Kommentarer till ekonomiskt årsutfall 2001 + (5 bilagor) Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2002

Till: Granskningskommittén, Styrelsen, Revisorer och Sekretariatet
Från: Sekretariatet
Datum: Februari 2002



Kommentarer till ekonomiskt årsutfall 2001
(6 bilagor)

Inledning
Detta papper, 2001 års tredje tertialrapport, är ett komplement till verksamhetsberättelsen och tar upp de ekonomiska aspekterna på år 2001.

Den svenska sektionen delar in sina intäkter i sex intäktsgrupper (i bilaga 2 redovisas intäktsgruppen "Gruppavgifter" under "Avgifter" därför finns det bara fem intäktsgrupper på denna bilaga). Inom varje intäktsgrupp finns sedan flera intäktsslag vilket framgår av bilaga 2.

Kostnaderna delas in i fyra kostnadsgrupper, se bilaga 1. Kostnadsgrupperna delas i sin tur upp i program som är uppdelade i delprogram, se bilaga 3.

De bifogade bilagorna innehåller följande information:
1. Sammanfattning resultatrapport 2001; en sammanfattande tabell med de sex intäktsgrupperna och de fyra kostnadsgrupperna.
2. Intäktsrapport 2001 ; intäkterna fördelade på intäktsslag
3. Utfallet 2001 fördelat på program; en tabell som visar de direkta kostnaderna
4. Utallet 2001 fördelat på program; en tabell som visar de direkta och indirekta kostnaderna
5 . Sektionens reserver
6. Nyckeltal

Ekonomiskt resultat
För år 2001 redovisar Amnesty ett underskott om 6 502 tkr före upplösning av Humanfondsreserv. Upplösningen av Humanfondsreserv har varit planerad och ingår i 2001 års budget. Underskottet efter upplösning av Humanfondsreserv uppgår till -2 442 tkr.

De ekonomiska förutsättningarna
År 2001 budgeterades intäkterna till 39 940 tkr, inklusive Humanfondsreservupplösning till 44 000 tkr. Kostnaderna budgeterades också de till 44 000 tkr inklusive alla disponibla delar. Under året har inte alla disponibla delar tagits av styrelsen. Budgeterade kostnader uppgår därför till 43 687 tkr.

På januarimötet 2000 beslutade styrelsen om ändrade redovisningsprinciper för Humanfonden. Eftersom Humanfonden kommit att utgöra en allt större del av sektionens intäkter, och eftersom storleken på Humanfondsutdelningen är beroende av marknaden ville styrelsen minska den påverkan utdelningen har på resultatet. Den nya principen innebär att en Humanfondsreserv skapas. Till den reserven sätts ett eventuellt överskott mellan Humanfondsbudgeten och det verkliga utfallet från Humanfonden. Avsättningen regleras dock så att det totala resultatet ej blir negativt, dvs om övriga intäktsslag varit överbudgeterade eller kostnadsramen överskridits justeras avsättningen så att det totala resultatet som sämst blir ett nollresultat. Detta överskott kan sedan lösas upp efter två år.

För 2001 understeg Humanfondsutdelningen budget varför någon avsättning inte har gjorts. Upplösningen av Humanfondsreserven avser avsättning gjord 1999.

Intäkterna

Kommentarer till intäktsrapporten för 2001 (bilagorna 1 och 2)

Periodens (decembers) intäkter
Intäkterna för perioden december är 9 568 tkr mot 11 574 tkr föregående år (-2 006 tkr). Human- och Hjälpfondsutdelningen är lägre än föregående år vilket förklarar 1 641 tkr av skillnaden.

Hela årets intäkter
Årets intäkter uppgår till 34 796 tkr jämfört med budgeterade på 39 940 tkr. Förra året var intäkterna 39 914 tkr.

Om man bortser från Human- och Hjälpfonden nåddes budget 2001 till 87 % och till 92 % 2000. Att intäkterna inte når upp till budget är alltså inte första gången, men tidigare har Humanfondsutdelningen alltid överträffat budget och därmed "räddat" intäktssidan. Eftersom Humanfonden budgeteras så försiktigt har detta nog till en del kompenserats vid budgeteringen med att övriga intäkter budgeterats mer optimistiskt. Det har också funnits en "överreserv" som motiverat att man inte varit alltför försiktig vid budgeteringen av intäkterna. I handlingsplanen sägs att sektionens intäkter skall öka med 5 % om året. Detta är ett tredje skäl till att intäkterna budgeterats högt, i budgeten vill man inte gå emot handlingsplanen. Vid 2002 har nu en mer försiktig budget lagts. Detta måste sektionen fortsätta med framöver.

Intäkter från intäktsgruppen Medlemsavgifter understiger budget med 527 tkr, 95 % av budget. Jämfört med föregående år är utfallet 691 tkr sämre, en nedgång med 5 %. Medlemsavgiften har inte ändrats de senaste åren så nedgången för intäktsgruppen beror på att medlemsantalet minskar. Mellan åren 1999 och 2000 minskade medlemsavgifterna också med 5 %.

Under 2000/2001 genomfördes Amnestys autogiroprojekt, detta har inneburit att 13 % av intäktsförda medlemsavgifter 2001 har betalats via autogiro. Resultatet av denna satsning bör ge utslag 2002, färre medlemmar kommer att tappas bort.

Intäkter från intäktsgruppen Gruppavgifter understiger budget med 81 tkr, 78 % av budget. Jämfört med föregående år är utfallet 35 tkr sämre.

Intäkter från intäktsgruppen Försäljning överstiger budget med 60 tkr, 126 % av budget. Jämfört med föregående år är utfallet 100 tkr bättre. Anledningen till resultatet är att det gått över förväntan bra att sälja annonsbilagor i Amnesty Press. Försäljningen av publikationer har däremot gått ned, vilket till en del beror på att någon svensk version av årsrapporten inte har sålts under året. Den förkortade version av årsrapporten som togs fram har varit gratis. En utrensning av gamla obetalda kundfordringar har gjorts vilket också försämrat resultatet.

Intäkter från intäktsgruppen Prenumerationer understiger budget med 51 tkr, 89 % av budget. Jämfört med föregående år är utfallet 33 tkr sämre.

Intäkter från intäktsgruppen Gåvor och bidrag understiger budget med 4 635 tkr, 82 % av budget. Jämfört med föregående år är utfallet 4 294 tkr sämre. Varje intäktsslag inom intäktsgruppen kommenteras nedan.

Intäktsslaget Gruppgåvor understiger budget med 300 tkr, 70 % av budget och 195 tkr lägre än föregående år. Intäktsslagets resultat är till största delen beroende av gåvor från Hörbygruppen och Halmstadsgruppen.

Intäktsslaget Företagssamarbete var budgeterat till 0 och utfallet blev 61 tkr. Det är 21 tkr sämre än föregående år.

Intäksslaget Spontana gåvor understiger budget med 92 tkr men når upp till 97 % av budget. Jämfört med föregående år en nedgång med 447 tkr. Intäktsslaget är uppdelat i Spontana gåvor < 10 tkr, Spontana gåvor > 10 tkr och Testamenten.

Spontana gåvor < 10 tkr gick hela 1 337 tkr bättre än förra året. Spontana gåvor är gåvor som inte kan identifieras till en särskild insamlingskampanj. Det är därför naturligtvis svårt att säga vad ökningen beror på. Under större delen av 2001 saknades OCR-nummer på Amnestys insamlingsavier som följer med givarbreven. Detta ledde till att det var svårt att betala till Amnesty över internet. Möjligen har då givare valt att betala på annat sätt vilket lett till att gåvorna bokförts under Spontana gåvor istället för insamlingsbrev. Detta kan förklara en del av ökningen men knappast hela.

Spontana gåvor > 10 tkr ligger 565 tkr under föregående år. Under året har Amnesty fått 10 gåvor över 10 tkr varav en var över 50 tkr. Föregående år fick Amnesty 14 gåvor över 10 tkr varav 5 varav över 10 tkr.

Testamenten ligger 1 219 tkr under föregående år. Jämfört med 1999 är utfallet 155 tkr bättre. Under 2000 fick Amnesty 19 testamenten utbetalda varav 12 översteg 50 tkr. Under 2001 fick Amnesty 21 testamenten utbetalda men bara tre översteg 50 tkr.

Intäktsslaget Insamlingsaktioner understiger budget med 3 235 tkr, 57 % av budget. Jämfört med föregående år är intäkterna 2 859 tkr lägre. Intäktsslaget avser intäkter från insamlingsbreven som går ut varannan månad. Det finns flera skäl till det dåliga resultatet.
1. Intäkterna har hamnat under spontana gåvor. Som nämnts under kommentarerna till Spontana gåvor har det varit svårt att identifiera vilka intäkter som kommer från insamlingsbrev då vi saknat OCR-nummer. Kanske förklarar det 500 tkr av nedgången.
2. Färre insamlingsbrev har varit aktiva under året. Ett insamlingsbrev genererar normalt intäkter över två månader. På grund av autogirosatsningen har insamlingsbreven gått ut enligt ett annat schema än tidigare. Det innebär att intäktern från ett halvt insamlingsbrev fallit bort. Detta förklarar kanske 300 tkr av nedgången.
3. Autogirosatsningen har medfört att färre ger gåvor via insamlingsbrev. Ett stort antal gåvogivare har gått över till att skänka pengar via autogiro. Vid budgeteringen togs antagligen inte tillräckligt stor hänsyn till effekten av detta för insamlingsbreven. Ökningen från 2000 till 2001 vad gäller intäkter från autogiro uppgår till 1 118 tkr. Detta förklaras därför inte hela nedgången. Kanske skänker givare mindre under året via autogiro än vad de skulle gjort via insamlingsbrev. På lång sikt måste ändå autogirosatsningen vara lönsam då vi tappar färre givare.
4. Insamlingsbreven har inte varit tillräckligt intresseväckande. Fundraisingteamet har börjat ändra givarbreven vilket givit ett bättre resultat för de senaste breven.
5. Svårare insamlingsklimat. Fler insamlingsgalor på TV har gjort "konkurensen" om givare svårare. Amnesty har samtigt fått en del negativ uppmärksamhet under året i samband med målet mot tidigare ordföranden.

Intäktsslaget Autogiro överträffar budget med 576 tkr, 117 % av budget. Jämfört med föregående år är ökningen 1 118 tkr. Bland annat har direktdialogkampanjen (värvning på stan) gått bra. Fundraisingpersonal på IS är imponerade av den höga medelgåvan som lämnas.

Intäktsslaget Amnesty supporter understiger budget med 85 tkr, 72 % av budget. Jämfört med föregående år är minskningen 183 tkr.

Intäktsslaget Almanackan går 244 tkr sämre än budget, 76 % av budget. Jämfört med föregående år är intäkterna 175 tkr lägre. Med tanke på de höga kostnaderna för att framställa almanackan överväger Fundraisingteamet att sluta med almanackan som insamlingsform.

Intäktsslaget Speciella insamlingsprojekt går 141 tkr sämre än budget, 53 % av budget. Jämfört med föregående år är det en ökning med 109 tkr.

Intäktsslaget Humanfonden går 900 tkr sämre än budget, 89 % av budget. Antalet sparare i Humanfonden har minskat med 6 % sen förra året. Med tanke på den kraftiga börsnedgången och att Banco därför inte marknadsfört Humanfonden är nedgången i antalet sparare inte så allvarlig. Utdelningen från Humanfonden 2001 är på 1998 års nivå.

Intäktsslaget Hjälpfonden går 275 tkr sämre än budget, 66 % av budget. Hjälpfonden budgeteras inte med samma säkerhetsmarginal som Humanfonden så en börsnedgång ger procentuellt större utslag på denna.

Intäkter från intäktsgruppen övrigt överstiger budget med 90 tkr, 130 % av budget. Intäktsslaget räntor överträffar budget med 86 tkr, 129 % av budget. Då sektionen haft stora reserver 2001 har ränteintäkterna kunnat överträffa budget trots ett lågt ränteläge och sektionens restrektiva placeringspolicy. Framöver när reserverna minskar kommer också ränteintäkterna att sjunka.


Kostnaderna (bilagorna 1, 3 och 4)

De sammanlagda rörelsekostnaderna för 2001 uppgår till 41 296 tkr. Årets kostnader är 2 704 tkr lägre än totala budgeten, 94 % av totala budgeten.

Vid en jämförelse med utfallet 2000 är kostnaderna 2001 2 900 tkr större. Detta är en planerad och budgeterad ökning.

Den procentuella fördelningen av kostnaderna på de olika kostnadsslagen framgår nedan.

Kostnadsslag % av rörelsens kostnader 2001 % av rörelsens kostnader 2000
Programverksamhet 33,1 30,6
Sekretariatskostnader 8,4 10,3
Personalkostnader 25,1 23,6
Internationella rörelsen 33,4 35,5

Från och med 2001 görs en uppdelning av kostnaderna i årsredovisning på funktion. Jämförelsetal för 2000 har tagits fram.

Funktion % av rörelsens kostnader 2001 % av rörelsens kostnader 2000
Ändamålskostnader 72,7 70,7
Insamlingskostnader 18,5 20,6
Administrationskostnader 8,8 8,7
Till ändamålskostnader räknas bland annat sektionens bidrag till det internationella sekretariatet samt lönekostnader för aktivist- och informationsteamet. Som insamlingskostnader räknas bland annat kostnader för insamlingsbrev, lön till insamlingsansvariga och större delen av kostnaden för medlemsregistret. Till administrationskostnader räknas bland annat löner för ekonomipersonal och personalansvarig.

Programkostnader
Nedan görs en jämförelse mellan utfall och budget för olika programgrupperna. Jämförelsen görs för direkta kostnader som resor, porto etc (bilaga 3) och dels med de indirekta kostnaderna/fördelade kostnaderna inräknade vilka innefattar löner och sekretariatskostnader (bilaga 4).

Nyckeln för fördelningen av de inderekta kostnaderna är förhållandet mellan tjänster med direkt programanknytning och det totala antalet tjänster, samt den använda tiden för respektive program.

Utredningar och aktioner
De direkta kostnaderna inom programgruppen uppgår 2001 till 1 156 tkr vilket är 212 tkr under budget.

Kostnaderna för programmet Aktioner och kampanjer understiger budget med totalt 163 tkr. Då efterfrågan är låg har inte så mycket kampanjmaterial översatts. Svenska sektionen hade planerat att stödja tortyrkampanjer i Israel och Turkiet. På grund av det politiska läget i Israel genomfördes inte planerna där och turkiska sektionen fick stöd från annat håll.

De fördelade kostnaderna ligger inom programgruppen aningen under budget, totalt slutade kostnaderna på 4 169 tkr. För programgruppen har 3,1 tjänster tagits i anspråk.

Medlemsaktiviteter
De direkta kostnaderna inom programgruppen uppgår till 1 191 tkr vilket är 583 tkr under budget. Största inbesparingen är att avsatta medel för projekt för ökad aktivism inte tagits i anspråk då budgeten för projektet drogs in. Blixtaktionernas portokostnader har blivit lägre än budgeterat, Kortkampanjen blev något dyrare än beräknat och möten och utbildningar har ställts in vilket inneburit lägre kostnader.

De fördelade kostnaderna understiger budget. Totala kostnader för programgruppen uppgår till 5 261 tkr. För programgruppen har 4,2 tjänster tagits i anspråk.

Främja de mänskliga rättigheterna
Endast ett program ingår i denna programgrupp och det är MR-undervisning . Kostnaderna uppgår till 14 tkr. För programgruppen har 0,1 tjänst tagits i anspråk.

Medlemmar och organisation
De direkta kostnaderna för programgruppen uppgår till 2 175 tkr vilket är 206 tkr under budget. En större besparing har varit att aktivistcentret i region syd inte startats förrän 2002, därmed har de avsatta 100 tkr inte använts. Kostnaderna för Årsmötet blev 90 tkr lägre än budgeterat bland annat därför att konferensarrangören betalade tillbaka en del av kostnaderna för de aktiviteter där de misslyckats

Kostnaden för ICM blev 100 tkr högre än beräknat beroende på ett stort bidrag från sektionen till fair pooling systemet. Projektet Svenska Amnestys historia blev 80 tkr dyrare än budgeterat p g a högre lönekostnader samt att en del av arbetet som var tänkt skulle utföras av frivillig istället gjordes av person med arvode. Kostnaderna för personalutbildning understiger budget med 83 tkr, främst därför att många i personalen inte anser sig hinna gå på utbildningar. I övrigt har möteskostnaderna blivit lägre än beräknat.

De fördelade kostnaderna understiger budget. Totala kostnader för programgruppen uppgår till 4 064 tkr. För programgruppen har 1,9 tjänster tagits i anspråk (exkl projekttjänsten för svenska amnestys historia som behandlas som en direkt kostnad).

Information och kommunikation
De direkta kostnaderna för programgruppen uppgår till 2 500 tkr vilket är 20 tkr över budget. Kostnaderna för den förkortade versionen av Årsrapporten blev 45 tkr lägre än budgeterat. Amnesty Press blev 64 tkr dyrare än budgeterat, 3 % över budget.

De fördelade kostnaderna överstiger budget. Totala kostnader för programgruppen uppgår till 5 794 tkr. För programgruppen har 3,4 tjänster tagits i anspråk.

Finansiell stabilitet och tillväxt
Detta programområdes budget utgör 48 % av den totala budgeten för programkostnader. De direkta kostnaderna för programgruppen uppgår till 6 334 tkr vilket är 946 tkr under budget, 87 % av budget.

Kostnaderna för medlemsavisering och medlemsvärvning överensstämmer med budget.

Kostnaderna för insamlingsarbete blev 933 tkr lägre än budget, 89 %. Kostnaderna för delprogrammet insamlingsbrev understiger budget med 354 tkr. Insamlingsbrev har gått ut till färre personer då många gått över till att ge gåvor via autogiro. Detta har man inte tagit hänsyn till fullt ut i budget. Det hade budgeterats med kostnader för en förändring av givarbreven. Detta har inte hunnits med.

Eftersom projekttjänsten för företagsinsamling tillsattes senare än beräknade blev lönekostnaderna för denna 179 tkr lägre än budget. För ett utskick avseende Humanfonden hade 210 tkr budgeterats. Detta utskick gjordes aldrig då Humanfonden gick så dåligt 2001. Kostnaderna för testamente understeg budget med 53 tkr. Testamentskostnaderna avser till största delen advokatarvode i samband med tvister, det är självfallet svårt att bedömma om man kommer att hamna i en tvist under året. Kostnaderna för almanackan översteg budget med 53 tkr eller 7 %.

De fördelade kostnaderna understiger budget. Totala kostnader för programgruppen uppgår till 8 012 tkr. För programgruppen har 1,7 tjänster tagits i anspråk.

Sekretariatskostnader (inklusive avskrivningar)
Sekratariatskostnaderna för 2001 slutade på 3 560 tkr, vilket är 402 tkr under budget. Hyran understeg budget med 375 tkr vilket beror på de hyresavdrag sektionen fått som kompensation för det ombyggnadsarbete som skett i sekretariatets lokaler. Kostnderna för ADB understeg budget med 333 tkr eftersom den budgeterade extrasatsning på ADB om 300 tkr drogs in av besparingsskäl.

Personalkostnader
Personalkostnaderna slutade på 10 517 tkr vilket är 314 tkr under budget. Detta beror på att tjänster varit vakanta under året.

Internationella rörelsen
Kostnaden för avgift till den internationella rörelsen uppgår till 13 848 tkr vilket i stort sett överensstämmer med budget.

Kostnaderna består av tre delar, det som betalats till IS under året (15 520 tkr), upplösning av den avsättning för kommande höjning av IS-avgiften som gjorts två år tidigare (1 672 tkr) och avsättning till IS-reserven avseende avgiften för år 2002 (0 tkr).

Sektionens egna kapital (bilaga 5)
I balansräkningen redovisas sektionens egna kapital. Det kan förklaras som sektionens tillgångar minus dess skulder. Det egna kapitalet består av två delar, bundna och fria reserver. Den totala reserven skall enligt styrelsebeslut från maj 1998 följa den internationella normen. Denna säger att reserven skall uppgå till 75% av budgeterade personalkostnader och 25% av övriga kostnader, vilket tolkas som sekretariatskostnader inklusive avskrivningar. Den bundna reserven ska vara 13% av de budgeterade totala kostnaderna.

Det egna kapitalet 2000 uppgick till 17 330 tkr. Eftersom årets resultat är negativt och därutöver en upplösning av Humanfondsreserven gjorts innebär det att det egna kapitalet minskar till 10 828 tkr. Av det egna kapitalet uppgår den totala reserven till 9 114 tkr varav den bundna reserven 5 720 tkr. Den fria reserven uppgår därmed till 3 394 tkr (9 114 - 5 720). Till detta skall läggas sektionens Humanfondsreserv om 2 083 tkr. Sektionens reserver täcker inte bundna-, fria- och Humanfondsreserven. För detta fattas 369 tkr (10 828 - 9 114 - 2 083). Sektionens reserver är tillräckligt stora för att täcka den fria och bundna reserven.

Den "överreserv" om 2 790 tkr som sektionen hade vid 2000 års utgång har helt tagits i anspråk.

Då resterande del av Humanfondsreserven löses upp 2002 samtidigt som ett mindre underskott beräknas uppkomma detta år kommer sektionens reserver att minska ytterligare.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att 2001 visade sektionen ett underskott efter Humanfondsreservsupplösning på 2 442 tkr. Underskottet har täckts av sektionens tidigare "överreserv".

Årets intäkter blev sämre än budgeterat. Detta då insamlingsbreven har gått väsentligt sämre än normalt samtidigt som Humanfonden gav en klart sämre utdelning än budgeterat. Medlemsintäkterna var också de lägre än budgeterat. I viss mån kompenserades detta av att årets kostnader understeg budget. Medvetna inbesparingar har gjorts när det började stå klart att intäktsbudgeten inte skulle hålla. Planerade verksamheter har därutöver av olika anledningar ställts in vilket också minskat årets kostnader.

Sektionen har fortfarande relativt stora reserver men dessa är till största delen låsta i den bundna reserven som bara får användas efter årsmötesbeslut. De fria reserverna är dock så stora att de skulle klara att täcka ett underskott motsvarande årets 2002 om det skulle vara nödvändigt.


Bilagor
1. Sammanfattning resultatrapport 2001, januari - december (tkr)
2. Intäktsrapport 2001, januari - december (tkr)
3. Utfallet 2001 fördelat på programområden/program (tkr)
4. En tabell som visar de direkta och indirekta kostnaderna per program
5. Sektionens reserver
6. Nyckeltal