Förklaringsmodell internationella beslutsprocesser Underlag till styrelsemöte 1-2 februari 2013

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 25 januari 2013

Förklaringsmodell internationella beslutsprocesser

Bakgrund
Enligt beslut på styrelsens marsmöte ska sekretariatet “återkomma med förslag om hur de internationella beslutsprocesserna kan förklaras i motionshäftet i årsmöteshandlingarna.” Detta är en fråga som återkommande diskuterats inom styrelsen i samband med årsmöten och även i samband med den rapport demokratiutrednignen lämnade till årsmötet 2012. Som en uppföljning på den beslutade styrelsen även att “uppmana sekretariatet att beakta demokratiutredningens synpunkter gällande att gentemot medlemmarna förtydliga styrelsens strategiska roll” och att göra “en beskrivning av den internationella organisationen och beslutsprocesserna, inom ramen för beslut 50 från styrelsens möte i mars 2012”.

Diskussionerna om detta har skett mot bakgrund av att det blivit svårare för medlemmarna att förstå vilka möjligheter de har att på ett framgångsrikt sätt påverka Amnestys utveckling i en alltmer komplex internationell organisation där alltfler beslut fattas på internationell nivå.

Förslag
Sekretariatet har inte en färdig modell till detta möte utan presenterar istället en idé nedan om hur en förklaringsmodell bör vara uppbyggd med syftet att varje medlem vet hur beslutsstrukturen är uppbyggd och förstår sin egen möjlighet att påverka beslutsfattandet samt vad styrelsens roll i detta är.

Den självklara utgångspunkten för förklaringsmodellen bör vara att ett årsmöte kan fatta beslut om att vilken fråga som helst ska drivas av styrelsen . Ingen fråga är “fel” så länge ett helt årsmöte står bakom. Förklaringsmodellen måste förmedla detta på ett tydligt sätt. Utmaningen ligger istället i att förmedla betydelsen av att medlemmen när han/hon lägger förslaget, och årsmötet när det sedan fattar beslut om det, analyserar vad förslaget får för konsekvenser. Detta med hjälp av tre parametrar: resurser, prioriteringar och Amnestys mandat/policy.

Resurser avser personella, tidsmässiga och finansiella. Prioriteringar syftar till att tydliggöra gällande prioriteringar i planer som GPS, ISP och svenska sektionens planer, samt hur cykeln för dessa ser ut, så det tydligt framgår när de revideras/nya skapas. Amnestys mandat/policy syftar på vad stadgar och policy faktiskt säger om avgränsningarna för organisationens jobb. Alla bör vara medvetna om dessa ramar för verksamheten även om dessa givetvis kan ändras.

De tre parametrarna bör också avspeglas i styrelsens yttranden över inkomna motioner. Förklaringsmodellen ska tydliggöra att det är styrelsens uppgift att genom sina yttranden belysa förslagens konsekvenser mätt mot de tre parametrarna. Styrelsen, som har en helhetsbild av verksamheten nationellt såväl som internationellt, kan genom att använda sig av dem ge årsmötet en bättre förståelse av förslagens konsekvenser för Amnesty på sikt. Ett förslag på avslag från styrelsen betyder därmed inte att årsmötet inte kan välja att driva frågan ändå - det är bara en indikation på att styrelsen inte anser att konsekvenserna för Amnesty är att föredra.

För att åskådliggöra ovanstående bör förklaringsmodellen ta avstamp i den enskilde medlemmen i svenska sektionen och med hjälp av exempel på idéer för motioner visa hur medlemmen bör gå tillväga för att ha störst möjlighet att påverka, dvs få igenom sitt beslut hela vägen genom beslutskedjan.

Tre områden är lämpliga att exemplifiera med: en MR-fråga, en finansiell fråga samt en organisatorisk fråga. Exemplen bör visa på hur olika frågor hamnar på olika nivåer i beslutsfattandet, där exempelvis möjligheten att få igenom en MR-fråga förutsätter att frågan drivs på internationell nivå med GPS alternativt ISP som riktmärke, medan en fråga om distrikten i Sverige självklart kan drivas på nationell nivå.

Hur
Exakt hur förklaringsmodellen kommer att se ut är en operativ fråga som bör överlämnas åt sekretariatet. Sekretariatet vill dock framföra att frågan om beslutsprocesser är mycket komplex och därför inte passar särskilt bra för att (som styrelsebeslutet anger) kommunicera ut i ett skriftligt dokument. En lämpligare metod vore att informera medlemmarna via en mer interaktiv, digital modell.

Vidare menar sekretariatet att mängden årsmöteshandlingar är stor och att kommunicera ut ytterligare ett dokument som årsmötesdeltagarna bör läsa före mötet riskerar göra att dokumentet blir oläst av många. Den interaktiva modell sekretariatet föreslår, i form av exempelvis ett digitalt bildspel, film med intervjuer, power point-presentation eller dylikt, bör istället tillgängligöras på hemsidan, länkas till i årsmöteshandlingarna, samt rulla/visas löpande på plats under årsmötet.