- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Möte med sektionens styrelse den 9-10 juni 2001 Protokoll från 1-2 juni 2001
-
amnesty international
PROTOKOLL NR 2/2001/2002
Möte med sektionens styrelse den 9-10 juni 2001
| Ledamöter | Närvarande |
| Hanna Roberts | X, mötesordförande § 17 - § 34 |
| Christian Gräslund | X, mötesordförande § 35 - § 41 |
| Binnie Kristal-Andersson | X, ej § 33 - § 34 |
| Maria Eklund | X |
| David Langlet | X |
| Tina Lundh | anmält förhinder |
| Lotta Reimers | X |
| Maria Ros | X, endast § 35 - § 41 |
| Henrik Zetterquist | X, endast § 35 - § 36 (per telefon) |
| Suppleanter | |
| Carina Gröschner | X |
| Katarina Hellström | X, endast § 17 - § 33 |
| Magnus Öhman | X |
| Sekretariatet | |
| Tessi Fickendey | X, sekreterare |
| Dan Grundin | X, ej § 34 |
| Anna Guwert | X, endast § 30 |
| Miriam Isaksson | X, endast § 35 - § 36 |
| Jörgen Persson | X, endast § 35 - § 36 |
| Carl Söderbergh | X |
| Övriga | |
| Ulrika Sturesdotter Andersson | X, endast § 33 - § 34 |
| Gabi Björsson | X, endast § 33 - § 34 |
| Mia Hallén | X, endast § 33 - § 34 |
| Stefan Johansson | X, endast § 33 - § 34 |
| Anders Mårtenson | X, endast § 33 - § 34 |
| Susann Olsson | X, endast § 17 - § 34 |
| Erik Petersson | X, endast § 33 - § 34 |
| Mikael Sandgren | X, endast § 17 - § 34 |
| Torbjörn Söderberg | X |
§ 17 Mötet öppnas
Ordförande Hanna Roberts hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. Samtliga i styrelsen presenterar sig och Hanna Roberts välkomnar närvarande utskottsmedlemmar och avgångna styrelseledamöter.
§ 18 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket
Beslut
att utse Carina Gröschner till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförandena, justera protokollet.
§ 19 Val av ordförandereserv till nästa möte
Beslut
att välja David Langlet till ordförandereserv för nästa möte.
§ 20 Fastställande av dagordning
Beslut
att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.
§ 21 Protokoll från styrelsens möte den 3 maj 2001
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna, med följande ändring:
§ 187 tredje stycket, andra raden: Malmögruppernas årsmöte sdiskussioner ägde rum...
§ 22 Protokoll från konstituerande styrelsemöte den 6 maj 2001
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 23 Rapport från sekretariatet
Carl Söderbergh kompletterar den elektroniskt utskickade sekretariatsrapporten med följande tillägg:
- Seminariet "The Right to Seek Asylum in Fortress Europe" den 7-8 maj i Visby blev mycket uppskattat och fick bra massmedial täckning.
- Carl Söderbergh och Ulla Birgegård (pakistansamordnare) besökte den 6 juni den pakistanska ambassaden. Svåra, känsliga frågor om religiösa minoriteter dominerade samtalen med den tjänstgörande chargé d´affaires.
- Inför Timothy McVeighs avrättning samt EU-toppmötet och President Bushs besök i Göteborg har den svenska sektionen tillskrivit Anna Lindh i dödsstraffrågan.
- Carl Söderbergh informerar styrelsen om de Amnesty-aktiviteter som planeras i Göteborg i samband med EU-toppmötet den 14-17 juni.
- Carl Söderbergh förklarar att Ulf Karlberg, ordförande i Amnesty Business Group blivit felciterad i en uppmärksammad DN-artikel. Övriga synpunkter från styrelsen gällande artikelns innehåll bör direkt framföras till Amnesty Business Groups ledning.
Dan Grundin har i utbildningssyfte praktiserat tre veckor på det internationella sekretariatet (IS) i London. Som Kate Gilmores praktikant fick Dan Grundin en unik inblick i IS och IECs dagliga verksamhet och redogör för styrelsen om det förbättrade arbetsklimatet på huvudkontoret och förväntningarna inför Irene Khans tillträde i augusti. IEC kommer den 30 juni att hålla ett s k brainstorming-möte om de konsekvenser som en mandatutvidgning medför. Dan Grundin berättar om den mycket sent påtänkta diskussionsdatabas för mandatrelaterade frågor som IEC nu uppmanar alla sektioner att använda sig av. En skriftlig rapport om praktikveckorna kommer att tillskickas styrelsen inom kort.
§ 24 Rapport från utskotten
Hanna Roberts informerar de närvarande att samtliga utskott håller sina första möten efter dagens utbildningspass. Rapporteringspunkten från utskotten utgår således.
Maria Eklund sammanfattar den av B-utskottet sammanställda utvärderingen av gruppbildargruppens arbete men poängterar att det i dagsläget är för tidigt att dra några konkreta slutsatser. Fem av de idag åtta medlemmarna är villiga att fortsätta sitt arbete och Maria Eklund understryker att gruppen bör ges möjlighet att arbeta ytterligare ett år för att bl a kunna medverka vid fler distriktsmöten. Styrelsen ställer frågor till de närvarande i B-utskottet.
Maria Eklund informerar styrelsen om de fyra pass som bör ingå i höstens utbildningshelg; medelmsvård, ICM-besluten, IT-strategi och Amnestyfondens arbete. Personer i fondstyrelsen har framfört önskemål om ett gemensamt utbildningspass om den gällande organisationsstrukturen på IS. Maria Eklund väcker frågan om fler pass bör hållas gemensamt med fonden.
Dan Grundin förklarar att en interimistisk struktur karaktäriserar organisationen på IS t o m april 2002. Ett övergripande utbildningspass till våren föreslås, i avvaktan på Irene Khans nya organisationsplan.
§ 25 Rapport från EU-föreningens årsmöte
Christian Gräslund ger en kort sammanfattande redogörelse från EU-föreningens årsmöte i Ittre, Belgien den 18-20 maj och hänvisar till den föreliggande rapporten. Representanter för den svenska delegationen var, förutom Christian Gräslund, även Maria Bratt från sekretariatet.
Christian Gräslund tar upp frågan om hur den svenska sektionen kan stödja EU-föreningens arbete för flyktingar och asylsökande med hänvisning till handlingsplanens prioriterade huvudmål. EU-föreningens lokaler är dessutom undermåliga och kontoret behöver flyttas. Christian Gräslund föreslår att den svenska sektionen ska bistå EU-föreningen med ett lån för inköp av fastighet i Bryssel.
Styrelsen diskuterar de ovannämnda frågorna. Förslaget att ställa sekretariatets flyktinghandläggare till EU-föreningens förfogande en kortare period avslås, då det nuvarande kontoret knappt rymmer den befintliga personalen. Styrelsen ställer sig positiv till ett lån för inköp av fastighet till EU-föreningen. Frågan kommer att beaktas vid morgondagens budgetdiskussioner.
Christian Gräslund berättar att samtliga amnestygrupper i Ungern har upplösts och styrelsen avgått tillföljd av ett uppmärksammat, fingerat amnestyfall. Christian Gräslund understryker vikten av sanningsenlighet i alla lägen och ställer frågan om de redskap som illustreras på kampanjen mot tortyr affischerna har verklighetsanknytning. Binnie Kristal-Andersson intygar att varenda redskap som lyfts fram i den belönade reklamkampanjen är vanliga vid tortyr.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att stödja EU-föreningens arbete i syfte att uppnå handlingsplanens mål om att stärka asylrätten och flyktingars rättigheter.
§ 26 Rapport från styrelsemedlemmar
Hanna Roberts informerar de nya i styrelsen att rapport från styrelsemedlemmar är en stående punkt på dagordningen men, enligt majmötets beslut, protokollförs inte.
§ 27 Rapport från Amnestyfonden
Binnie Kristal-Andersson berättar att fondstyrelsen sammanträder den 30 juni-1 juli. Det senaste fondstyrelsemötet ägde rum i Visby, den 3-4 maj, d v s innan årsmötet.
Hanna Roberts förklarar syfte och målsättning bakom den tillsatta samverkansgruppen. Styrelsen diskuterar om gruppen bör bli permanent och om dess mandat bör ses över. Hanna Roberts föreslår att styrelsen på sitt septembermöte diskuterar samverkansgruppens fortsatta roll i organisationen. Samverkansgruppen hade ett möte den 8 juni och Christian Gräslund rapporterar att nya frågor har tillkommit som visar att arbetet inte är tydligt reglerat mellan fonden och sektionen. Detta har medfört att processen med utarbetandet av en uppgraderingsprodukt är försenad och Christian Gräslund finner tidsförskjutningen bekymmersam.
§ 28 Utvärdering och uppföljning av årsmötet 2001
- Utvärdering av årsmötet
Styrelsen tar del av den utvärdering som sammanställts av årsmötesarrangörerna. 63 personer har lämnat sina synpunkter på resor, kost, logi, lokala arrangemang samt själva årsmötet. En medföljande kommentarlista domineras av positiva omdömen vad gäller den service och det omhändertagande som de lokala arrangörerna bjöd på. Negativa kommentarer gäller främst missödet på restaurang Snäck, en demonstration utan lokala åskådare samt den tidiga morgonstarten.
Tessi Fickendey informerar styrelsen om utlovad återbäring på Snäck-middagen och att 15 personer ansökt om årsmötessubvention.
Mikael Sandgren kan som närvarande årsmötesarrangör berätta att årsmötet, från förberedelser till utförande, varit en positiv erfarenhet och ett lyft för amnestygrupperna på Gotland.
Beslut
att lägga årsmötesutvärderingen till handlingarna samt
att tacka Gotlandsgrupperna för ett mycket uppskattat och välarrangerat årsmöte.
- Beslut på årsmötet i Visby 2001
Styrelsen går igenom och diskuterar årsmötesbesluten punkt för punkt. En ansvarsfördelning görs mellan utskotten, arbetsgrupper, sekretariatet och ICM-delegationen.
Hanna Roberts och Carl Söderbergh har tillsatt den av årsmötet beslutade arbetsgruppen för översyn av styrelsens arbete (Motion 2.7). Magnus Breidne, Eva Linda Sederholm och Barbro Mellberg har tackat ja till uppdraget och börjar sitt arbete inom en månad. Gruppen beräknas sammanträda tre gånger och den slutliga rapporten kommer att vara styrelsen tillhanda i mitten av november. Styrelsen kommer på sitt decembermöte att diskutera implementeringen av de föreslagna åtgärdena.
Beslut
att i enlighet med årsmötesbeslut 57 tillsätta en arbetsgrupp, beståendes av Magnus Breidne, Eva Linda Sederholm samt organisationskonsulten Barbro Mellberg, i syfte att se över styrelsens arbete och
att en rapport från arbetsgruppen är styrelsen tillhanda i mitten av november 2001.
§ 29 Styrelsens ansvarsfördelning
- Distriktsansvar inom styrelsen
Styrelsen diskuterar fördelning av distriktsansvar och kommer med synpunkter och önskemål. Hanna Roberts förklarar innebörden av uppdraget och ger förslag på hur styrelsen kan engagera sig i distriktens arbete.
| Maria Eklund | Södra Norrland och Västerbotten |
| David Langlet | Uppsala och Värmland/Dalsland |
| Binnie Kristal-Andersson | Stockholm och Östergötland/Södra Sörmland |
| Tina Lundh | Gotland och Gästrikland/Dalarna |
| Henrik Zetterquist | Göteborg och Älvsborg/Bohuslän |
| Carina Gröschner | Jönköping och Örebro |
| Christian Gräslund | Norrbotten och Skåne/Blekinge |
| Lotta Reimers | Skaraborg och Mälardalen |
| Magnus Öhman | Halland och Kalmar/Kronoborg |
Beslut
att anta fördelningen av distriktsansvar i styrelsen 2001/2002 enligt ovan.
- Regionansvar inom styrelsen
Styrelsen inleder en diskussion om de uppgifter och det ansvar som uppdraget med bevakning av en region medför. Carl Söderbergh påpekar att ett flertal samordnare har efterlyst en bättre definition av vad uppdraget de facto inbegriper för de enskilda styrelsemedlemmarna. Dan Grundin kommenterar att ursprungstanken var kopplad till APB:n (Action Planning Bulletin) d v s de aktioner och kampanjer som planerades för skilda länder. Uppdraget gäller således bevakning av de olika geografiska områdena och inte expertiskunskap. Binnie Kristal-Andersson tar upp den viktiga psykologiska aspekten med att ha styrelseansvariga för de olika regionerna. Hanna Roberts avslutar diskussionen med att understryka att var och en lägger sin egen ambitionsnivå. Styrelsen enas om följande regionfördelning:
| Christian Gräslund | Afrika |
| Carina Gröschner | Sydamerika |
| David Langlet | Europa |
| Binnie Kristal-Andersson | Mellanöstern och Asien |
| Tina Lundh | Central- och Nordamerika |
Beslut
att anta fördelningen av regionansvar i styrelsen 2001/2002 enligt ovan.
- Kontaktperson för specialgrupper inom styrelsen
Styrelsen utser David Langlet till styrelsens kontaktperson för specialgrupperna för året 2001/2002.
Beslut
att utse David Langlet till styrelsens kontaktperson för specialgrupperna.
- Övrig ansvarsfördelning
Hanna Roberts berättar att styrelsen på sitt majmöte utsåg Christian Gräslund till ny kontaktperson för aktivistcentrat i Skåne/Blekinge.
Då styrelsens två suppleanter, Carina Gröschner och Magnus Öhman, valdes med acklamation på årsmötet i Visby, behöver styrelsen utse en första respektive andre suppleant.
Beslut
att utse Carina Gröschner till styrelsens första suppleant och Magnus Öhman till styrelsens andre suppleant.
§ 30 Utvärdering av samo-projektet
Katarina Hellström, samo-projekt ansvarig, redogör för den föreliggande utvärderingen av samo-projektet tillsammans med Anna Guwert, sekretariatets kontaktperson för specialgrupper och samordnare.
Genom intervjuer, genomförda med samtliga registrerade samordnare samt berörda handläggare på sekretariatet, har Katarina Hellström bl a sett över nya metoder för att förbättra gruppernas arbete. Anna Guwert förklarar de skillnader som föreligger i arbetet med samordnare och specialgrupper och preciserar det extra, kvalitativa stöd som samordnare generellt efterfrågar. Att ha aktiva, engagerade landsamordnare på samtliga av världens länder anser Anna Guwert vara ett orealistiskt mål med dagens tjänsteutrymme. En ny målsättning har i stället blivit att täcka hela världen med RAN-nätverk och RAN-samordnare för att få fler grupper att arbeta med aktionsfallen. Den här nya sammansättningen av land och RAN-samordnare har inte bara visat sig vara framgångsrik för alla parter utan även tidsmässigt bestående. Samordnare inom den svenska sektionen bör fortsättningsvis arbeta i grupp genom nätverksbildning och fokusera sitt arbete på opinionsbildning och informationsspridning.
Styrelsen kommenterar utvärderingen och ställer frågor till Katarina Hellström och Anna Guwert.
§ 31 Aktivistcentret Skåne/Blekinge
Christian Gräslund har, som nyutnämnd kontaktperson inom styrelsen för aktivistcentret Skåne/Blekinge, inget skriftligt underlag att presentera. En preliminär projektplan för aktivistcentrat i Malmö har visserligen utarbetats av distriktet men saknar bl a en utvärderingsplan.
Dan Grundin återger de diskussioner som förts mellan sekretariatet och distriktet gällande Folkuniversitetet som hyresvärd och samarbetspartner. Styrelsen måste godkänna en projektplan med ett klart syfte, konkreta, specifika mål samt en hållbar tidsplan innan sekretariatet kan påbörja rekryteringsprocessen.
Styrelsen har av årsmötet i Malmö fått i uppdrag att stödja projektet och Hanna Roberts uttrycker frustration med den utdragna processen. Efter diskussioner föreslår styrelsen att sekretariatet bjuder in ansvariga personer från distriktet, som tillsammans med Christian Gräslund utarbetar en realistisk projektplan. En komplett utvärderingsplan bör ingå i projektplanen och Susann Olsson föreslås delta som sammankallande i C-utskottet.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att kalla till möte med distriktet, vid vilket styrelsens kontaktperson i ärendet och en representant från C-utskottet deltar och
att sekretariatet presenterar en hållbar projektplan på styrelsens septembermöte.
§ 32 Planering av mr-konferensen 2002
Hanna Roberts initierar en diskussion i styrelsen om temat för nästa års mr-konferens i Ljungskile. En konferens med aktivism i fokus, som eventuellt arrangeras och samordnas med en eller flera frivilligorganisationer, föreslås av Hanna Roberts. Carl Söderbergh framför sekretariatets förslag att lyfta fram kvinnors rättigheter och/eller flyktingfrågor som huvudteman. "Vart är världen på väg och vilken roll har aktivism i framtiden" är ett fjärde förslag som styrelsen diskuterar för- och nackdelar med.
Magnus Öhman återger de splittrade diskussioner som fördes vid det holländska aktivistmötet i Amsterdam, tillföljd av att ett flertal organisationer diskuterade ett stort antal "hjärtefrågor". Dan Grundin påpekar att strategiska diskussioner, inspirerande föreläsare, intressanta seminarier samt tid för social samvaro till slut måste bakas in i en dagordning som även består av årsmötesformalia. Styrelsen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att grovskissa en dagordning innehållandes förslag på ett övergripande tema, preliminära seminarier och föreläsare.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att tillsätta en arbetsgrupp beståendes av styrelseledamot Magnus Öhman, Susann Olsson från C-utskottet samt andra av sekretariatet utsedda personer,
att arbetsgruppen till styrelsens septembermöte presenterar en preliminär dagordning med ett övergripande tema, förslag till seminarier, föreläsare, gäster samt aktiva nyckelpersoner inom rörelsen samt
att sekretariatet tar initiativ till ett första möte.
§ 33 Arbetet i sektionsstyrelsen
Hanna Roberts hälsar de nytillkomna utskottsmedlemmarna välkomna till det gemensamma utbildningspasset.
- Utbildning kring Amnestys planering och budgetprocess
Dan Grundin går igenom den gällande budget- och planeringsprocessen för svenska sektionen och svarar på frågor.
- Arbetsordningen
Hanna Roberts inleder med att förklara den grundläggande rollfördelningen mellan årsmötet, styrelsen, sekretariatet och sektionen i övrigt. Arbetsordningens punkter gås igenom och de närvarande ges tillfälle att ställa frågor. Enligt årsmötesbeslut, avseende motion 2.5 Personalens roll i organisationen, kommer arbetsordningens punkter 6 och 25 att revideras. Sektionens stadgar § 9.3 har efter årsmötet i Visby skrivits om och Hanna Roberts nämner att den mening som reglerar att styrelsesekreteraren inte samtidigt kan vara personalens representant, har utelämnats.
Styrelsen diskuterar följderna av den utelämnade meningen i § 9.3 samt diskuterar på Mikael Sandgrens initiativ om valberedningen bör hålla utvecklingssamtal med styrelsemedlemmar.
Beslut
att utifrån årsmötesbeslut 55 anta den reviderade arbetsordningens punkter 6 och 25, avseende personalrepresentantens rösträtt.
- Handlingsplanen 2000-2004
Torbjörn Söderberg går igenom svenska sektionens handlingsplan 2000-2004.
- Möteskalender 2001/2002
Hanna Roberts delar ut den gällande möteskalendern för styrelseåret 2001/2002 och förklarar att januarimötet förläggs till ett distrikt och bör närmast betecknas som ett visionsmöte.
§ 34 Utskottens direktiv och sammansättning
Christian Gräslund delger de närvarande de namnförslag som föreligger till A-utskottet samt redogör för de föreslagna direktiven. Följande personer föreslås ingå: Christian Gräslund, Binnie Kristal-Andersson, Stefan Johansson, Madelaine Seidlitz, Johanna Westeson, Anders Mårtenson och Mia Hallén. Christian Gräslund efterlyser en kontaktperson på sekretariatet.
Beslut
att godkänna A-utskottets direktiv och sammansättning enligt föreliggande förslag.
Maria Eklund redogör för sitt förslag på B-utskottsdirektiv och sammansättning. Enligt förslag skulle B-utskottet få följande sammansättning: Maria Eklund, Magnus Öhman, Ulrika Sturesdotter Andersson, Carolina Öwre, Ida Burlin samt sekretariatets kontaktperson Mats Andersson. Maria Eklund tillägger att även beslut 54 Årsmötet (motion 2.4) andra beslutsatsen faller inom B-utskottets direktiv. Magnus Öhman föreslår att utskottet tar fram ett förslag på hur sektionen ska kunna föra upp frågor kring mänskliga rättigheter i debatten inför riksdagsvalet 2002 och att den arbetsuppgiften ingår i B-utskottets direktiv.
Beslut
att anta B-utskottets sammansättning och direktiv med ovannämnda tillägg.
Susann Olsson går igenom det föreliggande förslaget till direktiv och sammansättning för C-utskottet. Följande personer föreslås ingå: Susann Olsson, Tina Lundh, Erik Petersson, Mikael Sandgren, Brita Brännström, Jeanette Irekvist samt sekretariatets kontaktperson Dan Grundin. Susann Olsson tillägger att utskottet tillsammans med sekretariatet ska ta fram kriterier för att mäta aktivism inom sektionen.
Beslut
att anta C-utskottets sammansättning och direktiv med "Kriterier för aktivism" som tillägg.
Carina Gröschner går igenom de arbetsuppgifter och ansvarsområden som faller inom D-utskottets direktiv. Följande personer är föreslagna som D-utskottsmedlemmar: Henrik Zetterquist, Carina Gröschner, Astrid Jansen, Gabi Björsson, Katarina Hammarberg samt sekretariatets kontaktperson Jörgen Persson.
Beslut
att anta D-utskottets förslag till direktiv och sammansättning.
§ 35 Budget 2001
Christian Gräslund hälsar Henrik Zetterquist välkommen, som per telefon deltar under mötets ekonomipunkter.
- Ekonomiskt utfall t o m april 2001
Sekretariatets ekonomiansvarige, Jörgen Persson, sammanfattar den föreliggande tertialrapporten och kommenterar posten medlemsavgifter , som återigen står för den största avvikelsen. Jörgen Person understryker att utfallet förvisso kan härledas till medlemsavhopp men att man måste beakta effekten av att ett flertal medlemmar övergått till autogiro. Medlemsintäkterna blir tillföljd av autogiro inte så koncentrerade till årets första månader. Totalt bedöms intäkterna för 2001 att understiga budget med 1 612 tkr. Den tänkta utdelningen från Human-och Hjälpfonden har visserligen ökat sen mars men understiger alltjämt budget med 597 tkr.
Styrelsen informerar Henrik Zetterquist om det av EU-föreningen efterfrågade lånet, för inköp av en fastighet i Bryssel, på 5 miljoner kronor. Ett flertal sektioner är villiga att bistå EU-föreningen med ett lån och Dick Oosting kommer under sommaren att sammanställa en kalkyl. Styrelsen diskuterar villkor för lånet och Henrik Zetterquist ser inga hinder att nyttja medel ur den fria reserven för detta ändamål. Styrelsen uppdrar åt Binnie Kristal-Andersson, att på det holländska årsmötet (16-17 juni), föra informella samtal med andra närvarande sektioner om deras lånevillkor till EU-föreningen..
- Beslut om disponibla delar 2001
Jörgen Persson redogör för de disponibla delar som ligger för beslut och förklarar att en minskning av budget med 193 tkr ingår i sekretariatets förslag. Neddragningar avser delprogram som inte bedöms bli genomförda i den utsträckning som budgeterats. Jörgen Persson förklarar skillnaden mellan Humanfondsreserven och de s k överreserver som beräknas uppgå till 2 483 tkr vid årets slut.
Styrelsen diskuterar om ytterligare minskningar i de disponibla delarna bör göras och går igenom den rangordning av prioriterade disponibla delar som sekretariatet sammanställt.
Beslut
att juni månads disponibla del 1 på 1 243 tkr antas enligt sekretariatets förslag och
att juni månads disponibla del 2 på 784 tkr antas enligt sekretariatets förslag.
- Medlemsutveckling - diskussion
Maria Ros och Miriam Isaksson från sekretariatets fundraisingteam, presenterar det föreliggande underlaget för medlemsdiskussion.
Inledningsvis presenterar Miriam Isaksson en lägesrapport gällande antalet medlemmar och reder ut begreppen verksamhetsår respektive medlemsår. Svenska Amnesty hade per den 30 maj 2001 52 747 medlemmar, varav 6 033 var autogiromedlemmar. Medlemskåren klassas som homogen, både geografiskt och demografiskt. En ny och mycket framgångsrik värvningsaktivitet med benämningen Direktdialog, har under tretton dagar gett Amnesty 836 nya medlemmar.
Maria Ros redogör för några av de medlemstrender som förekommer i ett flertal ideela organisationer. Tidsbrist och ett mer individbaserat engagemang har visserligen lett till ökade intäkter men ett minskat antal medlemmar. En annan intressant trend är att givare väljer att stödja det man för stunden anser väsentligt och behjärtansvärt, vilket föranlett lojalitetsbyggande i flera organisationer.
Miriam Isaksson ger en kort historisk tillbakablick på tidigare medlemsvärvningskampanjer och förklarar varför de traditionella värvningskanalerna inte fungerar adekvat. Sekretariatets fundraisingteam anser att Amnesty bör satsa på att vårda de medlemmar man idag har och skapa lojalitet för organisationen. Medlemsvärvning, medlemsvård, medlemsförnyelse och kampanjer kännetecknar huvuddragen i fundraisingteamets långsiktiga plan. Styrelsen påpekar att medlemmar generellt inte vill ha tackkort och skyr medlemsvård och hellre ser att insamlade medel går till bättre ändamål. Maria Ros förklarar att begreppet medlemsvård är mångfasetterad och även innebär möjligheten att välja bort t ex tackkort.
Styrelsen diskuterar orsaker och effekter av medlemsbortfallet och det i handlingsplanen uppsatta målet att öka antalet medlemmar med 5% årligen. Frågan om hur framtida intäkter från medlemskåren ska förhålla sig till övriga intäkter väcks. Styrelsen diskuterar vidare om medel bör satsas på existerande medlemmar eller om mer fokus bör läggas på att värva aktiva medlemmar.
Styrelsen föreslår att det framtagna, föredömliga underlaget ska presenteras för distrikten för att även där initiera diskussioner kring medlemsvärvning. Miriam Isaksson berättar att de personer som utför Direktdialog på gatorna i Stockholm eventuellt kommer att utbilda medlemmar i distrikten.
§ 36 Direktiv för budgetarbetet 2002
Jörgen Persson redogör för sekretariatets förslag till riktlinjer för den fortsatta verksamhetsplaneringen och budgetarbetet avseende år 2002.
Jörgen Persson förklarar att sekretariatet förespråkar en minskning av budgetramen jämfört med 2001. De förväntade intäkterna för 2002 beräknas bli 39 234 tkr, inklusive Humanfondsreserven. Högre budgeterade kostnader för 2002 blir bl a IS-avgiften (ca. 2 miljoner kronor högre), EU-föreningen samt hyresökning alternativt flyttkostnader. Carl Söderbergh påpekar att 2002 kan betecknas som ett mellanår vad gäller internationella kampanjer. Ingen världsomfattande kampanj är planerad för nästa år, vilket medför en viss minskning i arbetsintensitet.
Henrik Zetterquist föreslår att resterande medel från Humanfondsreserven 1999 på 678 tkr förs in i nästa års budget. Dessutom påpekar Henrik Zetterquist att de 1 800 tkr i den s k överreserven bör ses över och integreras i verksamheten. Styrelsen inleder en diskussion kring de två förslagen. En majoritet i styrelsen förespråkar en budgetram på 40 miljoner kronor men uppmanar till försiktighet vad gäller användandet av överreserven. Olika förslag framförs till den verksamhet som kan utökas eller inbegripas i den utökade budgetramen.
Dan Grundin informerar styrelsen om det pågående renoveringsarbetet av sekretariatets lokaler. I september 2002 kommer sekretariatet med stor sannolikhet att flytta till nya lokaler då hyresnivån tredubblas tillföljd av ombyggnadsarbetet. Sekretariatet föreslår att flyttkostnaderna tas mot sektionens reserver. Styrelsen ställer frågor till Dan Grundin och diskuterar bl a om flyttkostnaderna bör budgeteras. Ett underlag till septembermötet efterfrågas.
Jörgen Persson går igenom den föreslagna tidsplan för det fortsatta budgetarbetet innan Christian Gräslund efterlyser kommentarer på den verksamhet som sektionen ska bedriva under 2002. Denna verksamhet utgörs av kortkampanjen, Amnesty Press, stöd till Rådgivningsbyrån, EU-föreningen, årsrapporten, almanackan, medlemsvärvning samt personal. Årsrapporten 2002 bör, enligt sekretariatets förslag, återigen utges i en översatt komprimerad version. Styrelsen anser efter diskussioner att verksamheterna ska inkluderas i budget 2002 på ett ansvarsfullt sätt.
Beslut
att utgå från att intäkterna 2002 förväntas bli 40 miljoner inklusive upplösning av Humanfondsreserven,
att budgeterade kostnader skall uppgå till 40 miljoner,
att eventuella flyttkostnader tas mot sektionens reserver,
att arbetet bedrivs enligt den föreslagna tidsplanen samt
att ovannämnda verksamheter för 2002 godkänns.
§ 37 Inför ICM 2001
Hanna Roberts informerar om det fortlöpande arbetet inför ICM 2001 i Senegal den 17-25 augusti och uppmanar de i styrelsen sittande ICM-delegaterna att frekventera sina inlägg i diskussionsdatabasen. Det nordiska förberedande ICM-mötet äger rum den 16-17 juni i Köpenhamn, vid vilket Hanna Roberts, Maria Eklund och Stefan Johansson deltar. Den 7-8 juli träffas den svenska delegationen i Stockholm för att bl a finslipa argumenten och utse eventuella reserver.
Styrelsen diskuterar hur den svenska sektionen ska hantera de av ICM fattade besluten och när besluten ska implementeras, då Tróia Action Plan (TAP) sträcker sig till 2004. Viktigt att hålla i åtanke när besluten ska verkställas är att befintligt material förmodligen måste skrivas om, en tids- och kostnadsmässsig utdragen process. I omedelbar anslutning till ICM, kommer en övergripande rapport att sammanställas av den svenska ICM-delegationen och viktiga beslut att översättas.
§ 38 Styrelsens slutrapport avseende Översynskommitténs rekommendationer
Hanna Roberts förklarar att i avvaktan på årsmötets eventuella synpunkter las styrelsens slutrapport gällande Översynskommitténs rekommendationer inte till handlingarna på majmötet. Hanna Roberts påpekar att många av rekommendationerna är löpande och kommer att beaktas av styrelsen framöver. Carl Söderbergh berättar att Ordfront ställer sig entusiastiska inför projektet om Amnestys historia (en del av punkt 10) och vill tidigarelägga tryckning av boken till slutet av året. Den färdiga boken skulle med andra ord bli klar till jul och med det även sammanfalla med Amnestys 40-årsfirande.
Hanna Roberts tackar avslutningsvis Torbjörn Söderberg för det väl utförda arbetet med sammanställningen av styrelsens slutrapport.
Beslut
att lägga styrelsens slutrapport gällande Översynskommitténs rekommendationer till handlingarna.
§ 39 Amnesty Business Group
Carl Söderbergh presenterar den av styrelsen efterlysta verksamhetsplanen för Amnesty Business Group och poängterar att underlaget är att betrakta som ett utkast. Carl Söderbergh förklarar termen partnerföretag och går igenom innehåll och omfattning av ett partnerpaket . Själva grunden för samarbetet med företagen ska baseras på en dialog, i vilken Amnesty har en upplysande och bevakande roll. Inte i något fall kommer Amnesty att certifiera eller godkänna företagens enskilda investeringar. Amnesty Business Groups primära målsättning är inte att samla in pengar utan att sprida information, driva opinion samt genomföra aktiviteter för att hjälpa företagen att efterleva de mr-regler som Amnesty främjar. Carl Söderbergh påpekar att rekrytering av personal till specialgruppen inte kommer att inledas förrän partnerföretag anslutit sig samt praktiska och arbetsmiljömässiga detaljer lösts.
Styrelsen diskuterar olika hypotetiska problemfall med de i framtiden anslutna partnerföretagen samt de uttalanden som specialgruppen gjort i pressen. Styrelsen markerar i sin diskussion att Amnesty Business Group innefattas av den arbetsordning som styrelsen antog på sitt decembermöte 2000 och hänvisar till punkt 7 Sektionens talesmän . Styrelsen talar i positiva ordalag om de konkreta resultat som specialgruppen uppnått under sina första sex månader.
Maria Ros berättar att Amnesty Business Group bjudit in sekretariatets fundraisingteam till möte den 13 juni . Klara direktiv bör upprättas mellan de två aktörerna för att undvika att ett och samma företag kontaktas av sekretariatet respektive specialgruppen.
Christian Gräslund sammanfattar diskussionen och föreslår att styrelsens enskilda medlemmar framför sina åsikter direkt till Amnesty Business Groups ledning. Punkten Amnesty Business Group sätts upp på septembermötets dagordning, då specialgruppens slutliga verksamhetsplan presenteras.
§ 40 FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)
Maria Ros informerar styrelsen om de aktuella frågor som Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII) arbetar med. Svenska Amnesty är en av 66 medlemsorganisationer i denna branschorganisation för ideela föreningar, vars huvudsyfte är att förbättra insamlingsklimatet i Sverige. Frågan om avdragsrätt för gåvor till frivilligorganisationer har fått stor medial uppmärksamhet och Maria Ros, i egenskap av styrelseledamot i FRII, undrar om Amnesty bör ta ställning i sakfrågorna och/ eller aktivt delta i diskussionerna.
Dan Grundin föreslår att sekretariatets fundraisingteam fortsättningsvis diskuterar FRIIs aktuella frågor med D-utskottet och att D-utskottets direktiv kompletteras med bevakning av FRIIs frågor.
Beslut
att bevakning av de frågor som FRII arbetar med ska ingå i D-utskottets direktiv.
§ 41 Mötet avslutas
Mötesordförande, Christian Gräslund, tackar de närvarande och avslutar mötet.
| Hanna Roberts | Christian Gräslund |
| Mötesordförande | Mötesordförande |
| Tessi Fickendey | Carina Gröschner |
| Sekreterare | Justerare |