grund av att landet inte uppfyller dessa krav.




EU och EU-föreningen- framtida utmaningar
· EU: s utveckling mot en superstat
Det finns idag ett informationsgap som behöver fyllas. Allmänheten har föga kunskap om EU och dess framväxande struktur och möjligheter. Det finns idag unika möjligheter att påverka EU:s hantering av mänskliga rättigheter i framtiden.

EU: s arbete med mänskliga rättigheter
· EU: s strukturer (och resurser) för att arbeta med mänskliga rättigheter är fortfarande små jämfört med andra områden.

Hur Amnesty International skall hantera en EU-agenda
Former för samarbete, kommunikation och roller är viktiga frågor som man i framtiden kommer att arbeta med.

Nästa AGM
2002 års AGM kommer att hållas i Rom.

Under AGM medverkade deltagare från:

Sektioner från EU-länder
Belgien (Flamländska delen)
Belgien (Franska delen)
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Holland
Italien
Luxemburg
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
Österrike

Sektioner/strukturer som inte är medlemmar i EU
Kroatien
Polen
Slovakien
Slovenien
Turkiet
Ungern

IEC
IS

Styrelse
Chris Usher
Kees Bleichrodt
Marian Pink
Mireille Boisson
Niels Erik Markussen
Victor Nougueira

Kontoret
Albert Gans
Dick Oosting
Gabrielle Juen
Majella Anning
Maria- Theresa Gil-Bazo
Mary Ranty
Yolanda Roman

Maria Bratt
IGO-coordinator
Amnesty International, Swedish section
phone: + 46 8 729 02 37
fax: + 46 8 34 16 08
[email protected]
www.amnesty.se